KVALITETSNYCKELTAL FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 212 Resultat för brukarnära indikatorer inom försörjningsstöd, barn och unga samt vuxna med missbruksproblem
Förord Denna rapport är en sammanställning av de resultat avseende individ- och familjeomsorg som 164 kommuner redovisat i Kommun och landstingsdatabasen (Kolada) under hösten 212 och tidiga 213. Nyckeltalen samlas under benämningen Kvalitet i individ- och familjeomsorg. Syftet med undersökningen är att ge landets kommuner möjlighet att jämföra sin verksamhet med andras. Resultaten kompletterar den bild av verksamhetens kvalitet som erhålls från övriga utvecklingsprojekt som rör kvalitetsmätning inom individ- och familjeomsorgen, t.ex. inom ramen för Socialstyrelsens och SKL:s Öppna jämförelser inom socialtjänsten. Nyckeltalen utgår ifrån det utvecklingsarbete som bedrevs av ett stort antal kommuner inom ramen för det nationella Jämförelseprojektet 27-21. De har alltså föreslagits, diskuterats och definierats av verksamhetsansvariga i kommunerna. I denna rapport presenteras genomsnittliga resultat för alla deltagande kommuner. Kommunernas enskilda resultat redovisas inte i rapporten men finns tillgängliga online i Kolada. Ett särskilt tack riktas till Orsa och Vara kommun vars resultat vi fått medgivande att lyfta fram i exempel på hur man kan redovisa nyckeltalen i den enskilda kommunen. Rapporten är sammanställd av Gustav Sillfors på RKA:s kansli. Stockholm, maj 213 Anders Norrlid Rådet för främjande av kommunala analyser 2
Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Mått- och metodbeskrivning... 6 2.1 Förändringar mot föregående år... 6 2.2 Användarrådet... 6 3 Kvalitetsnyckeltal för individ- och familjeomsorgen... 7 3.1 Försörjningsstöd... 8 3.2 Barn och unga... 1 3.3 Vuxna med missbruksproblem... 13 4 Jämförelse mot föregående år... 16 5 Exempel på resultatredovisning för enskilda kommuner... 19 5.1 Orsa... 2 5.2 Vara... 21 Bilaga 1: Lista över samtliga nyckeltal i mätningen... 24 Bilaga 2: Deltagande kommuner... 26 3
Sammanfattning Resultaten för individ- och familjeomsorgen redovisas på tre områden: försörjningsstöd, barn och unga samt vuxna med missbruksproblem. Utredningstider och kostnad per utredning samt ett resultatmått i form av andel som ej återkommer till socialtjänsten inom ett år efter avslutad insats/utredning redovisas på samtliga tre delverksamheter. Behovet av ytterligare nyckeltal, med fokus på verksamhetens kvalitet och resultat, är stort. Den genomsnittliga utredningstiden varierar stort inom alla tre delverksamheter som ingår i undersökningen: Kortast Medel Längst Försörjningsstöd 1 16 65 Barn och unga 48 14 278 Missbruksvård 4 62 37 Utredningstid, antal dagar Utredningskostnaderna varierar mycket kraftigt mellan kommunerna. Andelen ej återaktualiserade ett år efter avslutad insats/utredning inom ungdomar 13-2 år är i den genomsnittliga kommunen 78 %. Inom vuxna missbrukare är det 75 % som inte återkommer till socialtjänsten inom ett år efter avslut. Inom försörjningsstöd är det 77 %. 4
1 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) bjöd under juni månad 212 in landets samtliga kommuner att för tredje året i rad ta fram och redovisa kvalitetsnyckeltal för individ- och familjeomsorgen i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) på www.kolada.se. Nyckeltalen bygger vidare på det utvecklingsarbete som bedrivits av ett stort antal kommuner inom ramen för det nationella Jämförelseprojektet (se www.jamforelse.se för mer information). Målsättningen har varit att fånga in brukarnära kvalitetsindikatorer som kan komplettera andra kvalitetsmätningar inom individ- och familjeomsorgen som Socialstyrelsens och SKL:s Öppna jämförelser inom socialtjänsten. Kommunerna har själva