2014 Resultatredovisning 51

2014 Resultatredovisning 51

Ruben Östlund, Anita Wall och Roy Andersson väntar i köket på Café Opera inför Guldbaggenomineringarna Foto: Christopher Mair Baker Karim intervjuar Taye Selasi Foto: Christopher Mair Liv Ullmann, Hedersguldbaggen Foto: Patrik Österberg Jag är inte beredd att dö än av Fredrik Egerstrand och Kalle Gustafsson Jerneholm Foto: Svenska Grammofonstudion Omslag Saga Becker, bästa kvinnliga huvudroll för Nånting måste gå sönder. Foto: Andreas Lind Kläddesigner: Lamija Suljevic Stylist: Bahareh Ardakani Hår och make up: Linda Sundqvist Form och produktion: Sara Böttiger, Jonas Böttiger Tryck: Elanders 52

Innehåll 3 4 6 6 7 8 VD har ordet Regeringsuppdrag Stärka den svenska filmen Film- och visningsåret 2014 en första summering Svensk filmproduktion behöver mer resurser Produktionsstöd till ny svensk film Lång spelfilm Dokumentärfilm Kortfilm 26 Film möter publik i hela landet Utveckling av stöden till distribution och visning Stöd till lansering av svensk långfilm Stöd till spridning av svensk kort- och dokumentärfilm Den importerade kvalitetsfilmens väg till publiken Stöd till parallelldistribution Stöd till digitalisering av biografer Biografernas utvecklingsbehov efter digitaliseringen Textning och syntolkning Tillgänglig bio 39 16 4 8 10 11 11 11 11 13 18 18 20 22 23 25 Internationella samproduktioner Stöd till utveckling av dramaserier Moving Sweden Ny form för det publikrelaterade stödet Filmavtalets mål om jämställdhet Svensk film i utlandet Internationella filmfestivaler Internationellt lanseringsstöd och svensk filmexport Svenska fokus/filmveckor Öka tillgängligheten till och kunskapen om film Digitaliseringen av filmarvet De första 62 filmerna blir digitaliserade De digitaliserade filmerna ska nå publiken Filmarkivet Filmarkivet.se Biblioteket Cinemateket Cinemateket i en digital värld 32 36 36 38 38 40 40 40 41 42 45 46 48 Filmen och de unga Film i skolan Fördjupade satsningar kompisskolor och läroböcker Ett drivande och effektivt filminstitut Jämställdhet Nordicwomenfilm.com Unga kvinnors filmskapande Breddad representation och tillgänglighet Filmrummet Filminstitutet och regional filmverksamhet Nya former för kommunikation Omvärldsanalys och statistik Utvecklingen av organisationen Filmhuset Filmhusets biografer och konferensrum Ekonomi Filmkulturen Filmavtalet 1

2 Foto Marie-Therese Karlberg

Ett framgångsrikt svenskt ılmår Dags att summera ännu ett händelserikt filmår. Svensk film nådde den högsta marknadsandelen på biograferna sedan Millenniefilmerna tog svenska publiken med storm 2009. Samtidigt kämpar filmbranschen med en hård ekonomisk realitet. En stor del av förtjänsten för de höga publiksiffrorna på bio 2014 går till Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, av Felix Herngren, som hade över en och en halv miljon besökare. Men även barnfilmerna bidrog till höga biopubliksiffror, och dokumentärfilmer fortsatte att locka. Tusen bitar av Magnus Gertten sågs exempelvis av så många som 140 000 personer. Men främst kanske det blev ett år som går till historien för framgångarna på internationella festivaler. Naturligtvis tänker vi på att Roy Andersson fick ett Guldlejon i Venedig för sin En duva satt på en gren och funderade på tillvaron. Därmed fullföljde Roy Andersson den filmestetik han utvecklat under decennier, och som han är ensam om. Det är stort att en liten filmnation som Sverige samtidigt kan ha en film i Cannes där Ruben Östlunds film Turist fick juryns pris. 2014 var första gången vi kunde konstatera att vi finansierat lika många kvinnliga som manliga filmskapare. Vi använde också stora delar av året åt att ta fram en handlingsplan för bredare representativitet och högre tillgänglighet så att alla berättar röster ska ha samma chans att komma fram och nå ut. Det är en utmaning att ta det uppdraget på allvar samtidigt som filmbranschen befinner sig i djup ekonomisk kris. Vad vi vill är att svensk film ska beröra alla. Imorgon tillhör filmerna vår filmhistoria, och då måste de hålla den högsta kvaliteten och representera alla berättarröster. När vi under 2014 inlett det viktiga arbetet med att digitalisera det svenska filmarvet kan vi konstatera att de fina svenska filmer som skapats under förra århundradet håller hög kvalitet, även om mångfalden inte är påfallande. När vi nu digitaliserar filmerna erbjuder vi dem även för visning i hela landet på biografer och för skolbio med medföljande lärarhandledningar. Intresset är stort. Framtidens publik måste också få se sin samtid tolkad och berättad. Anna Serner VD Svenska filminstitutet 3

Flugparken Foto Måns Månsson Foto Karolina Pajak Hemma Foto Fredrik Wenzel Regeringsuppdrag Svenska Filminstitutet har fått i uppdrag av staten att genomföra filmpolitiken i Sverige med målsättningen att stärka filmen i alla led. Som grund för Filminstitutets verksamhet finns målen i 2013 års Filmavtal och den statliga filmpolitiken. Utifrån detta har Filminstitutet identifierat ett antal huvuduppdrag för att långsiktigt kunna driva frågor som rör filmen på ett effektivt sätt. Filminstitutets fyra huvuduppdrag: Stödja produktion och utveckling av värdefull svensk film. Stödja distribution och visning av värdefull film i olika visningsfönster i hela landet. Bevara, utveckla och tillgängliggöra det svenska filmarvet. Samverka internationellt och stärka export och visning av svensk film utomlands. Turist Foto Nadja Hallström Still Born Foto Åsa Sandzen Gentlemen Ett urval av Guldbagge belönade filmer samt Biopublikens pris. 4

