En bra start i livet. - En sammanställning av barns och ungdomars uppväxtvillkor i Varberg.

En bra start i livet - En sammanställning av barns och ungdomars uppväxtvillkor i. VARBERGSNÄMNDEN APRIL 213

INNEHÅLL INLEDNING... 1 DEMOGRAFI... 4 FAMILJENS FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 BARN OCH UNGAS TANDHÄLSA... 12 FÖRSKOLA... 12 GRUNDSKOLA... 13 SKOLTRIVSEL... 15 VÅRDKONSUMTION- Somatik... 16 ÖPPENVÅRDSKONTAKTER - Psykiatrin... 18 AVSLUTNINGSVIS... 2 REFERENSER... 21

INLEDNING Det genomsnittliga hälsoläget i Sverige blir allt bättre men hälsoskillnaderna ökar i vissa fall mellan grupper i samhället (SKL, 213). De åtgärder som samlingen för social hållbarhet presenterar i sin rapport Gör jämlikt gör skillnad handlar om att ge barn och unga en bra start i livet, möjligheter till en god skolgång och övergång till arbetslivet samt att växa upp i hållbara miljöer och samhällen. Skillnader i hälsa Skillnader i hälsa har samband med socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå, inkomst och social status. Det finns även samband mellan skillnader i hälsa och etniskt tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning och geografiska faktorer. Arbetet för att minska skillnaderna i hälsa är nära kopplat till arbetet med social hållbarhet. Hälsofrämjande insatser har positiv inverkan på samhällsekonomi, miljö, klimat, trygghet och den sociala sammahållningen. Ett ömsesidigt samband eftersom att arbetet med social hållbarhet även har positiv inverkan på befolkningens hälsa. WHO:s kommission om sociala bestämningsfaktorer har utvecklat en modell som beskriver hur de sociala bestämningsfaktorerna kan bidra till skillnader i hälsa. Modellen speglar också hur olika sektorer har ett gemensamt ansvar i arbetet med att minska skillnaderna i befolkningen. Källa: Aktion för jämlik hälsa (Determine konsortiet, 28) En bra start i livet För att skapa en bild av barn och ungas förutsättningar till hälsa i s kommun samlar rapporten aktuell statistik kring de sociala bestämningsfaktorer som är direkt kopplade till välmående. Den sociala miljö som finns runt barnet, skola och skolmiljö, betydelsen av en bra utbildning och ett meningsfullt arbete. 1

Ekonomiskt utsatta familjer De sociala förutsättningar en familj lever i är en bestämningsfaktor som uttrycker mer än familjens ekonomiska situation. Det finns olika sätt att mäta ekonomisk utsatthet. Måtten fungerar olika och kan därför ge olika resultat. Ekonomisk utsatthet kan definieras i absoluta tal och formuleras som tillgången till materiella resurser, överlevnad och grundläggande behov. Ett relativt mått innebär istället att familjens inkomst och levnadsstandard sätts i relation till förhållandet i det omgivande samhället (Swärd E och Engelmark L, 212). EU:s officiella mått är relativt och innebär att den som har en disponibel inkomst lägre än 6 procent av medianinkomsten i landet riskerar ekonomisk utsatthet. Måttet är relevant då ett barns levnadsvillkor till stor del avgörs av barnets ekonomiska standard i förhållande till den ekonomiska standarden för andra barn i dess närhet (SCB, 2). Vi förhåller oss till vår närhet och kan därför inte jämföra oss med fattiga länder som till exempelvis Afrika. Vad som är normalt bestäms i barnens närhet, på dagis, i skolan och i bostadsområdet. Barn och unga växer upp under skilda förhållanden beroende på vilken kommun och vilket område de växer upp i (Socialstyrelsen, 2). Val av indikatorer Rapporten utgår från data kring de tre viktigaste miljöerna under uppväxten, föräldrar/familj, förskola/skola och fritiden. Avsnittet föräldrar och familj utgår från kända riskfaktorer kopplat till framförallt familjens socioekonomiska förhållanden. Valet av indikatorer har påverkats av den statistik som funnits tillgänglig på kommunnivå och vad som är möjligt att redovisa ur sekretesskäl. Avsikten är att rapporten ska fungera som diskussionsunderlag när det gäller barns och ungas förutsättningar i s kommun. Hur ser det ut? Finns det skillnader? Var finns de och vilken betydelse har de för barn och ungas levnadsförhållanden? Geografisk indelning av s kommun Kommunen delas in i 11 kommundelar. Tätorten delas in i tre större områden centrum öst, centrum mitt och centrum väst. I de fall där datanivån är för låg delas kommunen istället in i fyra större geografiska områden; inland, norra kusten, tätort och södra kusten. 2

Indelning av 1. Nordöstra inland 2. Östra inland (Himledalen) 3. Sibbarp Dagsås 4. Veddige, Derome med omnejd 5. Lindberga öster om E6 6. Öster om sstad (Spannarp, Hunnestad, Gödestad,) 7. Norra kusten (Stråvalla, Värö) 8. Kust norr om 9. Träslövsläge. Tvååker 11. s centrum, tätort - Centrum öst - Centrum mitt - Centrum väst s tätort delas in i tre geografiska områden, centrum öst, centrum mitt, centrum väst. 3

DEMOGRAFI I s kommun bor 13541 barn och unga i åldern -19 år. 55 procent av kommunens barn och unga i åldersgruppen bor i ytterområdena och 44 procent bor i tätorten. Den vanligaste boendeformen i kommunen är småhus, 74 procent av kommunens barn och unga (-19 år) bor i småhus och 24 procent bor i Flerbostadshus (inkl. BRF). Boendeform barn och unga -19 år Småhus Flerbostadshus % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% % % 3 97 92 98 11 84 2 97 98 11 12 6 12 88 85 93 83 1 99 7 3 45 54 Figur 1. Andelen (%) barn och unga i respektive kommundel efter boendeform. Andelen barn och unga i åldersgruppen som bor i småhus respektive flerbostadshus varierar mellan kommundelarna. Tätortsområdet Centrum mitt har högst andel barn och unga som bor i flerbostadshus. FAMILJENS FÖRUTSÄTTNINGAR Det som påverkar föräldrarna påverkar också barnen och tendensen är densamma på alla nivåer och områden i samhället -globalt, nationellt, regionalt och lokalt (Malmö stad, 212). Familjetyp, föräldrars utbildning och sysselsättning, ohälsotal och etnicitet används som indikatorer för familjens förutsättningar. Familjetyp Nationella undersökningar visar att tre av fyra barn under 18 år bor tillsammans med båda sina föräldrar. Av de barn som bor tillsammans med en ensamstående förälder bor majoriteten med en ensamstående mamma (Barn-ULF 211). Barn som inte bor med någon av sina föräldrar mår sämre och rapporterar lägre trivsel i skolan Källa: Statens folkhälsoinstitut, 29 4

Familjetyp s kommun 31% 13% 56% Gifta Sammanboende Ensamstående Figur 2. Andelen (%) familjer med hemmaboende barn under 18 år i s kommun fördelning efter familjetyp. Majoriteten av kommunens barn och unga under 18 år bor tillsammans med gifta eller sammanboende föräldrar. Av de föräldrar i s kommun som är ensamstående bor 52 procent i tätorten, 22 procent av de ensamstående föräldrarna är pappor och 78 procent är mammor. Ensamstående föräldrar per kommundel 2 18 16 14 12 8 6 4 2 8 5 4 4 4 4 4 33 3 9 8 1 7 12 3 4 2 18 13 8 3 3 3 Ensamstående pappor Ensamstående mammor Figur 3 Andelen (%) ensamstående mammor och pappor med hemmaboende barn under 18 år per kommundel. Fördelningen av andelen ensamstående föräldrar i kommundelarna är relativt jämn avseende andelen ensamstående pappor. Träslövsläge och Centrum Öst är de kommundelar där lägst andel ensamstående pappor bor. Andelen ensamstående mammor i kommundelarna varierar i större utsträckning. Centrum mitt och Centrum väst är de kommundelar där högst andel ensamstående mammor bor. 5