och på frivillig basis samlat in statistiken och publicerat den i Kolada, via databasens inmatningsfunktion. Av tabell 1 nedan kan vi utläsa att de 164 kommuner som har publicerat resultat inte skiljer sig nämnvärt i fråga om utvalda strukturella nyckeltal - genomsnittligt antal invånare och skattekraft - gentemot riket. Kommunerna är väl spridda geografiskt över landet som vi ser på kartan på rapportens framsida. Det är således en förhållandevis representativ grupp av landets totalt 29 kommuner vars resultat ligger till grund för resultatredovisningen som följer i kommande avsnitt. Tabell 1: Bakgrundsfakta Kommuner som publicerat Alla kommuner i riket Antal kommuner 164 29 Totalt antal invånare 5 629 579 9 555 893 Genomsnittligt antal invånare 34 327 32 951 Skattekraft, kr/inv. 167 3 165 849 I denna rapport beskrivs resultaten för de 164 kommuner som publicerat sina resultat under hösten 212 och tidiga 213. I kapitel två ges en översiktlig mått- och metodbeskrivning. I kapitel tre redovisas de deltagande kommunernas aggregerade resultat inom försörjningsstöd, barn och unga samt insatser för vuxna med missbruksproblem. Kapitel fyra består av en jämförelse av resultaten mot föregående år. I kapitel fem presenteras exempel på hur man i den enskilda kommunen kan sammanställa och jämföra sina resultat. Samtliga resultat i undersökningen som denna rapport bygger på är framtagna och publicerade i Kolada av kommunerna själva utan kvalitetsgranskning från RKA. Kommunerna har själva gjort bedömningen att resultaten håller tillräckligt god kvalitet för publicering. I rapporten görs inga tabeller eller listor av resultaten på kommunnivå. Resultaten för samtliga deltagande kommuner hittar du i Kolada, via Färdiga presentationer Kvalitet i verksamheten (egen inmatning) eller Särskilda nyckeltalssamlingar kommun i databasens frisök-funktion. 5
2 Mått- och metodbeskrivning Den primära perioden för framtagande och publicering av resultat i Kolada var september till november månad 212, men någon exakt deadline för kommunerna att publicera sina resultat har inte satts. Successiv publicering av resultat är och har varit möjlig, vilket innebär att nya data kan ha kommit in, och gamla ha uppdaterats, efter det att vi tagit fram resultaten i denna rapport. Resultat som redovisas i rapporten gäller verksamhetsåren 21-212. För vart och ett av områdena försörjningsstöd, barn och unga samt vuxna med missbruksproblem redovisas genomsnittlig utredningstid i antal dagar för en utredning. Resultaten redovisas i form av ett medelvärde, och på www.kolada.se kan även medianvärdena hämtas. Start- och slutpunkten för utredningstiden skiljer sig något mellan de tre områdena. Utredningstiden för försörjningsstöd mäts som antal dagar från första kontakten med socialtjänsten till dess att beslut om försörjningsstöd har fattats. Inom barn och unga och vuxna med missbruksproblem sker mätningen från det att utredningen påbörjats av socialtjänsten till dess att utredning avslutats. Mätperioden för samtliga tidmätningar är första halvåret 212. För vart och ett av de tre områdena har man dessutom beräknat vad kostnaden per utredning är. Måttet räknas fram genom att den totala lönekostnaden för de personer som jobbar med en viss typ av utredningar divideras med totalt antal utredningar under året. Måttet har dock varierat mycket stort mellan kommunerna och det har varit svårt att analysera och jämföra så det har förslagits att det ska tas bort till nästa mätning. 