Ersättning vid arbetslöshet mer än a-kassa

Ersättning vid arbetslöshet mer än a-kassa Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi November 2009

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Ersättning från den allmänna arbetslöshets-försäkringen... 4 Grundvillkoret... 4 Arbetsvillkoret... 4 Grundförsäkringen... 5 Inkomstbortfallsförsäkringen... 5 Ersättningen i inkomstbortfallsförsäkringen... 5 Karens... 6 Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen under senare år... 7 Effekter av förändringarna... 8 Ersättning enligt avtal eller från avtalsförsäkring... 10 Statligt anställda Trygghetsstiftelsen... 11 Villkor... 11 Ersättningsnivå... 11 Ersättningstid... 11 Kommun- och landstingsanställda AGF-KL... 12 Villkor... 12 Ersättningsnivå... 12 Ersättningsperiod... 13 Privatanställda arbetare AGB, Trygghetsfonden TSL... 13 Villkor... 13 Ersättningsnivå... 14 Ersättningsperiod... 14 Privatanställda tjänstemän AGE Trygghetsrådet TRR... 14 Villkor... 14 Ersättningsnivå... 14 Ersättningsperiod... 15 Bank- och finansanställda BAO Trygghetsfonden... 16 Villkor... 16 Ersättningens storlek... 16 Ersättningsperiod... 16 Ideella organisationer, kultur och idrott Trygghetsrådet TRS... 16 Villkor... 16 Ersättningens storlek... 16 Ersättningsperiod... 17 Ersättning från inkomstförsäkring... 18 Inkomstförsäkring som ingår i medlemsavgiften... 18 Frivillig inkomstförsäkring... 18 Ekonomin för en barnfamilj vid arbetslöshet... 20 Ersättning till ungdomar under 25 år... 21 Ersättning från den allmänna arbetslöshetsförsäkringen... 21 Övriga ersättningar... 21 Kompletterande försäkringar... 21 Ungdomars försörjningsmöjligheter... 22 Sammanfattning och diskussion... 23 Swedbank Institutet för Privatekonomi, 2 (24)

Inledning I spåren av finanskrisen har arbetslösheten skjutit i höjden och förväntas stiga ännu mer den närmsta tiden. Under 2008 var den genomsnittliga relativa arbetslösheten 6,2 procent och väntas stiga till närmare 9 procent under 2009. De flesta prognosmakare tror att arbetslösheten kommer bli runt eller över 11 procent under 2010 och 2011. Detta sker samtidigt som många förändringar har genomförts inom den allmänna arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat har den högsta dagpenningen sänkts för de första 100 dagarna från 730 till 680 kronor per dag och efter 200 dagar sjunker ersättningsnivån från 80 till 70 procent av tidigare inkomst. Dessutom har den högsta dagpenningen inte följt med utvecklingen av lönerna under de senaste åren utan varit oförändrad sedan 2002. Samtidigt har kraven för att kunna kvalificera sig för högsta möjliga ersättning skärpts. Speciellt drabbade av den snabbt stigande arbetslösheten är ungdomar som ofta är de första som förlorar sina jobb när arbetsmarknaden viker. För dem som inte tidigare har haft något jobb blir det också svårare att överhuvudtaget komma in på arbetsmarknaden. Arbetskraftsundersökningen i september 2009 visade att ungdomsarbetslösheten ökade från 19,4 till 24,3 procent jämfört med samma månad förra året. Det innebär en ökning med 4,9 procentenheter. Samtidigt har ungdomar ofta ett sämre skydd vid arbetslöshet då ersättningar vid arbetslöshet har höga kvalifikationskrav. Förutom att man förlorar sin huvudsakliga sysselsättning så innebär arbetslöshet att de ekonomiska förutsättningarna ändras markant. Ersättning vid arbetslöshet består dock inte enbart av ersättning från den allmänna arbetslöshetsförsäkringen utan det är även möjligt att få ersättningar från kompletterande avtal. Sedan några år har ytterligare skydd tillkommit för många arbetstagare, nämligen inkomstförsäkring. Detta skydd kan ingå i medlemsavgiften till fackföreningar eller tecknas privat. I denna rapport görs en genomgång av vilka ersättningar som är möjliga att få och vad som krävs för att kvalificera sig för dessa ersättningar. Därutöver presenteras beräkningar av nivåerna på de olika ersättningsformerna och hur ett typhushåll kan påverkas av att gå från sysselsättning till arbetslöshet. Ett speciellt avsnitt diskuterar ungdomars situation och deras möjligheter till att få olika ersättningar vid arbetslöshet. Swedbank Institutet för Privatekonomi, 3 (24)

