Fastighetstaxeringsregistret



Relevanta dokument
Fastighetstaxeringar 2000

Fastighetstaxeringsregistret 2010 BO0601

Fastighetstaxeringar (FTR)

Fastighetstaxeringar 2010 BO0601

Fastighetstaxeringar Referensår 2006 BO0601

Fastighetsregistret BO9901. Fr.o.m Statistiska centralbyrån SCBD OK (8) Innehåll

Fastighetstaxeringar 2005

Fastighetstaxeringsregistret 2009

Fastighetstaxeringar 2003

Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör

Oljeleveranser kommunvis redovisning

STATISTISKA CENTRALBYRÅN BESKRIVNING AV STATISTIKEN BO0601 Avdelningen för regioner och miljö

AFT FFT FTF FTL OMR SFT

Hushållens boende 2013

Övergång gymnasieskola högskola

Befolkningsframskrivningar

Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS)

Oljeleveranser kommunvis redovisning

Undersökningen av förtroendevalda i kommuner och landsting

Geografidatabasen. Statistiska centralbyrån SCBDOK (8) OV0100. Innehåll

Integration analys: Integration Etablering på arbetsmarknaden

Analyser om utbildning och arbetsmarknad: Sysselsättningen 2030 kan dagens försörjningsbörda bibehållas?

Skyddad natur. Statistiska centralbyrån SCBDOK (11) MI0603. Innehåll

Energipriser på naturgas och el

Ombyggnad och rivning av flerbostadshus

Europaparlamentsval, valresultat, preliminärt röstberättigade

KVALITETSDEKLARATION. Fastighetstaxeringar. Statistiska centralbyrån (10) Ämnesområde Boende, byggande och bebyggelse

Offentligt ägda företag

Land- och vattenarealer

Taxeringsutfallet. Deklarationsår 2015, beskattningsår Statistiska centralbyrån SCBDOK (9) OE0701. Innehåll

Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter

Fastighetstaxering Vad är fastighetstaxering? Allmänna taxeringsregler Allmänna värderingsregler Värderingsmodeller Hyreshus Industri m fl

STATISTIKENS FRAMTAGNING

Fastighetstaxering Vad är fastighetstaxering? Allmänna taxeringsregler Allmänna värderingsregler Värderingsmodeller Hyreshus Industri m fl

Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering (ESSPROS)

Övergång gymnasieskola högskola

Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS)

Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör 2008

Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter

Energipriser på naturgas och el

Taxeringsutfallet. Deklarationsår 2014, beskattningsår Statistiska centralbyrån SCBDOK (10) OE0701. Innehåll

Europaparlamentsval, valresultat 2014

Kommunalskatter Statistiska centralbyrån SCBDOK (11) OE0101. Innehåll

Oljeleveranser kommunvis redovisning

Hushållens boende 2014

Allmänna val, valresultat, preliminärt röstberättigade

Allmänna val, valresultat

Namnstatistik. Statistiska centralbyrån SCBDOK (14) BE0001. Innehåll

FASTIGHETSTAXERING. Vad är fastighetstaxering? Allmänna värderingsregler. Värderingsmodeller. -Hyreshus -Industri -m fl

Kapitalvinster och kapitalförluster, preliminär 2007

Övergång gymnasieskola högskola

Kommunalskatter 2017 OE0101

Bebyggelsepåverkad kust och strand 2010

Priser på elenergi. Statistiska centralbyrån SCBDOK (9) EN0301. Innehåll

Forum om arkivredovisning Kristina Pannel

Taxeringsutfallet Taxeringsår 2013, inkomstår 2012 OE0701

Allmänna val, valresultat Omval i kommunfullmäktigevalet i Båstad

Demografisk analys: Utrikes föddas barnafödande före och efter invandring

Trender och Prognoser om utbildning och arbetsmarknad (ToP)

Fordonsgas. Statistiska centralbyrån SCBDOK (8) EN0120. Innehåll

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

Skyddad natur 2007 MI0603

Priser på jordbruksmark 2012

Bygglovsstatistik för bostäder och lokaler

Svensk författningssamling

Fördjupad dokumentation av statistiken

Priser på jordbruksmark 2010

Allmänna val, valresultat, röstberättigade

4 Taxeringsenhet. 4.1 Allmänt. 4.2 Samma ägare. Taxeringsenhet Avsnitt 4 59

Taxeringsutfallet Deklarationsår 2014, beskattningsår 2013 OE0701

Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet

Konjunkturstatistik, löner för kommuner (KLK)

Demografisk analys 2011 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter... Kvalitetsdeklaration... 4

Trender och prognoser om utbildning och arbetsmarknad 2017 UF0515

Kust, stränder och öar

Svensk författningssamling

Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll

Europaparlamentsval, valresultat 2009 ME0109

Konjunkturstatistik över sjuklöner (KSju)

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Integration analys: Utrikes födda i pensionsåldern

Kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser till äldre personer och personer med funktionsnedsättning 2013 HS0116 och HS0117

Vad är fastighetstaxering?