2.1 Förändringar mot föregående år Förändringarna är gjorda på rekommendation av Användarrådet för individ- och familjeomsorg och därefter bekräftade av RKA:s expertgrupp. Ej återaktualiserade barn -12 år och ej återaktualiserade personer med avslutat försörjningsstöd är nya för årets mätning och bygger på samma grundmodell som för befintliga återaktualiseringsnyckeltal. För nyckeltalen har också en del förtydliganden gjorts, t.ex. att ensamkommande flyktingbarn inte ingår i nyckeltal på barn- och ungdomssidan. I området vuxna missbrukare har den övre åldergränsen 64 år strukits, nu avses samtliga 21+. 2.2 Användarrådet Användarrådet för individ- och familjeomsorg består av en grupp med åtta representanter från olika kommuner. Då användarrådet träffades i februari 213 var också en representant från Socialstyrelsen samt en representant från Sveriges Kommuner och Landsting närvarande. Rådets uppgift är att lämna förslag på justeringar av befintliga nyckeltal, ta bort nyckeltal som inte längre än intressanta eller inte fungerar samt att föreslå nya nyckeltal. 6
3 Kvalitetsnyckeltal för individ- och familjeomsorgen En grundregel i allt nyckeltalsarbete är att nyckeltalen ska ha en tydlig koppling till verksamhetens uppdrag. För de av individ- och familjeomsorgens delverksamheter som ingår i denna undersökning, beskrivs uppdraget så här i Socialtjänstlagen: Socialtjänstlag (21:453) 4 kap. Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. [ ] Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden skall - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom (...) Missbrukare 9 Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs [vår kursivering] Nyckeltalen i denna undersökning är framförallt fokuserad på tillgänglighet i form av utredningstider för olika insatser, resultat i form av andel ungdomar som inte återkommer och vuxna med missbruksproblem som inte återkommer till socialtjänsten efter avslutad insats. Det är viktiga indikatorer på kvaliteten, men otillräckligt för att ge möjlighet till en god uppföljning i enlighet med verksamhetens uppdrag som det beskrivs i Socialtjänstlagen. 7
Antal dagar 3.1 Försörjningsstöd Genomsnittlig utredningstid för försörjningsstöd varierar mellan 1 och 65 dagar i de deltagande kommunerna. Andelen ej återaktualiserade varierar även den stort med ett medelvärde på 77 %. Kostnaderna per utredning varierar också stort mellan kommunerna. För personer som har svårt att klara ekonomin är behovet att få hjälp snabbt stort. Utredningstiden, alltså tiden från första kontakt till beslut om försörjningsstöd, är därför en ur brukarens synvinkel viktig aspekt. Utredningstiden mäts i antal dagar från att en person kontaktar socialtjänsten till dess att beslut om huruvida personen ska få stöd eller inte har tagits. Själva tiden från beslut till utbetalning brukar i de allra flesta fall vara kort och knappast skilja sig mycket åt mellan kommunerna, så därför ligger fokus i nyckeltalet på utredningstiden. 7 6 5 4 Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde 212 3 2 1 1 11 21 31 41 51 61 71 81 91 11 111 121 131 141 Kommuner rangordnade från kortast till längst väntetid (röd stapel = medelvärde) Figur 1 148 kommuner har gjort en mätning av utredningstid inom försörjningsstöd för år 212. Det är medelvärdet, den genomsnittliga utredningstiden i varje kommun, som redovisas i ovanstående diagram. Det är stora skillnader på hur lång tid man får vänta på beslut beroende på vilken kommun man bor i, från 1 dag till den högsta på 65 dagar. I drygt hälften av kommunerna, 88 stycken, behöver man bara vänta i 16 dagar, vilket också är medelvärdet bland de deltagande kommunerna. I 12 kommuner finns en genomsnittlig utredningstid på över 3 dagar. 8