Ersättning från den allmänna arbetslöshetsförsäkringen Den allmänna arbetslöshetsersättningen består av två delar, en grundförsäkring och en frivillig inkomstbortfallsförsäkring. Grundvillkoret För att vara berättigad till ersättning krävs att vissa grundvillkor ska vara uppfyllda under den tid man är arbetslös. Dessa villkor är: kunna och vilja ta ett arbete på minst tre timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan, vara beredd att ta erbjudet lämpligt arbete, vara anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen, medverka till att upprätta en individuell handlingsplan tillsammans med arbetsförmedlingen, aktivt söka arbete. Arbetsvillkoret Utöver grundvillkoren måste ett arbetsvillkor uppfyllas för att man ska få ersättning. Arbetsvillkoret innebär enligt huvudregeln att man under den senaste 12-månadersperioden ska ha förvärvsarbetat sex kalendermånader med minst 80 timmars arbete i varje månad. Om inte huvudregeln uppfylls finns även en alternativregel som innebär att man ska ha arbetat minst 480 timmar under en sammanhängande period av sex månader, med minst 50 timmars arbete i varje månad. Arbetsvillkoret ska uppfyllas under en ramtid som är tolv månader och räknas bakåt från det datum då man anmäler sig till arbetsförmedlingen. Har man arbetat 80 timmar eller mer varje månad under det senaste året utgörs ramtiden av denna tolvmånadersperiod. Har man varit förhindrad att arbeta under någon eller några månader så kan dessa månader hoppas över om det finns giltiga skäl, s.k. överhoppningsbar tid. I så fall förlängs ramtiden bakåt. Maximalt får fem år hoppas över när ramtiden bestäms. Har man både varit förhindrad och arbetat i samma månad räknas månaden med i ramtiden om man arbetat så mycket att den får räknas in i ett arbetsvillkor, d v s arbete mer än 80 timmar. Följande anledningar är exempel på vad som räknas in i överhoppningsbar tid. Styrkt sjukdom. Heltidsstudier som är avslutade eller avbrutna efter att man har fyllt 25 år. Är man under 25 år krävs det att man har jobbat heltid i minst 5 månader före studierna för att det ska räknas som överhoppningsbar tid. Tid med föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning. Vård av barn som inte har fyllt två år eller adoptivbarn i två år efter barnets ankomst, även om man inte har fått föräldrapenning för den tid man stannat hemma. Totalförsvarsplikt eller militärtjänstgöring. Deltagande i arbetsmarknadsutbildning eller utbildning inom ramen för arbetsmarknadspolitiskt program kan i normalfallet hoppas över, men undantag finns. Förutom arbete i Sverige kan arbete utomlands räknas med i arbetsvillkoret under vissa förutsättningar. Ett exempel är om man arbetar utomlands för en arbetsgivare med säte i Sverige och får löneutbetalningar från Sverige. Även biståndsarbete med löner från svensk myndighet kan räknas in i arbetsvillkoret. Swedbank Institutet för Privatekonomi, 4 (24)

Det är också möjligt att räkna in tid med lön utan att arbeta i arbetsvillkoret, t ex för semester inom anställningstiden eller lön under tid som arbetsbefriad. Om man inte har arbetat tillräckligt mycket för att uppfylla arbetsvillkoret kan tid med föräldrapenning och totalförsvarsplikt i vissa fall räknas in i arbetsvillkoret. Maximalt kan två sådana månader räknas med. Grundförsäkringen Grundbeloppet betalas ut till den som inte är medlem i en a-kassa eller inte hunnit uppfylla medlemsvillkoret (se nedan). För att kunna få grundbeloppet krävs att man har fyllt 20 år. Den högsta ersättningen är 320 kronor per dag. För att få maximalt grundbelopp krävs att man har jobbat heltid under de senaste tolv månaderna. Har man arbetat deltid eller färre än tolv månader minskas dagpenningen. En person som exempelvis har jobbat halvtid under ett år får 160 kronor per dag. Grundbeloppet betalas ut som mest 5 dagar per vecka i högst 300 dagar. Inkomstbortfallsförsäkringen För att få ersättning från inkomstbortfallsförsäkringen krävs, utöver ovanstående villkor, att man är medlem i en a-kassa. För att bli medlem i en arbetslöshetskassa krävs att man kan styrka att man har eller har haft ett arbete. Innan inkomstrelaterad ersättning betalas ut måste man uppfylla medlemsvillkoret som innebär att man ska ha varit medlem i arbetslöshetskassan i tolv månader. Vid prövning av medlemsvillkoret under 2009 kommer dock varje månad att räknas dubbelt. Det innebär att medlemsvillkoret kan uppfyllas efter ett medlemskap på sex månader. Från och med 1 januari 2010 kommer kravet på tolv faktiska månader att åter gälla. Ersättningen i inkomstbortfallsförsäkringen Hur stor ersättningen blir från inkomstbortfallsförsäkringen beror dels på dagpenningnivån, dels på antalet ersättningsdagar som betalas ut per vecka. Inkomstrelaterade arbetslöshetsersättning betalas ut för högst fem dagar per vecka. Det maximala antalet ersättningsdagar är 300 förutom för förälder med barn under 18 år som har möjlighet att få ersättning under 450 dagar. Under de första 200 dagarna är ersättningen 80 procent av tidigare inkomst, för dag 201-300 är ersättningen 70 procent. 1 Den högsta dagersättning som utbetalas är 680 kronor per dag. I genomsnitt får man ersättning för 22 dagar per månad om man är helt arbetslös, vilket innebär att den maximala ersättningen blir 14 960 kronor per månad. Det innebär att den inkomst som ger maximal ersättningsnivå för de första 200 dagarna nås vid en inkomst på 18 700 kronor per månad. Motsvarande inkomst för dag 201 till 300 är 21 380 kronor per månad. För personer som har jobbat heltid är den lägsta ersättningen från inkomstbortfallsförsäkringen 320 kronor per dag. För att beräkna dagpenningen fastställs en normalinkomst. Normalinkomsten är den genomsnittliga månadsinkomsten som man har haft under ramtiden. I normalinkomsten kan även utbetalad sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning räknas in. För att beräkna dagpenningen delas sedan normalinkomsten med 22 dagar. Normalinkomsten beräknas alltid på tolv månader. Det innebär att om man exempelvis endast har arbetat sex månader kommer den totala inkomsten för dessa månader att delas med tolv. För att fastställa antalet dagar per vecka som man har rätt till ersättning används en omräkningstabell. Tabellen används i de fall då man får ett arbete under arbetslösheten som i antal timmar understiger det jobb som man hade före arbetslösheten. I annat fall är antalet 1 Om man under ersättningsperioden kvalificerat sig genom ett nytt arbetsvillkor kan man få ersättning i ytterligare 300 dagar. Ersättningen beräknas då på inkomsterna under de senaste tolv månaderna eller om det är förmånligare, 65 procent av de inkomster som låg till grund för den föregående ersättningsperioden. Swedbank Institutet för Privatekonomi, 5 (24)