Regionala räkenskaper

Bostadsbestånd 2014 BO0104

Taxeringsutfallet Taxeringsåret 2008, inkomståret 2007 OE0701

Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör

Allmänna val, valresultat 2010 ME0104

Mark- och arrendepriser 2006 JO1002

Mark- och arrendepriser 2008 JO1002

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Fastighetspriser och lagfarter

Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 MI0902

Skatteverkets meddelanden

Demografisk analys: Barn, föräldrar och separationer

Lönestrukturstatistik, statlig sektor

Kommunalskatterna 2016 OE0101

Priser på jordbruksmark 2013

Integration - Analys 2008 LE0105

Transkript:

Statistiska centralbyrån SCBD OK 3.2 1 (17) Fastighetstaxeringsregistret 2012 BO0601 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig... 2 0.5 Statistikproducent... 2 0.6 Uppgiftsskyldighet... 2 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter... 3 0.8 Gallringsföreskrifter... 3 0.9 EU-reglering... 3 0.10 Syfte och historik... 3 0.11 Statistikanvändning... 3 0.12 Uppläggning och genomförande... 4 0.13 Internationell rapportering... 7 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar... 7 1 Översikt... 8 1.1 Observationsstorheter... 8 1.2 Statistiska målstorheter... 11 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata... 12 1.4 Dokumentation och metadata... 13 2 Uppgiftsinsamling... 14 2.1 Ram och ramförfarande... 14 2.2 Urvalsförfarande... 14 2.3 Mätinstrument... 14 2.4 Insamlingsförfarande... 15 2.5 Databeredning... 15 3 Statistisk bearbetning och redovisning... 16 3.1 Skattningar: antaganden och beräkningsformler... 16 3.2 Redovisningsförfaranden... 16 4 Slutliga observationsregister... 17 4.1 Produktionsversioner... 17 4.2 Arkiveringsversioner... 17 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången... 17

Statistiska centralbyrån SCBD OK 3.2 2 (17) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Ä mnesomr åde: Boende, byggande och bebyggelse 0.2 Statistikområde Statistikområde: Fastighetstaxeringar 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100). 0.4 Statistikansvarig M yndighet/organisation: Statistiska centralbyrån Postadress: Box 24300, 104 51 Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100, Stockholm Kontaktperson: M agnus Walestad Telefon: 08-506 944 18 Tel efax: 08-506 949 05 E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.5 Statistikproducent M yndighet/organisation: Statistiska centralbyrån Postadress: Box 24300, 104 51 Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100, Stockholm Kontaktperson: M agnus Walestad Tel efon: 08-506 944 18 Tel efax: 08-506 949 05 E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgiftsskyldighet Skattemyndigheten ska enligt Fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) lämna de uppgifter som behövs för sammanställning av utfallet av fastighetstaxeringarna till Statistiska centralbyrån.