Antal kommuner Andel (%) Huruvida personer inte återkommer till att behöva försörjningsstöd efter ett år är en intressant resultatindikator att mäta. Nedan ser vi resultatet för de 16 deltagande kommunerna, skillnaden är mycket stor från 1 % till % återaktuelliseras inte efter ett år. Medelvärdet är 77 %. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) 211 1 11 21 31 41 51 61 71 81 91 11 Kommuner rangordnade från högsta till lägsta andel (röd stapel = medelvärde) Figur 2 Ett annat mått, som tar sikte mer på kommunens interna effektivitet, är hur mycket en utredning om försörjningsstöd kostar i genomsnitt. För brukaren har detta ingen betydelse men det är en viktig resursförbrukningsfråga ur medborgarens perspektiv. Viktigt att tänka på här är att måttet i sig bara säger något om hur mycket en genomsnittlig utredning kostar, inte hur väl genomförd den är. Figur 3 4 35 3 25 2 15 1 5 Kostnad försörjningsstöd, kr/utredning 212-5 kr 5-1 kr 1 kr - I 38 kommuner är kostnaden per utredning högst 5 kr. 25 kommuner ligger i det lite högre kostnadsintervallet 5-1 kr. I 17 kommuner är utredningarna än mer kostsamma med ett snitt på över 1 kr per utredning. Totalt har 8 kommuner redovisat sina utredningskostnader inom försörjningsstöd. 9
Antal dagar 3.2 Barn och unga Den genomsnittliga utredningstiden avseende barn och unga varierar i de deltagande kommunerna mellan 48 dagar och 9 månader, med ett medelvärde på drygt 3 månader. Andelen barn (-12 år) och unga (13-2 år) som inte återaktualiseras inom ett år efter avslutad insats är i många kommuner 8 % eller högre, och i 5 respektive 7 är siffran 1 %. I de flesta kommuner kostar en genomsnittlig utredning mellan 1 och 2 kronor men det finns undantag. Precis som inom försörjningsstöd är utredningstiden viktig också inom insatser för barn och unga. Ju fortare en insats kan sättas in desto bättre. Utredningstiderna är av naturliga skäl betydligt längre än för försörjningsstöd, men det förekommer även här stora skillnader mellan kommunerna. Nedan illustreras genomsnittlig utredningstid, dvs. antal dagar från att utredningen påbörjats till dess att utredning avslutats. 3 Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom -2 år, medelvärde 212 25 2 15 1 5 1 11 21 31 41 51 61 71 81 91 11 111 Kommuner rangordnade från kortast till längst utredningstid (röd stapel = medelvärde) Figur 4 Kommunen med kortast utredningstid ligger på i genomsnitt 48 dagar under 212, medan man fick vänta i genomsnitt 278 dagar i den kommun som har längst utredningstider. I den genomsnittliga kommunen, av alla 113, får man räkna med en utredningstid på 14 dagar. 1
Andel (%) Ett intressant mått när det gäller barn- och ungdomsinsatser är resultatuppföljningen, dvs. hur många av barnen/ungdomarna återkommer inte till socialtjänsten efter avslutad insats? I nyckeltalet ingår personer i åldern -12 respektive 13-2 år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslutad insats alternativt utredning. Figur 5 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ej återaktualiserade barn -12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) 211 1 11 21 31 41 51 61 71 81 91 11 111 Kommuner rangordnade från högsta till lägsta andel (röd stapel = medelvärde) I 75 av 112 deltagande kommuner återkommer 8 % eller fler av barnen inte till socialtjänsten inom ett år efter avslutad utredning/insats. I den genomsnittliga kommunen är siffran 81 %. I 1 kommuner har man inte haft en enda avslutad utredning/insats där personen återkommit inom ett år. I 5 kommuner är det fler personer som återkommit än som inte återkommit. För dem ungdomarna mellan 13 och 2 år är genomsnittet för att återaktualiseringen ej har skett 78 %. Det är 154 kommuner som har publicerat resultat för de nyckeltalen. I 7 kommuner är det fler personer som återkommit än som inte återkommit och i 7 är det ingen som återkommit. 11
