ALFA-SU LOKALT KOLLEKTIVAVTAL (ALFA-SU) FÖR STOCKHOLMS UNIVERSITET ENLIGT ALLMÄNNA LÖNE- OCH FÖRMÅNSAVTALET (ALFA) Juli 2009
1 kap. Inledande bestämmelser... 3 1 Bemyndigande... 3 2 Tillämpningsområde för ALFA... 3 3 Tillämpningsområde för detta avtal... 3 2 kap. Lön... 4 1 Individuell lön för doktorander, assistenter med utbildningsbidrag samt amanuens och forskningsassistent antagen till forskarutbildningen (2 kap. 4 ALFA)... 4 2 Lön till timlärare (ändrad lydelse)... 5 3 Lön till tentamensvakter (2 kap. 4 ALFA) (ändrad lydelse)... 5 4 Lön till handikappservicepersonal (2 kap. 4 ALFA) (ändrad lydelse)... 5 5 Lön till studentinformatörer (2 kap. 4 ALFA) (ändrad lydelse)... 6 6 Lön till personal vid högskoleprovet (2 kap. 4 ALFA) (ändrad lydelse)... 6 7 Särskilda bestämmelser för visstidsanställda (2 kap. 4, ALFA)... 6 8 Lön till vikarie (2 kap. 4 ALFA) (ändrad lydelse)... 6 9 Uppdragstillägg (2 kap. 4 ALFA)... 7 10 Lön vid anställning som professor eller universitetslektor genom befordran (2 kap. 4 ALFA)... 7 3 kap. Kostnadsersättningar... 7 1 Vissa lönetillägg i samband med tjänsteresa och förrättning (3 kap. ALFA)... 7 2 Bilersättning (3 kap. 3 ALFA)... 7 3 Lönetillägg vid endagsförrättning (3 kap. 4 ALFA)... 8 4 Lönetillägg vid flerdygnsförrättning (3 kap. 4 ALFA)... 8 5 Avstående av ersättning... 8 6 Förskott (3 kap. 6 ALFA)... 8 7 Särskilda bestämmelser vid tjänstgöring vid forskningsstationen i Tarfala... 8 4 kap. Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar... 9 Arbetstidsbestämmelser för lärare... 9 1 Tillämpningsområde för 2-11 ( 4 kap. ALFA och bilaga 5 till ALFA)... 9 2 Arbetsuppgifter för lärare... 9 3 Årsarbetstid... 9 4 Arbetstidens fördelning... 10 4 a Befordrade lärare (upphört att gälla)... 12 5 Fastställande av undervisningens omfattning... 12 6 Undervisning under kvällstid/motsvarande... 12 7 Samråd och beslut om planering av årsarbetstiden... 12 8 Mertid och övertid... 13 9 Ersättning för mertid och övertid... 13 10 Timersättning till professorer i vissa fall... 14 11 Närvaro på arbetsplatsen... 14 Arbetstidsbestämmelser för teknisk/administrativ personal, m. fl... 15 12 Tillämpningsområde för 13-18 (4 kap. 11 och 24 ALFA)... 15 13 Arbetstidens längd och förläggning... 15 14 Inarbetning av arbetstid när s.k. klämdag infaller... 15 15 Mertid... 15 16 Beredskap... 16 17 Förläggning av arbetspass till annan tid än ordinarie arbetstidsförläggning... 16 18 Särskilda bestämmelser vid tjänstgöring vid forskningsstationen i Tarfala... 16 Bestämmelser om flexibel arbetstid (4 kap. 24 ALFA)... 17 19 Tillämpningsområde för 20-26... 17 20 Undantagande från flextidssystemet... 17 ALFA-SU 1 Juli 2009
21 Begreppet flexibel arbetstid... 17 22 Definitioner... 17 23 Den ordinarie arbetstidens förläggning... 18 24 Arbetsfri dag... 18 25 Övertid för arbetstagare med flextid... 18 26 Registrering och avstämning av arbetstiden... 19 5 kap. Semester... 19 1 Retroaktiv lönehöjning av semesterlönegaranti (5 kap. 13 ALFA)... 19 2 Kvotberäkning av semester för arbetstagare med koncentrerat deltidsarbete (5 kap. 10 ALFA)... 19 3 Återbetalning med anledning av för mycket erhållen semester (5 kap. 16 ALFA) 20 4 Semesterns förläggning för arbetstagare inom studerandehälsovården (5 kap. 16 ALFA)... 20 6 kap. Lön under sjukfrånvaro m.m... 20 1 Retroaktiv lönehöjning i fråga om sjuklön (6 kap. 7 ALFA)... 20 7 kap. Ersättning för sjukvårdskostnader... 20 1 Rätt till sjukvårdsersättning... 20 8 kap. Lön under föräldraledighet... 21 1 Avvikelser från ALFA... 21 2 Löneavdrag vid föräldraledighet... 21 3 Föräldralön... 21 4 Retroaktiv höjning i fråga om föräldralön... 21 9-12 kap... 21 13 kap. Giltighetstid m.m.... 22 1 Giltighetstid och uppsägningstid (1 kap. 6 och 13 kap. 1 ALFA)... 22 2 Avtal som upphör att gälla... 22 Avtal och förhandlingsprotokoll som upphör att gälla när detta avtal träder i kraft. 23 Arbetsgivarnyckel.. 25 ALFA-SU 2 Juli 2009
STOCKHOLMS UNIVERSITET AVTAL Personalavdelningen 2006-05-15 LOKALT KOLLEKTIVAVTAL (ALFA-SU) FÖR STOCKHOLMS UNIVERSITET ENLIGT ALLMÄNNA LÖNE- OCH FÖRMÅNSAVTALET (ALFA) Upplysning: Detta avtal har samma kapitelindelning som ALFA. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Bemyndigande Parterna sluter detta avtal, benämnt ALFA-SU, med stöd av 1 kap. 4 ALFA. Avtalet innehåller tillägg till eller undantag från bestämmelserna i ALFA. 2 Tillämpningsområde för ALFA Undantaget från ALFA:s tillämpning som framgår av 1 kap. 1 andra stycket andra punktsatsen ALFA skall inte gälla för en arbetstagare som kvarstår i en anställning förrän vid utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år, om inte arbetsgivaren bestämmer annat. Upplysning: Bestämmelsen innebär att ALFA skall tillämpas på arbetstagare som får ålderspension enligt statliga pensionsbestämmelser till utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år, om inte arbetsgivaren bestämmer annat. 3 Tillämpningsområde för detta avtal Detta avtal gäller för alla arbetstagare vid Stockholms universitet som omfattas av ALFA, om inte annat följer av avtalet. Upplysning: För arbetstagare som omfattas av chefsavtalet gäller i stället det avtalet i tillämpliga delar. Detta avtal skall tillämpas på arbetstagare som får ålderspension enligt statliga pensionsbestämmelser till utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år, om inte arbetsgivaren med stöd av 2 bestämmer att ALFA inte skall tillämpas på arbetstagaren. ALFA-SU 3 Juli 2009
2 kap. Lön 1 Individuell lön för doktorander, assistenter med utbildningsbidrag samt amanuens och forskningsassistent antagen till forskarutbildningen (2 kap. 4 ALFA) Vid inplacering och omförordnande avseende rubricerade grupper av arbetstagare gäller följande belopp det datum som anges nedan. Villkor Inplacering (heltid), kr Fr.o.m. 2009-07-01 - Ingångslön 21 600 - Då 50 procent av fordringarna för doktorsexamen uppnåtts 23 400 - Då 80 procent av fordringarna för doktorsexamen uppnåtts 25 000 Om arbetsgivaren bedömer detta motiverat kan han besluta om att månatligt lönetillägg, tillägg doktorand, skall utges. Den som har ett sådant tillägg skall vid uppflyttning till en högre nivå behålla tillägget. Uppflyttning till en högre nivå skall normalt göras i samband med ett nytt förordnande, dock senast vid närmaste kvartalsskifte efter det att den nya nivån har uppnåtts. Om 80-procentsnivån inte har uppnåtts då arbetstagaren skall förordnas för de sista 12 månaderna av studietiden (48 heltidsmånader eller den kortare tid som är inskriven i den individuella studieplanen), men arbetsgivaren efter samråd med handledaren bedömer att detta kommer att ske inom den närmaste sexmånadersperioden, skall arbetstagaren lönesättas enligt denna nivå. Upplysning: För en arbetstagare som före 2006-01-01 av särskilda skäl hade fått en högre ingångslön än som följde av den då gällande beloppstabellen omvandlades detta skillnadsbelopp fr.o.m. 2006-01-01 till tillägg doktorand. För en doktorand som får lön enligt en tariff som gäller vid ett annat lärosäte anges hela månadslönebeloppet som månadslön. Mellanskillnaden mellan detta belopp och månadslönen enligt SU:s tariff anges inte som tillägg doktorand. Även för dessa doktorander är det är viktigt att respektive institution utfärdar nytt anställningsbeslut vid varje tillfälle då lönen ändras. Vid beräkning av övertidstillägg för doktorander tillämpas formlerna nedan i stället för de som anges i 4 kap. 21 första stycket ALFA. Enkel övertid = fasta lönen per månad 94 Kvalificerad övertid = fasta lönen per månad 72 Upplysning: I övrigt tillämpas andra - femte styckena i 4 kap. 21 ALFA. Fast lön består av individuell lön samt fasta lönetillägg (2 kap. 5 ALFA). (Paragrafen ändrad fr.o.m juli 2009.) ALFA-SU 4 Juli 2009
2 Lön till timlärare Lön till timlärare utgörs av de belopp per undervisningstimme som anges nedan. Beloppen inkluderar för- och efterarbete för undervisningen. Beloppen inkluderar även semesterlön enligt semesterlagen. Ersättningen utgår endast till timlärare som inte har någon annan läraranställning vid Stockholms universitet. Samtliga fakulteter utom den juridiska Dagtid Kvällstid (efter klockan 18.00 samt lördag, söndag eller helgdag) Kronor Kronor Professorsundervisning 920 1065 Lektorsundervisning (den som avlagt doktorsexamen) 640 785 Lektorsundervisning (annan) 540 685 Övrig undervisning (universitetsadjunkt) 435 580 Övrig undervisning (annan) 330 475 Assistenttjänstgöring 190 335 Kurser för icke svensktalande i svenska språket 330 475 Juridiska fakulteten Professorsundervisning eller motsvarande 920 1065 Undervisning av disputerad lärare eller kvalificerad praktiker 870 1015 Undervisning av lärare med grundexamen och praktisk erfarenhet 630 775 Assistenttjänstgöring 170 315 Examination 200 per tentand Om arbetsgivaren av verksamhetsskäl finner det motiverat kan han besluta att ersättningen skall utgöras av ett högre timbelopp än som anges ovan. (Paragrafen ändrad fr.o.m juli 2009.) 3 Lön till tentamensvakter (2 kap. 4 ALFA) Lön till tentamensvakt utgår med 110 kronor per timme. Vid tjänstgöring efter klockan 18.00 samt under lördagar, söndagar eller helgdagar är lönen i stället 145 kronor per timme. Beloppen inkluderar semesterlön enligt semesterlagen. (Paragrafen ändrad fr.o.m juli 2009.) 4 Lön till handikappservicepersonal (2 kap. 4 ALFA) Lön till handikapplektörer utgår med 125 kronor per timme och till anteckningshjälpassistenter med 105 kronor per timme. ALFA-SU 5 Juli 2009
Beloppen inkluderar semesterlön enligt semesterlagen. (Paragrafen ändrad fr.o.m juli 2009.) 5 Lön till studentinformatörer (2 kap. 4 ALFA) Till sådan personal som anlitas av Studentbyrån vid gymnasieinformation i skolor, öppet hus, recentiorsdag, mässor etc. utgår lön med 130 kronor per timme. Beloppen inkluderar semesterlön enligt semesterlagen. (Paragrafen ändrad fr.o.m juli 2009.) 6 Lön till personal vid högskoleprovet (2 kap. 4 ALFA) Lön per timme utgår till följande personal som anlitas vid högskoleprovet: Huvudprovledare 360 kronor Provledare (1 grupp, 25 provdeltagare) 235 kronor Provledare (2-4 grupper, 50-100 provdeltagare) 265 kronor Provledare (mer än 4 grupper, 125 provdeltagare) 310 kronor Huvudprovledarassistenter 175 kronor Assistenter 175 kronor Beloppen inkluderar semesterlön enligt semesterlagen. (Paragrafen ändrad fr.o.m juli 2009.) 7 Särskilda bestämmelser för visstidsanställda (2 kap. 4, ALFA) Arbetstagare som inte är lärare och vars anställningstid omfattar mindre än fyra veckor har timlön. Arbetsgivaren kan besluta att en visstidsanställd arbetstagare som inte är lärare och vars anställning omfattar fyra veckor eller mera skall ha timlön om arbetet sker intermittent. Timlönen inkluderar semesterlön enligt semesterlagen. Lönen utbetalas månaden efter intjänandemånaden. Upplysning: Eftersom timlönen inkluderar semesterersättning enligt semesterlagen måste hänsyn tas till detta när lönen fastställs. (Paragrafen ändrad fr.o.m juli 2009.) 8 Lön till vikarie (2 kap. 4 ALFA) För arbetstagare som är anställd vid Stockholms universitet och som under en annan arbetstagares ledighet under minst fem arbetsdagar i följd utför huvuddelen av den andre arbetstagarens arbetsuppgifter utges ett vikariatstillägg om 120 kronor per arbetsdag. Beloppet inkluderar semesterlön enligt semesterlagen. Upplysning: Vid längre vikariat, t.ex. för en långtidssjuk arbetstagare, kan vikarien i stället få en högre månadslön, som bestäms som om vikarien sökt och erhållit anställningen. (Paragrafen ändrad fr.o.m juli 2009.) ALFA-SU 6 Juli 2009
9 Uppdragstillägg (2 kap. 4 ALFA) Uppdragstillägg kan efter beslut av arbetsgivaren utges till prorektor, fakultetsdekaner, prodekaner, sektionsdekaner, prefekter, ställföreträdande prefekter, föreståndare och ställföreträdande föreståndare för fristående enheter (inkl. AlbaNova Universitetscentrum), föreståndare inom institutioner samt studierektorer och motsvarande. Uppdragstillägg utges endast för den tid då arbetstagaren är förordnad på den funktion som uppdragstillägget är knutet till. Arbetsgivaren kan även i andra fall besluta att utge uppdragstillägg. Sådant tillägg kan utges för en arbetstagare som fullgör arbetsuppgifter som klart ligger utanför de normala arbetsuppgifterna. Sådant tillägg tidsbegränsas till den tid då dessa arbetsuppgifter fullgörs. När en arbetstagare frånträder uppdragets fullgörande eller är sjukledig, föräldraledig eller ledig eller frånvarande enligt 9 eller 10 kap. ALFA med helt löneavdrag skall tillägget dras in. Förordnas en arbetstagare att som vikarie fullgöra uppdrag för vilket uppdragstillägg utbetalas uppbär han under förordnandetiden hela uppdragstillägget. Arbetsgivaren kan besluta att en arbetstagare som under en sammanhängande period av minst nio år har varit förordnad som prorektor, dekanus, prefekt eller föreståndare för fristående enhet (inkl. AlbaNova Universitetscentrum) och som vid förordnandeperiodens utgång har fyllt 60 år, ska få ett fast lönetillägg som per månad motsvarar beloppet för det senast aktuella uppdragstillägget. Om det föreligger synnerliga skäl kan arbetsgivaren, även om villkoren ovan inte fullt ut är uppfyllda, göra en prövning enligt föregående stycke. 10 Lön vid anställning som professor eller universitetslektor genom befordran (2 kap. 4 ALFA) I samband med beslut om befordran för den som redan är anställd som universitetsadjunkt eller universitetslektor gäller att månadslönen höjs med 2 000 kronor vid befordran till universitetslektor, 2 500 kronor vid befordran till professor. Detta gäller inte arbetstagare som befordras i samband med nyanställning. (Ny paragraf fr.o.m 1 april 2007) 3 kap. Kostnadsersättningar 1 Vissa lönetillägg i samband med tjänsteresa och förrättning (3 kap. ALFA) Av detta kapitel följer vilka lönetillägg som utgår vid inrikes och utrikes tjänsteresa och förrättning. Upplysning: Utöver vad som anges i detta kapitel utges resekostnadsersättning och traktamente enligt vad som följer av inkomstskattelagen. Dessa belopp är skattefria. 2 Bilersättning (3 kap. 3 ALFA) För arbetstagare som använder egen bil vid tjänsteresa utgår ett lönetillägg med 1 krona 40 öre per kilometer. ALFA-SU 7 Juli 2009
3 Lönetillägg vid endagsförrättning (3 kap. 4 ALFA) Vid endagsförrättning där förrättningsstället ligger mer än 50 kilometer från såväl tjänstestället som bostaden utgår ett endagstillägg. Om bortovaron uppgår till minst 6 timmar utgår tillägget med 105 kronor och om bortovaron uppgår till minst 12 timmar utgår tillägget med 210 kronor. Lönetilläggen inkluderar semesterlön enligt semesterlagen. 4 Lönetillägg vid flerdygnsförrättning (3 kap. 4 ALFA) Vid flerdygnsförrättning där förrättningsstället ligger mer än 50 kilometer från såväl tjänstestället som bostaden utgår ett flerdygnstillägg. Tillägget inkluderar semesterlön enligt semesterlagen. Tillägget utgår enligt följande. För hel dag 210 kronor För avresedag - om resan påbörjats klockan 12.00 eller senare 105 kronor - om resan påbörjats före klockan 12.00 210 kronor För hemkomstdag - om resan avslutats före klockan 19.00 105 kronor - om resan avslutats klockan 19.00 eller senare 210 kronor Tilläggen minskas enligt följande när måltider tillhandahålls utan kostnad för arbetstagaren. - frukost 15 procent - lunch 35 procent - middag 35 procent 5 Avstående av ersättning En arbetstagare har rätt att avstå från lönetillägg enligt detta kapitel. 6 Förskott (3 kap. 6 ALFA) I stället för det som sägs i 3 kap. 6 tredje stycket ALFA gäller följande. Om ett förskott har betalats ut för viss månad och reseräkning inte getts in inom en månad efter den första arbetsdagen efter återkomsten, skall arbetstagaren betala tillbaka hela förskottet inom en månad efter anmodan. 7 Särskilda bestämmelser vid tjänstgöring vid forskningsstationen i Tarfala När arbetstagare vid institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi tjänstgör vid forskningsstationen i Tarfala gäller följande. Resekostnadsersättning utgår för resa från stationeringsorten till Tarfala och åter. Traktamente eller logiersättning utgår inte under tjänstgöringen i Tarfala när arbetstagaren kostnadsfritt erhåller kost och logi. ALFA-SU 8 Juli 2009
4 kap. Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar Arbetstidsbestämmelser för lärare 1 Tillämpningsområde för 2-11 ( 4 kap. ALFA och bilaga 5 till ALFA) 2-11 i detta kapitel gäller för lärare enligt 4 kap. 1 högskoleförordningen, dock inte för timlärare. Vidare gäller 5 och 11 för doktorander. 2 Arbetsuppgifter för lärare Upplysning: Av 3 kap. 1 högskolelagen framgår vad som ingår i en lärares arbetsuppgifter. I en lärares arbetsuppgifter ingår: utbildning/undervisning, forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling, administrativt arbete, uppbyggnad av kontakter och samverkan med det omgivande samhället. Till området utbildning/undervisning hör förberedelser för och genomförande av undervisning i olika former inom såväl grund- som forskarutbildning. Exempel på undervisningsformer är föreläsningar, lektionsundervisning, seminarier, handledning (enskilt eller i grupp) och ledning av laborationer, räkneövningar och exkursioner. Till detta område hör också examination samt kurs- och/eller programutveckling och övrigt pedagogiskt utvecklingsarbete. Ett viktigt inslag i en lärares arbetsuppgifter, med stor betydelse även för utbildning/ undervisning, är att följa och bidra till kunskapsutvecklingen inom det egna ämnesområdet. Till detta område hör även att följa samhällsutvecklingen i de delar som är av betydelse för lärarens arbete vid universitetet. Med administrativt arbete avses t ex uppdrag som prefekt (motsvarande), studierektor, kursföreståndare och ledamot i olika beslutsorgan, kommittéer och arbetsgrupper inom universitetet. Beträffande uppbyggnad av kontakter och samverkan med det omgivande samhället kan det ske i form av utbildnings-, forsknings- och/eller utvecklingsprojekt som genomförs för eller i samverkan med stat, kommuner, företag, organisationer m m. Hur omfattning och fördelning av olika arbetsuppgifter för den enskilde läraren regleras framgår av 5. 3 Årsarbetstid Upplysning: Den totala årsarbetstiden för lärare framgår av 3 bilaga 5 till ALFA och är 1 700 timmar för arbetstagare med 35 semesterdagar, 1 732 timmar för arbetstagare med 31 semesterdagar, 1 756 timmar för arbetstagare med 28 semesterdagar. Samtliga förekommande arbetsuppgifter för en lärare skall rymmas inom årsarbetstiden. Detta gäller även för lärare som har uppdrag som prefekt m.m. ALFA-SU 9 Juli 2009
4 Arbetstidens fördelning Upplysning: I 4 bilaga 5 till ALFA finns bestämmelser om arbetstidens fördelning. Arbetsfördelningen mellan olika lärare av förekommande arbetsuppgifter skall grundas på den verksamhetsplan och det utbildnings- och forskningsuppdrag som ålagts institutionen/motsvarande samt på de ekonomiska ramarna. Verksamhetsplanen skall omfatta all verksamhet, oavsett finansiering. Vid fördelning av förekommande arbetsuppgifter skall strävan vara att skapa en god balans mellan utbildning/undervisning och forskning/utvecklingsarbete för den enskilde läraren. Fördelningen av den enskilde lärarens arbetsuppgifter inom respektive område kommer normalt att variera över tid. Varje enskild tillsvidareanställd lärare skall under en planeringsperiod, som normalt bör omfatta 3 år, beredas tid för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling. Denna tid kan sammanföras till längre sammanhängande perioder eller läggas ut mera kontinuerligt under den planeringsperiod som arbetsgivaren fastställt. I samråd mellan arbetsgivaren och den enskilde läraren upprättas såväl kortsiktiga som långsiktiga planer för lärarens kompetensutveckling. För den aktuella planeringsperioden skall nedanstående ramar för fördelningen av årsarbetstiden vara vägledande för olika kategorier av lärare. Professor, anställd genom rekrytering. Undervisningsdelen för den enskilde läraren inom grund- och forskarutbildning skall i normalfallet omfatta högst 30 procent av årsarbetstiden inklusive examination och handledning av forskarstuderande. Resterande del av årsarbetstiden skall avsättas för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling. Vid handledning av fler än tre doktorander beslutar arbetsgivaren i vilken omfattning detta skall föranleda ett minskat undervisningsåtagande. Det som sägs ovan om högst 30 procent skall i stället gälla högst 25 procent t.o.m. 2007-06-30. För den som anställts på befattning, som ledigkungjorts efter 2007-01-01, gäller dock att undervisningsdelen inom grund- och forskarutbildning i normalfallet skall omfatta högst 50 procent av årsarbetstiden inklusive examination och handledning av forskarstuderande, om inte annat särskilt överenskommits i samband med anställningen. Resterande del av årsarbetstiden skall avsättas för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling. För professor anställd före den 1 januari 1999 skall arbetstiden i huvudsak ägnas åt forskning och forskarutbildning i enlighet med tidigare reglering. Professor, anställd genom befordran. Undervisningsdelen för den enskilde professorn inom grund- och forskarutbildning skall i normalfallet omfatta högst 60 procent av årsarbetstiden inklusive examination och handledning av forskarstuderande. Resterande del av årsarbetstiden skall avsättas för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling. För den som är anställd som professor genom befordran gäller t.o.m 2007-06-30 i fråga om arbetstidens fördelning att undervisningsdelen för den enskilde läraren inom grund- och forskarutbildning skall i normalfallet omfatta högst 70 procent av årsarbetstiden inklusive examination. ALFA-SU 10 Juli 2009
För professor gäller att arbetsgivaren kan pröva om särskilda omständigheter föranleder beslut om en större undervisningsdel än vad som följer av avtalet. Universitetslektor. Undervisningsdelen för den enskilde läraren inom grund- och forskarutbildning skall i normalfallet omfatta högst 70 procent av årsarbetstiden inklusive examination. Resterande del av årsarbetstiden skall avsättas för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling. Vid handledning av doktorander beslutar arbetsgivaren i vilken omfattning detta skall föranleda ett minskat undervisningsåtagande. Biträdande lektor. Anställning som biträdande lektor är strategisk för såväl universitetets långsiktiga kompetensförsörjning som för den enskilde biträdande lektorns karriärmöjligheter. En biträdande lektor skall därför i huvudsak bedriva forskning, men bör också medverka i grund- och forskarutbildning för att meritera sig pedagogiskt. Undervisningsdelen skall i normalfallet omfatta högst 30 procent av årsarbetstiden. Universitetsadjunkt. Undervisningsdelen för den enskilde läraren inom grund- och forskarutbildning skall i normalfallet omfatta högst 85 procent av årsarbetstiden inklusive examination. Resterande del av årsarbetstiden skall avsättas för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling. För universitetsadjunkt med samma typ av undervisning som universitetslektor skall undervisningsdelen i normalfallet omfatta högst 70 procent av årsarbetstiden. Resterande del av årsarbetstiden skall avsättas för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling. Parterna är överens om värdet av att adjunkterna i den mån ekonomiska förutsättningar så medger bereds goda möjligheter att bedriva forskarutbildning för att avsluta densamma med doktorsexamen. Forskarassistent. Anställning som forskarassistent är strategisk för såväl universitetets långsiktiga kompetensförsörjning som för den enskilde forskarassistentens karriärmöjligheter. En forskarassistent skall därför i huvudsak bedriva forskning, men bör också medverka i grund- och forskarutbildning för att meritera sig pedagogiskt. Undervisningsdelen skall i normalfallet omfatta högst 20 procent av årsarbetstiden. För professor, universitetslektor, universitetsadjunkt och forskarassistent gäller att deltagande i t.ex. interna seminarier, konferenser och annan gemensam institutionsadministration i normalfallet inte skall föranleda ett minskat undervisningsåtagande. Vid mer omfattande administrativa arbetsuppgifter, t.ex. kurs/momentansvar och/eller fullgörande av olika förtroendeuppdrag inom universitetet, beslutar arbetsgivaren i vilken utsträckning detta skall föranleda ett minskat undervisningsåtagande för den enskilde läraren. Arbetsuppgiften om samverkan i olika former med det omgivande samhället skall i normalfallet utgöra en naturlig del av den enskilde lärarens forskning/egen utveckling. I särskilda fall kan arbetsgivaren besluta om denna arbetsuppgift skall föranleda ett minskat undervisningsåtagande. (Paragrafen ändrad fr.o.m april 2007.) ALFA-SU 11 Juli 2009
4 a Befordrade lärare (Upphör att gälla fr.o.m. 1 april 2007) 5 Fastställande av undervisningens omfattning Stora variationer föreligger beträffande undervisningens karaktär mellan olika ämnen/ utbildningsområden och begrepp som t.ex. "lektionsundervisning" kan ha olika innebörd inom olika delar av universitetets verksamhet. Med hänsyn tagen till den stora variationen i undervisningens karaktär kan därför generella beräkningsgrunder för tidsåtgången för olika typer av undervisning inte fastställas. Utgångspunkt för fastställande av undervisningens omfattning för den enskilde läraren kan dock vara, att en undervisningstimme inklusive för och efterarbete, med den variationsbredd som föreligger, motsvarar två till sex klocktimmar. Vid insatser som har karaktären av att vara tillgänglig, ge råd m.m. är det naturligt att dessa betraktas som normal arbetstid. Riktlinjer för beräkning av undervisningsinsatser skall fastställas av arbetsgivaren efter samverkansförhandlingar eller andra överläggningar mellan arbetsgivaren och företrädare för de lokala arbetstagarorganisationerna. Vid beslutet bör hänsyn bl.a. tas till kursens/momentets nivå och svårighetsgrad, undervisningens och ämnets karaktär, undervisningens och examinationens uppläggning och metod, antal studerande, för- och efterarbete (inklusive examination). Vid fastställande av undervisningens omfattning för den enskilde läraren bör hänsyn tas till lärarens kompetens och erfarenhet av att undervisa inom området. Vid tillkomst av externa forskningsmedel/rörlig resurs skall arbetsgivaren ange riktlinjer för i vilken omfattning detta skall föranleda ett minskat undervisningsåtagande för den enskilde läraren. 6 Undervisning under kvällstid/motsvarande För schemalagd undervisningstimme som till minst hälften fullgörs under vardagar efter klockan 18.00 samt under lördagar, söndagar och helgdagar, utgår ett lönetillägg med 145 kronor. Beloppet inkluderar semesterlön enligt semesterlagen. (Paragrafen ändrad fr.o.m juli 2009.) 7 Samråd och beslut om planering av årsarbetstiden Upplysning: Bestämmelser om arbetsgivarens skyldighet att samråda med den enskilde läraren angående planering av årsarbetstiden finns i 5 bilaga 5 till ALFA. Inför varje läsår eller annan aktuell tidsperiod skall ett tjänstgöringsschema utarbetas för varje enskild lärare. I detta fastställs arbetsfördelningen, dvs. omfattning och förläggning under perioden av berörd lärares samtliga arbetsuppgifter inom områdena utbildning /undervisning, forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling, samverkan med det omgivande samhället och övriga arbetsuppgifter. Planeringen skall dokumenteras. ALFA-SU 12 Juli 2009
Innan en lärares tjänstgöringsschema fastställs av arbetsgivaren skall, om inget annat överenskommits mellan denne och de lokala arbetstagarorganisationerna, berörd organisation underrättas. Påkallar organisationen förhandling i frågan inom fem arbetsdagar gäller följande. Om parterna inte enas vid en förhandling enligt denna paragraf eller om förhandling inte begärs inom angiven tid, får arbetsgivaren besluta i frågan. Denna informations- och förhandlingsskyldighet ersätter arbetsgivarens informations- och förhandlingsskyldighet enligt MBL. 8 Mertid och övertid Upplysning: Definition m.m. av begreppen mertid och övertid framgår av 4 kap. 7 och 17 ALFA. Övertid utöver den totala årsarbetstiden skall i normalfallet inte förekomma. Om särskilda behov av att utföra vissa inte planerade arbetsuppgifter uppkommer skall i första hand en omfördelning av arbetsuppgifterna göras. Om behov av övertidstjänstgöring ändå uppkommer, bör i första hand lärare som frivilligt åtar sig sådant arbete anlitas. Om arbetsgivaren bedömer att det finns särskilda skäl, är en lärare skyldig att arbeta på mertid/övertid med högst 175 respektive 150 klocktimmar per kalenderår. Under ett kalenderår får den sammanlagda mertiden och övertiden för en lärare dock inte överstiga 200 klocktimmar. Mertid och övertid som kompenseras med ledighet räknas inte in i den totala mertid respektive övertid per kalenderår en lärare är skyldig att fullgöra. Vid utformandet av tjänstgöringsschema skall strävan vara att minimera behovet av arbetsinsatser på övertid. Mertid och övertid beräknas efter fullgjort årsarbete. Avstämning kan ske terminsvis om verksamhetsmässiga eller andra skäl föreligger. 9 Ersättning för mertid och övertid En lärare har rätt till ersättning för mertid och övertid endast om denna beordrats av arbetsgivaren på förhand eller, undantagsvis, godkänts i efterhand. För arbetsuppgifter utförda på sådan andel av arbetstiden över vars förläggning i tid och rum läraren själv bestämmer kan mertids- eller övertidsersättning inte utgå. Lärare som enligt beslut av arbetsgivaren har arbetat på mertid har rätt till ersättning. Ersättning lämnas i form av ledighet (kompensationsledighet) eller ekonomisk kompensation (mertidstillägg). Kompensationsledighet skall ges under förutsättning att läraren önskar det och att arbetsgivaren bedömer att det är möjligt med hänsyn till verksamhetens krav. Lärare, dock inte professor, som enligt beslut av arbetsgivaren har arbetat på övertid har rätt till ersättning. Ersättning lämnas i form av ledighet (kompensationsledighet) eller ekonomisk kompensation (övertidstillägg). Kompensationsledighet skall ges under förutsättning att läraren önskar det och att arbetsgivaren bedömer att det är möjligt med hänsyn till verksamhetens krav. Kompensation för beordrad, fullgjord mertid/övertid enligt tredje och fjärde styckena utgår för faktiskt arbetad tid, dvs. även för eventuellt för- och efterarbete. Mertidstillägg utbetalas med 1/140 av den individuella lönen (heltid) för fullgjord timme till den som är deltidstjänstgörande och utför arbetsuppgifter utöver deltidstjänstgöringen och upp till full årsarbetstid. Tillägget inkluderar semesterlön enligt semesterlagen. ALFA-SU 13 Juli 2009
Upplysning: Mertidstimme som fullgjorts i form av undervisning ersätts med så många klocktimmar som krävts för arbetets fullgörande i enlighet med vad som sägs ovan under 5. En mertidstimme som anses ha tagit t.ex. tre klocktimmar av årsarbetstiden i anspråk ersätts med 3/140 av den individuella lönen. Övertidstillägg utbetalas med 1/94 (enkel övertid) och 1/72 (kvalificerad övertid) av den individuella månadslönen för beordrad och fullgjord timme till lärare som är heltidstjänstgörande och utför arbetsuppgifter utöver årsarbetstiden. Vilken tid som är enkel respektive kvalificerad övertid framgår av 4 kap. 21 ALFA. Upplysning: Övertidstimme som fullgjorts i form av undervisning ersätts med så många klocktimmar som krävts för arbetets fullgörande i enlighet med vad som sägs ovan. under 5. En övertidstimme som anses ha tagit t.ex. tre klocktimmar av årsarbetstiden i anspråk ersätts med 3/94 respektive 3/72 av den individuella lönen. Kompensationsledighet för mertidsarbete omfattar lika lång tid som mertiden. I fråga om övertid gäller att kompensationsledigheten omfattar en och en halv gång så lång tid som övertidsarbetet vid enkel övertid och dubbelt så lång tid som övertidsarbetet vid kvalificerad övertid. Upplysning: För lärare som omfattas av chefsavtalet utgår ingen ersättning för övertid. I vissa fall kan dock ersättning utgå enligt 10. 10 Timersättning till professorer i vissa fall I de fall en professor fullgör undervisning utöver bemanningsplanen skall detta regleras i gällande eller i kommande bemanningsplan efter samråd mellan arbetsgivaren och den enskilde professorn. Om detta inte är möjligt utgår timersättning för högst 50 undervisningstimmar per läsår. Varje sådan undervisningstimme skall ersättas med det belopp som gäller för professorsundervisning i 2 kap. 2. Denna ersättning inkluderar för- och efterarbete för undervisningen. Ersättningen inkluderar också semesterlön enligt semesterlagen. (Paragrafen ändrad fr.o.m a april 2007.) 11 Närvaro på arbetsplatsen Upplysning: Lärare och doktorander skall vara tillgängliga på arbetsplatsen i den omfattning verksamheten och arbetsuppgifterna kräver. (Jfr 4 kap. 4 HF.) Arbetet kan dock om arbetsuppgifterna så tillåter och i samråd med arbetsgivaren förläggas till annan plats än den ordinarie arbetsplatsen. Arbetsgivaren och en enskild lärare kan träffa skriftlig överenskommelse om förläggning av arbete till annan plats än den ordinarie arbetsplatsen. ALFA-SU 14 Juli 2009
Arbetstidsbestämmelser för teknisk/administrativ personal, m. fl. 12 Tillämpningsområde för 13-18 (4 kap. 11 och 24 ALFA) 13-18 i detta kapitel gäller för arbetstagare vid Stockholms universitet, dock inte för arbetstagare som omfattas av chefsavtalet eller av 1-11 i detta kapitel (lärare) eller av 19-26 i detta kapitel (arbetstagare som har flexibel arbetstid). 13 Arbetstidens längd och förläggning I stället för det som sägs i 4 kap. 4 och 5 ALFA gäller följande. Den ordinarie arbetstiden skall vara förlagd enligt följande om inte arbetsgivaren för viss arbetstagare eller grupp av arbetstagare bestämmer annat. a) Helgfri måndag fredag (se dock nedan beträffande vissa helgdagsaftnar) under tiden den 16 september 30 april klockan 08.00 16.40 med 30 minuter rast. b) Helgfri måndag fredag (se dock nedan beträffande vissa helgdagsaftnar) under tiden 1 maj 15 september klockan 08.00 16.00 med 30 minuter rast. c) Trettondagsafton som infaller på en måndag fredag, den 30 april som infaller på en måndag fredag, dagen före Alla Helgons dag och den 23 december som infaller på en fredag klockan 08.00-12.35. d) De år som nationaldagen infaller på en lördag blir närmast föregående fredag arbetsfri dag. Då nationaldagen infaller på en söndag blir närmast efterföljande måndag arbetsfri dag Arbetsfria dagar är lördagar, söndagar, helgdagar samt skärtorsdagen, midsommarafton julafton och nyårsafton. (Paragrafen ändrad fr.o.m 2009-01-01). 14 Inarbetning av arbetstid när s.k. klämdag infaller Med klämdag avses en enskild veckodag som är arbetsdag för arbetstagaren och som kommer att omges av arbetsfria dagar på grund av att helgdag infaller. Med helgdag likställs julafton och nyårsafton. En arbetstagare får vara arbetsfri på en klämdag om detta inte enligt arbetsgivarens bedömning hindrar verksamheten. Den ordinarie arbetstid, som arbetstagaren skulle ha fullgjort på klämdagen, skall i sådant fall arbetas in. Om inte arbetsgivaren bestämmer annat om inarbetningen skall denna göras med 10 minuter per arbetsdag intill dess att arbetstiden på klämdagen helt har arbetats in. Om en arbetstagare före inarbetningens början har beviljats semester eller kompensationsledighet behöver inte inarbetning göras. 15 Mertid I stället för det som sägs i 4 kap. 9 första stycket ALFA gäller följande. Mertidstillägg utbetalas med 1/140 av den individuella lönen uppräknad till heltid. Tillägget inkluderar semesterlön enligt semesterlagen. ALFA-SU 15 Juli 2009
16 Beredskap Med beredskap avses skyldighet för arbetstagaren att under arbetsfri tid stå till arbetsgivarens förfogande för att efter kallelse eller besked på annat sätt omedelbart bege sig till platsen för tjänstgöringen. Under beredskapen skall arbetstagaren vistas i sin bostad eller, om han begär det, på någon annan plats som arbetsgivaren har godkänt. En arbetstagare är inte skyldig att fullgöra beredskap om han eller hon är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn. En arbetstagare som har beredskap får beredskapstillägg med 10 kronor per timme. I tredje stycket angivet belopp höjs med 100 procent för beredskap som fullgörs a) mellan klockan 19 på fredag och klockan 7 på måndag, b) mellan klockan 19 på dag före Trettondedag Jul, Första Maj, Kristi Himmelsfärds dag eller 6 juni och klockan 7 på närmast följande vardag, c) mellan klockan 19 på dag före Långfredagen och klockan 7 på dagen efter Annandag Påsk samt d) mellan klockan 19 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och klockan 7 på vardag närmast efter helgdagsaftonen. När det är fråga om tid som anges i c) eller d) höjs dock i tredje stycket angivet belopp i stället med 200 procent. Beloppen inkluderar semesterlön enligt semesterlagen. 17 Förläggning av arbetspass till annan tid än ordinarie arbetstidsförläggning Denna paragraf gäller för arbetstagare vid Manne Siegbahnlaboratoriet som efter förslag av arbetsgivaren frivilligt åtar sig förläggning av arbetspass till annan tid än den ordinarie arbetstidsförläggningen för att hålla CRYRING-anläggningen vid laboratoriet i drift. För varje sådan tid som ligger utanför den annars gällande ordinarie arbetstiden utgår ersättning med 60 kronor per timme för arbetad tid mellan klockan 19.00 och 22.00 och med 150 kronor per timme för arbetad tid mellan klockan 22.00 och 06.00. För tid mellan klockan 17.00 på fredag och klockan 06.00 på måndag samt under annars arbetsfria dagar utgår i stället övertidsersättning. Ersättning utgår inte för - inställt arbetspass, - avbrutet arbetspass, såvitt gäller tid som omfattas av avbrottet. Beloppen inkluderar semesterlön enligt semesterlagen. 18 Särskilda bestämmelser vid tjänstgöring vid forskningsstationen i Tarfala Arbetstagare vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi skall vid tjänstgöring vid forskningsstationen i Tarfala ha förtroendearbetstid enligt vad som sägs i 4 kap. 29 ALFA. ALFA-SU 16 Juli 2009
Bestämmelser om flexibel arbetstid (4 kap. 24 ALFA) 19 Tillämpningsområde för 20-26 20-26 i detta kapitel gäller för arbetstagare vid Stockholms universitet, dock inte för arbetstagare som omfattas av chefsavtalet eller av 1-11 i detta kapitel (lärare), forskare, doktorander eller arbetstagare vid Stockholms universitetsbibliotek eller arbetstagare som har förtroendearbetstid. 20 Undantagande från flextidssystemet Flexibel arbetstid får tillämpas när arbetet medger sådan arbetstid. Upplysning: Bestämmelsen i första stycket innebär att arbetsgivaren kan fordra närvaro vid ett sammanträde trots att den tiden ligger utanför den fasta tiden (se nedan beträffande fast tid). Med hänsyn till att tjänstgöringen måste anpassas till arbetets krav kan arbetsgivaren, efter samråd med arbetstagarna, besluta att en arbetstagare eller en grupp av arbetstagare skall undantas från flextidssystemet. Arbetsgivaren kan besluta att en arbetstagare som inte uppfyller kraven i avtalet skall fråntas möjligheten till flextid. Anmärkning Innan arbetsgivaren fattar beslut enligt andra och tredje stycket skall han förhandla enligt 11 medbestämmandelagen med berörd arbetstagarorganisation. 21 Begreppet flexibel arbetstid Med flexibel arbetstid avses sådan reglering av den ordinarie arbetstiden som ger arbetstagare möjlighet att inom givna tidsramar själv bestämma arbetstidens förläggning. 22 Definitioner Fast tid Flextid Flexram Lunchflex Tiden mellan de klockslag då den obligatoriska närvarotiden på arbetsplatsen börjar respektive slutar under en arbetsdag. Tid under vilken en arbetstagare valfritt får börja eller sluta sitt arbete under en arbetsdag. Tiden mellan de klockslag då flextiden tidigast börjar och senast slutar under en arbetsdag. Tid inom vilken en arbetstagare högst får förlänga en obligatorisk rast. Normtidsmått 8 timmar 10 minuter för varje helgfri måndag-fredag under tiden 16 september 30 april och 7 timmar 30 minuter för varje helgfri måndagfredag under tiden 1 maj 15 september. För trettondagsafton som infaller på en måndag fredag, den 30 april som infaller på en måndag fredag, dagen före Alla Helgons dag och den 23 december som infaller på en fredag är normtidsmåttet 4 timmar 35 minuter. Arbetsfria dagar är lördagar, söndagar, helgdagar samt skärtorsdagen, midsommarafton, julafton och ALFA-SU 17 Juli 2009
nyårsafton. För dessa dagar är normtidsmåttet 0 timmar. För en deltidsarbetande arbetstagare skall normtidsmåttet stå i proportion till hur deltidsarbetet förhåller sig till heltid. 23 Den ordinarie arbetstidens förläggning Den ordinarie arbetstidens längd motsvarar normtidsmåttet enligt 22. Arbetstagaren får förlägga sin ordinarie arbetstid med iakttagande av det som sägs i denna paragraf. Arbetstiden för en arbetsdag får överstiga eller understiga den tid som anges i första stycket. Den fasta tiden är tiden klockan 09.00-15.00. För sådana dagar i anslutning till helger då normtidsmåttet är 4 timmar 35 minuter är den fasta tiden klockan 09.00-12.00. Flextiden för arbetets början är klockan 06.00-09.00 och för arbetets slut klockan 15.00-20.00. För sådana dagar i anslutning till helger då normtidsmåttet är 4 timmar 35 minuter är flextiden för arbetets slut klockan 12.00-20.00. Flexramen är tiden klockan 06.00-20.00. Lunchflex är tiden klockan 11.00-14.00. Lunchrast skall tas ut med minst 30 minuter så att en sammanhängande tjänstgöring om mer än 6 timmar inte uppkommer. För en deltidsarbetande arbetstagare fastställs vilken tid som är fast tid, flextid, flexram och lunchflex genom enskild överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Om ingen överenskommelse träffas fastställer arbetsgivaren tiderna. Arbetsgivaren och en arbetstagare får träffa enskild överenskommelse om annan fast tid, flextid, flexram eller lunchflex än som gäller enligt denna paragraf. En enskild överenskommelse enligt denna paragraf skall vara skriftlig och avse en period om högst ett år. Innan överenskommelsen träffas skall berörd lokal arbetstagarorganisation informeras. 24 Arbetsfri dag En arbetstagare kan beviljas ledighet hel arbetsdag eller del av arbetsdag som omfattar den fasta tiden mot att förekommande plustid (se 26 ) minskas med den tid som svarar mot normtidsmåttet för den dagen eller, vid ledighet del av dag, den faktiska tiden. 25 Övertid för arbetstagare med flextid a) Övertid vid tjänstgöring inom flexramen: Om en arbetstagare enligt beslut av arbetsledningen under en arbetsdag tjänstgör på tid utöver normtidsmåttet är denna tid övertid. För en deltidsarbetande arbetstagare uppkommer inte övertid förrän den totala arbetstiden inom flexramen överstiger normtidsmåttet för en heltidsanställd arbetstagare. b) Övertid vid tjänstgöring utom flexramen: Om en arbetstagare enligt beslut av arbetsledningen tjänstgör på tid som ligger utom flexramen, är tiden för denna tjänstgöring övertid. ALFA-SU 18 Juli 2009
26 Registrering och avstämning av arbetstiden Arbetstagaren skall registrera sin arbetstid. Snarast möjligt efter varje månadsskifte gör arbetstagaren en avstämning av den arbetstid som han eller hon under föregående kalendermånad har fullgjort som ordinarie arbetstid. Denna arbetstid får vid kalendermånadens slut överstiga eller understiga det för månaden tillämpliga normtidsmåttet (rullande månadsflex). Visar avstämningen att normtidsmåttet för kalendermånaden har överskridits (plustid) eller underskridits (minustid), transporteras plustiden respektive minustiden till närmast följande kalendermånad. Minustiden får vid månadens slut inte överstiga 20 timmar. Om denna gräns överskrids skall arbetstagaren snarast arbeta in den överskjutande tiden. Vid den avstämning som görs efter augusti månads utgång iakttas följande i fråga om plustid. Om plustiden vid avstämningen överstiger 40 timmar, skall den överskjutande tiden snarast tas ut i form av ledighet på det sätt som överenskoms med arbetsgivaren eller, om ingen överenskommelse träffas, på det sätt som arbetsgivaren bestämmer. Protokollsanteckning: Parterna konstaterar att det kan finnas anledning för arbetsgivaren att närmare undersöka orsakerna till att en arbetstagare vid upprepade tillfällen har stor minustid eller stor plustid. I sammanhanget förtjänar det att påpekas att arbetsgivaren har ansvar för att en god arbetsmiljö upprätthålls. 