Statistiska centralbyrån SCBD OK 3.2 3 (17) 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistikområdet finns dessutom särskilda regler för personuppgiftsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. 0.8 Gallringsföreskrifter Inga gallringsföreskrifter finns. 0.9 EU-reglering Ingen EU-reglering från EU:s statistikkontor EUROSTAT. 0.10 Syfte och historik Statistiska centralbyrån (SCB) har enligt 6:e och 11:e kapitlen fastighetstaxeringsförordningen i uppdrag att upprätta och publicera redogörelser över utfallet av den allmänna, förenklade och särskilda fastighetstaxeringen. För detta ändamål framställs ett fastighetstaxeringsregister vid SCB. Fastighetstaxeringsregistret är ett basregister för statistikproduktion och ska som sådant möjliggöra en beskrivning av landets fastighetsbestånd. Fastighetstaxeringsstatistik har publicerats i serien Sveriges officiella statistik (SOS) sedan 1970. Å ren 1970, 1975 och 1981 genomfördes allmänna fastighetstaxeringar för alla typer av fastigheter. 1988 infördes ett system med s.k. rullande allmänna fastighetstaxeringar med sex års intervall för varje fastighetstyp. 1988 genomfördes allmän fastighetstaxering för hyreshus och industrier, 1990 för småhus och 1992 för lantbruk (se avsnitt A.12). Från och med 2003 infördes ett system med förenklade allmänna fastighetstaxeringar. 0.11 Statistikanvändning Statistiken används : som underlag för statens och kommunernas inkomst- och skatteberäkningar som underlag för utredningsverksamhet i anslutning till fastighetstaxeringarna för bedömning av taxeringsgrunderna och rutinerna vid fastighetstaxering för regional, statlig och enskild planering. Registret utnyttjas för statistiska ändamål såsom beskrivning av landets fastighets- och byggnadsbestånd, i N ationalräkenskaperna, för beräkning av bostadsposten i KPI, som urvalsram för statistiska undersökningar om

Statistiska centralbyrån SCBD OK 3.2 4 (17) bl.a. boende och energi samt för specialbearbetningar på uppdragsbasis. Det utgör ett av underlagen för framställning av statistikpaketet. A nvändare är bl.a. Finansdepartementet, Ekonomistyrningsverket, Riksrevisionen, Skatteverket, Lantmäteriverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Boverket, statliga utredningar, länsstyrelser, kommuner, lokala skattekontor, forskningsinstitutioner, branschorganisationer, banker, försäkringsbolag och andra enskilda företag, massmedia och allmänheten. I programrådet för statistik över mark och bebyggelse ingår representanter för Kungliga Tekniska H ögskolan, M iljödepartementet, Boverket, Lantmäteriverket, Sveriges Kommuner och Landsting, H yresgästföreningen Riksförbundet, Sveriges Byggindustrier, Fastighetsägarna Sverige, SA BO, Glesbygdsverket, N aturvårdsverket, Finansdepartementet och Länsstyrelsen i Uppsala län. 0.12 Uppläggning och genomförande Enligt föreskrifter i fastighetstaxeringsförordningen ska Skatteverket senast den 31 oktober under taxeringsåret sända de uppgifter till Statistiska centralbyrån som behövs för sammanställning av utfallet av allmän, förenklad och särskild fastighetstaxering. Primärmaterialet hämtas från de beslut som skattemyndigheten har fattat. Skatteverket gör uttaget från databaserna i Fastighetstaxeringssystemet. Eventuella ändringar på grund av omprövningar som görs efter detta uttag kommer inte med i statistiken. Uppgifter om juridisk form och ägarkategori hämtas från Företagsdatabasen vid SCB. Uppgifterna bearbetas av SCB och lagras i en databas, Fastighetstaxeringsregistret vid SCB, som innehåller uppgifter om landets samtliga taxerings- och värderingsenheter. A llmän fastighetstaxering (A FT) genomförs från och med 1988 enligt ett rullande system med sex års intervall för varje fastighetstyp. Från och med 2003 införs ett system med förenklade fastighetstaxeringar (FFT) för småhus, hyreshus och lantbruk vart sjätte år mitt emellan AFT. Allmänna och förenklade fastighetstaxeringar genomförs enligt följande schema. År för AFT Å r för FFT Fastighetstyp 1992, 1998, 2005, 2011 osv. 2014 Lantbruksenheter 1996, 2003, 2009 1 osv. 2012 Småhusenheter 1994, 2000, 2007, 2013 osv. 2016 H yreshusenheter 1994, 2000, 2007, 2013 osv. Industrienheter inklusive täkt- och elproduktionsenheter 1994, 2000, 2007, 2013 osv. Specialenheter 1) I proposition 2007/ 2008:27 har föreslagits att det 2009 ska genomföras en förenklad fastighetstaxering för småhus i stället för en allmän.