Antal kommuner Andel (%) Antal kommuner 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ej återaktualiserade ungdomar 13-2 år ett år efter avslutad utredning eller Kostnad barn och ungdom insats, andel -2 (%) år, kr/utredning 212 211 5 4 3 2 1-1 kr 1-2 kr 2-3 kr 3 kr - 1 21 41 61 81 11 121 141 Kommuner rangordnade från högsta till lägsta andel (röd stapel = medelvärde) Figur 6 Kostnaden per utredning ligger för barn och unga i de allra flesta fall i intervallet 1 2 kronor. I 14 kommuner är utredningskostnaden under 1 kronor. I 1 kommuner är kostnaden i genomsnitt över 3 kronor. 5 Kostnad barn och ungdom -2 år, kr/utredning 212 4 3 2 1-1 kr 1-2 kr 2-3 kr 3 kr - Figur 7 12
Antal dagar 3.3 Vuxna med missbruksproblem Utredningstiderna för vuxna missbrukare varierar mellan 4 och 37 dagar. I genomsnitt tar det 62 dagar från att utredningen startar till beslut. Även kostnaderna per utredning varierar stort, men de flesta ligger i spannet mellan 5 och 15 kr. I den genomsnittliga kommunen är det 75 % av missbrukarna som inte återkommer till socialtjänsten inom ett år, och vi ser stora variationer mellan kommunerna. Väntetiden för vuxna med missbruksproblem mäts från det datum då utredningen påbörjas till det datum då utredningen avslutats. 35 Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning för vuxna med missbruksproblem 21+ år, medelvärde 212 3 25 2 15 1 5 1 11 21 31 41 51 61 71 81 91 11 Kommuner rangordnade från kortast till längst utredningstid (röd stapel = medelvärde) Figur 8 Utredningstiderna för vuxna missbrukare varierar från 4 dagar till 37 dagar. I genomsnitt, för de 17 kommunerna, tar det 62 dagar från att utredningen startar till avslut. På samma sätt som inom barn- och ungdom har kommunerna i år även tagit fram siffror på återaktualisering för vuxna missbrukare, dvs. hur många av missbrukarna som inte återkommer till socialtjänsten efter avslutad insats. I nyckeltalet ingår missbrukare i åldern 21+ år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslutad insats alternativt utredning. 13
Andel (%) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ej återaktualiserade vuxna (21+ år) med missbruksproblem ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) 211 1 11 21 31 41 51 61 71 81 91 11 Kommuner rangordnade från högsta till lägsta andel (röd stapel = medelvärde) Figur 9 I 75 av 19 deltagande kommuner återkommer 7 % eller fler av missbrukarna inte till socialtjänsten inom ett år efter avslutad utredning/insats. I den genomsnittliga kommunen är siffran 75 %, en något lägre andel jämfört med motsvarande nyckeltal inom barn- och unga. I 6 kommuner har man inte haft en enda avslutad utredning/insats där personen återkommit inom ett år. I 4 kommuner är det fler personer som återkommit än som inte återkommit. 14
Antal kommuner 3 25 2 15 1 5 Kostnad insatser för vuxna med missbruksproblem (21+ år), kr/utredning 212-5 kr 5-1 kr 1-15 kr 15-2 kr 2 kr - Figur 1 Kostnaden per utredning inom vuxna med missbruksproblem ligger i de flesta kommuner i spannet mellan 5 och 1 kr. Nästan lika många befinner sig i intervallet 1 till 15 kr. I 8 kommuner är genomsnittskostnaden lägre än 5 kr och i 22 kommuner är den högre än 15 kr. 15
Antal dagar 4 Jämförelse mot föregående år Ett antal kommuner har nu tagit fram resultat på de nyckeltal som beskrivits i föregående kapitel under både 211-212 för utredningstider samt 21-211 för återaktualisering. Därmed kan utvecklingen mellan åren, i dessa kommuner, beskrivas. De diagram och tabeller som redovisas i detta kapitel är samtliga baserade endast på kommuner som genomfört två mätningar. Mätningen av återaktualisering inom barn -12 år samt försörjningsstöd är helt ny för i år varför ingen utveckling över tid är möjlig att se på dessa nyckeltal. För utrednings- och väntetider har vi valt att visa medelvärde och median för de två åren. Medianen är det mittersta talet om man rangordnar talen från lägst till högst. Detta är bra att använda när det finns stor spridning i materialet som i detta fall. Om medianen är lägre än medelvärdet visar det på att det finns höga värden som avviker mycket från de andra, det omvända gäller om medianen är högre. Medelutredningstiden inom barn- och ungdomsvården för de 7 kommunerna ökar från 86 till 15, medianen ökar till 19. 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Figur 11 Utredningstid barn och ungdom -2 år Antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning, värden för de kommuner som deltagit både 211 och 212 Medelvärde Median 211 212 16