Micke & Veronica Långsiktiga visioner Sverige ska bli en ledande filmnation i Europa. Svensk film ska i kraft av sin bredd och attraktionskraft vara publikens första val. Det svenska filmarvet ska vara känt och en angelägenhet för alla. Alla ska ha tillgång till kunskap om film och ett kvalitativt filmutbud. Svensk film ska exporteras och visas över hela världen. Foto Jonath Mathew Foto Roy Andersson Filmproduktion Fokusområden Filminstitutet har omsatt huvuduppdragen i tre fokusområden: 1. Stärka den svenska filmen 2. Öka tillgängligheten till och kunskapen om film 3. Ett drivande och effektivt Filminstitut En duva satt på en gren och funderade på tillvaron Nånting måste gå sönder Foto Ida Lindgren 5

Stärka den svenska ılmen Här redovisas Filminstitutets stöd till produktion av lång spel- och dokumentärfilm och kortfilm, de nya satsningarna Moving Sweden och dramaseriestöd, utvecklingen när det gäller jämställdheten i stödgivningen liksom stöd till lansering av svensk film internationellt. Avsnittet inleds med en kortare genomgång av film- och visningsåret 2014 och innehåller även diskussioner om det publikrelaterade stödet och hur de senaste årens utveckling i filmbranschen har påverkat dess förutsättningar. Film- och visningsåret 2014 en första summering Den svenska marknadsandelen av biografbesöken 2014 landade på 25,1 procent. Det är strax över 2013 och under 2000-talet var den bara högre 2009. Trots det nådde vi inte målet i filmavtalet om högst marknadsandel i Norden, både Finland och Danmark hade högre marknadsandel på cirka 27 procent medan Norge hamnade strax över 24 procent och Island på drygt 13. Totalt gjordes cirka 16,3 miljoner biobesök, vilket är knappt två procent färre än föregående år. Så när som på en film var det lika många filmer (247) som hade premiär 2014 som året innan. Däremot sjönk marknadsandelen för den amerikanska filmen till drygt 58 procent från drygt 64, vilket bland annat förklaras av att Hobbit: Smaugs ödemark detta år betraktades som en nya zeeländsk film. 20 filmer nådde fler än 200 000 besökare på biograferna under 2014, av dessa var sex svenska. Både generellt och för den svenska filmen var det färre filmer än de två föregående åren, men i nivå med hur det såg ut 2011 och 2010. För den svenska filmen var det framför allt en enskild film, Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, och barn-, ungdoms- och familjefilm som lockade publiken till biograferna. Dessa filmer stod för nära 30 procent respektive drygt 40 procent av de 4,1 miljoner besök som gällde svensk film. Av de svenska filmer som hade premiär 2014 var det Sune i fjällen, Det övergripande målet är att främja svensk filmproduktion av hög kvalitet och hög attraktionskraft. Ur filmavtalet Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Felix Herngren. Foto: NICE FLX /Pictures Buena Vista International Sweden. 6

Bamse och tjuvstaden, Micke & Veronica, LasseMajas detektivbyrå Skuggor över Valleby och Medicinen som hade störst publik. Antalet verksamma biografer och salonger minskade med cirka fem respektive tre procent mellan 2013 och 2014. Att minskningen var större för biograferna än salongerna förklaras av att ett antal biografer på mellanstora orter utökades med fler salonger. De nedlagda salongerna fanns å andra sidan framför allt i ensalongsbiografer på mindre orter och hade få föreställningar per år. Bamse och tjuvstaden av Christian Ryltenius. Foto: Tre vänner. Svensk films marknadsandel av biobesöken landade på 25,1 procent, den högsta sedan 2009. En av de mest sedda svenska filmerna som hade premiär under 2014 var Bamse och tjuvstaden med drygt 320 000 besök. Totalt gjordes cirka 16,3 miljoner biobesök. Svensk filmproduktion behöver mer resurser Svensk film är i flera avseenden stark. Den svenska marknadsandelen på biograferna har varit relativt hög under senare år och ligger på cirka 25 procent, flera filmer har gått väldigt bra och svensk film och seriedramatik är mycket framgångsrik internationellt. Men det finns också allvarliga problem som utmanar den svenska filmbranschen. I digitaliseringens kölvatten säljer visserligen några filmer mycket biljetter men flera filmer går betydligt sämre än förväntat, marknadens oförutsägbarhet har ökat. Intäktsmöjligheterna utanför biograferna har försämrats avsevärt de sista åren. Dvd-marknaden som förut var en trygg inkomstkälla har minskat med 50 procent i konsumentledet sedan 2009 och vod-marknaden (video on demand) har inte kompenserat det intäktsbortfall detta inneburit i produktionsledet. Att många ser svenska filmer på streamingtjänster, som bryter mot svenska upphovsrättslagar och inte betalar till upphovsrättshavarna eller bidrar till produktion av ny film, bidrar också till minskade intäkter. Sammanfattningsvis kan sägas att det blivit väsentligt svårare för producenter, distributörer och andra investerare att få tillbaka sitt investerade kapital. Vi riskerar att få se en utslagning inom filmbranschen de närmsta åren vilket är oroande. En svag bransch har sämre förmåga att attrahera kapital och sämre möjligheter att satsa på utveckling och produktion av nya projekt med hög kvalitet. Inte minst minskar riskbenägenheten, vilket skulle kunna leda till en nedåtgående spiral där de val som görs blir fegare, fler filmer bygger på förlagor och till filmer med sämre finansiering vilket minskar möjligheterna att nå den kvalitet som behövs för att såväl locka publik i Sverige som för att lyckas internationellt. En fortsatt hög marknadsandel på biograferna, som kan ses som ett tecken på att det finns en film för en stor del av publiken, förutsätter att det produceras filmer som riktar sig till en bred publik och motiverar stöd till sådan film. Men utvecklingen av svensk filmkultur är också beroende av filmer som är konstnärligt mer utmanande utan att nödvändigtvis ha samma potential till en stor publik. Det är angeläget att såväl stödsystemets utformning som tillgängliga resurser inte innebär att stöd till en typ av film sker på bekostnad av stöd till andra typer. För att kunna ta hand om alla typer av film på bästa sätt behövs en ökad finansiering. Filminstitutet har sedan 2013 möjlighet att ge stöd till flera nya områden som konvergerad media och inte minst till det framgångsrika dramaserieformatet. De nya områdena är bra och utvecklingen gynnar strategier för rörlig bild istället för en uppdelning av rörlig bild-medier i olika separata branscher. I 2013 års Filmavtal avsattes 19 miljoner kronor till utveckling av dramaserier medan satsningen på konvergerad media inte följdes av ökade resurser. För att kunna utnyttja den stora potential som både de traditionella filmformaten och dessa viktiga nya stödområden bär med sig behövs ordentligt stärkta ekonomiska stödmöjligheter. 7