Statistiska centralbyrån SCBD OK 3.2 5 (17) Sär sk i l d fastighetstaxering görs varje år, dock ej för taxeringsenheter som taxeras genom allmän eller förenklad fastighetstaxering samma år. Vid särskild fastighetstaxering fastställs föregående års taxering såvida inte ny taxering ska ske. N y taxering ska ske om någon av följande nytaxeringsgrunder föreligger: 1. Ny- eller ombildning av fastigheten. 2. Ändrad taxeringsenhetstyp. 3. Ä ndrade skattepliktsförhållanden. 4. Ändrad byggnadstyp och ägoslag. 5. Ä ndrad beskaffenhet av byggnader, mark m.m. så att taxeringsvärdet bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. 6. Ändrade byggnadsförhållanden. 7. Ändrad plansituation och ändrat myndighetsbeslut. 8. Erlagda anslutningsavgifter och gatukostnader. 9. Om förändringar i den fysiska miljön påverkar värdet på fastigheten. 10. Rörelsenedläggning. Fr.o.m. taxeringsåret 1996 infördes ett omräkningsförfarande för alla skattepliktiga enheter utom industrier. Vid allmän och särskild fastighetstaxering sattes då ett basvärde för de enheter som omfattas av omräkningsförfarandet. Vid omräkning multipliceras basvärdena för varje värderingsenhet med ett av Skatteverket fastställt omräkningstal som avspeglar prisförändringar på de lokala fastighetsmarknaderna. Respektive enhets hela värde efter omräkningen benämns taxeringsvärde. För beräkning av omräkningstal ska riket delas in i prisutvecklingsområden för de olika typerna av taxeringsenheter som är föremål för omräkning. För att prisutvecklingen ska kunna bestämmas med tillfredsställande grad av säkerhet fordras att ett tillräckligt antal köp finns att tillgå inom ett prisutvecklingsområde. För 1998-2000 har dock ingen omräkning skett för småhus och hyreshus (bostadsdelen). 2001 och 2002 återupptogs omräkningsförfarandet. Fr.o.m. allmänna fastighetstaxeringen för småhus 2003 slopas omräkningsförfarandet successivt. Först för småhus 2003, därefter för hyreshus och industrier 2004 och för lantbruk 2005. N umera fastställs därför endast taxeringsvärde. Taxeringsvärdet bestäms så att det motsvarar 75 procent av enhetens marknadsvärde. M ed marknadsvärde avses det pris enheten sannolikt betingar vid en försäljning på den allmänna marknaden. (Specialenheter erhåller inget taxeringsvärde.) M arknadsvärdet bestäms med hänsyn till det genomsnittliga prisläget två år före senaste allmänna eller förenklade fastighetstaxering för fastighetstypen i fråga. Eftersom allmän och förenklad fastighetstaxering äger rum olika år för skilda fastighetstyper kommer taxeringsvärdets nivå att vara olika vid de årliga taxeringarna.

Statistiska centralbyrån SCBD OK 3.2 6 (17) N ivån för taxeringsvärdena vid 2012 års fastighetstaxering framgår av följande schema: Fastighetstyp Senaste A FT/ FFT Taxeringsvärdenivå Lantbruksenhet 2011 75 % av prisläget 2009 Småhusenhet 2012 75 % av prisläget 2010 H yreshusenhet 2010 75 % av prisläget 2008 Industrienhet (inkl. täkt- 2007 75 % av prisläget 2005 och elproduktionsenhet) Specialenhet 2007 Allmänna värderingsregler m.m. Värderingen sker med utgångspunkt från värdefaktorer. M ed värdefaktor menas egenskaper som är knutna till fastigheten och som har betydelse för marknadsvärdet. Underlaget för de allmänna fastighetstaxeringarna är dels deklarationer över fastigheternas beskaffenhet dels s.k. värdeområden som bestämts så att värdeförhållandena inom ett område är likartade. H ela landet indelas i värdeområden för byggnader och ägoslag som ska värderas med ledning av riktvärdeangivelser. För varje värdeområde bestäms en värdenivå som är beroende av marknadsvärdenivån i området. För följande egendom ska inte bestämmas något värde: 1) Byggnad eller byggnader inom samma tomt om byggnadsbeståndets sammanlagda taxeringsvärde ej uppgår till 50 000 kronor. 2) Övrig mark och vattentäckt område som inte är täktmark. 3) Egendom som enligt 3 kapitlet 2 4 Fastighetstaxeringslagen (FTL) undantas från skatteplikt. Skattefriheten bygger på den samhällsnytta som denna egendom anses medföra. Den egendom, för vilken skattefrihet gäller, utgörs i stort sett av specialbyggnad egendom som ingår i nationalpark lantbruk för vård- eller skoländamål byggnad som ägs av vissa institutioner. 4) Egendom som avses i 2 kapitlet 3 jordabalken, d.v.s. maskiner och annan utrustning som tillförts fastighet som är inrättad för industriell verksamhet. Beskrivningar av förfarandet vid allmän och särskild fastighetstaxering samt uppgifter om värderingsregler återfinns i: Fastighetstaxeringslagen, FTL (SFS 1979:1152) med ändringar. Fastighetstaxeringsförordningen, FTF (SFS 1993:1199) med ändringar. H andledning för fastighetstaxering 2011, taxeringsregler lantbruksenheter.