Antal dagar Antal dagar För utredningstiden för vuxna med missbruksproblem så har medelvärdet för de 68 kommunerna ökat från 48 till 62 medan medianen har ökat, från 37 till 45. 65 6 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Figur 12 Utredningstid vuxna med missbruksproblem 21+ år Antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning, värden för de kommuner som deltagit både 211 och 212 Medelvärde Median 211 212 För de 99 kommunerna som rapporterat in värden för väntetid inom försörjningsstöd ser utveckling likadan ut som för vuxna med missbruksproblem. Figur 13 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Väntetid inom försörjningsstöd Antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut, värden för de kommuner som deltagit både 211 och 212 Medelvärde Median 211 212 17
Andel (%) Om vi tittar på andelen som inte har blivit återaktualiserade ett år efter avslutad utredning eller insats så ökar andelen något mellan åren för de två nyckeltalen. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ej återaktualiserade ett år efter avslutad utredning eller insats Ungdomar, 13-2 år Vuxna, 21+ 77 79 75 76 21 211 Figur 14 18
5 Exempel på resultatredovisning för enskilda kommuner I detta avsnitt presenteras ett antal förslag på diagram som kan åskådliggöra kommunens resultat och hur man ligger till i jämförelse med andra. Dessa förslag ska ses som inspiration för det vidare arbetet med nyckeltalen i kommunen. Samtliga diagram illustrerar jämförelser för kommunerna Orsa och Vara, ställda mot ovägda lägesmått för samtliga deltagande kommuner. För Orsa utgår vi från en översikt av samtliga nyckeltal. För Varas del så tittar vi närmare på vänteoch utredningstider. 19
5.1 Orsa För Orsa börjar vi med att sammanställa samtliga nyckeltal i undersökningen och jämför dessa i tabell 2 med det ovägda medelvärdet för alla kommuner. Vi färgsätter korta väntetider, låga utredningskostnader och hög andel ej återaktualiserade i jämförelse med alla kommuner i grön färg och det omvända ger röd färg. På så vis får vi snabbt en indikation vart Orsa ligger bra respektive mindre bra till i förhållande till de andra deltagande kommunerna. Vuxna med missbruksproblem Nyckeltal Orsa Alla kommuner U. Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) (211) 77 75 U. Kostnad insatser för vuxna med missbruksproblem 21+ år, kr/utredning (212) 11 5 13 287 U. Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning för vuxna med missbruksproblem 21+ år, medelvärde (212) 65 62 Barn och unga Nyckeltal Orsa Alla kommuner U. Ej återaktualiserade barn -12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) (211) 1 81 U. Ej återaktualiserade ungdomar 13-2 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) (211) 8 78 U. Kostnad barn och ungdom -2 år, kr/utredning (212) 23 62 19 559 U. Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom -2 år, medelvärde (212) 64 14 Försörjningsstöd Nyckeltal Orsa Alla kommuner U. Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) (211) 68 77 U. Kostnad försörjningsstöd, kr/utredning (211) 7 418 6 313 U. Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde (212) 17 16 Tabell 2 Utredningstiden inom vuxna med missbruksproblem är något längre än kommunsnittet på 62 dagar vilket rödfärgas. Andelen icke återaktualiserade är högre samt kostnaden per utredning är lägre vilket ger grön färg. För området barn och unga är resultaten bra, en viss förbättring skulle dock kunna ske på kostnaden per utredning. Inom försörjningsstöd är nyckeltalen rödmarkerade och även om de negativa skillnaderna inte är så stora kan det vara ett område för vidare analys. 2