dagar normalfallet fem dagar per vecka. Till grund för beräkningen används olika uppgifter om normalarbetstid, arbetsutbud och hindertid. Normalarbetstid är det antal timmar per vecka som man arbetat i genomsnitt under ramtiden. Om man exempelvis har arbetat heltid under minst tolv månader närmast före arbetslösheten kommer normalarbetstiden att bli 40 timmar per vecka. Har man arbetat halvtid under minst tolv månader eller arbetat heltid sex månader och varit arbetslös sex månader blir normalarbetstiden 20 timmar per vecka. En annan faktor som påverkar antalet ersättningsdagar per vecka är arbetsutbudet. Arbetsutbudet är det antal timmar som man kan arbeta per vecka. För att ha rätt till ersättning måste arbetsutbudet uppgå till minst 17 timmar per vecka. Slutligen påverkar även hindertid antalet utbetalningsdagar. Hindertid är sådan tid då man inte kan ta ett arbete. Hindertid kan exempelvis vara sjukdom, semester och annat arbete. Karens Utbetalning föregås av en karensperiod om sju dagar. Diagram 1 Ersättning från arbetslöshetsförsäkringen vid tidigare månadslön på kr respektive kr 45 000 Kronor per månad 35 000 30 000 25 000 15 000 10 000 5 000 Grundbelopp A-kassa Lön 0 0-200 201-300 0-200 201-300 Ersättningsdag Swedbank Institutet för Privatekonomi, 6 (24)

Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen under senare år En rad förändringar har gjorts i regelverket för arbetslöshetsförsäkringen sedan 2007. Nedan listas de viktigaste förändringarna som påverkar ersättningsnivån och kvalifikationen. 2007 2008 2009 Studerandevillkoret och ersättningen under studieuppehåll försvinner Den förhöjda ersättningen på 730 kronor de första 100 dagarna tas bort Den maximala överhoppningsbara tiden sänks från sju till fem år Beräkningen av ersättningen ändras. Både beräkningen av normalarbetstiden och normalinkomsten beräknas på tolv månader. En person som bara jobbat heltid sex månaderna får sin ersättning beräknad på hälften av sin normalarbetstid och normalinkomst. Tidigare kunde sex månaders arbete på heltid ge en normalarbetstid på 40 timmar och hela månadslönen låg till grund för ersättningen. Arbetsvillkoret skärps genom att var och en av de sex arbetade månaderna måste innehålla 80 timmars arbetstid istället för som tidigare 70 timmar. Ersättningsperioden begränsas till 300 dagar. Föräldrar som har barn under 18 år kan få ytterligare 150 dagar. Ersättningsnivån sänks stegvis från 80 procent de 200 första dagarna till 70 procent de efterföljande 100 dagarna. I ersättningsperioden räknas även dagar med aktivitetsstöd in. Den som avvisar en anvisning till jobbgarantin för ungdomar har inte rätt till ersättning vid fortsatt arbetslöshet. Rätten till ersättning vid deltidsarbetslöshet begränsas till 75 ersättningsdagar. Karenstiden förlängs från fem till sju dagar Kravet på att man ska ha arbete eller ha arbetat en viss tid för att bli medlem i en arbetslöshetskassa tas bort. Det räcker med att styrka att man har ett arbete eller tidigare har arbetat. Tid med socialförsäkringsförmåner läggs samman med arbetad tid vid bestämmande av normalarbetstid och dagsförtjänst. Det är möjligt att under 2009 kvalificera sig för inkomstrelaterad ersättning redan efter sex månader eftersom medlemsmånaderna i a-kassa tillfälligt under år 2009 räknas dubbelt. Swedbank Institutet för Privatekonomi, 7 (24)