Statistiska centralbyrån SCBD OK 3.2 7 (17) H andbok för fastighetstaxering 2007. Taxeringsregler samt värderingsregler för hyreshus, industrier m.m. Skatteverket. Handbok för fastighetstaxering 2005. Taxeringsregler samt värderingsregler för lantbruk. Skatteverket. H andbok för fastighetstaxering 2003. Taxeringsregler samt värderingsregler för småhus. Riksskatteverket. Utförligare information finns på Skatteverkets hemsida http://www.skatteverket.se 0.13 Internationell rapportering Ingen internationell rapportering. 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar Inga.

Statistiska centralbyrån SCBD OK 3.2 8 (17) 1 Översikt Fastighetstaxeringarna innehåller uppgifter om taxeringsenheter, fastigheter och ägare avseende 1 januari respektive referensår. Det primära syftet med fastighetstaxeringen är att fastställa taxeringsvärden för skattepliktiga fastigheter. Skatteverket ansvarar för genomförandet av fastighetstaxeringarna och SCB erhåller ett register för att redovisa utfallet av dessa fastighetstaxeringar. 1.1 Observationsstorheter Målpopulationen i fastighetstaxeringsregistret utgörs av fastigheter och taxeringsenheter i Sverige. Observationsobjekten som ingår i undersökningen är taxeringsenhet, värderingsenhet, registerfastighet och ägare. I statistiken ska främst värdet, beskaffenheten, ägandet och den geografiska belägenheten av dessa objekt beskrivas. De centrala objekten är taxeringsenhet och värderingsenhet. Observationsstorheterna utgörs av variabler för dessa objekttyper avseende läget 2012-01-01. Observationsstorheterna för taxeringsenhet är främst typ av taxeringsenhet, areal, geografiska belägenheten och skattepliktsförhållande. För värderingsenheter är observationsstorheterna beroende av typ av värderingsenhet och består av uppgifter om taxeringsvärde och olika värderingsfaktorer (se nedanstående tablå). För ägarna till taxeringsenheterna är de viktigaste variablerna ägarandel, juridisk form samt kön och ålder för fysiska personer respektive näringsgren för företag. Objektgrupp Värderingsenhet Variabel Population Småhusbyggnad (på småhusenhet och lantbruksenhet) Tomt (på småhusenhet och lantbruksenhet) Lantbruk olika ägoslag samt ekonomibyggnader H yreshus byggnad H yreshus tomt area, ålder, standard, byggnadstyp, och taxeringsvärde för byggnader markareal, vatten-/ avloppsförhållande, belägenhet i förhållande till strand och taxeringsvärde för mark areal och värde, värdefaktorer för produktiv skogsmark, skogligt impediment, åkermark, betesmark, övrig mark och tomtmark, typ av ekonomibyggnad (area, ålder och standard), markareal och taxeringsvärde för olika ägoslag bostadsarea, lokalarea, ålder, typ av lägenhet (bostad eller lokal), antal bostadslägenheter och taxeringsvärde tomtstorlek (areal byggrätt), markareal och taxeringsvärde

