Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 7 11 juni 2010 ETT HÄSTJOBB FÖR KOMMUNAL.

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 7 11 juni 2010 ETT HÄSTJOBB FÖR KOMMUNAL.

Förord Hästnäringen har under de senast 30 åren vuxit till att bli ett av de största fritidsintressena i Sverige. Näringen utvecklas fortfarande i högt tempo. Det är framför allt inom fritidssektorn som hästen har en stark ställning i samhället. Hästen har blivit viktig i många enskilda människors liv och i koppling till näringsverksamhet både i storstadsregionerna och på landsbygden. Ridsporten är ett av de största ungdomsintressena. Anmärkningsvärt är att nästan nio av tio aktiva är kvinnor. Trav- och galoppsporten, där spelet är den största inkomstkällan, omsätter cirka tolv miljarder kronor per år i Sverige. Ändå är hästnäringen dåligt genomlyst i fråga om kartläggning och statistik. Det råder brist på forskning inom många av hästnäringens områden, framför allt vad gäller arbetsmiljö och anställningsförhållanden. Intresset för hästen som hobby, sällskap eller tävlingspartner är en viktig drivkraft inom näringen. En följd av detta är att gränsdragningen mellan arbete och fritidssysselsättning många gånger är vag och otydlig. Med detta följer flera allvarliga problem. Bland annat att anställningsvillkor och arbetsförhållanden är undermåliga och att kunskap om arbetsmiljöns betydelse är låg i delar av näringen. Mycket tyder dessutom på att ideellt arbete många gånger förväntas av de som är sysselsatta inom näringen. I denna skrift beskrivs och analyseras hästnäringen. Särskild uppmärksamhet ges till näringens utveckling och omfattning samt arbetsvillkor och arbetsförhållanden. Skriften utgör en del av underlaget till kongressrapporten Vattna, Gödsla Gallra! Dags för Kommunals jordbrukspolitik att slå rot. 3 FÖRORD

Förbundsstyrelsen har i sitt uppdrag till kongressarbetsgruppen förtydligat vikten av att beskriva och undersöka hästnäringen ur ett könsperspektiv. Därför ligger ett tydligt jämställdhetsperspektiv till grund för detta underlagsmaterial. Under arbete med underlaget har anställda, fackligt förtroendevalda och representanter för näringens centrala aktörer intervjuats. Rapporten är skriven av utredare Elias Andersson på Kommunals välfärdsenhet. Trevlig läsning Anders Bergström, tredje vice ordförande i Kommunal 4 FÖRORD

Innehåll Förkortningsförteckning... 6 Inledning... 7 Hästen i samhället... 9 Hästen i historien... 9 Hästen i nutiden... 10 Hästen i fritidssektorn... 11 Hästnäringen... 13 Sektorerna... 13 Företagsstruktur... 22 Omsättning och fördelning... 22 Aktörer... 23 Utbildningar... 27 Arbetsmarknad och kollektivavtal... 30 Arbetsmiljön... 32 Olyckor och skador... 32 Arbetsbelastning... 32 Den fysiska arbetsmiljön... 35 Arbetets risker... 35 Kroppsarbete... 36 Fysikaliska faktorer... 36 Hästhållningen... 37 Den psykosociala arbetsmiljön... 38 Ledarskap och personalfrågor... 38 Återkoppling och utveckling... 39 Arbetets organisering... 40 Vem gör vad?... 43 Arbetsledning... 44 Karriärmöjligheter... 45 Arbetet som livsstil... 47 5 INNEHÅLL

Fackföreningen i stallet... 50 Sammanfattning... 52 Slutsatser... 53 Näringspolitik... 53 Arbetsmiljön... 53 Goda exempel... 54 Yrkesstatus och profession... 54 Samverkan och aktörskap... 57 Förkortningsförteckning ATG AB Trav och Galopp HNS Hästnäringens Nationella Stiftelse HSV Högskoleverket HYN Hästnäringens Yrkesnämnd LRF Lantbrukarnas Riksförbund RF Riksidrottsförbundet RRO Ridskolornas Riksorganisation SG Svensk Galopp SH Svenska Hästavelsförbundet SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet SLF Stiftelsen Lantbruksforskning SJV Jordbruksverket SLU Sveriges Lantbruksuniversitet SSH Stiftelsen Svensk Hästforskning STC Svenska Travsportens Centralförbund SVA Statens Veterinärmedicinska Anstalt SvRF Svenska Ridsportförbundet 6 INNEHÅLL

Inledning Syfte Syftet med denna studie är att belysa, beskriva och undersöka hästnäringen, dess struktur och arbetsförhållanden ur ett jämställdhetsperspektiv. Studien bygger på ett stort litteraturmaterial och ett omfattande intervjuarbete med yrkesverksamma, fackligt förtroendevalda och centrala aktörer 1) inom näringen. Totalt omfattar arbetet 25 intervjuer varav 15 med yrkesverksamma. Genomförande och avgränsningar Urvalet av intervjupersoner avser att spegla näringens bredd och att omfatta de mest centrala sektorerna. Avsikten är även att spegla branschens verksamhetsmässiga och geografiska spridning i landet, både för att ge en bred bild och förståelse liksom för att kunna identifiera lokala företeelser av näringen. Det geografiska upptaget av intervjupersoner sträcker sig från Norrland i norr till Skåne i söder. Intervjuerna har genomförts under sommaren och hösten 2009 och omfattar både fackligt organiserade och oorganiserade arbetstagare. Av intervjupersonerna arbetar fem i travstall, varav tre i större stall. Sju av intervjupersonerna arbetar på ridskola. De övriga tre som har intervjuats arbetar på en galoppbana, ett stuteri och i ett galoppstall. Intervjupersonernas erfarenhet, förståelse och föreställning av hästnäringen och det arbete som utförs inom denna, är centralt för studiens analys och slutsatser. Utöver intervjuerna och litteraturmaterialet har även de fem regionala avdelningskonferenser som genomfördes under hösten 2009 legat till grund för studien. 1) SJV, Jordbruksdepartementet, LRF, SH, SvRF, HNS & ATG/STC. Case, Carole (1991) Down the Blackstretch. Racing and the American Dream. 7 INLEDNING

