Undersökning till företag med dikor/amkor



Relevanta dokument
A.1 Ämnesområde JORD- och SKOGSBRUK, FISKE.

Uppföljningsundersökning. Lärare. Teknisk rapport

A.1 Ämnesområde JORD- och SKOGSBRUK, FISKE.

Utvärdering av salmonellabekämpning

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Höstsådda arealer 2000

Dränering av jordbruksmark 2013

Energiundersökning i jordbruket 2007 EN0119

Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Nötkreatur i december 2012 JO0702

Nötkreatur i december 2015

Mark- och arrendepriser

Arbetskraftsbarometern September Augusti 2001

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

Mark- och arrendepriser 2008 JO1002

JORDBRUKSVERKET BESKRIVNING AV STATISTIKEN JO 0103 Statistikenheten (8) Anders Grönvall. Innehållsförteckning 1

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012

Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning

Arrendepriser på jordbruksmark 2012 JO1003

Mark- och arrendepriser 2006 JO1002

Animalieproduktion 2011

Gymnasieungdomars studieintresse Läsåret 2001/02

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Husdjur i juni A. Allmänna uppgifter JO0103

Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104

Fakta om undersökningen

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505

Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) Preliminär statistik

Teknisk rapport Enkät om kunskaper och attityder till trafiksäkerhet 2007 (VV27), Trafiksäkerhetsenkäten 2007

Företag och företagare i jordbruket 2005 JO0106

Försäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk, sjöar, vattendrag och skog 2000

Husdjur 2006 JO0103. Innehållsförteckning. Statens Jordbruksverk BESKRIVNING AV STATISTIKEN JO0103 Statistikenheten (8) Anders Grönvall

Jordbruksföretagens kombinationsverksamheter 2013 JO0108

Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

Arrendepriser på jordbruksmark 2014 JO1003

Skogsentreprenörer 2011 JO0504

Sysselsättning i jordbruket 2013

Höstsådda arealer 2014 JO0110

Skogsentreprenörer 2013 JO0504

Bilaga 1. Teknisk rapport från NFO Infratest AB

1(6) Datum Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping Metod- och kvalitetsrapport

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Skogsentreprenörer 1999

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Statistiska centralbyråns författningssamling

Antalet djur i jordbruket ökar

Arbetskraftsbarometern 2010 UF0505

Föreläsning 4. Kapitel 5, sid Stickprovsteori

Skogsentreprenörer 2006

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

Animalieproduktion 2015

Omförhandling och byten av elavtal 2011 EN0305

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling

Skogsentreprenörer 2007 JO0504

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

Heltidsjordbruket i Sverige Referensår 2013

Företagens utgifter för IT 2007 NV0802

Forskarexaminerades arbetsmarknad 2003

Skogsentreprenörer 2015 JO0504

Höstsådda arealer 2015 JO0110

Teknisk rapport från NFO Infratest AB

Fler grisar men färre får i jordbruket

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

Kommunalskatterna 2000

Höstsådda arealer 2016 JO0110

Företagens utgifter för IT 2008 NV0802

Akademisk frihet i praktiken

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

KVALITETSDEKLARATION Arrendepriser på jordbruksmark 2016 (JO 1003)

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten Projekt nr Göteborg Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson

Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik

Energistatistik för flerbostadshus 2004

Industrins kapacitetsutnyttjande 2010 NV0701

Kostnader för utbildningsväsendet

Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2014 JO0301

Industrins kapacitetsutnyttjande 2008, 2009 NV0701

Jordbruksföretag och företagare JO0106

Energistatistik för småhus 2006 EN0102

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder

KVALITETSDEKLARATION Antal nötkreatur i december 2018

Animalieproduktion 1999

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Husdjur 2011 JO Innehållsförteckning. JORDBRUKSVERKET BESKRIVNING AV STATISTIKEN JO 0103 Statistikenheten (9) Anders Grönvall

Arbetsmiljöundersökning

Samhällets utgifter för kultur Referensår Produktkod KU0501

KVALITETSDEKLARATION

KVALITETSDEKLARATION Lantbrukets djur i juni 2018

Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter

Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Energistatistik för flerbostadshus 2007

KVALITETSDEKLARATION Ekologisk djurhållning 2016

Sysselsättningsstatistik för det storskaliga skogsbruket 2014 JO0501

Samhällets utgifter för kultur Referensår Produktkod KU05

Delredovisning av regeringsuppdrag

Transkript:

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Teknisk rapport 2010-05-21 1(46) Rolf Selander, Pär Brundell Undersökning till företag med dikor/amkor Teknisk rapport 1 Inledning 1.1 Bakgrund Jordbruksverket har gett Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att genomföra en postenkät till 5000 jordbruksföretag som bedriver verksamhet med dikor/amkor. Syftet är att Jordbruksverket ska få bättre kunskaper om faktiska förhållanden inom produktionsgrenen och kunna bedöma effekter av olika insatser för att klara landskapsvården. Ansvariga personer: Undersökningsledare (SCB) Metodstatistiker (SCB) Kontaktperson hos Jordbruksverket Rolf Selander Pär Brundell Per Persson 1.2 Allmän beskrivning Studien omfattar 5000 företag som redovisat dikor/amkor i Lantbruksregistret (LBR) 2008. Syftet är att i postenkät få svar på frågor om företagens struktur, försäljning, framtidsplaner, utfodring m.m. Samråd om undersökningens omfattning och innehåll har skett med Näringslivets Regelnämnd (NNR). Blanketten, som omfattar fem sidor (se bilaga 1) har tidigare genomgått dels ett s.k. kognitivt test hos SCB:s mättekniska enhet, dels testats på ca 200 jordbruksföretag. 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Målpopulation, rampopulation och urvalsdesign Undersökningsdesign Undersökningen bygger på en enkät som skickats till ett urval av 5 000 lantbruksföretag från Lantbruksregistret (LBR) 2008 och som redovisat dikor/amkor.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Teknisk rapport 2010-05-21 2(46) Rolf Selander, Pär Brundell Variabler I undersökningen efterfrågas olika uppgifter angående dikoverksamhet. Population Målpopulation: Målpopulationen för undersökningen består av lantbruksföretag med dikor/amkor. Rampopulation: Urvalsramen bygger på Lantbruksregistret (LBR) avseende 2008, sammanlagt 71 025 företag. Rampopulationen för själva undersökningen består av de 12 123 företag som har uppgivit att de har dikor/amkor. Stratifiering Rampopulationen har delats in i 80 strata vilka bygger på en korsklassificering av fyra storleksklasser baserat på antalet dikor/amkor samt tjugoen län. I tre fall har sammanslagningar av strata gjorts för att undvika alltför små strata. Det minsta stratumet har kommit att innehålla 13 utvalda företag. Då de exakta redovisningsgrupperna ej var fastställda vid tiden för urvalsdragningen har man valt en regional uppdelning efter län. Antalet strata har då blivit ganska stort men man har ändå bedömt det vara nödvändigt. Ett alternativ hade annars kunnat vara att ha en regional uppdelning efter exempelvis länsgrupper vilket då inneburit färre strata. Allokering Allokeringen bygger på ett genomsnitt av dels 1) en proportionell allokering med avseende på antal dikor/amkor och dels 2) en allokering med lika stort urval i varje stratum. Den största storleksklassen har dock totalundersökts så långt det varit möjligt. Allokeringen har bedömts bli en hygglig kompromiss då enkätens frågor speglar både de enskilda djuren men också företagen i sig. Urvalsdragning Inom respektive stratum har dragits ett OSU. En negativ samordning har gjorts mot de 200 företag som tidigare utvalts till provstudien (se nedan).