Produktionsstöd till ny svensk film Under 2013 och 2014 genomförde Filminstitutet en tankesmedja med personer från både filmbranschen och angränsande verksamhetsområden. Syftet var att försöka hitta nycklarna till en stödgivning och verksamhet som hjälper alla filmer att få en högre kvalitet. Bland de slutsatser vi tog med oss från tankesmedjans arbete är att vi behöver vara tydliga med vad vi menar med kvalitet, att vi behöver öka medvetenheten om kvalitet inom svensk film. Vi kunde också konstatera att vi i relation till våra nordiska grannar ger förhållandevis lite i utvecklingsstöd. Arbetet har därför också lett till att vi ser ett behov av ytterligare genomlysning av beslutssystemen och vi kommer därför att under 2015 göra en översyn av produktionsstödssystemet i dialog med filmbranschen. Kvalitetsbegreppet har förtydligats med att vi med det avser originalitet, angelägenhet och hantverksskicklighet. Dessa begrepp används som utgångspunkt för motivering av alla stödbeslut. För att nå hög kvalitet över tid menar vi att jämställdhet och mångfald är nödvändigt för att utmana normer, berättarspråk och konstnärliga uttryck. För att representativiteten inom film ska öka har vi kompletterat vår handlingsplan för jämställdhet med en handlingsplan för breddad representation och ökad tillgänglighet. Även dessa begrepps innebörd behöver medvetandegöras hos beslutsfattare och sökanden. Filmrummen används som ett av våra verktyg för att medvetandegöra. Under året har dessa bland annat haft rubrikerna: Black Is the New Black, Från cyborger till dragqueens, Genustrubbel på 70-talet: När kvinnorörelsen greppade filmkameran och African Women in Film. värderingar, kön, hbtq, etnicitet, funktionsförmågor och geografi. Utifrån de ansökningar som kom in 2014 kan vi konstatera att det arbete som bedrivits för ökad jämställdhet och de nya initiativ som tagits för att en mångfald av berättelser ska nå publiken, att långfilmskonsulenterna tydligare än förut efterfrågar projekt med mångfaldsaspekter, har banat väg för en generation nya röster som tidigare inte synts så mycket i svensk film. Vi kan också se att antalet ansökningar från kvinnliga filmskapare är relativt högt men det är fortsatt en utmaning för konsulenterna att nå filmavtalets mål om att stödgivningen ska utgå från ett mångfaldsperspektiv och att stöden ska fördelas jämnt mellan kvinnor och män. Man kan också se att det är svårt att hitta de stora filmerna som har ambitionen att nå en stor publik både i Sverige och utomlands. Det är viktigt för filmens relevans i samhället att vi får fram filmer som kan fungera som lägereldar att samlas kring, filmer som många vill se men som samtidigt bidrar till det offentliga samtalet och som hjälper till att bygga Sveriges ryktbarhet som filmnation. Tusen bitar av Magnus Gertten och Stefan Berg Foto: TriArt Film Lång spelfilm Filminstitutet har två filmkonsulenter som kan ge stöd till lång spelfilm. Under 2014 beslutades om produktionsstöd till 20 långa spelfilmer varav 6 fick automatstöd. Av de filmer som har fått stöd är sju riktade till målgruppen barn och unga. Bland dem finns Min lilla syster om fallna isprinsessor, systerrivalitet och drömmar som gått fel, filmatiseringen av första delen i den framgångsrika bokserien Cirkeln och ungdomsfilmen Unga Sophie Bell. Utifrån de ansökningar vi får in kan vi dock se att det är svårt att hitta och finansiera filmer för de yngre barnen. Under hösten 2014 inleddes därför ett arbete som syftar till att stärka den svenska barnfilmen under 2015 och 2016. Trenden att utgå från kända förlagor fortsätter. Av de stödda filmerna 2014 märks vid sidan av redan nämnda Cirkeln till exempel filmatiseringen av Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken och Kristian Lundbergs Yarden. Även bland automatstöden finns filmer skapade utifrån litterära förlagor som Fredrik Backmans En man som heter Ove och Martina Haags Glada hälsningar från Missångerträsk. Men här märks också att tidigare framgångsrika filmer är en lockande utgångspunkt för nya filmer, till exempel Så ock på jorden som kan ses som en fortsättning på Så som i himmelen (2004) och Sune i fjällen som är den tredje filmen i den nya serien om karaktären Sune. Bland filmerna som fått stöd finns också exempel på filmer av en karaktär som tidigare funnits i begränsad utsträckning. Här är kanske det främsta exemplet Dyke Hard, en action-komedi -Sci-fimusikal. Filminstitutet tar uppdraget om att verka för att det finns en mångfald berättelser från hela Sverige på största allvar då vi menar att filmen har en viktig roll för att överbrygga främlingskap som lägger grunden för fördomar, diskriminering och rädslor. Med en mångfald av berättelser menar vi variation såväl framför som bakom kameran i allt från genrer, estetik och formspråk till 8 Dokumentärfilm Filminstitutet hade under 2014 en dokumentärfilmskonsulent. Under året beslutades om stöd till 20 långa dokumentärfilmer och 29 i det kortare formatet varav 8 stycken ingår i dokumentärfilmssatsningen Konsten att som genomförs i samarbete med K-Special på SVT. Ytterligare fem kortfilmer som ingår i Ultra Sport Kids, ett pannordiskt projekt som riktar sig till de yngre barnen, har fått stöd under året. I detta projekt blir skillnaden i tillgängliggörandet av dokumentärfilm för barn mellan länderna tydlig då de svenska produktionerna är de enda som inte får med sig public service-tv som samarbetspartner. Filminstitutet behöver framöver i dialog med SVT agera mer proaktivt för att stärka svensk barndokumentär. Den strategi som togs fram 2013 när allt stöd till dokumentären samlades under en konsulent och som går ut på att ge större stöd till samma antal filmer har gällt även 2014. Syftet är att motverka regissörernas och producenternas oskäligt låga arvoden och på samma gång värna och bibehålla det som är svensk dokumentärfilms signum och styrka en mång hövdad röst. Vid slutet av 2014 kan vi konstatera att det känns som ett korrekt beslut. Årets Guldbaggenominerade dokumentärfilmer liksom urvalet av svenska filmer till Best Nordic Doc på Nordisk Panorama speglar den bredd som vi har varit måna om att bevara och stärka: Vi har de stora konstnärliga filmerna med ett markant stöd från Filminstitutet som når ut till en internationell marknad,