Effekter av förändringarna En direkt effekt på ersättningen av de förändrade reglerna är att den förhöjda ersättningen under de första 100 dagarna har tagits bort. I tabellen nedan visas hur nivån på den högsta ersättningen under de hundra första dagarna förändrats både före och efter skatt mellan år 2006 och 2009. Tabell 1 Högsta ersättning från den allmänna arbetslöshetsförsäkringen före och efter skatt. År 2006 och 2009 2006 2009 Arbetslöshetsersättning 16 060 14 960 Skatt 4 510 4 120 Netto 11 550 10 840 Anm. Skatten är beräknad som preliminärskatt för en enskild utbetalningsmånad och utgår från genomsnittlig kommunalskatt 2009, 32,75 procent, inkl. kyrkoavgift. Sänkningen av ersättningen innebär att nettoersättningen till arbetslösa med högsta ersättning minskade med drygt 700 kronor per månad under perioden 2006 till 2009, nominellt. Att ersättningen har sänkts innebär också att taket för vilken månadsinkomst som ger den högsta ersättning från den allmänna arbetslöshetsförsäkringen har sänkts. Under de första 200 dagarna är inkomsttaket 18 700 kronor per månad. Det innebär alltså att i realiteten är det enbart månadsinkomster upp till 18 700 kronor som ger 80 procents ersättningsgrad. Vid högre inkomster så sjunker ersättningsgraden. I tabell 2 visas hur stor den faktiska ersättningsgraden är under de 200 första dagarna, dels brutto, dels efter skatt. Tabell 2 Ersättningsgrad i arbetslöshetsförsäkringen före och efter skatt Brutto Efter skatt Lön A-kassa Ersättningsgrad Lön A-kassa Ersättningsgrad 15 000 12 000 80 11 760 8 940 76 18 000 14 400 80 13 830 10 480 76 14 960 75 15 220 10 840 71 25 000 14 960 60 18 680 10 840 58 30 000 14 960 50 22 030 10 840 49 35 000 14 960 43 24 730 10 840 44 14 960 37 27 100 10 840 40 Anm. Skatten är beräknad som preliminärskatt för en enskild utbetalningsmånad och utgår från genomsnittlig kommunalskatt 2009, 32,75 procent, inkl. kyrkoavgift. Tabellen visar att redan vid inkomster på 25 000 kronor i månaden täcker ersättningen från a- kassan endast 60 procent av inkomsten. Ersättningsgraden för inkomster efter skatt är lägre än bruttoersättningsgraden för låg- och medelinkomsttagare. Den högsta nettoersättningsgraden hamnar på 76 procent. En bidragande orsak till att ersättningsgraden efter skatt är lägre än bruttoersättningsgraden är jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdraget är utformat så att skatten blir lägre på arbetsinkomster jämfört med transfereringsinkomster. Swedbank Institutet för Privatekonomi, 8 (24)

Det är viktigt i sammanhanget att påpeka att beräkningen av skatten i ovanstående tabell utgår från att personen är arbetslös hela året. Personer som arbetar halva året och är arbetslösa halva året kommer att få jobbskatteavdrag för det året, vilket gör att den slutliga skatten kan skilja sig åt från den som är redovisad i tabellen. För månadsinkomster över 31 600 kronor är ersättningsgraden efter skatt något högre än bruttoersättningsgraden. Det beror på att man då betalar statlig inkomstskatt för löneinkomsterna men inte för ersättningen från a-kassan. Förutom sänkt ersättning och sänkta ersättningsnivåer har skillnaderna mellan löntagare och arbetslösas ekonomi ökat eftersom den högsta dagpenningen inte har räknats upp i samma takt som lönerna har ökat. Den högsta dagpenningen har varit oförändrad sedan 2002, bortsett från den förhöjda ersättningen som fanns före år 2007. En indikator på hur lönerna har ökat i genomsnitt är inkomstbasbeloppet. Om den högsta dagpenningen hade räknats upp med inkomstbasbeloppet skulle den ha varit 890 kronor per dag år 2009 istället för 680 kronor. Diagrammet nedan visar hur högsta ersättning från arbetslöshetskassan samt inkomsttaket skulle ha utvecklats om dagpenningen hade räknats upp med inkomstbasbeloppet under perioden 2002 till 2009. Diagram 2 Högsta månadsersättning från arbetslöshetsförsäkringen samt inkomsttak om ersättningen hade räknats upp med inkomstbasbeloppet 30 000 25 000 24 475 Kronor per månad 15 000 10 000 18 700 14 960 19 580 5 000 0 Inkomsttak Högsta A-kassa 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Den högsta månadsersättningen från arbetslöshetskassan skulle under perioden ha stigit från 14 960 kronor till 19 580 kronor om dagpenningen hade räknats upp med inkomstbasbeloppet. Det motsvarar en ökning med drygt 30 procent. Den högsta månadsinkomst som skulle ge 80 procents ersättningsgrad hade samtidigt varit 24 480 kronor istället för 18 700 kronor. Swedbank Institutet för Privatekonomi, 9 (24)

Ersättning enligt avtal eller från avtalsförsäkring I det föregående avsnittet visades att ersättningen från den allmänna arbetslöshetsförsäkringen inte har följt med löneutvecklingen i samhället. Vid arbetslöshet är inte ersättning från a-kassa den enda form av ersättning som kan fås. Utöver ersättning från det offentliga är det möjligt att få ersättning från olika avtal eller från avtalsförsäkringar som är tecknade i kollektivavtal. Villkor för att få ersättning samt ersättningens storlek skiljer sig åt mellan olika avtalsområden. Nedan görs en genomgång av de största avtalsområdena. I anslutning till varje beskrivning av de enskilda avtalsområdena presenteras även ett diagram som visar nivån på arbetslöshetsersättningen givet att man har kvalificerat sig för avtalsförsäkringen. Ersättningen visas vid en tidigare månadslön på respektive kronor. Swedbank Institutet för Privatekonomi, 10 (24)

Statligt anställda Trygghetsstiftelsen Villkor Uppsagd på grund av arbetsbrist eller i samband med omlokalisering och inte följer med till den nya orten. Anställningen ska ha pågått minst ett år. Rätt till avgångsersättning får man först när ersättning från arbetslöshetskassa utbetalas. Ersättningsnivå Avgångsersättningen utgörs av ett belopp som tillsammans med ersättning från a-kassa motsvarar den procentsats av den tidigare månadsinkomsten, som gäller för inkomstrelaterad ersättning från den allmänna arbetslöshetsförsäkringen. För personer som har inkomster under taket för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen innebär det alltså att ingen ersättning betalas ut från Trygghetsstiftelsen. Tjänar man över taket fyller Trygghetsstiftelsen ut så att ersättningen är 80 procent av hela inkomsten under de 200 första dagarna för att sedan under de följande hundra dagarna sjunka till 70 procent. För personer som enbart har grundbeloppet beräknas ersättningen från Trygghetsstiftelsen som om man hade haft inkomstrelaterad ersättning. Det vill säga att man får skillnaden mellan den högsta dagpenningen och 80 respektive 70 procent av inkomsten. Ersättningstid Ersättning betalas ut under lika lång tid som ersättning från arbetslöshetskassa utbetalas. Diagram 3 Arbetslöshetsersättning från arbetslöshetsförsäkringen och enligt avtalet för statligt anställda. Tidigare månadslön kronor respektive kronor Kronor per månad 45 000 35 000 30 000 25 000 15 000 10 000 5 000 0 Avtal A-kassa Lön 0-200 201-300 0-200 201-300 Ersättningsdag Swedbank Institutet för Privatekonomi, 11 (24)

Kommun- och landstingsanställda AGF-KL För anställda inom kommuner och landsting finns det två olika typer av avgångsersättningar, dels en engångsersättning, dels en periodisk ersättning. Kvalifikationskraven är högre för den periodiska ersättningen. Det går inte att få båda ersättningarna samtidigt, men den som är kvalificerad till den periodiska ersättningen kan istället välja engångsersättningen. Villkor För att ha rätt till engångsersättning måste man ha fyllt 25 år och varit anställd i 36 månader. Arbetstagaren ska ha varit anställd hos arbetsgivare ansluten till kollektivavtalet KAP-KL. För att få periodisk ersättning krävs att man har uppnått en viss ålder och ett visst antal anställningsmånader. Kravet på antalet anställningsmånader minskar med ålder. Den lägsta ålder då man kan få periodisk ersättning är 45 år och då krävs 210 anställningsmånader. Kravet på antal anställningsmånader minskar sedan för varje år och vid 60 års ålder är det nere på 120 månader (se tabell 3). Arbetstagaren ska stå till arbetsmarknadens förfogande genom anmälan och fortlöpande kontakt med arbetsförmedlingen. Tabell 3 Ålder och anställningstid i månader som krävs för att få periodisk avgångsersättning från avtalet för anställda inom kommun- och landsting Ålder Anställningstid antal månader Ålder Anställningstid antal månader 45 210 53 162 46 204 54 156 47 198 55 150 48 192 56 144 49 186 57 138 50 180 58 132 51 174 59 126 52 168 60 120 Ersättningsnivå Engångsersättningen är en tredjedel av månadsinkomsten multiplicerad med antalet hela anställningsår. Den högsta engångsersättningen som utbetalas är sex månadsinkomster. Högsta engångsersättning når alltså den som har arbetat i 18 år. Den periodiska ersättningen motsvarar tillsammans med ersättning från a-kassa den procentsats av månadsinkomsten som gäller för inkomstrelaterad ersättning i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen. Swedbank Institutet för Privatekonomi, 12 (24)

Det innebär att den totala ersättningen är 80 procent av den föregående månadslönen under de 200 första dagarna, oavsett tidigare lön. Därefter sjunker ersättningen till 70 procent av tidigare lön. Efter att ersättningsperioden från a-kassan upphör kan den periodiska ersättningen fortsätta att utbetalas. Ersättningens storlek baseras då på pensionsgrundad tid och lön inom KAP-KL och beräknas därmed individuellt. För att få hel ersättning måste den pensionsgrundande tiden uppgå till minst 30 år. Diagram 4 Arbetslöshetsersättning från arbetslöshetsförsäkringen och enligt avtalet för kommun- och landstingsanställda. Tidigare månadslön på kr respektive kr. 45 000 Kronor per månad 35 000 30 000 25 000 15 000 10 000 5 000 0 Avtal A-kassa Lön 0-200 201-300 0-200 201-300 Ersättningsdag Anm. 1 Ersättning kan utbetalas även efter att ersättningsdagarna från den allmänna arbetslöshetsförsäkringen tagit slut. Anm. 2 De som inte är berättigade till periodisk ersättning kan vara berättigade till ett engångsbelopp. Ersättningsperiod Den periodiska ersättningen kan i princip betalas ut fram till pensionering så länge man är arbetslös och står till arbetsmarknadens förfogande. Privatanställda arbetare AGB, Trygghetsfonden TSL Villkor Arbetstagaren ska ha blivit uppsagd på grund av arbetsbrist i anslutet företag, ha fyllt 40 år och varit anställd i minst 50 månader under de fem senaste åren vid ett eller flera företag som är anslutna till AGB-försäkringen. Swedbank Institutet för Privatekonomi, 13 (24)

Ersättningsnivå Engångsersättning på 26 900 kronor för personer mellan 40 och 49 år. Därefter höjs ersättningen med 1 140 kronor per levnadsår fram till 60 års ålder då ersättningen är 39 440 kronor, vilket är den högsta möjliga ersättningen. Tabell 4 Avgångsbidrag i kronor vid olika åldrar för privatanställda arbetare Ålder Avgångsbidrag Ålder Avgångsbidrag 40-49 26 900 55 33 740 50 28 040 56 34 880 51 29 180 57 36 020 52 30 320 58 37 160 53 31 460 59 38 300 54 32 600 60 39 400 Ersättningsperiod Endast ett helt AGB kan utbetalas per 5-årsperiod. Mellan två utbetalningar måste man kvalificera sig på nytt. Privatanställda tjänstemän AGE Trygghetsrådet TRR Villkor Arbetstagaren ska ha blivit uppsagd på grund av arbetsbrist i ett företag som är anslutet till TRR. Dessutom ska man ha fyllt 40 år och varit anställd inom företaget under minst fem års sammanhängande tid. 2 Ersättningsnivå Under de första sex månaderna är den totala ersättningen (a-kassa och AGE) 70 procent av tidigare lön. Det innebär att för att få ersättning från försäkringen så måste lönen vara minst 21 100 kronor i månaden. För lönenivåer därunder så består ersättningen enbart av a-kassa. För personer som har fyllt 45 år fortsätter försäkringen att gälla även efter sex månader, men den totala ersättningsnivån för den efterföljande perioden sjunker från 70 till 50 procent. Då krävs det att inkomsten är över 29 500 för att försäkringen ska betala ut ersättning. Det finns begränsningar för personer med höga löner som innebär att ersättningen maximalt får uppgå till 200 000 kronor under en sexmånadersperiod. 2 Om man tidigare har blivit uppsagd från annat företag anslutet till TRR på grund av arbetsbrist är det möjligt att räkna med den anställningstiden i de fem åren. Swedbank Institutet för Privatekonomi, 14 (24)

Diagram 5 Arbetslöshetsersättning från arbetslöshetsförsäkringen och enligt avtalet för privatanställda tjänstemän. Tidigare månadslön på kr respektive kr. Ålder 40-44 45 000 Kronor per månad 35 000 30 000 25 000 15 000 10 000 5 000 0 Avtal A-kassa Lön 0-132 133-264 0-132 133-264 Ersättningsdag Diagram 6 Arbetslöshetsersättning från arbetslöshetsförsäkringen och enligt avtalet för privatanställda tjänstemän. Tidigare månadslön på kr respektive kr. Ålder 45-59 Kronor per månad 45 000 35 000 30 000 25 000 15 000 10 000 5 000 0 Avtal A-kassa Lön 0-132 133-264 0-132 133-264 Ersättningsdag Anm. För personer som är över 60 år utbetalas eventuell avtalsersättning i 18 mån. Ersättningsperiod För personer mellan 40 och 44 år varar ersättningen i sex månader. Personer mellan 45 och 59 år får ersättning i ytterligare sex månader. Längst ersättningsperiod har de som är mellan 60 och 65 som kan får ersättning i totalt 18 månader. Swedbank Institutet för Privatekonomi, 15 (24)

Bank- och finansanställda BAO Trygghetsfonden Villkor Tillsvidareanställd tjänsteman uppsagd på grund av arbetsbrist. Man ska ha varit anställd i samma eller olika banker anslutna till BAO, under de senaste fem åren. Ersättningens storlek Under den period då ersättning utbetalas från a-kassa kompletterar fonden ersättningen med 80 procent för lön över taket i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen upp till 25 000 kronor i månaden. Diagram 7 Arbetslöshetsersättning från arbetslöshetsförsäkringen och enligt avtalet för bank- och finansanställda. Tidigare månadslön på kr respektive kr. 45 000 Kronor per månad 35 000 30 000 25 000 15 000 10 000 5 000 0 Avtal A-kassa Lön 0-200 201-300 0-200 201-300 Ersättningsdag Ersättningsperiod Ersättning kan fås under samma period som a-kassa. Ideella organisationer, kultur och idrott Trygghetsrådet TRS Villkor Blivit uppsagd på grund av att arbetsgivaren inte kan erbjuda fortsatt anställning inom TRSanslutet företag. Arbetat minst åtta timmar per vecka. Varit anställd i fem år sammanhängande hos TRS-anslutna arbetsgivare. Registrerad hos arbetsförmedlingen. Ersättningens storlek Avgångsersättningen tillsammans med ersättning från a-kassa utgörs av en viss procent av tidigare lön. Ersättningen varierar med ålder och tid som man varit arbetslös. För personer under 60 år är procentsatsen 75 de första sex månaderna, 70 de följande sex månaderna och därefter 50 i sex månader. För personer mellan 60 och 65 år är ersättningen densamma som för personer under 60 år de första tolv månaderna. Därefter följer sex månader med en ersättningsprocent på 65 och sedan sex månader med 50 procent. Swedbank Institutet för Privatekonomi, 16 (24)

Diagram 8 Arbetslöshetsersättning från arbetslöshetsförsäkringen och enligt avtalet för anställda inom ideella organisationer, kultur, idrott etc. Tidigare månadslön på kr respektive kr. Personer under 60 år 45 000 Kronor per månad 35 000 30 000 25 000 15 000 10 000 5 000 Avtal A-kassa Lön 0 0 0-132 133-264 265-300 301-396 0 0-132 133-264 265-300 301-396 Ersättningsdag Diagram 9 Arbetslöshetsersättning från arbetslöshetsförsäkringen och enligt avtalet för anställda inom ideella organisationer, kultur, idrott etc. Tidigare månadslön på kr respektive kr. Ålder 60-65 45 000 Kronor per månad 35 000 30 000 25 000 15 000 10 000 5 000 Avtal A-kassa Lön 0 0 0-132 133-264 265-300 301-396 397-528 0 0-132 132-200 200-300 300-396 397-528 Ersättningsdag Ersättningsperiod För personer under 60 år är ersättningsperioden 18 månader. Personer mellan 60 och 65 år får ersättning under 24 månader. Swedbank Institutet för Privatekonomi, 17 (24)

Ersättning från inkomstförsäkring Många arbetstagare har rätt till ersättning genom sitt fackförbund eller ha tecknat en frivillig inkomstförsäkring. Inkomstförsäkring som ingår i medlemsavgiften Utöver ersättning från den allmänna arbetslöshetsförsäkringen och avtalsförsäkringar inkluderar fler och fler fackförbund en inkomstförsäkring vid arbetslöshet i medlemsavgiften. Försäkringen ger tillsammans med a-kassa och eventuell avtalsförsäkring 80 procent av den inkomst som ligger till grund för ersättning i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen. Villkoren för inkomstförsäkringen skiljer sig mycket åt mellan förbunden. Skillnaderna rör i huvudsak maximalt antal ersättningsdagar, tak för försäkrad inkomst samt kvalifikationstid. Maximalt antal ersättningsdagar varierar mellan 100 och 200 dagar och taket för försäkrad inkomst är mellan 35 000 och 80 000 kr per månad. 3 I de flesta fall krävs ett medlemskap i fackförbundet i tolv månader, men några förbund kräver 18 månader. Utöver det krävs att man ska vara kvalificerad för att få ersättning från a-kassa. Antalet dagar utgår ifrån ersättningsdagar i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen. En ersättningsperiod på 120 dagar motsvarar därför ca 5,5 månader. Några förbund erbjuder även möjligheten att teckna en kompletterande försäkring som i huvudsak ger ett förlängt skydd, men i vissa fall är det även möjligt att tilläggsförsäkra en högre månadsinkomst. Ambitionen att varaktigt erbjuda denna typ av försäkring kan skilja sig åt mellan förbunden. Avtalen för inkomstförsäkringen är i vissa medlemsförbund tecknade för begränsad tidsperiod vilket gör det viktigt att fortlöpande hålla sig uppdaterad vad som gäller angående försäkringen. Det är även viktigt att tänka på att ersättningen inte alltid kommer automatiskt utan att man kan behöva anmäla arbetslösheten till fackförbundet. Frivillig inkomstförsäkring För personer som inte är medlem i något fackförbund eller om förbundet saknar inkomstförsäkring är det möjligt att teckna inkomstförsäkring via ett försäkringsbolag. Premien för att teckna en sådan försäkring varierar bland annat med inkomsten. Det är viktigt att gå igenom villkoren både för inkomstförsäkringen i sig och de avtalsersättningar som man kan vara berättigad till. Ersättningen i inkomstförsäkringen kan minskas med ersättning från andra avtal. Det innebär att om man har ett bra skydd från avtalsförsäkringen så kommer inkomstförsäkringen att vara mindre värd. 3 Några förbund har valt att inte ha något tak i inkomstförsäkringen, se tabell 5. Swedbank Institutet för Privatekonomi, 18 (24)

Tabell 5 Villkor för inkomstförsäkring i olika fackförbund Förbund Inkomsttak Ersättningsdagar Kvalifikationstid (medlemskap) Högsta ålder för ersättning Byggnads 35 000 200 12 mån 64 Elektrikerna Inget tak 100 12 mån 64 Handels 35 000 100 12 mån 64 Kommunal 35 000 100 12 mån 64 Livs 35 000 200 12 mån 64 SEKO 35 000 100 12 mån 64 Transport Inget tak 100 12 mån 64 Finansförbundet 60 000 120 12 mån 64 FTF 60 000 120 12 mån 61 Journalistförbundet 60 000 100 12 mån 61 Lärarförbundet 60 000 200 12 mån 64 SFHL 60 000 200 12 mån 64 SKTF 60 000 200 12 mån 64 SLF 60 000 200 12 mån 63 Unionen 36 000 150 18 mån 63 Vårdförbundet 60 000 200 12 mån 63 Akademiker SSR 100 000 140 18 mån 64 Civilekonomerna 80 000 120 18 mån 62 DIK 50 000 120 18 mån 64 FSA 50 000 120 18 mån 64 Jusek 80 000 120 18 mån 62 Kyrkans Inget tak 200 12 mån 64 akademikerförbund Lärarnas riksförbund 60 000 200 12 mån 64 Naturvetarna 80 000 120 12 mån 64 Trafik och järnväg 50 000 120 12 mån 62 SRAT 70 000 120 18 mån 62 Sveriges arkitekter 50 000 120 18 mån 62 Farmacevtförbundet 80 000 120 18 mån 64 Sveriges ingenjörer 100 000 120 18 mån 62 Sveriges skolledare 60 000 150 12 mån 64 Swedbank Institutet för Privatekonomi, 19 (24)

Ekonomin för en barnfamilj vid arbetslöshet När en person blir arbetslös förändras de ekonomiska förutsättningarna. För att se hur stora förändringarna kan bli visas i nedanstående tabell budgetar för en barnfamilj. I utgångsbudgeten har båda föräldrarna lön medan i de andra två budgetarna är en person arbetslös med olika typer av ersättningar. Avtalsersättningen baseras på att den som förlorar jobbet är kvalificerad för ersättning från avtalet för privatanställd tjänsteman, vilket bland annat innebär att man måste vara över 40 år och varit anställd i 5 år på ett företag som är anslutet till avtalet. Tabell 6 Budget för en barnfamilj boende i villa, två barn fyra och sex år. Privat anställd tjänsteman Båda arbetar En arbetslös med enbart a-kassa En arbetslös med a-kassa och kompletterande ersättningar Lön 1 30 000 Lön 2 15 800 15 800 15 800 A-kassa 14 960 14 960 Avtalsersättning 6 360 Inkomstförsäkring 2 680 Barnbidrag 2 200 2 200 2 200 Skatt -11 460-7 610-10 040 Summa inkomster 36 540 25 350 31 960 Boende 11 680 11 680 11 680 Barnomsorg 1 260 920 1 190 Bil 2 670 2 670 2 670 Övriga levnadsomkostnader 13 100 12 960 12 960 Summa utgifter 28 710 28 230 28 500 Kvar 7 830-2 880 3 460 Anm. Skatten är beräknad som preliminärskatt för en enskild utbetalningsmånad och utgår från genomsnittlig kommunalskatt 2009, 32,75 procent, inkl. kyrkoavgift. Om båda föräldrarna arbetar har familjen ca 7 800 kronor kvar efter att de nödvändigaste utgifterna har betalats. Om den förälder som har den högsta lönen blir arbetslös och enbart har ersättning från den allmänna arbetslöshetsförsäkringen sjunker inkomsterna avsevärt. Inkomsterna efter skatt sjunker med närmare 11 200 kronor per månad. Utgifterna sjunker samtidigt med nästan 500 kronor per månad eftersom avgiften till fackföreningen och barnomsorgen sjunker. Familjen har då ca 10 700 kronor mindre kvar efter att inkomster och utgifter har minskat. Det innebär att familjen går minus med nästan 2 900 kronor varje månad. Om den som förlorar jobbet även är kvalificerad för ersättning från kompletterande avtalsförsäkring och inkomstförsäkring blir inkomsterna högre. Kvar att leva på efter att de nödvändigaste utgifterna har betalats blir knappt 3 500 kronor per månad. Samtidigt ska man komma ihåg att ersättningar från avtal och inkomstförsäkring ofta varar under en kortare period än ersättningen från arbetslöshetskassa. Swedbank Institutet för Privatekonomi, 20 (24)