5.2 Vara I nedanstående exempel illustreras Varas resultat i ett antal diagram för att jämföra kommunens vänte- och utredningstider med övriga kommuner samt över tid. Att använda spindeldiagram kan vara ett illustrativt sätt att redovisa resultaten. Spindeldiagrammets främsta egenskap är att det ger en mycket tydlig bild för flera nyckeltal på en gång i förhållande till andra kommuners resultat. Spindeldiagram kan enkelt skapas direkt i Kolada och jämför för samtliga valda nyckeltal kommunens värde mot medelvärdet för alla deltagande kommuner. Den blå linjen i spindeldiagrammet (figur 15) visar kommunens värde, i detta fall Vara, och den gröna linjen visar medelvärdet för alla kommuner. Här har vi valt ut de 3 nyckeltalen för vänte- och utredningstider som mäts inom de tre delområdena. Här är det eftersträvansvärt att ha låga värden ur ett tillgänglighetsperspektiv. Där den blå linjen ligger innanför den gröna vid ett visst nyckeltal är väntetiden kortare än medelvärdet i de övriga kommunerna. Med detta för handen kan vi med hjälp av spindeln snabbt konstatera att Vara har kortare utredningstider än de flesta andra kommuner inom samtliga områden. Figur 15 Då Vara nu genomfört mätningen fyra år i rad kan utvecklingen mellan åren också vara intressant att titta på, även om vissa ändringar gjorts i definitioner mellan åren. I linjediagrammen nedan beskrivs samtliga tre väntetidsmått för åren 29-212. Barn- och ungdomsutredningarna har legat 21
stabilt på drygt 8 dagar, vilket är under medelvärdet för samtliga kommuner utom för 211. För personer med missbruksproblem så varierar det lite mer mellan åren men Varas utredningstider är i genomsnitt kortare än deltagande kommuner förutom för 211. Väntetiden för försörjningsstöd ligger under eller i nivå med deltagande kommuner. U. Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom -2 år, medelvärde Figur 16 U. Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning för vuxna med missbruksproblem 21+ år, medelvärde Figur 17 22
U. Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde Figur 18 23
Bilaga 1: Lista över samtliga nyckeltal i mätningen Kortnamn Försörjningsstöd Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) Kostnad försörjningsstöd, kr/utredning Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, median Barn och unga Ej återaktualiserade barn -12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Ej återaktualiserade ungdomar 13-2 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Kostnad barn och ungdom -2 år, kr/utredning Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom -2 år, medelvärde Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom -2 år, median Definition Andel (%) personer med försörjningsstöd som inte återaktualiserats inom försörjningsstöd inom ett år efter avslutat försörjningsstöd. Återaktualisering avser endast formell ansökan. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. Genomsnittlig kostnad per utredning inom försörjningsstöd. Resultatet bygger på den totala lönekostnaden inklusive PO för kommunens handläggare. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. Genomsnittligt antal dagar från första kontakten vid nybesök, med socialtjänsten till dess att beslut om försörjningsstöd har fattats. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. Medianvärdet av väntetiden i antal dagar från första kontakten med socialtjänsten till dess att beslut om försörjningsstöd har fattats. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. Andel (%) barn i åldern -12 år som inte återaktualiserats i socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. Andel (%) ungdomar i åldern 13-2 år som inte återaktualiserats i socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insats/insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. Genomsnittlig kostnad per utredning inom barn- och ungdom -2 år. Resultatet bygger på den totala lönekostnaden inklusive PO för kommunens handläggare. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. Genomsnittligt antal dagar från att utredningen påbörjats av socialtjänsten till dess att utredningen avslutats. Avser barn- och ungdom -2 år. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. Medianvärdet av väntetiden i antal dagar från att utredningen påbörjats av socialtjänsten till dess att utredningen avslutats. Avser barn och unga -2 år. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. 24
Missbruks- och beroendevård Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Kostnad insatser för vuxna med missbruksproblem 21+ år, kr/utredning Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning för vuxna med missbruksproblem 21+ år, medelvärde Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning för vuxna med missbruksproblem 21+ år, median Andel (%) vuxna med missbruk 21+ år som inte återaktualiserats i socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insats/insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. Genomsnittlig kostnad per utredning om insats för vuxna med missbruksproblem 21+ år. Resultatet bygger på den totala lönekostnaden inklusive PO för kommunens handläggare. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. Genomsnittligt antal dagar från att utredningen påbörjats av socialtjänsten till dess att utredningen avslutats. Avser vuxna med missbruksproblem 21+ år. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. Medianvärdet av väntetiden i antal dagar från att utredningen påbörjats av socialtjänsten till dess att utredningen avslutats. Avser vuxna med missbruksproblem 21+ år. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. 25
Bilaga 2: Deltagande kommuner Dessa kommuner hade vid uttagningstillfället publicerat värden på minst ett nyckeltal i undersökningen Ale Hammarö Kungälv Pajala Sölvesborg Ånge Alvesta Haparanda Kävlinge Piteå Tanum Åstorp Aneby Heby Köping Robertsfors Tingsryd Åtvidaberg Arboga Hedemora Laholm Ronneby Tjörn Älmhult Arvidsjaur Helsingborg Laxå Rättvik Torsby Älvdalen Askersund Herrljunga Lidköping Sala Torsås Älvkarleby Avesta Hjo Lilla Edet Salem Tranemo Ängelholm Bengtsfors Hofors Lindesberg Sigtuna Tranås Öckerö Berg Hudiksvall Ljungby Simrishamn Trelleborg Örebro Borås Håbo Ludvika Skara Trollhättan Östersund Båstad Härjedalen Luleå Skellefteå Trosa Österåker Danderyd Härnösand Lund Skinnskatteberg Tyresö Östhammar Eda Härryda Lycksele Skövde Täby Östra Göinge Eskilstuna Hässleholm Lysekil Sollefteå Töreboda Överkalix Eslöv Höör Malung-Sälen Sollentuna Uddevalla Essunga Järfälla Mariestad Solna Umeå Fagersta Kalix Mark Sotenäs Upplands Väsby Falkenberg Kalmar Markaryd Stockholm Uppvidinge Falun Karlshamn Mellerud Storuman Vansbro Finspång Karlskoga Mora Strängnäs Vara Flen Karlskrona Motala Strömstad Varberg Gislaved Karlstad Munkedal Strömsund Vaxholm Gnesta Katrineholm Mörbylånga Sundsvall Vetlanda Gotland Kinda Norsjö Sunne Vilhelmina Grums Klippan Nybro Svalöv Vimmerby Grästorp Knivsta Nykvarn Svedala Vännäs Gullspång Kristinehamn Nässjö Svenljunga Värmdö Gävle Krokom Orsa Säffle Värnamo Götene Kumla Osby Säter Västerås Hallstahammar Kungsbacka Oxelösund Södertälje Växjö 26