Om våld av Göran Hugo Olsson Foto: Story till exempel Göran Hugo Olssons Om Våld som bland annat kommer att gå upp på biograf i 22 länder. Där finns också Ute på landet, en konstnärlig cinema verité-film i mellanklassen vad gäller stödnivå, och Lgh+bil+allt jag äger och har, med lägre stödnivå till ett litet team för en film med stort personligt uttryck. Ytterligare värt att notera är att samtliga filmcitat och presentationer på det uppmärksammade Filmrummet Black Is the New Black var filmer som är förankrade hos dokumentärfilmskonsulenten. Mångfald är således en central del inom dokumentärfilmstraditionen. Kortfilm Under 2014 har Filminstitutet haft en kortfilmskonsulent som givit produktionsstöd till 36 projekt. Av dessa är åtta dokumentärer, sex animationer varav hälften är riktade till barn och lika många till vuxna, arton spelfilmer medan fyra av filmerna är av mer experimentell karaktär. Intresset för att göra kortfilm är fortsatt stort. Antalet ansökningar ligger kvar på samma nivå som tidigare och räknar man in de projekt som söker till den riktade satsningen Moving Sweden har det totala antalet ansökningar om stöd till olika korta format ökat markant. I ansökningarna finns både bredd och variation när det gäller såväl tematik som form, och det är både debutanter och mer erfarna filmare bakom projekten. Det är glädjande att bland de bolag som är involverade finns både mindre oetablerade Pussy have the power av Lovisa Sirén Foto: Lisabi Fridell 9

En av de internationella samproduktioner som fått stöd av Filminstitutet är den ungerska White God (Fehér isten) av Kornél Mundruczó. Filmen vann första pris i sektionen Une Certain Regard på Cannes-festivalen. bolag och större bolag med lång erfarenhet av att göra långfilm. En utmaning som kortfilmen delar med Moving Swedenprojektet är att det bland de sökande är en tydlig majoritet män. En nyckel till förändring är de unga filmarna. Det finns en tendens att de manliga regissörerna snabbare anser sig vara färdiga att söka stöd, medan kvinnorna väntar och är mer måna om att vara redo att ta steget. Möjligen kan det faktum att fördelningen av stöd räknat i antalet projekt är jämnt fördelat mellan män och kvinnor, tala för att de kvinnor som väl bestämmer sig för att söka har hunnit utveckla sitt berättande så att de står sig bättre i konkurrensen än vad männen gör. Även om det finns en bredd och variation, och en bra spridning i genre och målgrupp är det värt att nämna att spelfilmsprojekten är relativt traditionella och att den formmässiga utvecklingen främst sker i dokumentärer, animationer och i den mer experimentella filmen. Internationella samproduktioner Filminstitutet har under 2014 haft en konsulent med ansvar för bland annat stöd till internationella samproduktioner av lång spelfilm. I uppdraget ingår också att representera Sverige i internationella samproduktionssammanhang som till exempel Eurimages och Nordisk Film & TV Fond. Betydelsen av internationell finansiering har ökat i och med de White God av Kornél Mundruczó. Foto: Marcell Rév. Moving Sweden lanserades i maj 2013 och har under 2014 gått från uppstartsfas till genomförandefas. Vid årets slut hade nio filmprojekt fått stöd, däribland Gerilla och Råggywood vi ska bli rappare, som visades på Göteborg Film Festival 2015. Råggywood vi ska bli rappare av David Danial. Foto: Plattform Produktion. 10

försämrade förutsättningarna för finansiering av filmprojekt. Det visar sig bland annat i att antalet internationella samproduktioner har ökat. På samma sätt som för svenska produktioner är ett stöd från Filminstitutet viktigt då det motiverar andra investerare att gå in i projekten. De tillgängliga resurserna för detta stöd motsvarar i dagsläget inte efterfrågan. Under 2014 gavs produktionsstöd till 13 internationella samproduktioner av lång spelfilm som tillsammans involverade åtta olika länder. De nordiska länderna och särskilt Danmark är involverade i flera av projekten men även länder som Bulgarien, Nederländerna, Spanien och Tyskland finns med bland samproduktionsländerna. Flera av filmerna har nått internationella framgångar inte minst ungerska White God som vann första pris i sektionen Un Certain Regard på Cannes-festivalen. Stöd till utveckling av dramaserier Dramaseriers attraktionskraft har ökat de senaste åren och någon avmattning märks inte, snarare tvärtom. Det är en internationell trend som också har medfört ett stort uppsving för nordiska, inte minst svenska, dramaserier. Det har fått till följd att regissörer och skådespelare som tidigare i första hand valde att arbeta med film, numera slåss om de bästa tv-projekten. Ökade svårigheter att finansiera långfilm bidrar också till att allt fler producenter och bolag söker sig till dramaserier. Stödet till dramaserier, som infördes i och med det senaste filmavtalet, har härvidlag spelat en betydande roll då det är genom ökade resurser till utveckling som kvaliteten kan stärkas. Stödet har rönt ett mycket stort intresse, antalet ansökningar har varit nära nog dubbelt så många som prognostiserat. Stödet fördelas i tre nivåer beroende på i vilket skede projekten befinner sig. Under första året gick merparten av stödet till projekt i tidiga skeden av utveckling medan det under 2014 i ökande utsträckning gått till projekt som kommit längre i utveckling eller som nått den tredje nivån då en sändande tv- eller annan likvärdig distributionskanal är involverad. Totalt har 114 olika projekt erhållit stöd under de första två åren varav 12 fått stöd på den högsta nivån. Av de projekt som gått hela vägen till inspelning och är färdigproducerade har några redan rönt stort intresse på tv-mässor och festivaler. Blå ögon som visades på SVT under december 2014 till februari 2015 är den första dramaserien utvecklad med detta stöd som nått svensk tv-publik. Jordskott kommer med start i februari 2015 bli den andra av de stödda dramaserierna som visas på tv, även den på SVT. Moving Sweden Moving Sweden lanserades i maj 2013 med syfte att utmana gestaltandet, att öppna nya dörrar och att flytta gränserna för vad som berättas och hur. Både nya och etablerade kreatörer får möjlighet att berätta nya, starka historier i tre format (30, 45 och 60 minuter). Under 2014 har Moving Sweden gått från uppstartsfas till genomförandefas och vid årets slut hade nio filmprojekt fått stöd. De två första filmerna hade sin världspremiär på Göteborg Film Festival i januari 2015: Gerilla och Råggywood vi ska bli rappare. Satsningen har mött stort intresse och antalet ansökningar ökar. Många filmare uttrycker stor glädje över konstruktionen med nya format, möjligheten till utvecklingsstöd, fasta budgetar, 90-procentig fullfinansiering, garanterad visning i SVT, löpande ansökningar och valfri produktionscykel för att optimera filmarnas egna processer. Till skillnad från många satsningar för nya spännande röster saknas en övre åldersgräns och etablerade filmare uppmuntras att utmana sig själva. Inledningsvis har andelen kvinnor bland både de sökande och de som beviljats stöd varit alltför låg. Under hösten 2014 intensifierades därför samarbetet med Wift (Women in Film and Television, Sverige) och regionala resurscentrum där vi uppmanar kvinnor att söka. Vi har också träffat deltagare i flera av satsningarna på Unga kvinnors filmskapande. En livlig diskussion förs inom styrgruppen för Moving Sweden om hur vi ska uppnå en jämnare fördelning. Satsningen har skett i samarbete med SVT, Filmregion Stockholm-Mälardalen och Regionala resurscentrums samarbetsråd med huvudsaklig finansiering från Filminstitutet och SVT. Från årsskiftet 2014/2015 är även Filmpool Nord, Film i Väst och Film i Skåne med i satsningen. Ny form för det publikrelaterade stödet I enlighet med filmavtalet fördelar Filminstitutet ett publikrelaterat stöd till svenska filmer med utgångspunkt i respektive films bruttobiljettintäkter på biograf. Stödet går till alla filmer som når över ett visst antal biobesökare under dess första sex månader på biograferna och utbetalas upp till en maxnivå. Barnfilmer är prioriterade i stödet och för matinéfilmer utgår stöd från första biobesöket. Konstruktionen gör att behovet av stöd varierar med både antal filmer och publikens storlek, och särskilt andelen framgångsrika barnfilmer. Under 2012 gav Filminstitutet ovanligt många produktionsstöd, och antalet stödda barnfilmer fördubblades jämfört med året innan. Som en följd av det höga antalet besök på svensk film under 2013, särskilt för flera barnfilmer, nådde ovanligt många filmer takbeloppet för det publikrelaterade stödet. Filminstitutet drog då slutsatsen att fördelningsnycklarna behövde ses över för att avsatta medel för innevarande avtalsperiod ska räcka. Under slutet av 2013 inleddes därför en översyn i samråd med representanter för branschen, och styrelsen fattade beslut om nya regler som infördes den 1 juli 2014. I syfte att behålla förutsägbarheten i stödet fick produktioner med stödbeslut före detta datum publikrelaterat stöd enligt de gamla reglerna. För att finansiera överdraget 2013 och kostnader orsakade av övergångsreglerna, kom filmavtalets parter överens om att låta Filminstitutet använda dels outnyttjade stödmedel, dels det stöd som återbetalas från produktioner som uppfyller filmavtalets villkor för återbetalning. EN indikator som jämför andelen kvinnliga regissörer, producenter och manusförfattare för filmer med och utan stöd visar på betydelsen av filmavtalets fokusering på jämställdhet. Filmavtalets mål om jämställdhet Från och med 2013 års filmavtal ska stöden till svensk film fördelas jämnt mellan könen. Om man ser på de 14 beslut om produktionsstöd som fattats för lång spelfilm av konsulenterna under 2014 (filmer som fått automatstöd ingår därmed inte i underlaget) var andelen kvinnor bland regissörer 50 procent, manusförfattare 61 procent och producenter 69 procent. Det trendbrott vi kunde konstatera förra året då andelen kvinnor ökade för samtliga kategorier efter att 2012 ha sjunkit förstärks således i år. För både regi och manus ligger andelen kvinnor nära filmavtalets målsättning, medan kvinnorna är i majoritet när det gäller producentrollen. 11

Från och med 2013 års filmavtal ska stöden till svensk film fördelas jämnt mellan könen. Stödbesluten 2013 och 2014 innebär att vi har närmat oss ska-målet. Konsulenterna fattade under 2014 beslut om produktionsstöd till 14 långa spelfilmer där andelen kvinnor bland regissörer var 50 procent, manusförfattare 61 procent och producenter 69 procent. De tre senaste årens fördelning av produktionsstöd till lång dokumentärfilm (andel kvinnor) 2012 2013 2014 Antal filmer 13 14 22 Regi 31 % 43 % 45 % Manus 31 % 46 % 45 % Producent 35 % 50 % 36 % För de 27 korta svenska spelfilmer som fick produktionsstöd av konsulent under 2014 var andelen filmer med en kvinna som regissör 42 procent, manusförfattare 44 procent och producent 52 procent. Det är bara små förändringar jämfört med föregående år. För kortfilm har könsfördelningen under de tre senaste åren varit relativt jämn med vissa förändringar för de olika funktionerna mellan åren. De tre senaste årens fördelning av produktionsstöd till kort spelfilm (andel kvinnor) 2012 2013 2014 De tre senaste årens fördelning av produktionsstöd till lång spelfilm efter beslut av konsulent (andel kvinnor) 12 2012 2013 2014 Antal filmer 23 13 14 Regi 32 % 38 % 50 % Manus 35 % 46 % 61 % Producent 33 % 62 % 69 % Om vi istället ser på de sex filmer som fick automatstöd under 2014 är situationen sämre när det gäller jämställdhet, men en klar förbättring jämfört med 2013. Det är framför allt när det gäller regi som andelen kvinnor är låg, en av sex filmer som fick automatstöd 2014 har en kvinna som regissör och ingen av de fem som fick stöd 2013 hade det. Att andelen av de sex automatstödsfilmerna som har kvinna som regissör 2014 ändå landar på 17 procent visar på betydelsen av att vara försiktig med att dra slutsatser när antalet är så lågt. Även när det gäller manus och producent är andelen kvinnor som är involverade i de filmer som fått automatstöd lägre än filmavtalets mål. Fördelning av automatstöd till lång spelfilm de två år stödet funnits (andel kvinnor) 2013 2014 Antal filmer 5 6 Regi 0 % 17 % Manus 0 % 33 % Producent 40 % 42 % För de 22 långa dokumentärfilmer som fick produktionsstöd av en konsulent under 2014 var andelen kvinnor bland regissörer 45 procent, manusförfattare 45 procent och producenter 36 procent. För kategorierna regi och manus är det i stort sett oförändrat medan andelen filmer med kvinna som producent åter sjönk till 2012 års nivå, samtidigt som antalet stödda filmer ökade markant. Antal filmer 46 43 27 Regi 42 % 48 % 42 % Manus 43 % 44 % 44 % Producent 46 % 46 % 52 % För de 32 korta svenska dokumentärfilmer som fick produktionsstöd av konsulent under 2014 var andelen kvinnor bland regissörer 55 procent, manusförfattare 56 procent och producenter 61 procent. Därmed minskade andelen kvinnor för samtliga kategorier jämfört med 2013 men är fortfarande högre än 50 procent. De tre senaste årens fördelning av produktionsstöd till kort dokumentärfilm (andel kvinnor) 2012 2013 2014 Antal filmer 37 22 32 Regi 43 % 61 % 55 % Manus 43 % 64 % 56 % Producent 53 % 64 % 61 % Filminstitutets långsiktiga arbete med att förbättra jämställdheten, som inleddes redan 2006 men som skärptes i och med 2013 års filmavtal och den jämställdhetsplan vi då lanserade, ser ut att ha haft en tydlig positiv inverkan. För både långa och korta filmer, spelfilm såväl som dokumentärfilm, har stödbesluten 2013 och 2014 inneburit att vi kommit närmare det ska-mål om lika fördelning av stöd till kvinnor och män som filmavtalet har ställt upp och som gäller hela den innevarande avtalsperioden. I några fall har stöd gått till en majoritet av kvinnor. För att vid avtalsperiodens slut nå målet om en jämn fördelning av stöd mellan kvinnor och män inom alla typer av film behöver vi följa utvecklingen och betydelsen av olika stöd för att bidra till en jämställd filmbransch. För att utvärdera effekterna av filmavtalets och därmed Filminstitutets fokusering på jämställdhet använder vi andelen kvinnor på olika positioner i filmer med och utan stöd som

indikator. För denna jämförelse utgår vi från premiärår och jämför filmer med premiär under de två senaste avtalsperioderna, det vill säga före och efter att ett numerärt mål formulerades i filmavtalet, samt innevarande period som än så länge omfattar två år. För filmer med stöd som haft premiär har andelen kvinnor ökat för alla tre kategorierna. Det återstår ännu en bit för att nå det nuvarande avtalets mål att stödet ska fördelas lika. För närvarande ser det bäst ut när det gäller producent och manusförfattare, Dyke hard av Bitte Andersson har väckt stor uppmärksamhet redan före premiären. Foto: Nicklas Dennermalm medan utmaningen är större när det gäller regissörer. För filmer utan stöd är utvecklingen mindre entydig. Glädjande är att andelen filmer med en kvinna som regissör eller producent har ökat, om än till en fortfarande låg nivå. Det pekar på en fortsatt betydelse av att fokusera på jämställdhet för att bidra till en jämställd filmbransch. Andelen kvinnor som huvudfunktion för långa spelfilmer med respektive utan konsulentstöd som haft premiär under de två senaste avtalsperioderna 2000-2005 och 2006-2012, samt hittills under innevarande period. Anta filmer Regissör Manusförfattare Producent Med stöd Utan stöd Med stöd Utan stöd Med stöd Utan stöd Med stöd Utan stöd 2000-2005 114 31 19 % 10 % 26 % 23 % 28 % 16 % 2006-2012 124 71 26 % 6 % 37 % 14 % 35 % 23 % 2013-2014* 34 30 33 % 12 % 38 % 10 % 46 % 27 % *Innevarande avtalsperiod, statistiken baseras därmed på färre år. Svensk film i utlandet 2014 rönte svensk film stora framgångar internationellt. Roy Anderssons En duva satt på en gren och funderade på tillvaron vann ett av filmvärldens finaste priser: Guldlejonet på filmfestivalen i Venedig. Ruben Östlunds Turist belönades med jurypriset i Un Certain Regard i Cannes och nominerades till tunga priser som Golden Globe och European Film Award. I slutet av året hamnade filmen på Oscarsakademins så kallade shortlist över de nio filmer som hade chans att vinna en Oscar för bästa icke engelskspråkiga film. Ett flertal svenska filmer fick biografdistribution i USA och både Turist och Lukas Moodyssons Vi är bäst! hamnade på åtskilliga årsbästa-listor då amerikanska medier sammanställde 2014 års kritikerindex. Flera framgångsrika fokus på svensk film arrangerades på olika platser i världen under året. Filminstitutets mål att svensk film ska vara representerad på de tio högst prioriterade internationella filmfestivalerna och att minst 20 svenska filmer ska säljas till utlandet uppnåddes. Internationella filmfestivaler Antalet internationella filmfestivaler fortsätter att öka och därmed antalet förfrågningar till Filminstitutet. För att nå framgång i lanseringsarbetet och kunna erbjuda högre premiärstatus på de viktigaste festivalerna, har vi valt att prioritera bland de festivaler som efterfrågar svensk film. Under 2014 skickade Filminstitutet Filminstitutet ska främja svensk film i utlandet, internationellt utbyte och samverkan. Ur regeringens riktlinjer till Filminstitutet svensk spelfilm till 224 filmfestivaler runt världen, dokumentärfilm till 110 festivaler och kortfilm till 154 festivaler. Variationerna mellan åren följer av vilka filmer som är aktuella och vilka 13