Disposition Studiens andra kapitel behandlar hästarnas roll i samhället och hur denna har förändrats genom historien fram till i dag. Det tredje kapitlet redogör för hästnäringens olika sektorer, aktörer, företagsstrukturer och utbildningsvägar. Det fjärde sätter arbetet i centrum och behandlar den fysiska och psykiska arbetsmiljön inom hästnäringen. Det femte kapitlet undersöker arbetets organisering och utförande för att se hur detta påverkar arbetsförhållandena och näringens organisering i sin helhet. Det sjätte kapitlet behandlar den fackliga verksamheten och organiseringen inom hästnäringen. Kapitlet diskuterar fackliga erfarenheter och förståelsen för fackföreningens roll inom näringen utifrån de tre kategorierna av intervjupersonernas berättelser. Det andra och tredje kapitlet är i huvudsak baserade på litteraturmaterialet, medan de senare i ökande grad är grundade i intervjumaterialet. I det avslutande kapitlet diskuteras studiens resultat och frågeställningar med fokus på att identifiera centrala fackliga frågor inom näringen. Intervjuerna med representanter för centrala organisationer utgör främst en kunskapsbakgrund. De ger förståelse för och insikt i olika perspektiv på näringen, som speglas främst i det avslutande kapitlet. Denna skrift avser inte att ge en fullständig beskrivning av hästnäringen och dess aktiviteter. Delar av näringen är svåra att överblicka och att ge komplett information om, bland annat till följd av den begränsade mängd forskning som finns att tillgå och avsaknaden av heltäckande kunskap om näringen. 8 INLEDNING

Hästen i samhället Hästar har genom historien haft en betydande roll för samhällets produktion och transporter. I takt med industrialiseringen och den maskinella utvecklingen har hästarnas roll förändrats. Under de senaste 25 åren har hästar blivit ett stort fritidsintresse och en viktig del i människors rekreation och avkoppling i vardagen. I samband med denna utveckling har verksamheter kring hästen som tjänst och som fritidsintresse etablerats. Hästen i historien Hästens roll i samhället har genom historien varierat kraftigt. Under forntiden betraktades hästar som villebråd och födodjur. I samband med att boskapsskötseln utvecklades, blev hästarna ett hjälpmedel. I samband med att hjulet uppfanns ökade hästarnas betydelse som transportmedel, vilket möjliggjorde snabbare förflyttning av människor och varor. Så småningom började hästarna även användas utanför det civila samhället. De blev ett återkommande inslag på slagfälten under flera tusen år. I samband med utveckling av bruksområden har hästavel bedrivits för att förbättra de egenskaper som varit viktiga inom respektive användningsområde. 2) Hästhållningen medför omfattande kostnader. Därför har hästen tjänat som en tydlig klassmarkör, främst under 1800-talet och början av 1900-talet. Hästar har trots detta utgjort en grund för klassmöten, likaväl som konflikter. Officerare, husarer, godsägare och anställda inom skogs- och jordbruket har alla haft en gemensam nämnare i hästen. I takt med att hästens roll inom produktionen marginaliserats har dock dess betydelse som statussymbol kraftigt minskat. Det historiska ursprunget till dagens hästsport återfinns i det agrara samhällets jord- och skogsbruk samt i militären tre manligt dominerade miljöer. Kopplat till dess verksamhetsområden har hästen traditionellt varit en manlig symbol. 2) Stråhlberg, Ulla (2003) Hästar från längesedan. 9 HÄSTEN I SAMHÄLLET

Hästsport såg under denna tid mycket annorlunda ut. Främst rörde det sig om kappkörningar med arbetshästar inom skogs- och jordbruket, eller hem från julottan. Runt det förra sekelskiftet genomgick hästsporten dock en förändring. Från att ha varit en fritidssysselsättning blev den en professionell och kommersiell verksamhet. Till följd av att hästens betydelse i produktionen och som transportmedel kraftigt minskade under 1900-talet sjönk antalet hästar i Sverige. 1920 fanns 705 000 hästar. Antalet hade sjunkit till cirka 50 000 år 1980. 3) I dag är travsport den näst största publiksporten, efter fotboll. Hästen i nutid Växande intresse Under 1980-talet började intresset för hästar på allvar ta fart. Hästen utvecklades till en av de populäraste fritidssysselsättningarna. I Sverige finns det 2010 drygt 280 000 hästar. Det innebär att Sverige, mätt som antalet hästar per invånare, är det näst hästtätaste landet i Europa, efter Island. 4) Ökad betydelse i samhället Hästsporten har sedan efterkrigstiden utvecklats till en folkrörelse. I dag är travsport den näst största publiksporten, efter fotboll. Den omsatte tillsammans med galoppsporten nästan 12 miljarder kronor i spel 2008. 5) Hästhållning utgör den femte största inkomstkällan inom jordbruket. Den har en total omsättning på närmare 50 miljarder kronor per år. 6) I takt med det ökande antalet hästar har efterfrågan på till exempel foder, hag- och betesmarker, utrustning, uppstallning och kringtjänster tilltagit. Utöver den ekonomiska aktivitet detta genererar, bidrar hästarna till att hålla landskapen öppna. 3) SOU 2000:109 s. 45. 4) Statistiska meddelanden JO 24 SM 0501 Hästar och anläggningar med hästar 2004, Greiff, Mats & Hedenborg, Susanna (2007) Hästsport i verkligheten och i tidigare forskning s. 11. 5) ATG Årsredovisning 2008. 6) Jordbruksverket 2005:5 Kartläggning och analys av hästverksamheten i Sverige s. 13. 10 HÄSTEN I SAMHÄLLET

Hästen som livsstil Materiell tillväxt och teknologisk utveckling har under det senaste decenniet gett hästen ett ökat utrymme i samhällslivet. Pendlingsmöjligheter och möjligheter till distansarbete har bidragit till att hästen på många platser i Sverige inneburit ett uppsving för glesbygden och till viss del bidragit till att fler flyttar från storstäderna ut på landsbygden. Detta är delvis ett brott mot övergripande migrationsmönster, där främst kvinnor flyttar från glesbygd till storstadsområden. Denna motsatta rörelse ökar underlaget för till exempel kulturell, ideell och ekonomisk verksamheter, och har bland annat gett upphov till nya verksamheter med koppling till hästen. Migrationens främsta drivkraft är generellt sett materiella förhållanden, i första hand förvärvsarbete. Flyttmotiven har dock delvis förändrats och beskrivs i dag i högre utsträckning än tidigare som immateriellt grundade, i bland annat fritidsintresse eller olika boende- och familjeideal. Mannens arbete har tidigare varit den huvudsakliga anledningen till att par flyttar, men kvinnors motiv spelar en allt större roll. 7) Det ska dock understrykas att hästen inte enbart är en landsbygdsföreteelse. Enligt Jordbruksverkets och SCB:s statistik finns ungefär tre fjärdedelar av alla hästar inom större tätorter och tätortsnära områden. 8) Hästen i fritidssektorn Det statliga och kommunala engagemanget i fritidsaktiviteter har spelat en avgörande roll för hästsportens utveckling till en folkrörelse i Sverige, framför allt när det gäller ridskolornas framväxt. Ungefär 70 procent av ridskolorna är kommunalt ägda och dess verksamheter finansieras till viss del genom olika former av aktivitetsstöd. 7) Tillberg Mattsson, Karin (2004) Hästen lockar kvinnor till landsbygden en studie av hästägare och hästgårdar i Leksands kommun, s. 6ff, 25f. 8) JO 24 SM 0501 s. 3 11 HÄSTEN I SAMHÄLLET