Statistiska centralbyrån SCBD OK 3.2 9 (17) Objektgrupp Värderingsenhet Variabel Population Industrier: byggnad Industrier: tomt Elproduktionsenheter byggnader, fallrätt m.m. Specialenheter (skattefria enheter) inga värderingsenheter finns area, ålder, typ av byggnad, taxeringsvärde för byggnader. markareal och taxeringsvärde för mark värdefaktorer för olika typer av elproduktionsenheter, taxeringsvärden för mark och byggnader, typ av enhet. markareal Definitioner av objekten Egendom som ska taxeras är fast egendom enligt 1 och 2 kapitlen Jordabalken. Vissa äldre rättsinstitut som ofri tomt i stad, jordeboksfiske och vattenverk på annans mark ska också taxeras. Bestämmelserna om fastighetstaxering ska tillämpas även för byggnad på annans mark (som är lös egendom). Fastighet är skatte- eller avgiftspliktig om inte annat anges i 3 kapitlet FTL (fastighetstaxeringslagen). Skattefri fastighet ska inte åsättas något taxeringsvärde. En taxeringsenhet är vad som taxeras för sig. Fastighet ska utgöra taxeringsenhet, om inte annat föreskrivs. Enheten ska vara belägen i en och samma kommun och får inte omfatta egendom med olika skattepliktsförhållanden. Taxeringsenhet ska omfatta byggnadsslag och ägoslag enligt en av följande kombinationer: 1. Småhus och tomtmark för sådan byggnad (småhusenhet). 2. Hyreshus och tomtmark för sådan byggnad (hyreshusenhet). 3. Industribyggnad, övrig byggnad, tomtmark för sådana byggnader, vattenverk på annans grund samt sådan fiskefastighet som avses i 10 lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken (industrienhet). 4. Täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark (industrienhet). 5. Specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet) 6. Ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, produktiv skogsmark och skogligt impediment (lantbruksenhet). Småhus med tillhörande tomtmark ska fr.o.m. A FT 98 alltid ingå i lantbruksenhet om småhuset ligger på fastighet med något av nämnda ägoslag. 7. Kraftverksbyggnad, tomtmark till kraftverksbyggnad och fallrätt (elproduktionsenhet). Som elproduktionsenhet betecknas också en taxeringsenhet vars värde till övervägande del utgörs av rätt till andelseller ersättningskraft.

Statistiska centralbyrån SCBD OK 3.2 10 (17) I allmänhet är således en taxeringsenhet det totala fastighetsinnehav som ligger samlat inom en kommun av ovan specificerade fastighetstyper och som har samma ägare. Det är vad som normalt utgör objekt för överlåtelse och upplåtelse. I småhus-, hyreshus-, industri- och specialenhet ska endast ingå egendom som ligger samlad och som utgör en ekonomisk enhet. En lantbruksenhet ska utgöras av egendom som ingår i en och samma brukningsenhet, d.v.s. flera fastigheter kan läggas samman till en taxeringsenhet. Växthus och djurstall utan anknytning till jord- eller skogsbruk ska dock utgöra egen lantbruksenhet. Värderingsenhet är den egendom inom en taxeringsenhet som ska värderas för sig. Indelningen i värderingsenheter görs för att underlätta skattemyndighetens värdering. Varje småhus med ett värde om minst 50 000 kronor utgör en värderingsenhet. Varje tomt utgör en värderingsenhet såvida inte byggnadsrätt för två eller flera småhus föreligger eller om tomtens användningssätt gör det nödvändigt att dela upp tomten i flera värderingsenheter. Varje hyreshus- och industribyggnad utgör en värderingsenhet. Samma gäller varje modern större ekonomibyggnad. För hyreshusenheter gäller att bostadsdelen och lokaldelen i ett hyreshus bildar separata värderingsenheter. Om en byggnad är inrättad för väsentligt olika ändamål eller om det väsentligt underlättar värderingen, får den indelas i två eller flera värderingsenheter. Vart och ett av ägoslagen åkermark, betesmark, produktiv skogsmark och skogligt impediment utgör också en värderingsenhet. En person kan vara ägare till en eller flera taxeringsenheter och det kan finnas flera ägare till en taxeringsenhet. En fastighet kan ägas av en eller flera personer och en person kan äga flera fastigheter. Om en fastighet är uppdelad i flera taxeringsenheter förekommer den i objektet taxdel i flera olika taxenheter. Om flera fastigheter är sammanförda till en taxeringsenhet finns det flera förekomster av objektet taxdel inom taxeringsenhet. Populationen är rikets samtliga taxeringsenheter och värderingsenheter avseende 1/ 1 2012. Objektgraf

Statistiska centralbyrån SCBD OK 3.2 11 (17) 1.2 Statistiska målstorheter Objektgrupp Variabel M ått Population Indelning i redovisningsgrupper Småhus Typkod Ä garkategori Typ av byggnad Län Kommun area, ålder, standard, markareal och taxeringsvärden för mark och byggnader. A ntal taxeringsenheter resp. värderingsenheter Värde i tkr Bostadsarea i m 2 A real i m 2 Lantbruk Typkod Ä garkategori Typ av byggnad Typ av värderingsenhet Län Kommun areal och värde, värdefaktorer för produktiv skogsmark, skogligt impediment, åkermark, betesmark, övrig mark och tomtmark, markareal och taxeringsvärden för mark och byggnader. A ntal taxeringsenheter resp. värderingsenheter Värde i tkr A real i m 2 resp. hektar