Föräldrars utbildningsnivå 5 45 4 43 39 39 35 3 25 2 15 9 7 25 23 15 Pappor Mammor 5 Grundskola Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Uppgift saknas Figur 4. Andelen (%) föräldrar med barn i åldern -19 år efter kön och högsta utbildningsnivå. En högre andel mammor än pappor har eftergymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Uppgift saknas för en högre andel pappor än mammor. Tänkbara orsaker till att en person inte finns med i utbildningsregistret kan vara att de fått barn innan 17 års ålder, att de studerat utomlands eller att de inte har någon registrerad grundskoleutbildning. En högre andel pappor (25 procent) än mammor (16 procent) saknar uppgift i utbildningsregistret. Mammans högsta utbilningsnivå fördelning per kommundel % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% % % 2 16 23 18 17 19 12 11 14 14 16 18 13 24 34 29 34 4 35 37 55 34 46 35 45 43 48 44 45 37 4 46 46 45 37 32 37 32 41 8 6 9 6 7 3 7 3 12 4 4 Uppgift saknas Eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Grundskola Figur 5. Andelen (%) mammor per kommundel efter högsta utbildningsnivå. Andelen mammor med eftergymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå är högst i Träslövsläge. Nordöstra inlandet och Veddige, Derome med omnejd har lägst andel 6

mammor med eftergymnasial utbildning. Högst andel mammor som saknar uppgift i utbildningsregistret bor i Sibbarp Dagsås. Pappans högsta utbilningsnivå per kommundel % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% % % 24 22 22 23 18 16 18 17 23 16 31 9 17 16 15 19 13 28 18 22 43 18 36 26 21 33 41 58 49 5 48 51 47 5 43 38 47 35 33 2 12 12 13 12 13 13 5 9 6 6 8 Uppgift saknas Eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Grundskola Figur 6. Andelen (%) per kommundel efter högsta utbildningsnivå. Andelen pappor med eftergymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå är högst i Träslövsläge. Nordöstra inlandet och området öster om s stad har lägst andel pappor med eftergymnasial utbildning. Högst andel pappor som saknar uppgift i utbildningsregistret bor i centrum mitt och centrum västområdet. Föräldrars sysselsättning 45 4 35 3 25 2 15 5 Mamma Pappa Figur 7. Andelen (%) föräldrar med barn i åldergruppen -19 år som var arbetslösa någon gång under 2 fördelat på stadsdel, ytterområden och kön. 7

Skillnaden mellan könen är minst i Centrum Väst området och i Veddige Derome med omnejd. Högst andel arbetslösa mammor och pappor bor i Centrum mitt. Arbetslöshetsnivån var för låg för att redovisa för båda könen i fyra av kommundelarna. I Träslövsläge redovisas endast pappornas arbetslöshet. Föräldrars ohälsotal 3, 25, 2, 15,, 5,, Far Mor Figur 8. Ohälsotalet hos mammor och pappor med barn i åldersgruppen fördelat efter kommundelarna. Generellt har mammorna ett högre ohälsotal 1 än papporna. Ohälsotalet är högst hos mammorna i Nord Östra inlandet, här är också skillnaden mellan könen störst. Pappornas ohälsotal är högst i Tvååker. Mammans bakgrund % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% % % 4 3 4 3 3 5 8 5 7 3 5 2 92 92 92 72 88 92 Övriga världen Övriga Europa Sverige Figur 9. Andel (%) mammor med barn i åldersgruppen efter svensk eller utländsk bakgrund fördelning per kommundel. 1 Ohälsotalet beräknas under en 12-månadersperiod och är en summering av 12 månaders värden. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. Ohälsotalet Innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. 8

Fördelningen efter mammans bakgrund är relativt jämn i kommunen. Centrum mitt är den kommundel där högst andel mammor från övriga Europa och världen bor. Pappans bakgrund % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% % % 6 2 5 2 6 2 8 5 7 6 2 2 92 93 92 88 92 72 Övriga världen Övriga Europa Sverige Figur. Andel (%) pappor med barn i åldersgruppen efter svensk eller utländsk bakgrund fördelning per kommundel Fördelningen efter pappans bakgrund följer ett liknande mönster som för mammorna i kommunen. 2 procent av papporna som bor i området Centrum mitt kommer från övriga Europa, 8 procent från Övriga världen. Barn och ungas bakgrund 4% 15% Utrikes född 81% Inrikes född med utländsk bakgrund Svensk bakgrund Figur 11. Andel (%) barn i åldersgruppen efter svensk eller utländsk bakgrund i s kommun. Majoriteten av kommunens barn och unga i åldersgruppen har svensk bakgrund, fyra procent är födda i utlandet och 15 procent är födda i Sverige med utländsk bakgrund 2. 2 Med utländsk bakgrund menas här barn och unga med minst en utlandsfödd förälder. 9

Barn och ungas bakgrund per kommundel % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% % % 3 2 2 11 13 87 87 85 8 4 3 16 12 28 8 85 64 Utrikes född Inrikes född med utländsk bakgrund Svensk bakgrund Figur 12. Andel (%) barn och unga med svensk eller utländsk bakgrund fördelning i kommundelarna. Fördelningen mellan kommundelarna är relativt jämn avseende åldersgruppens bakgrund. Högst andel barn och unga med utländsk bakgrund bor i Centrum mitt område. Ekonomiskt utsatta familjer Tabell 2. Andel (%) av familjer med hemmaboende barn under 18 år som har låg disponibel inkomst 3 efter familjetyp. Ensamstående med hemmavarande barn under 18 år Övriga familjer med hemmavarande barn under 18 år Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret Halland Riket 32 33 37 8 8 12 En högre andel ensamstående familjer har en låg disponibel inkomst i jämförelse med övriga familjer med barn under 18 år. Andelen ensamstående med låg disponibel inkomst är lägre i s kommun än både Halland och Riket Risken att hamna i ekonomisk utsatthet är: 3 procent för barn med två svenska föräldrar. 2 procent om barnet har en ensamstående svensk förälder. 26 procent om föräldrarna är ett utländskt par. 5 procent om barnet har ensamstående förälder med utländsk bakgrund. Källa: Rädda Barnen, 212 3 Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. I EU-SILC ingår inte intäkter från privat pensionsförsäkring, kapitalvinster eller skattepliktiga förmåner i den disponibla inkomsten (SCB 213).

Tabell 3. Andel (%) barn -17 år (2) som lever i ekonomisk utsatta 4 hushåll fördelat på svensk eller utländsk bakgrund. Halland Riket Antal barn -17 år 11 687 63 382 1 95 91 Andel (%) barn med utländsk bakgrund 16,7 18,9 26,7 Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt 17,8 21,4 31,2 utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt 3,8 4,1 6, utsatta hushåll Differens utländsk svensk bakgrund, 14, 17,3 25,2 procentenheter Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt 6,1 7,4 12,7 utsatta hushåll Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret I lever sex procent av kommunens barn och ungdomar -17 år i ekonomiskt utsatta hushåll (SCB, 211). Den totala andelen barn och ungdomar som lever i ekonomsikt utsatta hushåll är lägre i än genomsnittet för Halland och riket. Ekonomiskt utsatta familjer utveckling över tid Figur 13. Utvecklingen av andelen barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll mellan åren 22-2 för riket, Halland och. Andelen barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll minskade något mellan 27 och 28 för att sedan öka. Trenden är densamma för s kommun och genomsnittet för Halland även om nivåerna är något lägre i. 4 Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm som fastställdes på 198-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder 11

BARN OCH UNGAS TANDHÄLSA En indikator som binder samman flera delar av de socioekonomiska variabler som presenteras i den här rapporten är barn och ungas tandhälsa. Forskningen visar att förekomsten av karies speglar mer än bara tandhälsan och avspeglas bland annat i föräldrarnas utbildning och ekonomi. Förekomsten av karies och risken för karies påverkas förutom av socioekonomiska faktorer även av fluorhalten i vattnet och kan variera mellan olika områden i en kommun (Region Halland, 211). Tabell 4. Andel (%) kariesfria barn 3-19 år i s kommun och Halland. Ålder Halland 3 år 98 96 6 år 83 83 12 år 71 69 19 år 31 29 3-19 år 68 67 Källa: Tandhälsovården, 212. Andelen kariesfria barn och ungdomar i ligger något över genomsnittet för länet i samtliga åldersgrupper. FÖRSKOLA Redan i förskolan kan möjligheten att klara målen i skolan grundläggas. Förskolan har stor betydelse för barns kognitiva- och språkliga utveckling och kan därför gynna barn som växer upp under mindre gynnsamma förhållanden (Västra Götalands regionen, 212). En indikator som kan användas för att följa utvecklingen i förskolan är enligt Statens folkhälsoinstitut (2) andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning. Tabell 5. Andel (%) årsarbetare i förskolan efter utbildning samt antalet inskrivna barn Anställda med pedagogisk högskoleutb. Antal inskrivna barn per årsarbetare 64 5,3 Halland 57 5,3 Riket 53 5,3 Källa: Skolverket, 212. 212 var 2999 av barnen i kommunen inskrivna i barnomsorgen. s kommun har något högre andel högskoleutbildad personal än genomsnittet för Halland och riket. Antalet inskrivna barn per årsarbetare är på samma nivå i som både genomsnittet för Halland och riket. 12

GRUNDSKOLA Fullständiga betyg från grundskola och gymnasieskola ger förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden i vuxen ålder (Socialstyrelsen, 2). Sambandet mellan måluppfyllelse och hälsa är ömsesidigt. Den som mår bra fysiskt, psykiskt och socialt har bättre förutsättningar att ta till sig kunskap än den som mår dåligt. Samtidigt är måluppfyllelse i skolan en av de starkaste bestämningsfaktorerna för hälsa senare i livet. Andelen årsarbetskrafter med pedagogisk högskoleutbildning är en indikator som kan användas för att följa utvecklingen i skolan (Statens folkhälsoinstitut, 2). Tabell 6. Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen samt antalet lärare per elever. Lärare m. pedagogisk högskoleexamen (%) Lärare per elever 95 7.9 Riket 87 8.3 Källa: Skolverket, 211 Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är högre i än genomsnittet för riket. Lärartätheten är något lägre i än genomsnittet för riket. Betyg och behörighet Elevers skolresultat påverkas av flera olika faktorer som bland annat kön, föräldrars bakgrund och utbildningsnivå (Statens folkhälsoinstitut, 2). Tabell 7. Andel (%) elever i årskurs nio som uppnått målen i alla ämnen fördelat efter föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Förälder har förgymnasial utb. Förälder har gymnasial utb. Förälder har eftergymnasial utb. 48 75 88 Halland 53 75 91 Riket 44 72 87 Källa: Skolverket, 212 Det finns en markant skillnad i måluppfyllelse beroende på föräldrarnas utbildningsnivå. Andelen elever som klarar kunskapsmålen i alla ämnen är 4 procent högre hos de elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning än de som har föräldrar med förgymnasialutbildning som högsta nivå. Tabell 8. Andel (%) elever i årskurs nio som uppnått målen i alla ämnen fördelat efterfödelseland och bakgrund. Svensk Bakgrund 13 Utl. bakgrund, födda i Sverige Utl. bakgrund, födda utomlands 83 67 41 Halland 87 8 6 Riket 81 7 51 Källa: Skolverket, 212

Tendensen för elevernas födelseland är också tydlig. De elever som har utländsk bakgrund 5 når målen i lägre grad än de elever som svensk bakgrund. Tabell 9. Andel (%) behöriga 6 till gymnasieskolan läsåret 211/212 Yrkespro gram Estetiskt program Ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapligt program Naturvetenskapligt och tekniskt program 88,4 87,9 87,2 84,8 19.7 Riket 87.5 86.5 85. 83.4 22.6 Källa: Skolverket, 212 Andel (%) som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen Andelen elever som var behöriga till gymnasieskolan läsåret 211/212 var högre i s kommun än snittet för riket i samtliga program. Behörighet till högskola och universitet 9 92 92 92 93 89 8 75 77 78 8 7 73 6 5 4 3 2 28 29 2 211 212 Källa: skolverket, 212 Andel (%) som fullföljt linje/program inom 4 år Andel (%) elever med behöriga till högskolan av de som fick slutbetyg resp. år Figur 14. Andelen (%) elever som fullföljt linje/program inom fyra år samt andelen (%) elever med behörighet till högskolan av de elever som fått slutbetyg respektive år. Andelen elever som fullföljt sitt program inom fyra år ökade mellan 211 och 212. Av andelen elever som fick slutbetyg var ungefär 93 procent behöriga till högskolan 212. 5 Enligt Skolverkets definition av utländsk bakgrund räknas inte elever födda i Sverige med en utlandsfödd förälder till gruppen med utländsk bakgrund. 6 Andelen beräknas av de som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar betyg i alla ämnen och lämnat årskurs 9 ingår). 14

Halland Riket 82 8 78 76 74 72 8 79 78 78 77 76 76 76 76 75 73 8 77 Halland Riket 7 68 28 29 2 211 212 Källa: skolverket, 212 Figur 15. Andelen (%) elever som fullföljt linje/program inom fyra år. I en jämförelse mellan andelen elever som fullföljt sin linje inom fyra år ligger resultatet för i nivå med genomsnittet för Halland. SKOLTRIVSEL Hur eleverna trivs i skolan påverkar förutsättningarna för hälsa och livskvalitet. Elever som trivs och fungerar väl i skolan löper mindre risk att utveckla olika typer av problem och drogmissbruk. Det finns ett samband mellan trivsel i skolan och psykisk hälsa (Lindén-Boström och Persson, 27). s kommun genomför varje år en trygghets- och trivselenkät i kommunens skolor åk 2,3,5,6,8 och 9 samt andra året på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Resultatet för grundskolan visar att: 94 % av de yngre eleverna grundskolan upplever att de får stöd och hjälp av lärarna när de behöver det 17 % av de äldre eleverna i grundskolan upplever inte att trivsel- och ordningsregler följs på deras skola 25 % av de äldre eleverna i grundskolan upplever inte att skolan gör dem nyfikna så att de får lust att lära sig mer 88 % av de äldre eleverna i grundskolan upplever att de kan öka sin arbetsinsats för att förbättra sina resultat 94 % av de äldre eleverna i grundskolan trivs i skolan 11 % av de äldre eleverna i grundskolan upplever inte att lärarna på deras skola tar hänsyn till deras och andra elevers åsikter 15

Resultatet för gymnasieskolan visar att: 34 % av eleverna i gymnasieskolan upplever inte att lärarna varierar sin undervisning 88 % av eleverna i gymnasieskolan upplever att de kan öka sin arbetsinsats för att förbättra sina resultat 96 % av eleverna i gymnasieskolan trivs i skolan 26 % av eleverna i gymnasieskolan upplever inte att arbetet i skolan gör dem nyfikna så att de får lust att lära sig mer. VÅRDKONSUMTION- Somatik Flera faktorer påverkar benägenheten att söka vård. Ekonomi, utbildningsnivå och geografisk tillgänglighet är några exempel. Personer med hög utbildning gör fler läkarbesök än lågutbildade trots högre förekomst av sjuklighet bland personer med lägre utbildning. Boende i glesbygd gör färre besök än boende i storstadsregioner. Det finns ett visst motstånd att söka vård i vissa befolkningsgrupper, särskilt när det gäller psykiska problem. Andelen som låter bli att söka vård är högre hos arbetslösa och långtidssjukskrivna (SKL, 29). Det finns också tydliga skillnader i sjukvårdskonsumtion hos barn beroende på föräldrars utbildning och sociala status. De socioekonomiska skillnaderna tycks försvinna när barnen kommer upp i skolåldern (SKL, 29). I Halland gjorde gruppen -19 år 231471 besök i primärvården och 678 besök länssjukvården 212. Antalet besök motsvarar ungefär 3 besök inom primärvården och 1 besök inom länssjukvården per barn i åldersgruppen. Barn och unga i s kommun gjorde 31871 besök i primärvården och 893 besök i länssjukvården 212. Besöksstatistiken för motsvarar statistiken för länet med 3 besök per barn inom primärvården och 1 besök per barn inom länssjukvården. 16

Närsjukvården - Läkare 35 3 25 2 15 5-6 år 7-19 år Halland/ -6 år Halland/V arberg 7-19 år Figur 15. Antalet läkarbesök per barn i åldersgrupperna i kommundelarna i förhållande till kommunitet. Vårdskonsumtionen per barn avseende läkarbesök inom primärvården i är i nivå genomsnittet för Halland i båda åldersgrupperna. Konsumtionen av läkarbesök är relativt jämnt fördelad mellan kommundelarna för åldersgruppen 7-19 år. Kusten norr om är det område där konsumtionen avseende läkarbesök är högst för gruppen -6 år. Närsjukvården - Psykolog -6 år 7-19 år 2 18 16 14 12 8 6 4 2-6 år Halland -6 år Halland 7-19 år 7-19 år Figur 16. Antalet psykologbesök per barn i åldersgrupperna i kommundelarna i förhållande till snittet för och Halland. 17

Vårdkonsumtionen avseende psykologbesök inom primärvården är högre i än Hallandssnittet för gruppen -6 år. Konsumtionen i den lägre åldersgruppen är högst i området Nordöstra Inlandet men även Tvååkersområdet har en konsumtion över genomsnittet per barn i Halland. I den högre åldergruppen är det Kusten norr om som har den högsta konsumtionen. Flertalet områden har för låg konsumtion för att kunna redovisas avseende gruppen 7-19 år. Länssjukvården - Läkare -6 år 7-19 år 16 14 12 8 6 4 2-6 år Halland -6 år Halland/ 7-19 år Figur 17. Antalet läkarbesök inom länssjukvården per barn i förhållande till snittet för och Halland. Vårdkonsumtionen avseende läkarbesök inom länssjukvården är något högre i än snittet för Halland per barn åldersgruppen -6 år. För den högre åldergruppen är konsumtionen i nivå med genomsnittet för Halland. I den yngre gruppen är konsumtionen högst i Sibbarps området. ÖPPENVÅRDSKONTAKTER - Psykiatrin Statistiken för öppenvårdskontakter inom psykiatrin redovisas endast för åldersgruppen 7-19 år eftersom att datanivån för den yngre åldersgruppen var för låg. 18

Psykiatrin - Läkare 7-19 år 18 16 14 12 8 6 4 2 Halland Figur 18. Antalet läkarbesök inom psykiatrin per barn kommundelarna i förhållande till kommunitet Vårdkonsumtionen i avseende läkarbesök inom psykiatrin är något högre än genomsnittet för Halland. Det finns också skillnader i konsumtion mellan kommundelarna. Högst konsumtion i åldersgruppen7-19 år har området öster om s stad. Lägst konsumtion i förhållande till kommunsnittet har området Centrum öst. Psykiatrin - Psykolog 7-19 år 4 35 3 25 2 15 5 Halland Figur 19. Antalet psykologbesök i psykiatrin per barn kommundelarna i förhållande till kommunsnittet 19

Konsumtion per barn avseende psykologbesök inom psykiatrin är högre i än snittet för Halland. Det finns också en variation mellan kommundelarna. Högst konsumtion har området Centrum väst och området Lindberga öster om E6. AVSLUTNINGSVIS Rapporten syftar till att vara ett underlag för samverkan på regional och lokal nivå. Kartläggningen av barns och ungars livsvillkor i visar att förutsättningarna i vissa avseenden skiljer sig beroende på var i kommunen man bor. Rapporten beskriver fakta över de faktorer som påverkar hälsoläget för barn och unga och förutsättningarna för social hållbarhet på lång sikt. Resultatet kan ses som en indikation på fördelningen av risk och skyddsfaktorer i kommunen. För att kunna följa utvecklingen i gruppen barn och unga på lokal nivå finns ett behov av ytterligare kartläggning och samverkan mellan de aktörer som arbetar med och för barn. 2

REFERENSER Barn och utbildningsförvaltningen (212.) Trygghet och trivsel. Malmö stad (212)Kommission för ett hållbart Malmö. delrapport Rädda barnen (212). Barnfattigdomen i Sverige. Årsrapport 212. SKL (213). Gör jämlikt Gör skillnad. Samling för social hållbarhet minskar skillnader I hälsa. Social health inequalities in Swedish children and adolescents a systematic review, second Edition. Statens folkhälsoinstitut 211:11. Socialstyrelsen (2). Socialrapport (2) Statistiska central byrån (211). Barns sociala relationer. Levnadsförhållanden rapport 119. Statistiska centralbyrån (2). De ekonomiskt utsatta barnen i Sverige blir fler Eller färre? Välfärd 2:3. Statens folkhälsoinstitut (2)Målområde 3, barn och ungas uppväxtvillkor: kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport. Statens folkhälsoinstitut (29). Kartläggning av psykiskhälsa bland barn och unga Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 29. Swärd H, Engelmark L (212). Fattigdom utan gränser. Carlssons. Västra götalandsregionen (212). Samling för social hållbarhet: Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Örebro läns landsting (29).En god och jämlik hälsa? Välfärdsbokslut år 29 ur ett barn- och ungdomsperspektiv. 21

Bilaga 1 Närsjukvården - Distriktssköterka 6 5 4 3 2-6 år 7-19 år -6 år Halland -6 år 7-19 år Halland 7-19 år Figur1. Antalet besök till distriktssköterska per barn förhållande till snittet för Halland och Närsjukvården Sjuksköterska 33 3 27 24 21 18 15 12 9 6 3-6 år 7-19 år 7-19 år -6 år Figur 2. Antalet besök till Sjuksköterska per barn förhållande till snittet för 22

Länssjukvård - Sjuksköterska 35 3 25 2 15 5-6 år 7-19 år 7-19 år -6 år Halland 7-19 år Halland -6 år Figur 3. Antalet besök till Sjuksköterska per barn förhållande till snittet för Länssjukvård - Psykolog 12 8 6 4 2-6 år 7-19 år Halland/ -6 år & 7-19 år Halland/ -6 år & 7-19 år Figur 4. Antalet psykologbesök per barn förhållande till snittet för Halland och 23

Psykiatrin Sjuksköterska 3 7-19 år 25 2 15 Halland 5 Figur 5. Antalet besök till sjuksköterska per barn förhållande till snittet för Halland och 24