Ridskolornas, och därmed sportens, ökade tillgänglighet har bidragit till att minska den överklasstämpel som tydligt präglar ridsporten i andra länder. Hästsport är dock sammankopplad med avsevärda kostnader, inte minst ifall man håller sig med egen häst. Kostnaderna för att hålla en fullstor fritidshäst i Sverige är enligt Jordbruksverkets beräkningar från 2005 ungefär 40000 kronor per år. Det är svårt att ange en genomsnittlig kostnad för ridlektioner eftersom priset per lektionstimme kraftigt varierar mellan landets olika delar. En rimlig uppskattning antas vara att prisspannet löper mellan 150 och 300 kronor per timme. Fritidssektorn har förändrats, från att bedriva utbudsstyrda till efterfrågansstyrda verksamheter. De kommersiella aktörerna spelar en allt större roll och de ideella föreningarna är i stor utsträckning beroende av kommunalt stöd i olika former. 9) Det förekommer dock ojämlikheter i de kommunala stöden, enligt Riksidrottsförbundet (RF), till idrotter som är manligt respektive kvinnligt dominerade. I en rapport konstaterar RF att kvinnor som rider missgynnas av det nuvarande utformandet av det kommunala stödet och att kvinnligt idrottande generellt tilldelas en mindre andel av det totala stödet till idrotten. 10) 9) Lindström, Lisbeth (2006:39) Fritidssektorn En statlig utmaning, SJV 2005:5 s. 43. 10) RF (2003) Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt, RF (2006) Kvinnor och män inom idrotten. 12 HÄSTEN I SAMHÄLLET

Hästnäringen Hästnäringen är ett samlingsbegrepp för flera olika verksamheter och inriktningar. Den är på många sätt spretig och sträcker sig mellan så vitt skilda verksamheter som jordbruk och underhållning. Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) definierar begreppet hästnäring enligt följande: Med hästnäringen avses alla aktiviteter som baseras på användning och innehav av hästar omfattande såväl hobby som professionella verksamheter samt omsättningen av hästrelaterade varor och tjänster. 11) Denna definition ligger till grund för urval och analys i denna rapport. I studien Hästnäringens samhällsekonomiska betydelse i Sverige (2004) delar författarna in hästnäringen i sju sektorer för att möjliggöra analys av näringens samhällsekonomiska betydelse. Dessa beskrivs var för sig nedan. Författarna utgår från HNS:s definition av begreppet hästnäringen, men väljer att bortse från de hästrelaterade verksamheter som kan anses ha en marginell samhällsekonomisk betydelse eller som är svåra att mäta och observera. Exempel på verksamheter som inte inkluderas är outbildade hovslagares verksamhet, hästmassörer samt privatpersoners köp och försäljning av hästar. 12) Sektorerna Trav och galopp Inom trav- och galoppsektorn ryms yrkeskategorier som har en direkt anknytning till trav och galopp. Till dessa räknas främst A-tränare, B-tränare, galopptränare, kuskar, jockeys, hästskötare samt arbetare vid trav- och galoppbanor. Så kallade A-tränare innehar A-licens och bedriver främst professionell träning av hästar som tränaren själv inte äger. I Sverige är det väldigt vanligt att tränare även kör lopp. Den huvudsakliga inkomstkällan för A-tränarna är träningsavgifter från hästägarna. Det är brukligt att en A-tränare har runt 10 procent i provision på insprungna prispengar. 11) http://www.nshorse.se/cm/omhns 12) Johansson, Andersson & Hedberg (2004:26) Hästnäringens samhällsekonomiska betydelse i Sverige. 13 HÄSTNÄRINGEN

Kostnader för arbetskraft, foder och förbrukningsmaterial är de största utgifterna för sektorn. I dag finns det knappt cirka 400 aktiva A-tränare varav knappt var tionde är kvinna. Tidigare utbildades de professionella tränarna enbart genom en lärlingsperiod. I dag varvas lärlingsperioden med en grundutbildning vid travskolan Wången. B-tränare är hästägare som själva tränar och kör hel- eller delägda hästar. För att erhålla B-licens krävs det att man styrker sin kunskap och färdighet genom praktiska och teoretiska prov. Insprungna prispengar är gruppen B-tränares främsta inkomstkälla. Utöver prispengar kan B-tränare uppbära stimulansbidrag och uppfödarpremier från Svenska Travsportens Centralförbund (STC). I dag finns det cirka 5 500 aktiva B-tränare, varav ungefär tre fjärdedelar är män. Ungefär en tredjedel av de cirka 500 lärlingarna i Sverige i dag är kvinnor. Amatörtränarnas verksamhet omsätter ofta ganska lite och innebär sällan någon större ersättning för det nerlagda arbetet. 13) Under 2003 sprang tre fjärdedelar av B-tränarnas hästar in mindre än 35 000 kronor per häst. Detta kan anses vara ett minimum för att täcka direkta omkostnader för en häst, till exempel foder, stallplats och tjänster. Antalet hästar som en och samma tränare håller kan variera kraftigt. En amatörtränare har oftast ett fåtal hästar i träning medan professionella kan ha från ett tjugotal och uppåt i träning samtidigt. Vilken licenstyp som tränaren har behöver inte vara avgörande för hur stor dennes verksamhet är. En del B-tränares verksamheter kan i många avseenden jämföras med A-tränares. Brytpunkten mellan hobby och professionell verksamhet bedöms ligga i intervallet fyra till sex hästar. Ungefär vid samma intervall uppskattas behovet av en hästskötare uppstå. Det var enbart var tionde B-tränare 2003 som tränade fler än fyra hästar. 14) Inom svensk travsport tävlas det främst med varmblodiga travhästar, men 13) Johansson, Andersson & Hedberg 2004:27f, http://www.travsport.se/sinfo?kommando= nyhetsbrevet 14) SJV Rapport 2005:5 s. 21f. 15) Johansson, Andersson & Hedberg 2004:27f, http://www.travsport.se/ sinfo?kommando=nyhetsbrevet 16) ATG Årsredovisning 2008. 14 HÄSTNÄRINGEN

även till viss del med kallblodiga travhästar. Totalt finns det cirka 57 000 varmblodiga och cirka 8 000 kallblodiga travhästar i Sverige. Inom travsporten verkar, enligt STC:s siffror, cirka 40 000 hästägare och ungefär 1 000 heltidsanställda hästskötare. Sveriges 33 travbanor är utspridda mellan Boden (Peabtravet) i norr och Malmö (Jägersro) i söder. Under 2008 betalade nästan 710 miljoner kronor ut i prispengar vid de totalt 944 tävlingstillfällena. 15) Svenska travoch galoppbanors främsta inkomstkälla är totalisatorspelet. Av de 12 miljarder kronor som spelet på travet och galoppen omsatte under 2008 gick 1,5 miljarder tillbaka till sporterna. Den statliga regleringen av spelandet har en avgörande funktion för att säkerställa sportens ekonomiska hållbarhet och utveckling. Svenska trav- och galoppbanors främsta inkomstkälla är totalisatorspelet. En mindre del kommer från inträden och programförsäljning. 16) Inom galoppen finns det cirka 1 400 hästar i träning hos någon av de ungefär 50 professionella tränarna eller hos någon av de 200 amatörtränarna. På galoppbanorna finns cirka 40 professionella jockeys och lärlingar samt mer än dubbelt så många verksamma amatörryttare. Amatörverksamheten domineras av kvinnor medan män överväger något bland de professionellt verksamma. För att bli jockey krävs en fyraårig lärlingstid. Jockeys, liksom kuskar, får sin inkomst genom att rida och köra in prispengar. På Täby Galopp och Jägersro, galoppsportens två primärbanor, avgörs majoriteten av de 750 årliga galopplöpningarna. 17) Trav- och galoppbanorna anordnar 1 000 arrangemang årligen och har cirka 1 800 000 besökare på ett år. I genomsnitt lockas 7 000 personer till V75 varje lördag, vilket gör travsporten till den näst största publiksporten efter fotboll. Publikantalet har i dag en vikande trend till förmån för tv- och internetsändningar. 18) 17) http://www.galoppsport.se/sinfo?kommando=visaom, HNS 2008:97 18) https://www.atg.se/index.jsp?chooseatgse2=true#/2.784/, Östgård Svennehed, Margareta (090730) SG PM. 19) SG (2008:129) Galoppsportens Framtid. 15 HÄSTNÄRINGEN

Galoppsporten har under de senaste 20 åren haft en kraftig nedgång, vilket har inneburit en halvering av publiken under denna period. 19) Ridsport Ridsporten är en av Sveriges största ungdomsidrotter. Den engagerar ungefär en halv miljon svenskar. Svenska Ridsportsförbundet (SvRF) har ungefär 170 000 medlemmar, varav 65 procent är under 25 år. Medlemmarna är anslutna till någon av landets cirka 950 ridklubbar, utspridda från Trelleborg i söder till Kiruna i norr. Av dessa ridklubbar bedriver ungefär 500 ridskoleverksamhet. Tillsammans genomför de runt 8 miljoner timmar varje år. Det finns även ridskolor som inte är medlemmar av SvRF, men det är svårt att uppskatta deras antal. 87 procent av SvRF:s medlemmar är kvinnor, något som innebär att ridsporten är den mest kvinnodominerade idrotten inom Riksidrottsförbundet. Enbart 7 procent av tävlingslicenserna inom SvRF hålls av män. I förbundsstyrelsen är den procentuella representationen av män tre gånger så stor som den procentuella delen aktiva män, vilket kan ses i figuren nedan. Denna mer jämna könsfördelning går även igen bland de professionella tävlingsryttarna, medan det bland de 19 landslagstränarna är en övervikt män. Det finns många förklaringar till varför andelen kvinnor minskar desto högre upp i ridsportens hierarki man kommer. Det kan bland annat nämnas att män har en hög representationsgrad i styrelser generellt, vilket därigenom förstärker föreställningen om män som bättre lämpade för styrelsearbete. Det försvårar i sig för kvinnors möjligheter att ta en plats i styrelser. Vad gäller de professionella tävlingsryttarna så har män oftast bättre ekonomiska medel för att kunna möjliggöra en sådan satsning medan kvinnor i relationer i högre grad tar ansvar för hemmet och eventuella barn. 20) 20) Riksidrottsförbundet Kvinnor och män inom idrotten 2005 s. 7, 23. 16 HÄSTNÄRINGEN

Diagram 1. Kvinnors och mäns representation inom hästnäringen. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Aktiva Licens Landslagstränare Förbundsstyrelse Kvinnor Män Källa: Riksidrottsförbundet Ridsporten är uppdelad i olika grenar samt i kategorierna ponny och häst. De olika grenarna består av hoppning, dressyr, fälttävlan, distans, körning och voltige. I ponnyklasserna får enbart ungdomar upp till 18 år tävla. Den dominerande grenen är hoppning. Den står för ungefär tre fjärdedelar av den tävlingsverksamhet som anordnas av SvRF. Den näst största tävlingsgrenen är dressyr som utgör ungefär var femte tävlingsstart. 21) De tre stortävlingarna Falsterbo Horse Show, Göteborg Horse Show och Stockholm International Horse Show påverkar det lokala näringslivet positivt på respektive ort, främst genom en ökad efterfrågan inom hotell- och restaurangbranschen. Stockholm International Horse Show är ridsportens största inomhusevenemang i världen räknat utifrån antal åskådare per dag. Arrangemangens huvudsakliga inkomstkällor utgörs av entré- och sponsringsintäkter. 21) SOU 2000:109 s. 49. 17 HÄSTNÄRINGEN

Strömsholm i Västmanland, Flyinge i Skåne och Wången i Jämtland utgör utbildningscentrum för näringens största grenar ridsport, avel, galopp och trav. De finansieras främst genom statlig och kommunal utbildningsersättning. 22) Avel och uppfödning Inom avel och uppfödning finns stuterier och andra, ofta mindre, företag som sysslar med uppfödnings- och avelsverksamhet. Avel styrs i stor utsträckning av stamtavlor och tävlingsresultat. Det är stoägaren som utser en lämplig hingst för aveln. Ett föl avlat från en vanlig hingst kostar mellan 3 000 och 15 000 kronor, medan ett föl från en toppresterande hingst kan kosta mellan 20 000 och 100 000 kronor. Den veterinärmedicinska forskningen om hästar är omfattande och har kommit långt. Forskningen har bidragit till den tekniska utvecklingen, kring att bland annat frysa sperma. Dessa nya tekniker innebär att det i dag inte krävs någon geografisk närhet mellan sto och befruktande hingst. De största intäkterna för uppfödarna, utöver försäljning av hästar, är ersättningar för avel, prispengar samt premier. Uppfödningsverksamhet hålls ofta i liten skala i Sverige och sker oftast utan anställda. En stor del av de kall- och varmblodiga travfölen samt halvblodshästar till ridsporten, föds upp av uppfödare som har ett eller två ston och som främst ser verksamheten som en hobby. Det föds mellan 4 500 och 5 000 travföl och ungefär 3 500 halvblodsföl om året i Sverige. En del av dessa föds upp på specialiserade stuterier. Uppfödningen av galopphästar är relativt begränsad med cirka 400 föl om året. Dessa föds upp av sammanlagt ungefär 300 uppfödare. 23) När travfölet är ungefär ett år påbörjas grundträningen och en majoritet av dessa tävlingsdebuterar vid två till fyra års ålder. Utbildningsperioden för halvblodhästen är oftast längre i förhållande till andra hästraser. De tre viktigaste disciplinerna som halvblodet utbildas för är hopp, dressyr och fälttävlan. Internationellt håller svensk hästavel en hög nivå. 24) 22) Johansson, Andersson & Hedberg 2004:28, Turistdelegationen (2004:5) Häst Sverige som upplevelseindustri. 23) http://www.galoppsport.se/sinfo?kommando=visaom 24) SJV 2005:5 s. 24f, 29f, Johansson, Andersson & Hedberg 2004:29. 18 HÄSTNÄRINGEN

Hästturism Med begreppet hästturism avses mindre företag som tillhandahåller olika former av upplevelser med anknytning till hästen, till exempel turridning och hästrelaterade kurser. Uppskattningsvis finns det ungefär 500 företag som använder sig av häst i sin turismverksamhet. Omkring hälften av dessa företag bedrivs på lantbruksfastigheter och kombineras med annan verksamhet. Höga driftkostnader och företagens begränsade storlek gör att omsättning och möjlighet att ta ut ersättning för arbetet är begränsad. Företagens omsättning varierar mellan hundra tusen och fem miljoner kronor per år. Den genomsnittliga omsättningen för ett företag inom hästturism ligger på femhundratusen kronor per år. Företagarna är till övervägande del kvinnor med en medelålder på cirka 40 år. Företagarna är till övervägande del kvinnor med en medelålder på cirka 40 år. De har oftast ingen utbildning inom varken hästhållning, ekonomi eller turism. Ungefär en femtedel av företagarna beräknas livnära sig på sin verksamhet, medan den för övriga enbart utgör en del av försörjningen. I denna grupp inkluderas även olika former av ridlägerverksamhet, främst under sommarmånaderna. Sett till förhållande mellan kostnader och intäkter är ridlägerverksamheten snarlik övrigt hästturismföretagande. 25) Lantbruk Inom lantbruket bedrivs inackordering av hästar, så kallad uppstallning. Den avser boxhyra inklusive el, vatten och i viss mån även andra driftstjänster. Lantbruket producerar och förser även hästnäringen med foder, bete och strö för drygt en och en halv miljard kronor per år. 26) Tillsammans med kor, i mjölk- eller köttproduktionen, utgör hästen den viktigaste djurgruppen för att hålla betesmarkerna öppna. Jordbruksverket uppskattar att varje häst betar 0,4 hektar, vilket innebär att hästar betar ungefär en femtedel av landets totala betesareal. 27) Skogsbruket är den del av lantbruket där hästen fortfarande i någon mån används som en del av produktionen. Det är i huvudsak vid virkesutkörning som hästen kan vara ekonomiskt och miljömässigt fördelaktig framför 25) Johansson, Andersson & Hedberg 2004:28, Ds. 2004:39 s. 103, Turistdelegationen 2004:5, 7f. 26) Johansson, Andersson & Hedberg 2004:36. 27) SJV 2005:5 s. 63. 19 HÄSTNÄRINGEN

skogsmaskiner, till följd av bland annat sin begränsade åverkan på miljön. Skogshästar drar varje år ut ungefär en miljon kubikmeter virke. Det är främst småskaliga skogsjordbruk som använder hästar. 28) Spel och administration Spelandet på trav och galopp är en central finansieringskälla inom hästnäringen. I Sverige regleras alla former av spelande och spel på hästar är enbart tillåtet i form av totalisatorspel. Regleringen syftar till att säkerställa sportens ekonomiska förutsättningar. En andel av överskottet från spelandet återförs till näringen i form av prispengar. Spelandet har under de senaste åren successivt ökat. Ungefär 70 procent av omsättningen återförs till spelarna i form av spelvinster, vilket figuren nedan illustrerar. Totalisatorspelandet skapar inte enbart förutsättningar och medel för travoch galoppsporten utan har även en ekonomisk påverkan på näringen i stort. ATG, som organiserar spelet, tillför bl.a. medel till HNS och sponsrar aktivt ridsporten och dess tävlingar. De största facktidskrifterna inom hästnäringen är Ridsport och Travronden. Tidskrifterna är centrala forum inom rid-, travoch galoppsporten och läsekretsen är stor. 29) 28) HNS Hästen i Sverige 2006:18. 29) Johansson, Andersson & Hedberg 2004:29. 20 HÄSTNÄRINGEN

Diagram 2. Fördelning av travoch galoppsportens omsättning. Spelvinster Totalisatorskatt Sporten Driftkostnader m m Källa: Johansson, Andersson, Hedberg Varor och tjänster I samband med den växande hästhållningen har efterfrågan på olika varor och tjänster ökat. Varorna omfattar olika slags utrustning, skötseloch underhållsmaterial, liksom trailers för transporter m.m. Bland tjänsteföretagen finns bland annat försäkringsbolag, veterinärverksamhet och hovslagare. I genomsnitt behöver varje häst skos eller verkas en gång var sjätte vecka. Att verka hovarna kan liknas vid att klippa naglarna för att få en korrekt och jämn trampyta. Kostnaderna för hovslagare varierar kraftigt över landet. Denna sektor omfattar även slakt och hantering kring denna. 30) Inom branschen är många frågor kring slakten olösta. Kostnaderna för att avliva och hantera kadavret har ökat kraftigt. Detta beror bland annat på att användandet av vissa läkemedel på hästar omöjliggör slakt av dessa för konsumtion. För att slakta till konsumtion krävs att djuret besiktas av veterinär i samband med slakten. Under de senaste åren har det slaktats mellan 3 000 och 3 500 hästar varje år vid svenska slakterier. Hästkött har en låg efterfrågan bland svenska konsumenter, jämfört med andra delar av Europa, vilket medför att kilopriset på hästkött är lågt. Detta har bland annat bidragit till en slakt av svenska hästar utomlands där de medicinska kraven är lägre. 31) 30) HNS 2008:16f, Johansson, Andersson & Hedberg 2004:29f. 31) Asteborg, Carlsson & Lindström (2009:40f) Älskade hästar, SJV (2009:10) Animalieproduktion Års- och månadsstatistik s. 6. 21 HÄSTNÄRINGEN

Företagsstruktur En majoritet av de många företag som vuxit fram parallellt med hästintressets expansion har sin bakgrund i ett hobbyintresse. Det typiska företaget inom hästnäringen drivs som en enskild firma på del- eller heltid. Det är också vanligt att verksamheterna i näringen drivs av ideella föreningar, främst ridklubbar, trav- och galoppsällskap. En betydande del av de hästanknutna verksamheterna är i olika omfattning beroende av ideellt arbete. De ekonomiska incitamenten att bedriva verksamheter professionellt finns främst inom trav- och galoppsporten. Under de senaste åren har även utrymmet för en högre professionalitet inom ridsporten ökat. Detta har i huvudsak skett genom ökad utbildningsverksamhet av både ryttare och hästar. 32) I en enkätstudie, gjord av HNS, visade det sig att det fanns ungefär lika många män som kvinnor som var hästföretagare i de studerade kommunerna. Hur representativ denna fördelning är för näringen i stort är svårt att säga. Studien visade även att kvinnliga företagare i större utsträckning ägnade sig åt utbildning och uppfödning medan manliga företagare främst var verksamma inom trav och foderproduktion. Ser man till företagandet i sin helhet i Sverige var knappt var fjärde egenföretagare kvinna 2004. Detta kan visa på att andelen kvinnor som driver företag är högre inom hästnäringen jämfört med arbetsmarknaden i stort. Däremot så visar HNS studie att inriktningen på företagen följer traditionella könsroller, i vilka män återfinns inom traditionellt manliga sfärer; travet och jordbruket, medan kvinnor verkar inom traditionellt kvinnliga sfärer; utbildning och reproduktion. 33) Omsättning och fördelning Hästnäringen påverkar den svenska samhällsekonomin både genom dess ekonomiska aktiviteter som skapar sysselsättning och skatteintäkter. Hästintresset inverkar även på hur individer väljer att dela upp sin tid mellan arbete (produktion) och fritid (konsumtion). Hästnäringen är en bransch som expanderar och dess omsättning växer för varje år. Totalisatorspelet på trav och galopp utgör motorn för en stor del av de 32) HNS 2008:33. 33) HNS Slutrapport Hästens lokala betydelse och potential (2006-12-16), Ds. 2004:39 s. 96f. 22 HÄSTNÄRINGEN

ekonomiska aktiviteterna inom näringen. Det är främst genom spelandet som en bredare allmänhet kommer i kontakt med näringen. Via spelets intäkter skapas förutsättningar för många av hästnäringens andra sektorer. Spelandet stod 2004 för mer än hälften av den totala omsättningen inom hästnäringen, vilket kan ses i bilden nedan. Av totalisatorspelets omsättning går drygt en tiondel tillbaka till näringen. Det privata fritidshästsägandet, vilket är det dominerande ägarförhållandet inom näringen i stort, är den näst största ekonomiska aktiviteten inom näringen. Hästhållning, oavsett dess syfte, genererar samhällsekonomiska effekter genom konsumtion av foder, tjänster och utrustning m.m., vilket även ger ekonomiska effekter utanför hästnäringen. 34) Diagram 3. Hästnäringens omsättning fördelat på sektorer. Spel och administration Trav och galopp Ridsport Avel och uppfödning Hästturism Lantbruk Varor och tjänster Källa: Johansson, Andersson, Hedberg Aktörer Inom hästnäring verkar såväl intresseorganisationer, riksförbund, myndigheter samt statliga institutioner. Deras storlek och inflytande på näringen som helhet varierar beroende på dess verksamhet. Vissa av de centrala aktörerna har även lokala underföreningar, sällskap och klubbar. Trav och galopp Inom trav och galopp är AB Trav och Galopp (ATG) en central aktör. ATG har 34) Johansson, Andersson & Hedberg 2004:12f. 23 HÄSTNÄRINGEN

En majoritet av ATG:s styrelse utses av regeringen. till huvuduppgift att organisera totalisatorspelet inom trav- och galoppsporten. Syftet är att säkerställa sporternas ekonomiska förutsättningar och utveckling. En majoritet av ATG:s styrelse utses av regeringen. Kommunal har innehar ett av dessa syrelsemandat. Den övriga delen av styrelsen består av ATG:s ägare; Svenska Travsportens Centralförbund (STC) som äger 90 procent och Svensk Galopp (SG) som äger de resterande 10 procenten. STC har 43 anslutna travklubbar och är huvudorganisation för de svenska travsällskapen, vilkas främsta syfte är att arrangera travtävlingar. STC företräder svensk travsport nationellt och internationellt och har ansvar för bland annat travutbildning, travavel och gemensamma regler och bestämmelser för sporten. SG är galoppsportens motsvarighet och är dessutom bland annat avelsorganisation för engelska fullblod. 35) Ridsport och avel Svenska ridsportförbundet (SvRF) verkar för att främja ridsportens olika delar och företräder ridsporten och dess medlemmar i det offentliga. SvRF är medlem av Riksidrottsförbundet (RF) och Sveriges olympiska kommitté (SOK). I egenskap av företag är en del av landets ridskolor organiserade i Ridskolornas Riksorganisation (RRO). Organisationen har 60 anslutna ridskolor, varav hälften ligger i Stockholmsområdet. Dess ändamål är att verka för ridskolornas intressen i samhällsdebatten. Det organisatoriska ansvaret för all hästavel utanför travet och galoppen har Svenska Hästavelsförbundet (SH). Förbundet har 42 anslutna föreningar som omfattar och representerar 30 olika raser. Utöver stamboks- och registerföring verkar SH för att främja och utveckla den svenska hästaveln. 36) Övergripande En av de mest kända intresseorganisationerna är Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) som även är en central aktör inom hästnäringen. Hästföretagande är en växande verksamhet och idag finns ungefär var tredje häst i Sverige inom lantbruket. 37) Ungefär 6 500 av LRF: s totalt 169 000 medlemmar bedriver 35) SJV 2005:5 s. 23f, 27f, http://www.travsport.se/sinfo?kommando=nyhetsbrevet 36) SJV 2005:5 s. 29, RRO: s Verksamhetsberättelse 2007, http://www3.ridsport.se/templates/ Pages/InformationPage 4814.aspx 37) JO 24 SM 0501 s. 11. 24 HÄSTNÄRINGEN

någon form av hästverksamhet och drygt 13 800 medlemsföretag verkar på något sätt inom hästnäringen. 38) Behovet av en nationell organisering uppkom i framväxten av den nya hästnäringen under början av 1990-talet. Tillsammans med ATG bildade därför LRF Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) 1993. HNS är hästnäringens samverkansorgan. SvRF fick, efter en överenskommelse, två av de totalt sex ordinarie platserna i HNS styrelse. De övriga fyra platserna innehas av de två bildarna, ATG och LRF. Organisationen har till uppgift att främja hästnäringens olika delar samt tillvarata näringens intressen inom det näringspolitiska området. HNS har det ekonomiska och organisatoriska ansvaret för de tre riksanläggningarna Strömsholm, Flyinge och Wången. HNS äger ATGklinikerna AB med 23 kliniker och ett hästsjukhus i Skara, samt Hovslagarskolan i Skara. 39) Jordbruksverket (SJV) är regeringens expertmyndighet inom de jordbruksoch livsmedelspolitiska områdena. Verket har till uppgift att följa, analysera och informera regeringen om utvecklingen inom näringen samt verkställa politiska beslut inom dess verksamhetsområden. I sitt uppdrag verkar SJV med utgångspunkt i tre perspektiv på hästen: i egenskap av djur, vilket bl.a. omfattar djurskyddet, avel och utfärdande av hästpass, deras miljöpåverkan, genom bland annat gödselhantering, samt hästen som landsbygdsföreteelse och del i företagande. SJV:s satsning på livskraftigt hästföretagande har främst syftat till att utveckla företagandet och hästnäringens samverkan och integration i samhället. 38) http://www.lrf.se/garden/djur/hast/, http://www.lrf.se/medlem-i-lrf/erbjudanden-forforetagare1/naringsverksamheter/hast/ 39) http://www.nshorse.se/cm/omhns 25 HÄSTNÄRINGEN

Landets distriktsveterinärverksamhet, med totalt 340 veterinärer och 100 veterinärassistenter anställda, är knuten till SJV. Verket samordnar och vägleder länsstyrelserna i deras arbete med djurskyddskontroller runt om i landet. Länsstyrelserna ansvarar för tillsynen av djurskyddet sedan den 1 januari 2009, då de efter ett regeringsbeslut övertog detta från kommunerna. 40) I gemenskap med Agria Djurförsäkringar och Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) har HNS bildat Stiftelsen Svensk Hästforskning (SSH). Den har i uppdrag att stödja hästforskning genom årliga anslag till forskningsprojekt. Utbildning Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedriver forskning och utbildning inom bland annat hästnäringens områden och har verksamhet förlagd till Ultuna, Alnarp, Skara och Umeå. SLU har en viktig roll i utvecklandet av hästnäringen genom framtagande och förmedling av ny kunskap.universitetet är huvudman för hippologiska högskoleutbildningen vid de tre riksanläggningarna. I samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) startade SLU projektet Hippocampus år 2002. Hippocampus är en strategisk satsning på ett hästforsknings- och informationscentrum, tänkt som en nystart för hästforskningen vid SLU och SVA. Uppdraget är att möta den växande hästnäringens ökade efterfrågan på ny kunskap. 41) Hästnäringens samtliga organisationer ingår i samarbetsorganisationen Hästnäringens yrkesnämnd (HYN). Arbetsmarknadens parter är representerade av Kommunal och Almega. Nämnden sammanträder två gånger om året och arbetar främst med praktik-, yrkes- och utbildningsfrågor. HYN:s arbete syftar i huvudsak till att säkerställa kvalitativa praktikplatser som garanterar en viss kunskapsnivå inför utbildningen. I den utbildning som HYN anordnar för praktikvärdar är arbetsmiljö ett av huvudämnena. 42) 40) http://www.sjv.se/omjordbruksverket.4.7502f61001ea08a0c7fff122625.html, HNS 2008:59f 41) HNS 2008:138f, http://hippocampus.slu.se. 42) http://www.hyn.se/20.html 26 HÄSTNÄRINGEN

Utbildningar Den snabba tillväxten inom hästnäringen under de senaste decennierna har medfört en ökad efterfrågan på utbildad arbetskraft. Olika typer av utbildningar med anknytning till hästnäringen har som svar på detta vuxit fram. Denna ökade tillgång på utbildningar har bidragit till en ökad kompetens inom näringen. Vikten av utbildning inom branschen har inneburit en viss statusökning för branschens olika yrkesgrupper. Formell utbildning och licenser har en stor betydelse för yrkesgruppers status och för att stärka yrkesrollens ställning i förhållandet till det ideella arbetet. Inom olika delar av hästnäringen används begreppet professionalitet. Detta begrepp har ingen genomgående definition inom näringen utan är i stor utsträckning beroende av sammanhang och vem som använder sig av begreppet. I förhållande till utbildning så beskrivs ökningen av antalet utbildningar som en del av professionaliseringen inom näringen. Värderandet av olika utbildningar är i allmänhet ganska otydligt inom de olika sektorerna. En bidragande faktor till detta, liksom de vaga karriärvägarna, är den informella rekrytering och befordran som främst sköts mun till mun. Gymnasiala utbildningar Det växande intresset bland ungdomar har lett fram till ett ökat utbud av gymnasiala yrkesutbildningar med anknytning till häst. Vid ungefär 30 naturbruksskolor ges naturbruksprogram på gymnasial nivå med inriktning häst, liksom olika former av påbyggnadsutbildningar. Vid naturbruksskolorna erbjuds även möjlighet för hästskötare att avlägga yrkesdiplomering. Utöver de fyra riksrekryterande naturbruksskolorna med specialinriktningar i Kvinnersta, Plönninge, Vreta och Bollerup, har de tre riksanläggningarna, som drivs av HNS, gymnasial utbildning knuten till sig. Jämtlands gymnasieförbund är huvudman för gymnasieprogrammet med inriktning på trav vid Travskolan Wången. Kolbäcksdalens gymnasieförbund är huvudman för gymnasieprogrammet med inriktning på ridsport vid Ridsportskolan i Strömsholm. Vid Flyinge erbjuder Lunds kommun det naturvetenskapliga gymnasieprogrammet med profilering mot hästhållning. 27 HÄSTNÄRINGEN

Både kommunala och privata gymnasieskolor erbjuder dessutom olika former av specialutformade gymnasieprogram med hästen som tillval. Utbildningarnas innehåll, utformning och mängden praktiska inslag tillsammans med häst kan variera kraftigt. 43) Folkhögskola och yrkeshögskola Vid de tre riksanläggningarna finns utöver de gymnasiala utbildningarna också en mängd andra utbildningar med olika inriktningar. Hästsportens folkhögskola är en av de som driver utbildningar vid anläggningarna och erbjuder bland annat en ettårig ridinstruktörsutbildning samt special- och påbyggnadskurser. Yrkeshögskoleutbildning, så kallad YH-utbildning, är en utbildningsform som även förekommer inom hästnäringen och består till stor del av lärande i arbetet (LIA). YH-utbildningar med inriktning häst finns i olika delar av landet och erbjuder utbildningar ibland annat hästföretagande, hästturism, entreprenörskap, pedagogik och hästskötsel. Ridsporten Utöver detta så anordnar SvRF, i samverkan med SLU och Hästsportens folkhögskola, omfattande utbildningar för ridsporten. Ridsporten är, näst efter fotbollen, den idrott som anordnar flest utbildningar. 44) Det anordnas utbildningar för ungdomsledare, ridledare och hästskötare. Det är även möjligt att avlägga yrkesprov på olika nivåer och därigenom bli diplomerad hästskötare, biträdande ridinstruktör, ridinstruktör och ridlärare. Det gamla ridinstruktörssystemet med utbildningarna RIK I III har i dag anpassats till internationella förhållanden och graderas utifrån level 1 3. Hästsportens folkhögskola tillhandahåller utbildningar för att bli godkänd biträdande ridinstruktör, ridinstruktör och ridlärare. Utbildningarna varar upp till 40 veckor och innehåller ett avslutande yrkesprov. Den tredje vägen att utbilda sig inom ridsporten är genom den hippologiska ridlärarutbildningen 43) HNS 2008:92f, 98. 44) Redelius, Karin (2002:73) Ledarna och barnidrotten: Idrottsledarnas syn på idrott, barn och fostran. 28 HÄSTNÄRINGEN

på Strömsholm. 45) Varje år antas 20 personer till denna utbildningsinriktning av hippologutbildningen efter utförda intagningsprov. 46) Diagram 4. Hästnäringens utbildningssystem. Level III Level I Level II Hippolog (med yrkeserfarenhet) Hippologie kandidat (år 3) Högskola Ungdomsledarutbildning (6 dagar) Ridledarutbildning (9 dagar) Godkänd behörighet Diplomerad hästskötarare (yrkesprov) Hippolog (utan yrkeserfarenhet) Ridinstruktör (11+6 veckor) Diplomerad biträdande ridinstruktör (yrkesprov) Ridinstruktör (20 veckor) Diplomerad ridinstruktör (yrkesprov) Ridlärare (40 veckor) Diplomerad ridlärare (yrkesprov) Folkhögskola Branschen Källa: Svenska ridsportförbundet Högskola För att öka kvaliteten och kvantiteten på yrkesutbildningarna beslutade regeringen 1994 att inrätta en högskoleutbildning inom hästnäringen. Den hippologiska högskoleutbildningen är förlagd till de tre riksanläggningarna i Flyinge, Strömsholm och Wången. Utbildningen innehåller praktiska såväl som teoretiska moment och har fyra olika inriktningar: ridlärare, stallchef, trav- respektive galoppinriktning. För att vara behörig till utbildningen krävs det att de sökande har genomfört sex månaders, eller fyra månaders i HYN-godkänd verksamhet, yrkesinriktad praktik. Denna praktik är på många sätt problematisk eftersom det sällan är frågan om en regelrätt praktik med handledning i ett utbildande syfte. I stället utgör praktikanterna i hög utsträckning en del av den gängse arbetskraften. En del arbetsgivare söker aktivt praktikanter genom jobbannonser för att bemanna sin verksamhet. 45) http://www2.ridsport.se/t3.aspx?p=1400338 46) http://utbildning.slu.se/anm_lan_och_antagning/antagningsstatistik/ 29 HÄSTNÄRINGEN

I nuläget utgår det ingen ersättning under praktikperioden, något som det inom HYN vid flera tillfällen förs dialog om att införa. Finansieringen för utbildningen är uppdelad mellan staten och HNS. 47) Inför höstterminens start 2010 utvidgades hippologprogrammet från en tvåårig till en treårig utbildning. Medelåldern bland de intagna 2008 var 21 år. 48) I en utredning av hippologprogrammet, som Högskoleverket genomförde 2004, konstateras det att det inte finns något tydligt eller etablerat kunskapsområde eller forskningsfält som utbildningen grundar sig på, något som även återspeglas i branschen. Verket menar att det däremot finns rester av en militär kultur, som präglas av att man lyder beslut uppifrån. Detta kan ställas emot den akademiska kulturens krav på ständigt ifrågasättande. 49) I utredningen är författarna även kritiska till att studenterna kan anses användas som gratis arbetskraft i samband med den så kallade stalltjänsten, som utgör en tredjedel av utbildningen. Arbetsmarknad och kollektivavtal Kommunal har inom hästnäringen sex stycken kollektivavtal med fem olika arbetsgivarorganisationer. Den största arbetsgivarorganisationen är Almega Tjänsteföretagen med tre avtal; för banarbetare vid trav- och galoppbanor, stallpersonal i travstall samt ridinstruktörer och stallpersonal vid ridhusföretag. Det sistnämnda avtalet delas med IDEA, arbetsgivarförbundet för ideella organisationer. Bland ridhusen finns även en tredje arbetsgivarorganisation, Arbetsgivaralliansen, som i en bilaga till sitt idrottsavtal omfattar ridklubbar. Det är enbart ett fåtal ridklubbar per avdelning som är anslutna till detta avtal. Liknande förhållande råder kring Kommunals avtal med arbetsgivarföreningen KFO. Avelsverksamheten inom näringen ryms i Skogsoch Lantarbetsgivareförbundets (SLA) jordbruksavtal, som en följd av dess nära koppling till lantbruket. Kunskapsnivån kring det arbetsrättsliga fältet är, bland näringens arbetsgivare, generellt låg. Kollektivavtalen är utformade för att vara lättillgängliga och innehåller en låg nivå av detaljreglering samt en viss del återgivningar av 47) HNS 2008:93f, 95f, http://www.hipp.slu.se/ 48) HSV 2004, http://utbildning.slu.se/anm_lan_och_antagning/antagningsstatistik/ 49) HSV (2004:94) Utvärdering av agrara utbildningar vid Sveriges lantbruksuniversitet. 30 HÄSTNÄRINGEN

Organisationsgraden är låg i näringen i sin helhet. lagstiftningen på området. Kommunals tre avtal med Almega, samt avtalet med KFO, är utifrån detta anpassade för att vara lätta att använda för den enskilda arbetsgivaren, som inte alltid är insatt i aktuell lagstiftning och reglering. Dessa fyra avtal innehåller även ett tarifflönesystem, vilket inte är fallet i Kommunals avtal med Arbetsgivaralliansen. Yrkesgrupper inom hästnäringen som till exempel veterinärer, hippologer och hovslagare organiseras av olika SACO-förbund. Kommunal har drygt 700 medlemmar som arbetar inom näringen. Av dessa är ungefär 80 procent kvinnor. 50) Organisationsgraden är låg i näringen i sin helhet. Det är svårt att presentera mer exakta siffror eftersom branschens statistik är ytterst bristfällig. Detta beror delvis på att det inte finns något statistikavtal mellan Kommunal och någon av näringens arbetsgivarparter. Det finns inte heller några säkerställda uppgifter kring hur många företag som är verksamma inom näringen. Inte heller några exakta eller uppdaterade uppgifter om hur många heltidstjänster som näringen sysselsätter. 2004 uppskattade författarna till en studie från SLU att det totala antalet betalda helårstjänster ligger runt 9 500 i direkt sysselsättning. 51) I tidigare beräkningar har siffran på antalet deltidssysselsatta uppskattats till 30 000. 52) Inom branschen finns det dock en betydande del företag som utgör så kallade enmansföretag, vilket innebär att det inte finns några anställda. 50) Kommunals medlemsregister har inte en heltäckande registrering av privatanställda. 51) Johansson, Andersson & Hedberg 2004:42. 52) SOU 2000:109 s. 47. 31 HÄSTNÄRINGEN