Statistiska centralbyrån SCBD OK 3.2 12 (17) Objektgrupp Variabel M ått Population Indelning i redovisningsgrupper H yreshus Typkod Ä garkategori Byggnadsperiod Län Kommun bostadsarea, lokalarea, hyra, lägenheter, markareal och taxeringsvärden för mark och byggnader. A ntal taxeringsenheter, värderingsenheter och lägenheter Värde i tkr Bostadsarea resp lokalarea i m 2 A real i m 2 Hyra i tkr Industrier Typkod Ä garkategori Byggnadsperiod Typ av byggnad Län Kommun area, markareal och taxeringsvärden för mark och byggnader. A ntal taxeringsenheter Värde i tkr Lokalarea i m 2 A real i m 2 Elproduktio nsenheter Typkod Ä garkategori Byggnadsperiod Län Kommun taxeringsvärden för mark och byggnader, typ av enhet. A ntal taxeringsenheter Värde i tkr A real i m 2 Specialenhet er (skattefria enheter) Typ av specialenhet Ä garkategori Län Kommun M arkareal A ntal taxeringsenheter A real i m 2 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata Sveriges officiella statistik (SOS), Statistiska meddelanden (SM): SM BO 37: Rikets fastigheter (del 1): A ntal och summa taxeringsvärde för de olika fastighetstyperna för län och riket. SM BO 38: Rikets fastigheter del 2 (publiceras endast vid allmän fastighetstaxering): M arkens användning, landareal och ägare, taxeringsvärdeklasser och areor för bostäder och lokaler på län och riket. Statistik om taxeringsenheter, värderingsenheter och ägare finns inlagda i Statistikdatabasen. Övrigt: Statistisk årsbok, Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok och Jordbruksstatistisk årsbok. En rutin för att ta fram uppgifter på kommun och församlingsnivå resp. NYKO/ Delområden inom kommuner finns förberedd (statistikpaketet FA STPA K).

Statistiska centralbyrån SCBD OK 3.2 13 (17) Specialbearbetningar på såväl äldre och nyare material utförs på uppdragsbasis. Forskare, utredare m.fl. kan få tillgång till avidentifierat mikromaterial efter särskild prövning. Äldre årgångar av Fastighetstaxeringsregistret vid SCB finns långtidsarkiverade hos Riksarkivet. M ikrodata levereras till individer som begär utdrag ur FTR med stöd av personuppgiftslagen. 1.4 Dokumentation och metadata Variabelförteckningar och datamängdsbeskrivningar finns i SCB:s dokumentationssystem, se SCB:s w ebbplats https://www.h2.scb.se/metadata/default.aspx?amne=bo.ytterligare dokumentation finns hos skattemyndigheten i form av anvisningar, föreskrifter, handböcker och andra sammanställningar, se avsnitt 1.1.

Statistiska centralbyrån SCBD OK 3.2 14 (17) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarande Fastighetstaxeringsregistret vid SCB består av två olika databaser. En indatabas som bygger på de objekt och databastabeller som Skatteverket (SKV) har i sitt fastighetstaxeringssystem och en utdatabas (statistikregistret) som SCB skapar. Kompletterande information ska kunna hämtas från eller länkas till andra register i nom SCB. Statistikregistret används sedan för att skapa tabeller och annan registerstatistik. Arbetsgång är enligt följande. a. Leverans, kontroll och editering av grunddata från SKV b. Å tgärder p.g.a. saknade objekt och mätvärden c. Samkörningar, selekteringar d. Tidsreferenser bearbetas e. H ärledda objekt bildas f. H ärledda variabler bildas g. Aggregerade uttagsdatabaser skapas I slutändan har SCB alltså bearbetat det administrativa registret så att objekt och variabler svarar mot statistiska behov. Se vidare i kapitel 2.3, 2.4. 2.2 Urvalsförfarande Undersökningen är en totalundersökning. 2.3 Mätinstrument Fastighetstaxeringssystemet vid SKV bygger på uppgifter från fastighetsägarna på deklarationsblanketter samt värdering med hjälp av värdeområdeskartor, tabeller och mallar. Fastighetstaxeringen regleras av Fastighetstaxeringslagen och Fastighetstaxeringsförordningen samt föreskrifter och anvisningar från SKV. Taxeringsförfarandet är beskrivet i handböcker från SKV. (Deklarationsbroschyrer inklusive blankettinformation finns på SKV:s hemsida.) Från SKV hämtas uppgifter till samtliga variabler som ingår i FTR förutom till nedan uppräknade variabler. Befolkning per Fastighet som hämtas från Registret över Totalbefolkningen vid SCB (RTB är ett register som innehåller uppgifter om den folkbokförda befolkningen i Sverige) och till variablerna Nyko, PostNrOmrade, Nordkoordinat och Ostkoordinat som hämtas från en databas vid SCB som bl.a. innehåller koordinater för fastigheter (den s.k. Geobasen). Uppgift om allmännyttiga bostadsföretag för variabeln Juridisk form/ Ägarkategori hämtas från ett register för allmännyttiga bostadsföretag vid SCB. SN I-kod för ägare hämtas från FDB vid SCB (Företagsregistret).