5 kap. Semester 1 Retroaktiv lönehöjning av semesterlönegaranti (5 kap. 13 ALFA) Vid retroaktiv lönehöjning till följd av en lönerevision skall vid beräkning av lön hänsyn inte tas till utbetalad semesterlönegaranti under den aktuella perioden. 2 Kvotberäkning av semester för arbetstagare med koncentrerat deltidsarbete (5 kap. 10 ALFA) Bestämmelserna i denna paragraf gäller för arbetstagare med koncentrerat deltidsarbete. Beräkning av semesterkvot För deltidsarbetande arbetstagare med arbetstiden förlagd så att antalet arbetsdagar i en vecka eller i genomsnitt för en vecka normalt understiger fem, skall semesterledigheten kvotberäknas enligt följande formel: 5 : a x b = c. I formeln motsvarar a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt tjänstgöringsschema i genomsnitt skall fullgöra per vecka, b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten, c = antalet semesterdagar som skall beräknas ingå i semesterledigheten (antalet dagar avrundas inte). Vid brutet antal uttagna dagar vid årets slut skall avrundning göras till närmast lägre dagantal. ALFA-SU 19 Juli 2009
Obetald semester Vid uttag av obetald semester enligt 5 kap. 5 ALFA görs avdrag med 4,6 procent av den aktuella fasta lönen för månaden x semesterkvoten. 3 Återbetalning med anledning av för mycket erhållen semester (5 kap. 16 ALFA) Om en arbetstagare har haft längre semester än vad han eller hon har tjänat in och avdrag inte kan göras på lönen med tillämpning av 5 kap. 8 ALFA, är arbetstagaren skyldig att inom den tid och på det sätt som arbetsgivaren bestämmer betala in det överskjutande beloppet. 4 Semesterns förläggning för arbetstagare inom studerandehälsovården (5 kap. 16 ALFA) För arbetstagare inom studerandehälsovården skall följande gälla beträffande semesterns förläggning. Av årets dagar skall, såvida inte annat överenskoms med enskild arbetstagare, 20 dagar förläggas till verksamhetsuppehållet i juni-augusti, 8 dagar till verksamhetsuppehållet i december-januari och resterande dagar till valfri tid. 6 kap. Lön under sjukfrånvaro m.m. 1 Retroaktiv lönehöjning i fråga om sjuklön (6 kap. 7 ALFA) Vid retroaktiv lönehöjning till följd av en lönerevision skall följande gälla för arbetstagare som har haft sjukavdrag. För arbetstagare som har haft sjukavdrag efter sjuklöneperioden t.o.m. dag 90 beräknas lönen som skillnaden mellan den tidigare och den nya lönen minskad med 10 procent. För arbetstagare som har haft sjukavdrag fr.o.m. dag 91 beräknas lönen som skillnaden mellan den tidigare och den nya lönen minskad med 20 procent. 7 kap. Ersättning för sjukvårdskostnader 1 Rätt till sjukvårdsersättning I stället för det som sägs i 7 kap. 1 ALFA skall följande gälla. Kostnaderna för sjukvård ersätts enligt bestämmelserna i detta kapitel. Rätten till ersättning enligt detta kapitel är förfallen om arbetstagaren inte har begärt ersättning hos arbetsgivaren senast sex månader efter den dag då han hade utgiften. En arbetstagare som är ledig med helt löneavdrag har rätt till sjukvårdsersättning enligt detta kapitel - dels under de 30 första dagarna av ledigheten, - dels under sådan föräldraledighet då föräldralön utbetalas, - dels under ledighet för sjukdom eller ledighet med tillfällig föräldrapenning. (Ny paragraf fr.o.m 1 april 2007) ALFA-SU 20 Juli 2009
8 kap. Lön under föräldraledighet 1 Avvikelser från ALFA I stället för det som sägs i 8 kap. 1 första och andra styckena och 2-5 ALFA gäller det som sägs i 2-4 nedan. Sistnämnda bestämmelser tillämpas på de arbetstagare som har barn födda efter den 31 december 2004 och där arbetstagaren inte varit föräldraledig för barns födelse tidigare under 2005. För övriga arbetstagare gäller bestämmelserna i 8 kap. ALFA, dock längst t.o.m. den 31 december 2006. 2 Löneavdrag vid föräldraledighet Vid föräldraledighet görs löneavdrag för varje kalenderdag som föräldraledigheten omfattar med ett belopp som motsvarar 3,3 procent av den fasta lönen per månad. Om föräldraledigheten omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med hela den fasta lönen. Vid partiell föräldraledighet görs avdrag för varje kalenderdag i förhållande till minskningen av arbetstid. Detta gäller oavsett om ledigheten är jämnt förlagd eller har förlagts till vissa dagar i veckan. 3 Föräldralön En arbetstagare som är ledig för barns födelse eller vård av adoptivbarn har rätt till föräldralön om föräldrapenning utgår från Försäkringskassan. Med adoptivbarn likställs barn som har tagits emot i adoptionssyfte och tiden beräknas från det att barnet kommer till adoptivföräldern. Föräldralön utgår längst till barnet är 36 månader. Föräldralönen utgår med 10 procent av den aktuella daglönen på lönedelar upp till basbeloppstaket. På lönedelar som överstiger basbeloppstaket är föräldralönen 90 procent av daglönen. Föräldralönen utbetalas månadsvis i förhållande till ledighetens omfattning och utgår under högst 360 dagar. Ledighet med föräldralön är semesterlönegrundande enligt semesterlagen. (Paragrafen ändrad fr.o.m 2008-01-01.) 4 Retroaktiv höjning i fråga om föräldralön Vid retroaktiv lönehöjning till följd av en lönerevision gäller för arbetstagare som har haft föräldralön att lönen beräknas på skillnaden mellan den tidigare och den nya lönen minskad med 10 procent. 9-12 kap. (Inga avvikande bestämmelser.) ALFA-SU 21 Juli 2009
13 kap. Giltighetstid m.m. 1 Giltighetstid och uppsägningstid (1 kap. 6 och 13 kap. 1 ALFA) Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 juni 2006. Bestämmelserna i 4 kap. 19-26 gäller dock fr.o.m. den 1 september 2006. Avtalet eller del av avtalet kan sägas upp av part med en uppsägningstid av tre månader. 2 Avtal som upphör att gälla Avtal och förhandlingsprotokoll som upphör att gälla när bestämmelserna i detta avtal träder i kraft framgår av bilaga. Stockholm den 15 maj 2006 Stockholms universitet SACO-rådet vid Stockholms universitet Bengt Sandberg SEKO vid Stockholm universitet Mats Rubarth ST vid Stockholm universitet Gunnar Stenberg Kjell Ehrnstén ALFA-SU 22 Juli 2009