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Teknisk rapport 2010-05-21 3(46) Rolf Selander, Pär Brundell Skattningar Skattningarna görs med s.k. Horvitz-Thompson-estimation. Justering för bortfall har gjorts genom rak uppräkning inom respektive stratum vilket innebär att man tillämpar antagandet att de svarande (inkl eventuell övertäckning) inom respektive urvalsstratum är representativa för hela urvalet i samma stratum. Övrigt Urvalet har samordnats negativt mot en tidigare gjord provundersökning av 200 företag valda från samma urvalsram som huvudundersökningen. Urvalssamordningen har utförts genom att de 200 provundersökta företagen ej kunnat väljas vid urvalsdragningen för huvudundersökningen. Då samma storleksstratifiering använts vid såväl prov- som huvudundersökningen ses de provundersökta företagen vid skattningsförfarandet som en slumpmässigt utesluten del av urvalsramen. Detta medför att man då bedömer kunna göra inferens från huvudundersökningens urval till hela urvalsramen. 2.2 Datainsamling Uppgifterna samlades in genom postenkät som omfattade 12 frågor, i några fall med efterföljande delfrågor. På blankettens första sida förtrycktes ett löpnummer, 1-5000, som idnummer. Namn och adress skrevs endast ut på kuvertet. Utsändningen gjordes sista veckan i oktober 2009. Försändelsen omfattade blankett och portofritt svarskuvert. Mottagaren ombads fylla i och sända in enkäten snarast. Två skriftliga påminnelser har skickats ut. Först ett s.k. Tack- och påminnelsekort (ToP-kort) ungefär en vecka efter första utskick och efter ytterligare en vecka en påminnelse med ny blankett. Datainsamlingen avslutades 2010-01-13. Nedlagda företag, avlidna företagare och företag som inte bedrev verksamhet med amkor/dikor, den s.k. övertäckningen, utgjordes av 78 företag. Av de återstående företagen inkom svar utan påminnelse från 2079, svar efter ToP-kort från 766 och svar efter påminnelse med ny blankett från 618. Sammanlagda antalet svar blir därmed 3463, vilket innebär en svarsfrekvens på nära 71 %. Inga telefonkontakter med företag som inte skickat in blankett har tagits, då

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Teknisk rapport 2010-05-21 4(46) Rolf Selander, Pär Brundell provundersökningen visat att dessa inte kan antas skilja sig nämnvärt från de svarande. 2.2 Databeredning Uppgifterna från de inkomna blanketterna har registrerats genom skanning och s.k. verifiering för att undvika läsfel. Viss grundläggande granskning har också genomförts i insamlingsfasen, främst för att rätta de fall där svaranden angett fler alternativ men endast ett svar är giltigt. 3 Statistisk bearbetning och redovisning 3.1 Granskning och rättning Utöver den grundläggande granskningen vid insamlingen (se avsnitt 2.2 ovan) har främst extrema värden kontrollerats för de frågor detta är relevant. Många frågor avser kryssmarkering, där svaren i huvudsak får accepteras som de lämnats. 3.2 Beräkning av vikter Se avsnitt om skattningar ovan. 3.3Tabellframställning Alla tabeller återfinns i särskild tabellbilaga (bilaga 2). Tabellerna har tagits fram fråga för fråga och resultat lämnas för de tre riksområdena och hela riket. Kortfattade resultatkommentarer lämnas också. 4 Kvalitetsredovisning, sammanfattning 4.1 Innehåll Objekt och population Se avsnitt 2.1 ovan. Variabler Se blankett. Statistiska mått Det som redovisas är summor och (aritmetiska) medelvärden med tillhörande medelfel. Då medelfelet har överstigit 35 % av

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Teknisk rapport 2010-05-21 5(46) Rolf Selander, Pär Brundell punktskattningen eller då antalet observationer i redovisningsgruppen understigit 10 har uppgifterna i cellen prickats p.g.a. att skattningen då bedömts som alltför osäker. Redovisningsgrupper Antal dikor/ amkor i enkät Riksområde (3 st.) Referenstid 15 oktober 2009. 4.2 Tillförlitlighet Urval Medelfelet vilket redovisas för skattningarna ger ett mått på urvalsfelet och vissa andra slumpmässiga fel. Andra uppskattningar av osäkerheten har ej gjorts. Ramtäckning LBR (Lantbruksregistret) avseende 2008 torde innehålla den stora majoriteten av intressepopulationen, dvs. de företag som har dikor/amkor. Mätning Mätning har skett genom att en utskickad pappersblankett fyllts i. Ingen speciell studie rörande förekomsten av mätfel har gjorts förutom provundersökningen. Svarsbortfall Det ovägda bortfallet har varit 29,2%. Vägt med designvikten motsvarar denna siffra 29,1%. Storleksvägt med antalet dikor/amkor i LBR (dvs. designvikten multiplicerad med antalet amkor) motsvarar bortfallet 29,7%. Sett över urvalsstrata har det ovägda bortfallet varierat mellan 8,7 och 50.0%. Bearbetning De inskickade blanketterna har skannats och vissa mindre felaktigheter har rättats (se avsnitt 2.2 och 3.1 ovan). 4.3 Jämförbarhet över tiden Undersökningen har endast gjorts tidigare i form av en provundersökning. Den syftade dock inte till att erhålla statistiska resultat.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 6(46) 1. Fanns dikor/amkor på företaget den 15 oktober 2009? Antal dikor/ amkor i enkät Antal dikor/ amkor enligt Lantbruksregistret 2008 1-9 10-24 25-49 50-100 101- Samtliga Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Ej svar.... 46 11............ 133 25 Ja 4403 95 3363 30 1334 8 501 9 107 8 9707 100 Nej 1597 90 296 25 73 7........ 1986 94 Slutat med jordbruk/nedlagt, avliden 176 33 84 14 30 4........ 296 37 Samtliga 6237 0 3790 0 1452 0 522 9 122 9 12123 0 Av tabellen framgår att antalet företag med dikor/amkor i oktober 2009 skattas till drygt 9 700, medan närmare 2000 företag vid den tidpunkten inte bedriver verksamhet med amkor/dikor. Närmare 300 företag har slutat med jordbruk sedan juni 2008 (urvalet baseras på LBR 2008).

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 7(46)

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 8(46) 2a. Hur många dikor/amkor fanns på företaget den 15 oktober 2009? Antal dikor/ amkor i enkät Antal dikor/ amkor enligt Lantbruksregistret 2008 1-9 10-24 25-49 50-100 101- Samtliga Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Ej svar.. 38 9 24 4.... 107 18 0............ 1-9 3700 102 308 26...... 4015 105 10-24 727 65 2563 44 132 9.... 3426 79 25-49.. 490 30 1010 14 43 6.. 1546 34 50-100.... 177 10 419 11.. 616 16 101-...... 30 5 98 8 129 9 Riksområde 1 1258 76 1227 38 563 13 245 9 65 7 3358 87 Riksområde 2 2714 97 1851 41 659 14 214 9 38 5 5477 107 Riksområde 3 492 27 332 9 127 4 51 4.. 1005 29 Samtliga 4465 93 3409 28 1350 8 510 9 107 8 9841 98 Av tabellen framgår att antalet företag med dikor/amkor i oktober 2009 skattas till drygt 9 700, vilket kan jämföras med rampopulationen för undersökningen enligt LBR 2008, 12 123 och den officiella statistiken för 2008, 12 345.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 9(46)

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 10(46) 2. b) Bedriver företaget helt eller delvis ekologisk nötköttproduktion med miljöersättning för ekologiska produktionsformer? Antal dikor/ amkor i enkät Ej ifyllt Ja Nej Samtliga Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Ej svar 65 13.. 36 12 107 18 0........ 1-9 136 31 1311 84 2569 104 4015 105 10-24 113 18 1300 58 2013 67 3426 79 25-49 48 7 655 25 843 27 1546 34 50-100 22 4 322 13 272 12 616 16 101-.. 91 8 38 5 129 9 Riksområde 1 124 18 1107 55 2127 77 3358 87 Riksområde 2 203 32 1996 86 3278 103 5477 107 Riksområde 3 56 12 584 26 365 25 1005 29 Samtliga 383 39 3687 99 5770 113 9841 98 Den största andelen företag som helt eller delvis bedriver ekologisk nötköttproduktion finns bland företag med mer än 100 dikor/amkor där andelen är ca 70 %. I riksområde 3 är andelen större än i riksområde 1 och 2.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 11(46) 2c) Vilket år började verksamheten med dikor/amkor på företaget? Antal dikor/ amkor i enkät Känner ej till / Ej svar -1980 1981-1990 1991-2000 2001- Samtliga Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Ej svar 81 17........ 107 18 0............ 1-9 511 59 429 54 691 66 1312 86 1072 78 4015 105 10-24 293 31 390 33 683 44 1042 48 1018 56 3426 79 25-49 84 10 212 14 240 15 539 22 471 24 1546 34 50-100 47 6 85 7 136 9 216 11 131 10 616 16 101-.. 23 4 24 4 59 6 20 4 129 9 Riksområde 1 327 37 415 32 613 42 1134 60 869 54 3358 87 Riksområde 2 628 58 686 57 1038 68 1701 81 1425 78 5477 107 Riksområde 3 65 11 45 10 132 15 338 24 426 26 1005 29 Samtliga 1019 69 1146 65 1782 80 3173 98 2720 95 9841 98 2720 företag (ca 28 %) har börjat med dikor/amkor 2001 eller senare.2090 av dessa ligger i intervallet 10-49 dikor/amkor. I riksområde 3 har drygt 42 % av företagen startat med amkor/dikor 2001 och senare.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 12(46) 2d) Slutade företaget med någon annan produktionsgren inom djurhållning med anledning av att dikoverksamheten började? Antal dikor/ amkor i enkät Ej svar Ja Nej Känner inte till Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Ej svar 56 12 35 12.... 0........ 1-9.. 1747 95 2166 99.. 10-24.. 1866 67 1496 62 55 16 25-49.. 891 29 629 25 19 4 50-100.. 304 14 296 12.. 101-.. 64 7 60 6.. Riksområde 1 37 9 1538 68 1756 70 27 6 Riksområde 2 54 17 2813 96 2487 98 123 30 Riksområde 3.. 556 26 423 28.. Samtliga 107 20 4908 111 4666 112 160 30 Totalt sett slutade lite fler än hälften av företagen med någon produktionsgren då dikoverksamheten startade. I gruppen 1-9 dikor/amkor och i riksområde 1 gäller dock omvänt, dvs. färre än hälften av företagen slutade med någon produktionsgren.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 13(46) Om Ja på fråga 2d: Vilken eller vilka produktionsgrenar? Antal dikor/ amkor i enkät Mjölkkor Svin Andra djurslag Annat Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Ej svar 24 5...... 0........ 1-9 1370 86 176 37 208 39 166 37 10-24 1608 63 120 20 92 14 128 18 25-49 752 26 58 8 50 9 59 8 50-100 264 12 31 5.. 25 6 101-47 6...... Riksområde 1 1223 59 183 29 96 19 150 27 Riksområde 2 2353 89 223 34 221 37 194 32 Riksområde 3 489 25.. 48 10 40 7 Samtliga 4065 104 410 44 366 42 385 42 Då dikoverksamheten startade handlade det för nära åtta av tio företag som slutade med någon verksamhet om att lägga ner mjölkkoverksamheten.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 14(46) 3. Varför började företaget med dikor/amkor? Antal dikor/ amkor i enkät Ville hålla landskapet öppet Intresse för uppfödning av amkor/dikor Produktionsgrenen var lönsam Tog över dikor från tidigare ägare och fortsatte Ökade regelkrav inom andra produktionsgrenar Annat motiv Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Ej svar 77 16 33 8........ 0............ 1-9 3249 108 1434 90 128 30 369 48 166 33 363 47 10-24 2622 74 1484 61 141 18 456 37 256 29 352 31 25-49 1058 30 799 27 131 11 213 15 142 13 243 17 50-100 408 15 366 14 61 6 87 7 46 5 105 8 101-76 7 57 7 24 4 25 4.. 43 6 Riksområde 1 2386 77 1594 69 195 25 400 30 213 27 411 37 Riksområde 2 4362 108 2147 88 236 26 691 54 313 36 523 44 Riksområde 3 745 30 435 25 57 8 69 11 102 13 181 18 Samtliga 7493 114 4176 106 489 37 1160 62 628 46 1115 59 Två skäl dominerar helt till varför man börjat med dikoverksamhet, hålla landskapet öppet (ca 70 %) och intresse för verksamheten (ca 40 %). Flera svarsalternativ fick anges. På tredje plats kommer övertagande från tidigare ägare/brukare.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 15(46) 4. Hade företaget någon annan djurhållning den 15 oktober 2009 vid sidan av dikoverksamheten? Inköpta kalvar för slakt/försäljning Antal dikor/ amkor i enkät Totalt antal djur Antal företag med djur Genomsnittligt antal djur per företag Antal Medelfel Antal ftg Medelfel Antal Medelfel Ej svar...... 0...... 1-9 15361 4873 448 55 34 10 10-24 16220 2393 362 33 45 5 25-49 15212 1556 221 16 69 5 50-100 9262 928 102 8 91 7 101-.. 26 4 204 61 Riksområde 1 34140 5360 431 37 79 11 Riksområde 2 24756 2667 642 54 39 4 Riksområde 3 2932 469 99 14 29 4 Samtliga 61828 5988 1172 66 53 5 Knappt 1200 företag har inköpta kalvar för slakt/försäljning, varav drygt hälften i riksområde 2. Det genomsnittliga antalet kalvar är betydligt högre i riksområde 1 (79) än i riksområde 2 (39) och riksområde 3 (29).

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 16(46) 4. Hade företaget någon annan djurhållning den 15 oktober 2009 vid sidan av dikoverksamheten? Mjölkkor Antal dikor/ amkor i enkät Totalt antal djur Antal företag med djur Genomsnittligt antal djur per företag Antal Medelfel Antal ftg Medelfel Antal Medelfel Ej svar...... 0...... 1-9...... 10-24.... 48 15 25-49...... 50-100...... 101-...... Riksområde 1...... Riksområde 2...... Riksområde 3...... Samtliga.. 83 22.. Endast ett åttiotal företag kombinerar dikoverksamheten med mjölkkor. Mjölkkobesättningarna är i regel små. Vid företag med besättningsstorleken 10-24 dikor/amkor är det genomsnittliga antalet mjölkkor högst, 48 st.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 17(46) 4. Hade företaget någon annan djurhållning den 15 oktober 2009 vid sidan av dikoverksamheten? Svin (alla sorter) Antal dikor/ amkor i enkät Totalt antal djur Antal företag med djur Genomsnittligt antal djur per företag Antal Medelfel Antal ftg Medelfel Antal Medelfel Ej svar...... 0...... 1-9.. 190 37.. 10-24 25179 7727 70 12 358 85 25-49 44008 8196 73 10 604 72 50-100...... 101-...... Riksområde 1 72883 13131 197 32 370 70 Riksområde 2 31549 7342 111 23 284 70 Riksområde 3 1159 384 45 11.. Samtliga 105591 14987 353 40 299 44 Vid ca 350 företag kombineras dikoverksamheten med svin. 190 av dessa har 1-9 dikor/amkor. Regionalt sett är kombinationen dikor/amkor med svin vanligast i riksområde 1, nära 56 % av dessa företag finns där.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 18(46) 4. Hade företaget någon annan djurhållning den 15 oktober 2009 vid sidan av dikoverksamheten? Fjäderfä Antal dikor/ amkor i enkät Totalt antal djur Antal företag med djur Genomsnittligt antal djur per företag Antal Medelfel Antal ftg Medelfel Antal Medelfel Ej svar...... 0...... 1-9.. 419 52.. 10-24.. 191 26.. 25-49 320938 103565 61 8 5261 1438 50-100.. 18 3 3224 1018 101-...... Riksområde 1.. 246 34.. Riksområde 2.. 347 46.. Riksområde 3 1872 402 96 16 20 2 Samtliga 860852 258217 689 58 1250 377 Knappt 700 företag kombinerar dikoverksamheten med fjäderfä, de flesta i storleksklassen 1-9 amkor/dikor. Dessa har dock liten verksamhet med fjäderfä sett till det genomsnittliga antalet fjäderfä.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 19(46) 4. Hade företaget någon annan djurhållning den 15 oktober 2009 vid sidan av dikoverksamheten? Hästar (även installade) Antal dikor/ amkor i enkät Totalt antal djur Antal företag med djur Genomsnittligt antal djur per företag Antal Medelfel Antal ftg Medelfel Antal Medelfel Ej svar...... 0...... 1-9 4937 856 818 71 6 1 10-24 2412 232 525 40 5 0 25-49 2114 248 279 19 8 1 50-100 1058 183 115 9 9 1 101-...... Riksområde 1 5372 827 662 52 8 1 Riksområde 2 4550 447 900 65 5 0 Riksområde 3 909 121 217 21 4 0 Samtliga 10832 938 1779 83 6 0 Hästverksamhet är den vanligaste kombinationen mellan dikoverksamhet och andra djurslag, det handlar om knappt 1800 företag. Ungefär hälften av dess finns i riksområde 2.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 20(46) 4. Hade företaget någon annan djurhållning den 15 oktober 2009 vid sidan av dikoverksamheten? Andra djurslag Antal dikor/ amkor i enkät Totalt antal djur Antal företag med djur Genomsnittligt antal djur per företag Antal Medelfel Antal ftg Medelfel Antal Medelfel Ej svar...... 0...... 1-9 23643 3612 675 62 35 5 10-24 17324 1866 396 32 44 4 25-49.. 171 13.. 50-100 5387 1112 77 7 70 13 101-...... Riksområde 1.. 561 45.. Riksområde 2 28076 4653 586 52 48 7 Riksområde 3 5092 659 183 20 28 3 Samtliga 82786 18233 1330 71 62 14 Drygt 1300 företag har dikoverksamhet i kombination med andra än djurslag än de tidigare fem nämnda. Någon fråga har inte ställts i enkäten om vilka djurslag det rör sig om.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 21(46) 5. Hur ser försäljningen från dikoverksamheten ut ett normalt år? Försäljning av livdjur Kalvar yngre än 3 månader Antal dikor/ amkor i enkät Totalt antal djur Antal företag med djur Genomsnittligt antal djur per företag Antal Medelfel Antal ftg Medelfel Antal Medelfel Ej svar...... 0...... 1-9.. 55 17 4 1 10-24.. 33 9 8 2 25-49...... 50-100...... 101-...... Riksområde 1 357 97 44 13 8 2 Riksområde 2 347 110 55 15 6 1 Riksområde 3...... Samtliga 747 147 112 20 7 1 Drygt 100 företag har sålt kalvar yngre än tre månader. Det rör sig om ett begränsat antal, i genomsnitt 7 djur per företag.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 22(46) 5. Hur ser försäljningen från dikoverksamheten ut ett normalt år? Försäljning av slaktdjur upp till 200 kg Antal dikor/ amkor i enkät Totalt antal djur Antal företag med djur Genomsnittligt antal djur per företag Antal Medelfel Antal ftg Medelfel Antal Medelfel Ej svar...... 0...... 1-9 1577 295 441 53 4 0 10-24 1363 149 240 24 6 0 25-49 1072 127 111 11 10 1 50-100 797 134 44 6 18 2 101-...... Riksområde 1 1802 284 243 32 7 1 Riksområde 2 2069 229 433 47 5 0 Riksområde 3 1214 124 179 18 7 1 Samtliga 5085 382 855 59 6 0 Försäljning av slaktdjur upp till 200 kg slaktvikt (ej levande vikt) har skett vid 855 företag. Förekomsten är vanligast i besättningsstorlek 1-9 amkor/dikor. Det genomsnittliga antalet sålda djur, sett över alla besättningsstorlekar, är 6.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 23(46) 5. Hur ser försäljningen från dikoverksamheten ut ett normalt år? Försäljning av livdjur Kalvar från 3 månader upp till 6 månader Antal dikor/ amkor i enkät Totalt antal djur Antal företag med djur Genomsnittligt antal djur per företag Antal Medelfel Antal ftg Medelfel Antal Medelfel Ej svar...... 0...... 1-9 2218 303 462 55 5 0 10-24 5658 427 578 39 10 0 25-49 5523 356 310 18 18 1 50-100 3551 295 112 9 32 1 101-1510 364 20 5 74 10 Riksområde 1 7509 536 519 39 14 1 Riksområde 2 8618 534 798 57 11 1 Riksområde 3 2557 213 179 14 14 1 Samtliga 18684 765 1496 69 12 0 Knappt 1500 företag har sålt kalvar i åldern 3-6 månader. Det genomsnittliga antalet sålda djur är 12, men varierar kraftigt mellan olika besättningsstorlekar (mellan 5 och 74).

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 24(46) Enligt tilläggsbearbetningarna: 5. Hur ser försäljningen från dikoverksamheten ut ett normalt år? Försäljning av livdjur Kalvar yngre än 3 månader + Kalvar från 3 månader upp till 6 månader Antal dikor/ amkor i enkät Totalt antal djur Antal företag med djur Genomsnittligt antal djur per företag Antal Medelfel Antal ftg Medelfel Antal Medelfel Ej svar...... 0...... 1-9 2454 321 503 57 5 0 10-24 5928 441 594 39 10 0 25-49 5586 357 315 19 18 1 50-100 3725 322 116 9 32 1 101-1510 364 20 5 74 10 Riksområde 1 7866 557 545 40 14 1 Riksområde 2 8965 548 837 59 11 0 Riksområde 3 2600 214 181 14 14 1 Samtliga 19431 789 1563 71 12 0

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 25(46) 5. Hur ser försäljningen från dikoverksamheten ut ett normalt år? Försäljning av slaktdjur 201-275 kg Antal dikor/ amkor i enkät Totalt antal djur Antal företag med djur Genomsnittligt antal djur per företag Antal Medelfel Antal ftg Medelfel Antal Medelfel Ej svar 254 77 31 8 8 2 0...... 1-9 2184 224 755 65 3 0 10-24 3866 275 700 42 6 0 25-49 2254 147 281 16 8 0 50-100 2066 187 146 10 14 1 101-670 168 19 3 35 7 Riksområde 1 4395 302 643 43 7 0 Riksområde 2 5090 314 1003 64 5 0 Riksområde 3 1810 156 286 22 6 0 Samtliga 11295 455 1932 79 6 0 Närmare 2000 företag har sålt slaktdjur i viktintervallet 201-275 kg. Det genomsnittliga antalet sålda djur är 6.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 26(46) 5. Hur ser försäljningen från dikoverksamheten ut ett normalt år? Försäljning av livdjur Kalvar från 6 månader upp till 1 år Antal dikor/ amkor i enkät Totalt antal djur Antal företag med djur Genomsnittligt antal djur per företag Antal Medelfel Antal ftg Medelfel Antal Medelfel Ej svar...... 0...... 1-9 5326 453 1154 83 5 0 10-24 11726 571 1250 58 9 0 25-49 10515 430 613 24 17 0 50-100 7461 480 232 12 32 1 101-4183 603 49 6 85 8 Riksområde 1 16938 825 1093 56 15 1 Riksområde 2 20003 752 2018 87 10 0 Riksområde 3 2576 189 203 17 13 1 Samtliga 39516 1080 3314 100 12 0 Drygt 3300 företag har sålt kalvar från 6 månader upp till ett år. Det genomsnittliga antalet sålda djur per företag är 12, men varierar som väntat mellan besättningsstorlekar(mellan 5 och 85).

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 27(46) 5. Hur ser försäljningen från dikoverksamheten ut ett normalt år? Försäljning av slaktdjur 276-400 kg Antal dikor/ amkor i enkät Totalt antal djur Antal företag med djur Genomsnittligt antal djur per företag Antal Medelfel Antal ftg Medelfel Antal Medelfel Ej svar 1061 212 52 10 21 4 0...... 1-9 7154 526 1747 95 4 0 10-24 18932 760 2117 65 9 0 25-49 20828 683 1111 30 19 0 50-100 17712 683 459 15 39 1 101-10788 1054 104 8 104 6 Riksområde 1 33637 1204 1978 69 17 1 Riksområde 2 38050 1140 3116 96 12 0 Riksområde 3 4787 265 495 25 10 0 Samtliga 76474 1508 5589 109 14 0 Närmare 5600 företag har sålt slaktdjur i viktintervallet 276-400 kg. Det genomsnittliga antalet sålda djur är 14.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 28(46) 5. Hur ser försäljningen från dikoverksamheten ut ett normalt år? Försäljning av livdjur Vuxna djur 1 år eller äldre Antal dikor/ amkor i enkät Totalt antal djur Antal företag med djur Genomsnittligt antal djur per företag Antal Medelfel Antal ftg Medelfel Antal Medelfel Ej svar...... 0...... 1-9 3110 345 859 74 4 0 10-24 4505 364 670 45 7 0 25-49 4286 279 381 20 11 1 50-100 3964 363 172 10 23 2 101-2107 429 37 5 57 9 Riksområde 1 8201 595 758 50 11 1 Riksområde 2 8329 497 1180 73 7 0 Riksområde 3 1650 193 202 19 8 1 Samtliga 18180 780 2141 87 8 0 Drygt 2100 företag har sålt vuxna livdjur i åldern ett år eller äldre. Det genomsnittliga antalet sålda djur per företag är 8.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 29(46) 5. Hur ser försäljningen från dikoverksamheten ut ett normalt år? Försäljning av slaktdjur 401 kg eller mer Antal dikor/ amkor i enkät Totalt antal djur Antal företag med djur Genomsnittligt antal djur per företag Antal Medelfel Antal ftg Medelfel Antal Medelfel Ej svar 183 46 22 6 9 1 0...... 1-9 1164 155 469 53 2 0 10-24 3452 311 693 45 5 0 25-49 3122 179 432 20 7 0 50-100 3029 238 223 11 14 1 101-1314 236 51 6 26 3 Riksområde 1 5892 375 733 40 8 0 Riksområde 2 5123 318 968 59 5 0 Riksområde 3 1248 147 189 17 7 1 Samtliga 12263 502 1890 71 6 0 Försäljning av slaktdjur med en slaktvikt över 400 kg har skett vid nära 1900 företag. Det genomsnittliga antalet sålda djur per företag är 6.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 30(46) 6a) Vilken typ av slakteri skickas djuren till? Antal dikor/ amkor i enkät Ej svar Enbart till större slakteri Enbart till mindre (lokalt) slakteri, gårdsslakteri Till både större och mindre slakterier Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Ej svar.. 55 11.. 29 8 0........ 1-9 320 45 2558 105 700 60 436 50 10-24 183 28 2209 70 437 30 596 42 25-49 60 10 1065 30 154 12 266 18 50-100.. 441 15 38 5 122 9 101-.. 96 8.. 25 4 Riksområde 1 214 30 2079 76 578 44 486 36 Riksområde 2 335 45 3828 106 513 48 801 54 Riksområde 3 45 10 519 25 254 23 187 18 Samtliga 595 55 6427 113 1345 67 1474 67 Av de svarande levererar drygt 6400 (knappt 70 %) enbart till större slakteri medan de återstående fördelas ganska jämnt på mindre slakterier resp. både större och mindre slakterier. Sett till de olika riksområdena (1, 2 resp. 3) är procenttalen för leveranser till enbart större slakteri 66, 74 resp. 54.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 31(46) 6b) Säljs köttet under särskilt varumärke? Med särskilt varumärke menas t.ex. Kaprifolkött eller Naturbeteskött. Antal dikor/ amkor i enkät Ej svar Ja Nej Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Ej svar.... 82 13 0...... 1-9 307 45 157 27 3551 107 10-24 290 31 286 28 2849 76 25-49 81 11 206 14 1259 32 50-100 33 5 127 9 456 15 101-.. 36 5 90 8 Riksområde 1 264 32 328 24 2767 85 Riksområde 2 418 46 431 34 4628 109 Riksområde 3 50 12 62 8 893 29 Samtliga 732 57 820 42 8288 110 Endast ca 10 % av företagen som svarat på frågan säljer köttet under särskilt varumärke. Det är dock stor variation mellan besättningsstorlekar. Om man ser på besättningar med minst 50 amkor/dikor är motsvarande procenttal ca 23.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 32(46) 6c) Är produktionen från dikoverksamheten ekologiskt certifierad (KRAV eller EU-ekologisk)? Antal dikor/ amkor i enkät Ej svar Ja Nej Planerar att ansöka om certifiering Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Ej svar.... 72 13.. 0........ 1-9 122 29 522 56 3278 107 94 25 10-24 121 20 797 46 2388 72 120 21 25-49 31 6 471 22 971 28 72 10 50-100.. 263 13 303 12 37 5 101-.. 77 7 47 6.. Riksområde 1 135 25 732 40 2374 81 118 22 Riksområde 2 148 27 1126 61 4048 108 155 24 Riksområde 3.. 288 20 637 29 61 10 Samtliga 302 37 2147 74 7059 114 333 34 Av de som svarat på frågan om ekologiskt certifierad produktion är andelen nej-svar ca 74 %. De som planerar att ansöka om certifiering utgör 3,5 %.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 33(46) 7) Planerar företaget att ha fler eller färre dikor/amkor inom de närmaste två åren? Antal dikor/ amkor i enkät Ej svar Inga förändringar av antalet dikor En utökning med högst 10 dikor En utökning med mer än 10 dikor En minskning av antalet dikor Planerar att sluta med dikor Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Ej svar.. 46 10........ 0............ 1-9.. 2088 100 637 64 67 20 371 48 805 71 10-24 35 9 1865 66 550 43 106 17 483 35 387 34 25-49.. 756 26 233 17 157 13 259 16 128 12 50-100.. 256 11 89 8 128 10 94 8 44 6 101-.. 63 7.. 33 5.... Riksområde 1.. 1663 68 469 42 206 19 438 35 551 48 Riksområde 2 57 16 2901 101 870 65 227 23 673 50 750 64 Riksområde 3.. 511 28 180 19 65 9 141 15 94 15 Samtliga 103 21 5075 114 1519 78 497 31 1251 62 1394 79 Drygt hälften av företagen planerar inga förändringar av antalet dikor/amkor inom de närmaste två åren. Knappt 16 % tror på en utökning med högst 10 dikor/amkor och drygt 5 % en utökning med mer än 10 dikor/amkor. En minskning av antal dikor/amkor planeras av nära 13 % av företagen medan mer än 14 % avser att sluta.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 34(46) 8) Vilken typ av byggnad/byggnader används till stall för dikorna/amkorna? Antal dikor/ amkor i enkät Stall som tidigare användes för mjölkkor Annan byggnad som redan fanns på företaget och som byggdes om för dikor/amkor Nybyggt stall för Annan typ av dikor/amkor Ligghall byggnad Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Ej svar 39 8.. 23 5 41 13.. 0.......... 1-9 2197 102 715 66 153 32 1010 75 200 38 10-24 1874 67 718 42 355 30 1083 52 109 16 25-49 690 27 427 20 380 18 554 22 66 7 50-100 221 12 194 10 267 13 265 12 28 6 101-24 5 23 4 63 6 72 7.. Riksområde 1 1571 71 840 43 435 24 1161 58 133 21 Riksområde 2 2997 102 1061 67 677 42 1457 73 240 36 Riksområde 3 478 27 194 19 129 13 406 23 40 9 Samtliga 5046 115 2095 80 1241 49 3025 92 413 42 Den vanligaste typen av byggnad för dikor/amkor är stall som tidigare använts för mjölkkor (över 5000 företag), vilket inte är oväntat å många företag övergått från mjölkkor till dikor/amkor. Den näst vanligaste byggnaden är ligghall (drygt 3000) följt av befintlig byggnad som anpassats för ändamålet (drygt 2000). Det var möjligt att ange fler alternativ per företag.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 35(46) 9. Hur stora arealer på det egna företaget användes för att försörja dikoverksamheten 2009? Betesmark (ej åkermark) Antal dikor/ amkor i enkät Total areal Antal företag med areal Genomsnittligt areal per företag med areal Genomsnittlig areal per uppgiven diko för företag med areal Ha Medelfel Antal ftg Medelfel Ha Medelfel 2) Ha Medelfel 2) Ej svar 1310 273 70 15 19 4 0,0 0,0 0........ 1-9 22178 1242 3143 107 7 0 1,3 0,1 10-24 41313 1363 2960 77 14 0 0,9 0,0 25-49 37776 1417 1362 33 28 1 0,8 0,0 50-100 33991 1371 575 16 59 2 0,9 0,0 101-20366 2146 116 9 176 14 1,1 0,1 Riksområde 1 76755 2651 2818 80 27 1 1,1 0,0 Riksområde 2 68898 1668 4743 107 15 0 0,8 0,0 Riksområde 3 11366 1135 668 28 17 2 0,8 0,1 Samtliga 157019 3057 8229 110 19 0 1,0 0,0 2) 0,0 innebär att medelfelet understiger 0,05. 0 innebär att medelfelet understiger 0,5 Ca 84 % av företagen utnyttjar betesmark för dikoverksamheten. Den genomsnittliga arealen per diko/amko för de som redovisat areal är 1,0 hektar, med viss variation mellan de olika riksområdena.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 36(46) 9. Hur stora arealer på det egna företaget användes för att försörja dikoverksamheten 2009? Betesvall på åkermark Antal dikor/ amkor i enkät Total areal Antal företag med areal Genomsnittligt areal per företag med areal Genomsnittlig areal per uppgiven diko för företag med areal Ha Medelfel Antal ftg Medelfel Ha Medelfel 2) Ha Medelfel 2) Ej svar 600 130 62 14 10 2 0,0 0,0 0........ 1-9 12387 733 2548 105 5 0 0,9 0,0 10-24 19989 788 2305 70 9 0 0,6 0,0 25-49 15547 518 1147 31 14 0 0,4 0,0 50-100 10594 443 441 15 24 1 0,4 0,0 101-6850 1272 100 8 69 11 0,4 0,1 Riksområde 1 26964 1462 2250 77 12 1 0,5 0,0 Riksområde 2 30834 986 3609 106 9 0 0,5 0,0 Riksområde 3 8170 312 745 30 11 0 0,5 0,0 Samtliga 65968 1687 6603 116 10 0 0,5 0,0 2) 0,0 innebär att medelfelet understiger 0,05. 0 innebär att medelfelet understiger 0,5 Ungefär två tredjedelar av företagen använder betesvall för dikoverksamheten. Den genomsnittliga arealen per diko är 0,5 hektar, densamma för alla tre riksområdena.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 37(46) 9. Hur stora arealer på det egna företaget användes för att försörja dikoverksamheten 2009? Slåttervall Antal dikor/ amkor i enkät Total areal Antal företag med areal Genomsnittligt areal per företag med areal Genomsnittlig areal per uppgiven diko för företag med areal Ha Medelfel Antal ftg Medelfel Ha Medelfel 2) Ha Medelfel 2) Ej svar 2200 416 69 11 32 5 0,0 0,0 0........ 1-9 24529 1177 3135 107 8 0 1,5 0,1 10-24 52646 1780 2999 78 18 0 1,2 0,0 25-49 40145 1076 1371 33 29 0 0,9 0,0 50-100 29619 937 575 15 52 1 0,8 0,0 101-13341 1224 114 9 117 6 0,7 0,0 Riksområde 1 57532 1595 2710 78 21 1 0,9 0,0 Riksområde 2 80018 2009 4678 108 17 0 1,0 0,0 Riksområde 3 24967 879 877 29 28 1 1,4 0,0 Samtliga 162517 2397 8266 112 20 0 1,0 0,0 2) 0,0 innebär att medelfelet understiger 0,05. 0 innebär att medelfelet understiger 0,5 Ungefär 84 % av företagen utnyttjar slåttervall för dikoverksamheten. Den genomsnittliga arealen per diko är 1,0 hektar men varierar mellan riksområden. Högst är den i riksområde 3, 1,4 hektar.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 38(46) 9. Hur stora arealer på det egna företaget användes för att försörja dikoverksamheten 2009? Spannmål Antal dikor/ amkor i enkät Total areal Antal företag med areal Genomsnittligt areal per företag med areal Genomsnittlig areal per uppgiven diko för företag med areal Ha Medelfel Antal ftg Medelfel Ha Medelfel 2) Ha Medelfel 2) Ej svar 413 109 41 9 10 3 0,0 0,0 0........ 1-9 4253 378 1262 85 3 0 0,6 0,0 10-24 12920 1027 1662 62 8 1 0,5 0,0 25-49 10838 718 830 27 13 1 0,4 0,0 50-100 6174 340 324 13 19 1 0,3 0,0 101-2781 398 64 7 44 5 0,3 0,0 Riksområde 1 16758 871 1540 62 11 1 0,4 0,0 Riksområde 2 16568 1065 2172 86 8 0 0,4 0,0 Riksområde 3 4058 266 473 26 9 0 0,4 0,0 Samtliga 37384 1366 4184 102 9 0 0,4 0,0 2) 0,0 innebär att medelfelet understiger 0,05. 0 innebär att medelfelet understiger 0,5 Drygt 42 % av företagen utnyttjar spannmål för dikoverksamheten. Den genomsnittliga arealen per djur är 0,4 hektar, densamma för alla riksområdena.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 39(46) 9. Hur stora arealer på det egna företaget användes för att försörja dikoverksamheten 2009? Andra fodergrödor, t.ex. majs Antal dikor/ amkor i enkät Total areal Antal företag med areal Genomsnittlig areal per företag med areal Genomsnittlig areal per uppgiven diko för företag med areal Ha Medelfel Antal ftg Medelfel Ha Medelfel Ha Medelfel Ej svar........ 0........ 1-9 171 51 101 26 2 0 0,3 0,1 10-24 920 207 142 18 7 1 0,4 0,1 25-49 739 87 114 12 7 1 0,2 0,0 50-100 535 79 62 7 9 1 0,1 0,0 101-368 78 18 4 20 2 0,1 0,0 Riksområde 1 1206 130 188 21 6 1 0,2 0,0 Riksområde 2 1106 209 184 26 6 1 0,2 0,0 Riksområde 3 432 71 66 11 7 1 0,3 0,0 Samtliga 2744 255 438 35 6 1 0,2 0,0 2) 0,0 innebär att medelfelet understiger 0,05. 0 innebär att medelfelet understiger 0,5 Endast drygt 4 % av företagen utnyttjar andra fodergrödor för dikoverksamheten. Det handlar också om mycket små arealer, i genomsnitt 0,2 hektar per djur.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 40(46) 10) Vad utfodras djuren med? Dikor/amkor Antal dikor/ amkor i enkät Ej svar Enbart grovfoder Grovfoder + < 10 % kraftfoder av totala torrsubstansen Grovfoder + 10-25 % kraftfoder av totala torrsubstansen Grovfoder + 26-50 % kraftfoder av totala torrsubstansen Grovfoder + över 50 % kraftfoder av totala torrsubstansen Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Ej svar.. 67 15........ 0............ 1-9 127 30 2422 104 1302 85 142 32.... 10-24 62 14 2295 70 942 51 119 22.... 25-49 32 6 1215 32 277 18 17 3.... 50-100.. 508 15 82 8...... 101-.. 120 9........ Riksområde 1 90 23 2277 76 845 53 129 23.... Riksområde 2 149 24 3629 105 1546 84 135 30.... Riksområde 3.. 723 28 231 22 28 8.... Samtliga 261 35 6629 115 2623 98 291 39.... Knappt 70 % av företagen som svarat utfodrar dikorna/amkorna med enbart grovfoder och ca 27 % utfodrar med grovfoder och litet tillskott av kraftfoder (under 10 % av totala torrsubstansen).

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 41(46) 10) Vad utfodras djuren med? Kvigor/stutar Antal dikor/ amkor i enkät Ej svar Enbart grovfoder Grovfoder + < 10 % kraftfoder av totala torrsubstansen Grovfoder + 10-25 % kraftfoder av totala torrsubstansen Grovfoder + 26-50 % kraftfoder av totala torrsubstansen Grovfoder + över 50 % kraftfoder av totala torrsubstansen Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Ej svar 42 14 32 8........ 0............ 1-9 1315 87 1171 81 1161 82 315 46.... 10-24 859 50 973 50 1123 58 397 30 66 17.. 25-49 273 17 450 22 547 23 238 16 27 4.. 50-100 62 8 215 11 225 11 90 8 23 4.. 101-.. 59 7 34 5 18 3.... Riksområde 1 794 55 989 56 1020 55 464 35 73 12.. Riksområde 2 1523 85 1530 79 1785 84 541 45 62 15.. Riksområde 3 250 22 381 24 306 22 63 10.... Samtliga 2567 99 2900 95 3112 99 1068 57 140 20 54 17 För kvigor/stutar är utfodring med enbart grovfoder ungefär lika vanlig som utfodring med grovfoder och lite kraftfoder, 40 % resp. 43 %.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 42(46) 10) Vad utfodras djuren med? Ungtjurar Antal dikor/ amkor i enkät Ej svar Enbart grovfoder Grovfoder + < 10 % kraftfoder av totala torrsubstansen Grovfoder + 10-25 % kraftfoder av totala torrsubstansen Grovfoder + 26-50 % kraftfoder av totala torrsubstansen Grovfoder + över 50 % kraftfoder av totala torrsubstansen Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Ej svar 54 15.... 20 5.... 0............ 1-9 1620 94 879 72 868 72 443 52 163 34.. 10-24 1223 57 554 36 720 50 577 38 282 26 69 19 25-49 522 23 192 16 236 16 331 18 203 14 62 8 50-100 171 11 85 8 91 8 134 9 109 8 26 4 101-35 5.. 20 4 33 5 24 5.. Riksområde 1 1222 65 521 42 571 44 585 40 357 31 102 14 Riksområde 2 2054 93 934 67 1153 75 839 53 397 33 100 23 Riksområde 3 351 24 279 22 228 21 114 14 33 5.. Samtliga 3627 108 1734 81 1952 87 1538 66 787 45 203 27 För ungtjurar dominerar tre grupper, enbart grovfoder (28 %), grovfoder och upptill 10% kraftfoder (31 %) och grovfoder med 10-25 % kraftfoder (25 %).

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 43(46) 11) Arbete i grovfoderodling. Förekomst av köpta tjänster och samverkan beträffande grovfoderproduktion under 2009 Antal dikor/ amkor i enkät Företaget samverkade med grannar om vallskördemaskiner Företaget samverkade med grannar om andra maskiner för grovfoderodling Maskintjänster lejdes för vallskörden Maskintjänster lejdes för andra arbetsmoment i grovfoderodlingen All produktion skedde med företagets arbetskraft och egna maskiner Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Ej svar.... 29 8.. 42 9 0.......... 1-9 657 61 247 42 1790 96 538 57 1396 87 10-24 709 44 227 27 1455 59 450 38 1264 58 25-49 349 18 112 10 609 24 247 15 652 26 50-100 159 10 66 6 231 12 88 8 282 13 101-32 5.. 49 6 29 5 60 6 Riksområde 1 751 45 195 22 1630 70 402 33 1072 51 Riksområde 2 967 62 399 44 2235 95 832 61 2100 90 Riksområde 3 213 19 67 11 298 23 122 15 524 27 Samtliga 1931 77 661 51 4164 109 1357 70 3696 103

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 44(46) 11) forts Antal dikor/ amkor i enkät Företaget köpte allt grovfoder Antal ftg Medelfel Företaget köpte viss del av grovfodret Antal ftg Medelfel Ej svar.... 0.... 1-9 72 24 350 50 10-24.. 178 22 25-49.. 104 10 50-100.. 35 5 101-.... Riksområde 1.. 191 28 Riksområde 2 66 21 423 47 Riksområde 3.. 68 12 Samtliga 94 24 683 55 Maskinsamverkan med grannar förekommer för vallskördemaskiner, knappt 2000 företag och för andra maskiner för grovfoderodling, knappt 700 företag. Vanligare är dock att maskintjänster lejs, över 4100 företag för vallskörd och 1357 företag för andra moment i grovfoderodlingen. Hela 3700 företag svarade själva för all verksamhet med arbetskraft och maskiner i grovfoderodlingen.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tabellbilaga 2010-05-21 45(46) 12) Vilken typ av gödselsystem för dikoverksamheten användes i företaget 2009? Antal dikor/ amkor i enkät Fastgödsel (djupströbädd) Fastgödsel (övrigt) Klet/flytgödsel Urin Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Antal ftg Medelfel Ej svar 57 9...... 0........ 1-9 1532 88 2444 104 150 30 598 62 10-24 1916 65 1636 65 581 43 776 49 25-49 1098 29 521 24 482 21 313 19 50-100 507 15 131 9 284 12 85 9 101-102 8 25 4 80 8.. Riksområde 1 2200 67 1333 71 515 29 678 49 Riksområde 2 2442 89 2968 104 914 48 1008 64 Riksområde 3 573 27 473 28 165 11 103 13 Samtliga 5215 104 4774 115 1593 56 1790 79 Det dominerande gödselsystemet är fastgödsel, endera djupströbädd, drygt 5200 företag eller övrig fastgödsel, knappt 4800 företag. Ca 1600 företag redovisar system med klet/flytgödsel och ca 1800 företag system med urin. Det var möjligt för företagen att redovisa flera alternativ.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Tilläggsbearbetningar 2010-05-21 46(46) Rolf Selander, Pär Brundell