Statistiska centralbyrån SCBD OK 3.2 15 (17) 2.4 Insamlingsförfarande Uppgiftskälla, insamlingsmetod och kontroll vid insamlingen Uppgifterna till FTR kommer från SKV:s databas Fastighetstaxeringssystemet. Uppgifterna hämtas varje höst efter den s.k. årsomställningen då den årliga fastighetstaxeringen anses avslutad och fastighetsägarna erhållit taxeringsbesked. Leveransen sker i form av textfiler vilka läses in och görs tillgängliga för bearbetning på en databasserver. Filerna räknas och variabelinnehållet kontrolleras mot en beskrivning som SKV sänder in före filleveransen så att rätt antal och rätt filer erhållits. Förutom från SKV kommer även enstaka uppgifter till FTR från olika SCB-register. Dessa är: RTB: variabeln Befolkning per fastighet, Geobasen: variablerna N yko, PostNrOmrade, Nordkoordinat och Ostkoordinat, Registret för allmännyttiga bostadsföretag: variabeln Juridisk form/ Ä garkategori då ägaren är ett allmännyttigt bostadsföretag, Företagsdatabasen: variabeln SN I -kod. 2.5 Databeredning D ataregistrering och granskning SCB får textfiler från Skatteverket som läses in i en databas (indatabasen). I indatabasen görs rimlighetskontroller av de viktigaste redovisningsvariablerna. Validitetskontroller görs för variablerna län, kommun, församling samt typ av taxeringsenhet och byggnad. M akrogranskning görs av ett antal variabler. Variablerna summeras på län, kommun eller församling och jämförs mot föregående års värden. Vid misstänkta fel kontaktas SKV, och om rättat värde erhålls sker rättning. Skapandet av utdatabasen Efter att Indatabasen är uppbyggd skapas två uttagsdatabaser som består av ett antal tabeller. För att skapa en del av variablerna i Uttagsdatabaserna används andra register på SCB, se avsnitt 2.4. Regler, antaganden, beräkningar, härledningar och schabloniseringar som behöver göras för att skapa en del av variablerna i databastabellerna i uttagsdatabasen beskrivs närmare i interna dokumentationer.

Statistiska centralbyrån SCBD OK 3.2 16 (17) 3 Statistisk bearbetning och redovisning 3.1 Skattningar: antaganden och beräkningsformler Inga skattningar görs då det är en totalundersökning. 3.2 Redovisningsförfaranden Se avsnitt 1.3.

Statistiska centralbyrån SCBD OK 3.2 17 (17) 4 Slutliga observationsregister 4.1 Produktionsversioner I det här dokumentet (SCBDOK) har framtagningen av nedanstående slutliga observationsregister beskrivits. Register Registervariant Fastighetstaxering (FTR) Fastigheter Registerversion 2012-01-01 Register Fastighetstaxering (FTR) Registervariant Taxeringsenheter Registerversion 2012-01-01 Register Fastighetstaxering (FTR) Registervariant Ägare Registerversion 2012-01-01 Fortsatt dokumentation, av registrens detaljerade innehåll, finns på SCB:s webbplats. Där beskrivs alla variabler och värdemängder m.m. Dokumentationen hittar du här: https:/ / www.h2.scb.se/ metadata/?produkt=bo0601. Klicka dig fram m.h.a. namnen på Register, Registervariant och Registerversion som är angivna i ovanstående tabell. 4.2 Arkiveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången