Undersökningen om Hushållens ekonomi (HEK) - tidigare kallad Inkomstfördelningsundersökningen (HINK) 1999



Relevanta dokument
Undersökningen om Hushållens ekonomi HEK (Inkomstfördelningsundersökningen) 2000

Hushållens boende 2013

Integration analys: Integration Etablering på arbetsmarknaden

Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Oljeleveranser kommunvis redovisning

IT bland individer 2006

Longitudinell individdatabas (LINDA) Kalenderår 2000

Analyser om utbildning och arbetsmarknad: Sysselsättningen 2030 kan dagens försörjningsbörda bibehållas?

Offentligt ägda företag

Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS)

Övergång gymnasieskola högskola

Oljeleveranser kommunvis redovisning

Dagersättning sjukförmåner

Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör 2008

Kapitalvinster och kapitalförluster, preliminär 2007

Återbetalning av studiestöd 2010

Integration analys: Utrikes födda i pensionsåldern

IT bland individer 2005

Energistatistik för småhus 2002

Hushållens boende 2014

Europaparlamentsval, valresultat, preliminärt röstberättigade

Hushållens ekonomi (HEK)

Skatter och taxerade inkomster 2007

Jordbrukarhushållens inkomster 1999 (t.o.m. inkomståret 1998 benämnd Jordbrukarnas nettointäkter m.m. )

Barn- och familjestatistik

Fastighetsregistret BO9901. Fr.o.m Statistiska centralbyrån SCBD OK (8) Innehåll

Hushållens ekonomiska standard

Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll

Energipriser på naturgas och el

Undersökningen av förtroendevalda i kommuner och landsting

Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter 2011 BO0404

Energistatistik för småhus 2003

Konjunkturstatistik över sjuklöner (KSju)

Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering (ESSPROS)

Beskrivning av statistik. Återbetalning av studiestöd 2004

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard 2013

Taxeringsutfallet. Deklarationsår 2015, beskattningsår Statistiska centralbyrån SCBDOK (9) OE0701. Innehåll

Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl Referensåret 2009 SF0105

Närområdesprofil Område: Kista

Barn- och familjestatistik 2008 LE0102

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter

Nettointäkter m.m. för jordbrukare 1998

Underhållsstöd. Referensår. A. Allmänna uppgifter SF0102

Mark- och arrendepriser

Underhållsstöd. Referensår. A. Allmänna uppgifter och 2000 SF0102

Befolkningsframskrivningar

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2008 HE0105

Pensionsutbetalningar i det allmänna pensionssystemet

Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS)

Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl Referensåret 2012 SF0105

Kostnader för utbildningsväsendet

Kommunalskatter Statistiska centralbyrån SCBDOK (11) OE0101. Innehåll

Kommunalskatterna 2000

Konkurser och offentliga ackord

Land- och vattenarealer

Oljeleveranser kommunvis redovisning

Funktionshindrade personer. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen

RVU Sverige 2013 Den nationella resvaneundersökningen. Beskrivning av statistiken

Demografisk analys: Utrikes föddas barnafödande före och efter invandring

Skogsentreprenörer 2011 JO0504

Taxeringsutfallet. Deklarationsår 2014, beskattningsår Statistiska centralbyrån SCBDOK (10) OE0701. Innehåll

Undersökning av förtroendevalda i kommuner och landsting 2007 ME0001

Äldre vård och omsorg. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen

Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 2008 HE0106

Allmänna val, valresultat, preliminärt röstberättigade

Äldre vård och omsorg. Kommunala insatser 2002 SO0309

Barn- och familjestatistik

Nominerade och valda, Allmänna val

Hushållens inköpsplaner (HIP) 2000

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123

Övergång gymnasieskola högskola

Jordbrukarhushållens inkomster 2001

Energistatistik för småhus 1999

Kommunalskatterna 2009

Ämnesprov årskurs 9: resultat 2010

Försäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk, sjöar, vattendrag och skog 2000

Trender och Prognoser om utbildning och arbetsmarknad (ToP)

Mark- och arrendepriser 2008 JO1002

Demografisk analys: Bo nära eller långt bort? Avstånd mellan barn och föräldrar efter en separation

Demografisk analys: Barn, föräldrar och separationer

Regionala räkenskaper

Skogsentreprenörer 2007 JO0504

Priser på elenergi. Statistiska centralbyrån SCBDOK (9) EN0301. Innehåll

Integration - Analys 2008 LE0105

Förmögenhetsstatistik 2003

StatistikInfo. Inkomster i Västerås Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

Information om 2012 års avgifter för insatser till personer med funktionsnedsättning under 65 år

Avgifter och regler. inom förskola och skolbarnsomsorg. Barn, utbildning och fritid

Lönestrukturstatistik, statlig sektor

Omförhandling och byten av elavtal 2011 EN0305

Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök

Statistikrapport. Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)

IT bland individer 2015 LE0108

Försörjningsstöd. Vuxna. Hemmavarande barn. Adress. Blanketten skickas till: Ensamstående Sammanboende Gifta. Ansökan om. Plats för ankomststämpel

Bonus och andra oregelbundna ersättningar

Statistikrapport. Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)

Transkript:

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(347) Undersökningen om Hushållens ekonomi (HEK) - tidigare kallad Inkomstfördelningsundersökningen (HINK) 1999 HE0103 (tidigare IF0103) Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.0 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 2.3 Mätinstrument 2.4 Insamlingsförfarande 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 4.1 Skattningar: antaganden och beräkningsformler 4.2 Redovisningsförfaranden 1.1 Observationsstorheter 1.2 Statistiska målstorheter 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 1.4 Dokumentation och metadata 3 Slutliga Observationsregister 3.1 Produktionsversioner 3.2 Arkiveringsversioner 3.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången 5 Databehandlingssystem * 5.1 Systemöversikt och systemflöde 5.2 Bearbetningar 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok * (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk och saknar innehåll i denna version av SCBDOK.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(347) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Hushållens ekonomi 0.2 Statistikområde Hushållens ekonomi 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja 0.4 Ansvarig Statistiska centralbyrån (SCB), BV/EV, 701 89 Örebro Kontaktperson: Åsa Karlsson Telefon: 019-17 68 82 Telefax: 019-17 70 87 E-post: asa.karlsson@scb.se 0.5 Producent Se ovan under 0.4 Ansvarig. 0.6 Uppgiftsskyldighet Uppgiftsskyldighet föreligger inte.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(347) 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 9 kap. 4 sekretesslagen (1980:100). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204) och datalagen (1973:289) för behandling som påbörjats före personuppgiftslagens ikraftträdande. På statistikområdet finns dessutom särskilda regler för personuppgiftsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om vissa personregister för officiell statistik. 0.8 Gallringsföreskrifter HEK berörs ej av gallringsföreskrifter. 0.9 EU-reglering Inga tvingande EU-direktiv finns på inkomststatistiken. 0.10 Syfte och historik Syftet är att kartlägga den disponibla inkomstens fördelning bland hushållen samt att därvid belysa inkomststruktur med hänsyn tagen till egna inkomster samt skatter och transfereringar. För vissa år kan förmögenhetsfördelningen bland hushållen beskrivas. Uppgifter från undersökningen finns för åren 1975, 1978 samt 1980-1999. 0.11 Statistikanvändning Användarna utgörs framförallt av departement, statliga myndigheter, utredningar, intresseorganisationer, forskningsinstitutioner, nyhetsmedia och privatpersoner. HEK utgör basmaterial till SCB:s mikrosimuleringsmodell FASIT. I FASITmodellen är det möjligt att simulera budget- och fördelningseffekter av ändringar i skatte- och bidragssystem. 0.12 Uppläggning och genomförande HEK, som är en urvalsundersökning, genomförs varje år. Populationen består av samtliga hushåll och individer som var folkbokförda i landet någon gång under undersökningsåret. Som urvalsram används RTB (Registret över totalbefolkningen) och urvalsstorleken har varierat mellan 10 000-19 000. För undersökningsåret 1999 var urvalsstorleken ca 17 000. Urvalet utgörs av individer som är 18 år eller äldre. Både urvalspersonen och de personer som tillhör hans/hennes hushåll ingår i undersökningen. Datainsamlingen

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(347) sker dels via en intervju och dels via insamling av uppgifter från administrativa register. Under intervjun, som pågår under januari-april året efter undersökningsåret, ställs frågor om hushållets sammansättning samt barnomsorgs- och boendeutgifter. Till individerna i hushållet ställs också frågor om sysselsättning, arbetstid, yrke, utgifter för tandvård, läkemedel och sjukvård. Uppgifter om inkomster, transfereringar och skatter hämtas från SCB:s register Inkomst och förmögenhet (IoF). Registret innehåller uppgifter från bl. a. Riksskatteverket, Riksförsäkringsverket, Centrala studiestödsnämnden och kommunerna. För beräkning av inkomst från näringsverksamhet, olika intäktsoch kostnadsposter för näringsidkare m.m. har uppgifter från standardiserade räkenskapsutdrag (SRU) använts. Datainsamling via självdeklarationer görs för individer som redovisat realisationsvinster/-förluster vid försäljning av ex värdepapper och fastigheter det aktuella undersökningsåret. 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar Utveckling av disponibel inkomst och ekvivalensskalor ingår i projektet översyn av den ekonomiska statistiken. Detta medför förändringar i inkomstbegreppen och redovisningen av disponibel inkomst per konsumtionsenhet.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(347) 1 Översikt 1.1 Observationsstorheter I undersökningen ingår samtliga individer (och hushåll) som levde i Sverige någon 1999. I den officiella publiceringen används begreppet fördelningspopulation. Det innebär att individer och hushåll som vistas/bor på som bor på s.k. institution (t.ex. ålderdomshem, gruppboende, fängelse) inte ingår i redovisningen. Individerna och hushållen ska också ha funnits i Sverige hela året (både den 1 januari och den 31 december). De viktigaste variablerna i HEK kan delas in i bakgrunds- och klassificeringsvariabler, inkomstvariabler samt skatte- och avdragsvariabler. Nedan redovisas några av de viktigaste variablerna i undersökningen Bakgrunds- och klassificeringsvariabler De viktigaste bakgrunds- och klassificeringsvariabler är hushållstyp (kosthushåll och familjeenhet), konsumtionsenhet, ålder, kön, sysselsättningsgrad, socioekonomisk indelning. Kön och ålder hämtas från urvalsramen RTB (SCB:s register över totalbefolkningen). Övriga variabler härleds med hjälp av uppgifter från intervjun och administrativa register. Inkomstvariabler Ett stort antal inkomstvariabler härleds från administrativa register. Det gäller löneinkomst, företagarinkomst, sammanräknad förvärvsinkomst och arbetsinkomst som är inkomster kopplade till förvärvsarbete. Inkomst av kapital är summan av ränta, utdelning och reavinst. Faktorinkomst är summan av löneinkomst, företagarinkomst, inkomst från fåmansföretag och inkomst av kapital. Disponibel inkomst är huvudinkomstbegrepp vid redovisning av inkomstfördelningen. Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Förutom de skapade inkomstvariablerna finns variabler inom olika transfereringsområden. Ersättningar i samband med sjukdom Sjukpenning, havandeskapspenning, rehabiliteringsersättning m.m. Pensioner och livräntor Pension, delpension, livränta, handikappersättning m.m. Familjestöd Bostadsbidrag, socialbidrag, underhållsbidrag, barnbidrag, föräldrapenning m.m. Studiestöd Studiemedel (lån och bidrag), studiebidrag, vuxenstudiestöd, utbildningsbidrag för doktorander m.m. Arbetsmarknadsstöd Dagpenning vid arbetslöshet, kontant arbetsmarknadsstöd, ALU-ersättning, övriga utbildningsbidrag m.m. Ersättning i samband med militärtjänst Dagersättning och uttryckningsbidrag i samband med värnpliktig grundutbildning m.m. Övriga positiva transfereringar Vårdbidrag, närstående penning, dagpenning vid repetitionsutbildning och civilförsvarsutbildning m.m.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(347) Skatte- och avdragsvariabler Skatte- och avdragsvariabler hämtas från administrativa register (taxeringsuppgifter från RSV). Det gäller statlig och kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster, kapitalskatt, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt, slutlig skatt. Dessutom finns uppgift om allmänna egenavgifter och egenavgifter för företagare. I undersökningen finns också variabler som används vid beräkning av skatt, t.ex. underlag för fastighetsskatt, pensionsavgifter, sjukförsäkringsavgifter, grundavdrag, skuldräntor, särskilt grundavdrag, realisationsförluster, allmänna avdrag. 1.2 Statistiska målstorheter Medelinkomsten för individer och hushåll i Sverige 1999 samt utvecklingen över tiden. Objektgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper Fördelningspopulationen (hushåll som funnits i Sverige hela året. Hushåll på institution ingår ej) Hushållstyp, Hushåll efter antal barn, Hushåll efter ålder, Hushåll efter födelseland och antal år i Sverige, Decilgrupper efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet, Percentilgränser, Hushåll efter referenspersonens socioekonomiska tillhörighet, Disponibel inkomst, Disponibel inkomst per konsumtionsenhet, Lön, Företagarinkomst, Ränta/utdelning, Reavinst/reaförlust Faktorinkomst, - - - - Socialbidrag Arbetsinkomst Inkomstsummor, Medelvärde, Median, Percentiler, Ginikoefficient Fördelningspopulationen (individer som funnits i Sverige hela året. Individer på institution ingår ej) Förvärvsarbetande/ej förvärvsabetande, Socioekonomisk grupp Decilgrupp efter förvärvs- och kapitalinkomst Lön, Företagarinkomst, Arbetsinkomst, Skatt - - - - Inkomstsummor, Medelvärde, Median, Percentiler, Ginikoefficient

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(347) 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata Observationsregister med individuppgifter och hushållsuppgifter bevaras för vidareanvändning. En första presentation av de viktigaste resultaten sker i form av ett pressmeddelande. Ett Statistiskt meddelande publiceras i tryckt form och som pdf-fil på SCB:s hemsida. Publikationsserie-nummer är IF 21 SM. Delar av statistiken finns tillgänglig via Sveriges statistiska databaser (SSD) på internet. 1.4 Dokumentation och metadata För varje årgång skapas en variabelförteckning som innehåller information om population och redovisningsgrupper, bakgrunds- och klassifieringsvariabler och inkomst- och utgiftsvariabler. Dessutom skapas ett dokument ( Ireg inklusive Extreg) som är en förteckning över alla HEKvariabler och alla variabler som kommer från externa register.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(347) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarande Som urvalsram används registret över totalbefolkningen (RTB). Alla individer som är 18 år eller äldre och förekommer i RTB vid urvalstillfället ingår i urvalsramen. De brister som finns när det gäller urvalsramens täckning av målpopulationen är små. Övertäckningen var ca 3% i HEK 1999. I övertäckningen ingår numera de som har mycket låga eller ofullständiga inkomst-, bidrags- eller taxeringsuppgifter. Före 1995 års undersökning redovisades dessa som bortfall men för att undvika att den metod för bortfallskompensation som används ska leda till överskattning av hushållens inkomster har vi valt att betrakta dem som övertäckning. Den undertäckning som förekommer förklaras främst av det tidsglapp som finns mellan urvalsdragning och referenstidpunkt, vilket betyder att vi saknar information om de individer som ej fanns i RTB vid urvalstillfället men tillkommit fram t o m den 31/12 undersökningsåret. Undertäckningen bedöms dock vara liten. 2.2 Urvalsförfarande HEK är en urvalsundersökning där urvalet är ett s.k. nätverksurval. Detta innebär att ett urval av primärobjekt, i detta fall individer, dras från urvalsramen. Runt de utvalda primärobjekten bildas sedan nätverk vilket i HEK motsvaras av hushållet runt urvalspersonen. Det vill säga samtliga individer i hushållet (nätverket) utgör observationsobjekt. Urvalet dras som ett obundet slumpmässigt urval utan återläggning (OSU-UÅ) inom respektive strata. Med detta menas att från varje strata dras ett OSU av individer. Urvalsstorleken har under åren varierat mellan ca 10 000 och 19 300 (1997). I 1999 års undersökning var urvalet 17 400. Typ av stratifiering har också varierat över åren. 1999 utgjordes urvalet av sex strata: individer med handikappersättning (350), individer med vårdbidrag för funktionshindrat barn (250), individer boende i bostadsrättslägenhet (4 300), individer 75 år eller äldre (2 100), övriga individer (10 200) samt avlidna/utvandrade (200). Individerna tillhör endast ett strata där strata skapas enligt samma ordning som de räknades upp ovan. För personer 75 år och äldre är urvalet förstärkt för att säkrare kunna belysa äldre personers situation. Ett särskilt stratum för boende i bostadsrätt finns eftersom HEK har en samordning med BHU (Bostads- och hyresundersökningen). Strata för personer med handikappsersättning och för personer med vårdbidrag har tillkommit i HEK99 pga. att Socialstyrelsen

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(347) beställt en specialundersökning för dessa. 2.3 Mätinstrument Mätinstrumentet är ett intervjuformulär som används i en datorstödd telefonintervju. Nedan redovisas frågorna i intervjuarformuläret och intervjuarinstruktionerna. Exempel på felkällor vid intervjutillfället är att uppgiftslämnaren kan missförstå frågorna intervjuaren ställer eller svaret uppgiftslämnaren ger kan registreras felaktigt. För att minimera dessa felkällor finns i datorstödet ett inbyggt kontrollsystem. Minnesfel kan också förekomma eftersom en del av frågorna avser förhållanden minst 12 månader bakåt i tiden. Intervjuformulär (T1) Under januari/februari fick Du/Ditt hushåll information från SCB att Du är utvald att delta i undersökningen om Hushållens Ekonomi för 1999. Enligt de uppgifter som vi har, bestod ert hushåll av följande personer: Person 1-8 visas på skärmen med namn och personnummer, 1 = UP. Såg hushållet ut så här 31/12 1999? 1 JA 2 NEJ, LÄMNAT 3 NEJ, TILLKOMMIT 4 NEJ, BÅDE LÄMNAT OCH TILLKOMMIT 5 NEJ, UP FLYTTAT INOM RIKET 6 NEJ, UP PÅ INSTITUTION (ÅLDERDOMSHEM, SJUKHEM, GRUPPBOENDE ELLER DYLIKT) (Alt 6 förekommer inte om hushållet är ett s.k. *-hushåll) 7 NEJ, UP PÅ INSTITUTION, (FÄNGELSE, MENTALVÅRD) 8 NEJ, UP DÖD/UTVANDRAD (T0) AVBRYT INTERVJUN, FORTSÄTT SÖK UP OM SVAR T1=5 AVBRYT INTERVJUN, KODA ÖVERTÄCKNING PÅ UB OM SVAR T1=6,7,8 (T2) Vilka av de uppräknade ingick i hushållet 31/12 1999? Person 1-8 visas på skärmen, 1 = UP. SKRIV IN SIFFRORNA FÖR PERSONERNA SOM INGÅR I HUSHÅLLET! SKRIV SIFFRORNA MED MELLANSLAG MELLAN VARJE SIFFRA. (T3)

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(347) Hur många har tillkommit? ANTAL: FEM ELLER FLER, SKRIV 5 (KOLL) Hushållet bestod alltså den 31/12 1999 av:... 1 STÄMMER 2 STÄMMER INTE (T4) Tillagd person 1: Vad heter den (första) tillagda personen? SKRIV FÖR- O EFTERNAMN (T5) Vilket år är han/hon född? ÅRET ANGES MED 4 SIFFROR, T EX 1899, 1912. 9999 VET EJ/VILL EJ SVARA ÅR:

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(347) (T5A) MÅN: 99 VET EJ/VILL EJ SVARA (T5B) DAG: 99 VET EJ/VILL EJ SVARA (T6) Och de 4 sista siffrorna i personnumret? 9999 VET EJ/VILL EJ SVARA (T6A) Är han/hon... 1 12 år eller yngre 2 13-15 år 3 16 år eller äldre 9 VET EJ/VILL EJ SVARA (T7) Tillagd person 2: Vad heter den (andra) tillagda personen? SKRIV FÖR- O EFTERNAMN osv Frågorna T4-T6A upprepas för de andra tillagda personerna (max 5). BFORAN (A1) Har hushållet sett likadant ut, dvs varit oförändrat, under hela 1999? Exempel på förändringar kan vara att någon flyttat in i eller ut ur hushållet, återkommit efter boende på annan ort eller avlidit. Barn födda under 1999 ska ej räknas som förändring. FÖLJANDE PERSONER INGICK I HUSHÅLLET DEN 31/12 1999 1 JA, OFÖRÄNDRAT 2 NEJ, FÖRÄNDRAT 9 VET EJ/VILL EJ SVARA BBOOVR (I01) Fanns det några övriga boende i bostaden den 31/12 1999, utöver de personer som hör till ditt hushåll? ÖVRIGA BOENDE KAN EXEMPELVIS VARA INNEBOENDE/ÄLDRE SLÄKTINGAR 1 JA

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(347) 2 NEJ 9 VET EJ/VILL EJ SVARA

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13(347) BBOANT (I02) ANTALET ÖVRIGA BOENDE: 99 VET EJ/VILL EJ SVARA BBOALD (I03) Vilken ålder/vilka åldrar hade den personen/de personerna? OM FLERA SVAR ANGES, SKRIV MELLANSLAG MELLAN VARJE. UNGEFÄRLIG ÅLDER GODKÄNNES. OM 99 ÅR ELLER ÄLDRE SKRIV 98. 99 VET EJ/VILL EJ SVARA T19-T20 ställs till hushåll där någon var 65 år eller äldre den 31/12 1999, s.k. *-hushåll. (T19) Bodde någon i hushållet i s.k. särskilt boende, t.ex. boende med heldygnsomsorg såsom ålderdomshem, sjukhem, gruppboende eller serviceboende i servicehus/servicelägenhet 31/12 1999? OBS! GÄLLER ÄVEN BOENDE I PRIVAT REGI. ALT 1 AVSER BOENDE DÄR MÖJLIGHET FINNS ATT FÅ VÅRD DYGNET RUNT OCH DÄR SAMTLIGA MÅLTIDER TILLHANDAHÅLLS. ALT 2 AVSER BOENDE DÄR ÄVEN PERSONER MED MINDRE OMFATTANDE VÅRDBEHOV KAN BO. 1 JA, SÄRSKILT BOENDE MED "HELDYGNSOMSORG" 2 JA, SERVICEHUS/SERVICELÄGENHET 3 NEJ 9 VET EJ/VILL EJ SVARA (T20) Vem/vilka bodde i det s.k särskilda boendet med heldygnsomsorg? SKRIV IN SIFFRORNA FÖR PERSONER MED SÄRSKILT BOENDE. SKRIV SIFFRORNA MED MELLANSLAG MELLAN VARJE SIFFRA. Person 1-15 visas på skärmen 20 ANNAN PERSON 99 VET EJ/ VILL EJ SVARA BRELUP (REL) De följande frågorna gäller <namnperson2 osv>. Vilken var din/hans/hennes, dvs <namnperson2 osv>, relation till <namnup>? Du/han/hon var <namnup>s.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14(347) 1 make/maka/sambo 2 barn eller sambos barn/fosterbarn 3 svärson/svärdotter 4 syskon/fostersyskon 5 svåger/svägerska 6 syskonbarn 7 förälder/förälders make(a) eller sambo/fosterförälder 8 svärfar/svärmor 10 morförälder/farförälder 11 barnbarn 12 annat 99 VET EJ/VILL EJ SVARA (RELANN) Ange typ av relation till <namnup> 99 VET EJ/VILL EJ SVARA F0A-F019 ställs till personer 16 år eller äldre. BSYSSEL (F0A) Vilken av följande sysselsättningar hade Du/han/hon den längsta tiden under 1999? 1 anställd 2 företagare i eget aktiebolag 3 företagare - ej aktiebolag 4 jordbrukare 6 studerande 8 arbetslös 10 pensionär/hemmafru/hemmaman 11 ANNAN SYSSELSÄTTNING 99 VET EJ/VILL EJ SVARA BANSTYP (F0AA) Är det en tidsbegränsad anställning eller är det en fast/tillsvidare anställning? 1 TIDSBEGRÄNSAD 2 TIDSBEGRÄNSAD MED FAST TJÄNST I BOTTEN 3 FAST/TILLSVIDARE 9 VET EJ/VILL EJ SVARA BANSBEG (F0AB) Vilken sorts tidsbegränsad anställning är det? 1 Vikariat utan fast tjänst i botten 2 Provanställning

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15(347) 3 Praktik/lärling 4 Feriearbete 5 Säsongsarbete 6 Objekts-/projektanställning 7 Kallas vid behov 8 Arbetsmarknadspolitisk åtgärd 10 Övrigt 99 VET EJ/VILL EJ SVARA

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 16(347) WFORV (F0B) Jobbade/förvärvsarbetade Du/han/hon någon gång under 1999? ALL FRÅNVARO MED LÖN FRÅN ARBETSGIVAREN (TEX SEMESTER) OCH ERSÄTTNING FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSA (TEX FÖRÄLDRA-/SJUKPENNING) RÄKNAS SOM FÖRVÄRVSARBETE. 1 JA 2 NEJ 9 VET EJ/VILL EJ SVARA WFORVLI (F0C) Har den normala förvärvsarbetstiden varit lika alla månader under 1999? -FÖRÄLDRA-/SJUKLEDIGHET, BETALD SEMESTER RÄKNAS EJ SOM FÖRÄNDRING AV FÖRVÄRVSARBETSTIDEN. 1 JA 2 NEJ 9 VET EJ/ VILL EJ SVARA WTIMLI (F0D) Hur många timmar per månad förvärvsarbetade Du/han/hon under 1999? -ALL FRÅNVARO MED LÖN (T EX SEMESTER) OCH ERSÄTTNING FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN (T EX FÖRÄLDRA-/SJUKPENNING). -OBS! ÖVERTID EL MERTID SOM TOGS UT I PENGAR SAMT EXTRA ARBETE (BISYSSLOR) SKA INTE RÄKNAS MED I FÖRVÄRVSARBETSTIDEN. DETTA TAS UPP I SENARE FRÅGA. -NORMAL FÖRVÄRVSARBETSTID PER MÅNAD ÄR CA 170 TIM OM MAN ARBETAR HELTID (=40 TIM/VECKA). ANTAL TIMMAR. 999 VET EJ/VILL EJ SVARA WTIMJAN (F01) Jag kommer nu att ställa frågor om arbetstiden under 1999 månad för månad. Hur många timmar förvärvsarbetade Du/han/hon) under JANUARI 1999? -ALL FRÅNVARO MED LÖN (T EX SEMESTER) OCH ERSÄTTNING FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN (T EX FÖRÄLDRA-/SJUKPENNING). -OBS! ÖVERTID EL MERTID SOM TOGS UT I PENGAR SAMT EXTRA ARBETE (BISYSSLOR) SKA INTE RÄKNAS MED I FÖRVÄRVSARBETSTIDEN. DETTA TAS UPP I SENARE FRÅGA. -NORMAL FÖRVÄRVSARBETSTID PER MÅNAD ÄR CA 170 TIM OM MAN ARBETAR HELTID (=40 TIM/VECKA).

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 17(347) ANTAL TIMMAR, eller: 0 INGET ARBETE DEN MÅNADEN 999 VET EJ/VILL EJ SVARA

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 18(347) WTIMFEB (F02) Under februari 1999? 0 INGET ARBETE DEN MÅNADEN 999 VET EJ/VILL EJ SVARA och så vidare till och med december BHELTID (F014) Motsvarade förvärvsarbetstiden heltid under hela året? 1 JA 2 NEJ 9 VET EJ/VILL EJ SVARA BOVERT (F015) Har Du/han/hon/arbetat övertid eller mertid som togs ut i pengar under 1999? 1 JA 2 NEJ 9 VET EJ/VILL EJ SVARA BOVERTT (F015A) Kan Du uppskatta antalet timmar för hela året (1999)? ANTAL TIMMAR: 9999 VET EJ/VILL EJ SVARA BBISYS (F016) Har Du/han/hon/ haft något betalt extraarbete och/eller bisyssla under 1999? 1 JA 2 NEJ 9 VET EJ/VILL EJ SVARA BBISYST (F016A) Kan du uppskatta antalet timmar för hela året (1999)? ANTAL TIMMAR 9999 VET EJ/VILL EJ SVARA (F017) Vilket yrke hade Du/han/hon under 1999? EX. KONTORIST, INGENJÖR, KONSULT OM HAN/HON HADE FLERA YRKEN, SKRIV DET SOM VARADE LÄNGSTA TIDEN.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 19(347) 9 VET EJ/VILL EJ SVARA

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 20(347) (F017A) Vilka var de huvudsakliga arbetsuppgifterna i det yrket? EX FÖR EN SOM ÄR KONTORIST ==> LÖNER -- " -- INGENJÖR ==> FÖRSÄLJNING -- " -- KONSULT ==> DATA 9 VET EJ/VILL EJ SVARA (F018) Var arbetade Du(han/hon)den längsta tiden under 1999? ARBETSGIVARENS/FÖRETAGETS NAMN 9 VET EJ/VILL EJ SVARA (F018A) I vilken ort ligger/låg den arbetsplatsen? 9 VET EJ/VILL EJ SVARA (F018B) Vilken var den huvudsakliga verksamheten på arbetsplatsen? 9 VET EJ/VILL EJ SVARA BFACKAN (F019AA) Var du/han/hon fackligt ansluten 1999? 1 JA 2 NEJ 9 VET EJ/VILL EJ SVARA BFACKCO (F019) Vilken facklig centralorganisation tillhörde Du/han/hon 1999? 1 LO 2 TCO 3 SACO 4 ANNAN 5 EJ FACKLIGT ANSLUTEN 9 VET EJ/VILL EJ SVARA F020BB-F020BF ställs om barn 0-12 år i hushållet. (F020BB) På vilket sätt ordnades tillsynen av honom/henne under 1999? (om barnet i förskoleklass eller skolan: efter förskoleklassens/skolans slut) FLERA ALTERNATIV FÅR ANGES.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 21(347) 1 Kommunal förskola (dagis) 2 -- " -- fritidshem 3 -- " -- familjedaghem/"dagmamma" inkl trefamiljssystem 4 Enskild (dvs privat/kooperativt/föräldradrivet/föreningsdrivet) förskola (dagis) 5 Enskilt (dvs privat/kooperativt/föräldradrivet/föreningsdrivet) fritidshem 6 Privat dagmamma/barnflicka 7 Annan barnomsorgsform (ex släktingar) 8 Barnet hemma med någon förälder som är kommunal dagbarnvårdare eller privat dagmamma 10 Barnet hemma med någon förälder (inkl föräldralediga) eller ensamt hemma 99 VILL EJ SVARA BKDAG (F020BB1) Hur många månader i kommunal förskola (dagis)? 99 VET EJ/VILL EJ SVARA BKFRI (F020BB2) Hur många månader i kommunalt fritidshem? 99 VET EJ/VILL EJ SVARA BKFAM (F020BB3) Hur många månader i kommunalt familjedaghem/"dagmamma" inkl trefamiljssystem? 99 VET EJ/VILL EJ SVARA BPDAG (F020BB4) Hur många månader i enskild (dvs privat/kooperativt/föräldradrivet föreningsdrivet) förskola (dagis)? 99 VET EJ /TILL EJ SVARA BPFRI (F020BB5) Hur många månader i enskilt (dvs privat/kooperativt/föräldradrivet föreningsdrivet) fritidshem? 99 VET EJ/VILL EJ SVARA BPDAGM (F020BB6) Hur många månader hos privat dagmamma/barnflicka? 99 VET EJ/VILL EJ SVARA BPANNAN (F020BB7) Hur många månader i annan barnomsorgsform (ex släktingar)? 99 VET EJ/VILL EJ SVARA BPFDAG (F020BB8) Hur många månader med barnet hemma med någon förälder som är kommunal dagbarnvårdare eller privat dagmamma?

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 22(347) 99 VET EJ/VILL EJ SVARA BPFHEM (F020BB10) Hur många månader med barnet hemma med någon förälder (inkl föräldralediga) eller ensamt hemma? 99 VET EJ/VILL EJ SVARA

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 23(347) BOMST (F020BD) Hur många timmar/vecka i genomsnitt hade barnet barnomsorg/ tillsyn under 1999? ANTALET TIMMAR/VECKA: 99 VET EJ/VILL EJ SVARA UOMSB (F020BE) Hur stor var den sammanlagda utgiften för barnomsorg/tillsyn av barnet under hela 1999? OM UTGIFTEN INTE KAN DELAS UPP MELLAN BARNEN SÅ VÄLJ ALT 8 OCH SKRIV IN HUSHÅLLETS SAMMANLAGDA UTGIFT I NÄSTA FRÅGA. 0 INGEN UTGIFT 8 UTGIFTEN KAN EJ DELAS UPP MELLAN BARNEN 9 VET EJ/VILL EJ SVARA UOMSS (F020BF) HUSHÅLLETS SAMMANLAGDA UTGIFT: 9 VET EJ/VILL EJ SVARA F021-F022 ställs till personer 16 år eller äldre. (F021) Om Du/han/hon)inte har haft något jobb/förvärvsarbete under 1999, men jobbat/förvärsarbetat tidigare: Vilket var Ditt (hans/hennes) yrke då? OM PENSIONÄR, ANGE YRKE/SYSSELSÄTTNING SOM HAN/HON HAFT UNDER SITT YRKESVERKSAMMA LIV 8 HAR INTE FÖRVÄRSVARBETAT TIDIGARE 9 VET EJ/VILL EJ SVARA (F021B) Vilka var de huvudsakliga arbetsuppgifterna i det yrket? EX FÖR EN SOM ÄR KONTORIST ==> LÖNER -- " -- INGENJÖR ==> FÖRSÄLJNING -- " -- KONSULT ==> DATA 9 VET EJ/VILL EJ SVARA BFARBAR (F022) Hur många år har Du(han/hon) förvärvsarbetat sammanlagt? UNGEFÄRLIGT ANTAL ÅR. RÄKNA EJ MED FERIEARBETE. 99 VET EJ/VILL EJ SVARA

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 24(347) FTL-F024B ställs till personer 20 år eller äldre. BTANDL (FTL) Var Du/han/hon hos tandläkare någon gång under 1999? 1 JA 2 NEJ 9 VET EJ/VILL EJ SVARA BTANDLA (FTLB) Hur många besök gjorde Du/han/hon hos tandläkare under 1999? 1 1 besök 2 2-3 besök 3 4-7 besök 4 8-12 besök 5 13-24 besök 6 25 besök eller flera 9 VET EJ/VILL EJ SVARA UTANDL (FTLU) Ungefär hur stora var Dina/hans/hennes utgifter för tandläkare under 1999? 1 1-500 kronor 2 501-1000 kronor 3 1001-2000 kronor 4 2001-3000 kronor 5 3001-5000 kronor 6 5001-7000 kronor 7 7001-10000 kronor 8 10001 kronor eller mer, nämligen... 11 INGEN UTGIFT 99 VET EJ/VILL EJ SVARA UTANDLK (FTLUA) UTGIFTEN I KRONOR: 9 VET EJ/VILL EJ SVARA BTANDH (FTH) Var Du/han/hon hos tandhygienist någon gång under 1999? 1 JA 2 NEJ 9 VET EJ/VILL EJ SVARA

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 25(347) BTANDHA (FTHB) Hur många besök gjorde Du/han/hon hos tandhygienist under 1999? 1 1 besök 2 2-3 besök 3 4-7 besök 4 8-12 besök 5 13-24 besök 6 25 besök eller flera 9 VET EJ/VILL EJ SVARA UTANDH (FTHU) Ungefär hur stora var Dina/hans/hennes utgifter för tandhygienist under 1999? 1 1-500 kronor 2 501-1000 kronor 3 1001-2000 kronor 4 2001-3000 kronor 5 3001-5000 kronor 6 5001-7000 kronor 7 7001-10000 kronor 8 10001 kronor eller mer, nämligen... 11 INGEN UTGIFT 99 VET EJ/VILL EJ SVARA UTANDHK (FTHUA) UTGIFTEN I KRONOR: 9 VET EJ/VILL EJ SVARA BTANAVS (F024B) Har utgiftens storlek för tandvård under 1999 påverkat dig/honom/henne så att du/han/hon har avstått från tandvård? 1 JA, HELT 2 JA, DELVIS 3 NEJ, INTE ALLS 9 VET EJ/VILL EJ SVARA F025-F026 ställs till personer 18 år eller äldre. BLAK (F025) Besökte Du/han/hon på grund av egen sjukdom eller egna besvär läkarmottagning, distrikssköterskemottagning eller läkare vid sjukhus någon gång under 1999? BESÖK FÖR LABORATORIEPROV SAMT HEMBESÖK AV LÄKARE ELLER SJUKSKÖTERSKA SKA INGÅ.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 26(347) OBS! OM PERSONEN VARIT INLAGD PÅ SJUKHUS SKALL DET INTE RÄKNAS. 1 JA 2 NEJ 9 VET EJ/VILL EJ SVARA BANTLAK (F026) Hur många besök gjorde Du/han/hon på läkarmottagning, hos distriktssköterska eller hos läkare på sjukhus på grund av egen sjukdom eller egna besvär under 1999? OBS! Räkna med besök för laboratorieprov samt hembesök av läkare eller sjuksköterska/distriktssköterska! 1 1 besök 2 2-3 besök 3 4-7 besök 4 8-12 besök 5 13-24 besök 6 25 besök eller fler 9 VET EJ/VILL EJ SVARA F029-F030 ställs till personer 18 år eller äldre i hushåll där någon är 65 år eller äldre samt till UP med handikappersättning. BGYM (F029) Har Du/han/hon behandlats av sjukgymnast/arbetsterapeut/logoped eller fått annan form av rehabilitering/habilitering under 1999? 1 JA 2 NEJ 9 VET EJ/VILL EJ SVARA BANTGYM (F030) Hur många gånger har Du/han/hon behandlats av sjukgymnast/arbetsterapeut/logoped eller fått annan form av rehabilitering/habilitering under 1999? 1 1 gång 2 2-3 gånger 3 4-7 gånger 4 8-12 gånger 5 13-24 gånger 6 25 gånger eller fler 9 VET EJ/VILL EJ SVARA F030BB-F030BE ställs till personer 18 år eller äldre.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 27(347) BFRIMED (F030BB) Nu kommer jag att ställa några frågor både om frikort för läkemedel och frikort för sjukvård. Hade du/han/hon frikort för läkemedel någon gång under 1999? MED FRIKORT MENAS ---> SE INSTRUKTION 1 JA 2 NEJ 9 VET EJ/VILL EJ SVARA BFRIJUN (F030JUN) Hade du frikort för läkemedel före den 1 juni 1999? 1 JA 2 NEJ 9 VET EJ/VILL EJ SVARA BANTMED (F030BC) Hur många månader hade du/han/hon frikort för läkemedel under 1999? AVRUNDA TILL HELA MÅNADER. OBS! TÄNK PÅ ATT FRIKORTET AVSER EN 12-MÅNADERSPERIOD OCH INTE KALENDERÅRET. 99 VET EJ/VILL EJ SVARA BMED (F030BD) Hur stora var dina/hans/hennes totala utgifter under 1999 för läkemedel utskrivna av läkare eller sjuksköterska? FRIKORT GAVS VID 1300 KR T.O.M. 31 MAJ 1999 OCH DÄREFTER VID 1800 KR 1 1-400 kronor 2 401-900 kronor 3 901-1300 kronor 4 1301-1800 kronor 5 1801 kronor eller mer, nämligen... 8 INGEN UTGIFT 9 VET EJ/VILL EJ SVARA UMED (F030BE) UTGIFTEN I KRONOR: 9 VET EJ/VILL EJ SVARA F030BEA ställs till personer 18-64 år. BMEDERS (F030BEA)

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 28(347) Fick du/hon/han dina/sina kostnader för läkemedel ersatta helt eller delvis av någon arbetsgivare? 1 JA 2 NEJ 9 VET EJ/VILL EJ SVARA

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 29(347) F030BF-F032BE ställs till personer 18 år eller äldre. BMEDAVS (F030BF) Har utgiftens storlek för läkemedel utskrivna av läkare eller sjuksköterska under 1999 påverkat dig/honom/henne så att du/han/hon har avstått från att lämna in recept/hämta ut läkemedel? 1 JA, HELT 2 JA, DELVIS 3 NEJ, INTE ALLS 9 VET EJ/VILL EJ SVARA BFRISJU (F032BB) Hade du/han/hon frikort för sjukvård någon gång under 1999? MED FRIKORT MENAS ---> SE INSTRUKTION 1 JA 2 NEJ 9 VET EJ/VILL EJ SVARA BANTSJU (F032BC) Hur många månader hade du/han/hon frikort för sjukvård under 1999? AVRUNDA TILL HELA MÅNADER. OBS! TÄNK PÅ ATT FRIKORTET AVSER EN 12-MÅNADERSPERIOD OCH INTE KALENDERÅRET. 99 VET EJ/VILL EJ SVARA BSJUKA (F032BD) Hur stora var dina/hans/hennes totala utgifter under 1999 för sjukvård? DET HÖGSTA BELOPP SOM FÅR TAS UT FÖR ÖPPEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD M.M. VAR 900 KR. ÄVEN BESÖK HOS DISTRIKTSSKÖTERSKA, BESÖK FÖR LABORATORIEPROV, BESÖK HOS SJUKGYMNAST ELLER ARBETSTERAPEUT SAMT HEMBESÖK AV LÄKARE ELLER SJUKSKÖTERSKA/DISTRIKTSSKÖTERSKA. 1 1-400 kronor 2 401-900 kronor 3 901 kronor eller mer, nämligen... 8 INGEN UTGIFT 9 VET EJ/VILL EJ SVARA USJUKA (F032BE) UTGIFTEN I KRONOR:

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 30(347) 9 VET EJ/VILL EJ SVARA F032BEA ställs till personer 18-64 år. BSJUERS (F032BEA) Fick du/hon/han dina/sina kostnader för sjukvård ersatta helt eller delvis av någon arbetsgivare? 1 JA 2 NEJ 9 VET EJ/VILL EJ SVARA F032BF ställs till personer 18 år eller äldre. BSJUAVS (F032BF) Har utgiftens storlek för sjukvård under 1999 påverkat dig/honom/henne så att du/han/hon har avstått från sjukvård? 1 JA, HELT 2 JA, DELVIS 3 NEJ, INTE ALLS 9 VET EJ/VILL EJ SVARA F045-F046 ställs till personer 18 år eller äldre i hushåll där någon är 65 år eller äldre samt till UP med handikappersättning. BHJALP (F045) Betalade Du hyra eller avgift under 1999 för hjälpmedel p.g.a. funktionshinder eller rörelsehinder? T.ex. rullstol, rollator, speciellt anpassad säng eller stol, hörapparat, telefonförstärkare, hörselslinga för TV. 1 JA 2 NEJ 9 VET EJ/VILL EJ SVARA UHJALP (F046) Hur mycket betalade Du/han/hon i hyra eller avgift under 1999 för dessa hjälpmedel? 9 VET EJ/VILL EJ SVARA F046A ställs till personer med handikappersättning. BAVSHJA (F046A) Har utgiftens storlek för hjälpmedel påverkat dig så att du har avstått från hjälpmedel?