prioriteringar festivalerna gör. Utlandsenheten arbetade aktivt med cirka 35 långfilmer, 25 dokumentärer och ett 30-tal kortfilmer. Utöver dessa titlar har ett 60-tal äldre filmer skickats till retrospektiver på internationella filmfestivaler. Antal internationella filmfestivaler som Filminstitutet skickat filmer till 2012 2013 2014 Spelfilm 177 218 224 Dokumentärfilm 110 122 110 Kortfilm 170 172 154 Svenskjävel av Ronnie Sandahl, premiär 2015. Foto: Ita Zbroniec Zajt. Medan efterfrågan på svensk film från viktiga internationella filmfestivaler är hög, är det svårare att uppnå filmavtalets mål om att svensk film ska tävla i Cannes och Berlin varje år. Dessa festivaler är så selektiva i sitt urval att svensk film bara undantagsvis blir aktuell för deras huvudtävlingar. En genomgång av vilka filmer som deltagit i huvudtävlingarna i Cannes och Berlin under fem år visade att tävlingssektionerna domineras av fransk respektive tysk film, film gjord av festivalveteraner samt amerikansk film. Det innebär att endast ett fåtal möjliga platser återstår och om dessa konkurrerar svensk film med film från hela den resterande världen. Det är därför närmast orimligt att svensk film regelbundet ska delta i huvudtävlan på dessa festivaler. Det är uppenbart att chanserna att tävla i Cannes och Berlin ökar då internationella försäljningsbolag och samproducenter från Frankrike respektive Tyskland är involverade. Vår strategi för Internationellt lanseringsstöd att nå större framgång på flera av de större internationella festivalerna, främst i Cannes och Berlin, är att bli bättre på att hitta och sedan stödja utveckling och produktion av kommersiella arthouse-filmer. I sidosektionerna i Cannes och Berlin deltar däremot ofta svensk film i tävlan. 2014 tävlade fyra svenska långfilmer i sidosektioner i Berlin. Turist tävlade i Un Certain Regard i Cannes och En duva satt på en gren och funderade på tillvaron visades i huvudtävlan i Venedig. Målet att svensk film ska vara representerad på de tio filmfestivaler som Filminstitutet prioriterar högst (Cannes, Berlin, Venedig, Toronto, Sundance, Busan, San Sebastian, Idfa, Clermont-Ferrand och Annecy) uppnåddes 2014. Arbetet gentemot festivaler utvärderas dels i antalet visningar av svensk film på betydelsefulla festivaler, dels i antalet priser som också är ett kvitto på kvalitet. Vid sidan av Turist och En duva satt på en gren och funderade på tillvaron blev Nånting måste gå sönder av Ester Martin Bergsmark den mest prisade långfilmen 2014. Bland kortfilmerna utmärkte sig Simhall av Niki Lindroth von Bahr och Cupcake av Jane Magnusson, och bland dokumentärfilmerna Om våld av Göran Hugo Olsson. Frihet bakom galler av Nima Sarvestani och Maryam Ebrahimi vann en Emmy för bästa dokumentär. 14 Internationellt lanseringsstöd och svensk filmexport För att öka uppmärksamheten kring filmer som blivit uttagna till de viktigaste filmfestivalerna tilldelas de ett särskilt stöd för internationell lansering. Under 2014 fördelades 15 internationella lanseringsstöd för svensk spelfilm på totalt 1 965 000 kronor. Lanseringsstödet till dokumentärfilm uppgick till 715 000 kronor till 23 filmer, medan 19 lanseringsstöd motsvarande 473 000 kronor gick till kortfilmer. Lanseringsstöden återspeglar att 2014 var ett mellanår för svensk dokumentär- och kortfilm internationellt, utan några riktigt kostsamma lanseringar. För spelfilmen återspeglar det ökade beloppet, utan att antalet stöd ökade, det internationella festivaldeltagandet för både Turist och En duva satt på en gren och funderade på tillvaron. 2012 2013 2014 Antal Stödbelopp Antal Stödbelopp Antal Stödbelopp stöd stöd stöd Spelfilm 19 1 666 000 kr 16 1 399 000 kr 15 1 965 000 kr* Dokumentärfilm 31 1 200 000 kr 21 1 055 000 kr 23 715 000 kr Kortfilm 26 630 000 kr 25 914 000 kr 19 473 000 kr *Preliminära uppgifter eftersom slutredovisningen inte är klar. Den svenska filmexporten är ytterligare ett kvitto på svensk films attraktionskraft. Resultatet av insatserna för att sälja svensk film är inte lätt att bedöma då det är svårt att få fram verifierbara uppgifter. Utifrån tillgängliga uppgifter kan vi dock konstatera att Filminstitutets mål om att minst 20 svenska titlar skulle säljas till utlandet 2014 uppnåddes. Årets mest sålda svenska filmer var Turist, Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Felix Herngren och En duva satt på en gren och funderade på tillvaron. De starkaste marknaderna räknat i antal svenska titlar som sålts för biografdistribution var Benelux och Sydkorea. Medan Benelux länge har varit en stark marknad för svensk film, har intresset för svensk film i Sydkorea ökat de senaste åren. Filminstitutet har idag mycket kontakt med filmfestivaler, visningsorganisationer och den starkt engagerade svenska ambassaden i Sydkorea för att möta stor efterfrågan på svensk film i landet. Det är Filminstitutets övertygelse att ett internationellt distributionsstöd till utländska bolag som köper svensk film skulle ge den svenska filmexporten en ordentlig knuff framåt. Vi skulle då även få helt ny insyn i den svenska filmexporten i samband med ansökan och redovisning av stödet.

Svenska fokus/filmveckor För att långsiktigt öka uppmärksamheten och exporten av svensk film arrangerar Filminstitutet svenska fokus/filmveckor på intressanta marknader i nära samarbete med de bolag som säljer svensk film internationellt. Resultaten av satsningarna mäts i publiksiffror, mediebevakning och, i den mån det går, försäljningen av svensk film till utlandet. I linje med Filminstitutets strategi att lyfta barn- och ungdomsfilm var 2014 års största satsning i utlandet ett fokus på svensk barnfilm på världens främsta barnfilmfestival, Cinekid i Amsterdam i oktober. Svensk barnfilm visas idag på festivaler världen över men har med vissa undantag svårt att hävda sig på exportmarknaden. På Cinekid visades sammanlagt 16 svenska filmer varav sju långfilmer. Dessutom presenterades två kommande svenska projekt i festivalens samproduktionsforum. Ett femtontal svenska representanter presenterade sina filmer och deltog i frågestunder, seminarier och möten. Utöver det svenska filmprogrammet arrangerades en sverigedag för barn och en svensk fest för den internationella branschen, och Sveriges ambassad arrangerade en lyckad nätverksmiddag. I samband med att Chicago International Film Festival firade 50 år i oktober arrangerades ett nordiskt fokus på festivalen. Sammanlagt visades 35 nordiska filmer varav nio svenska. De svenska filmerna fick ett mycket gott mottagande och både Ronnie Sandahls Svenskjävel och Nånting måste gå sönder prisbelönades. Dessa fokus syftar både till att föra ut svensk film och svenska värderingar. Just möjligheten till möten mellan publik och gästande filmare vid visningar och seminarium, där frågor om olika aspekter av mångfald ofta diskuteras, är erfarenheter som stärker vår syn på den viktiga roll filmen har i vårt samhälle ett sätt att förstå både vår omvärld och oss själva. Ett mindre men viktigt svenskt fokus arrangerades i november på den ryska gayfilmfestivalen Side by Side i St Petersburg, som flera gånger de senaste åren både hotats och attackerats av motståndare. På plats fanns regissören Ester Martin Bergsmark och manusförfattaren Eli Levén med Nånting måste gå sönder samt regissören Alexandra-Therese Keining med Kyss mig. För att stötta festivalens arbete för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter deltog Filminstitutets vd Anna Serner och före detta jämställdhetsministern Maria Arnholm i ett samtal om transsexuella. Kina har av de nordiska försäljningsagenterna identifierats som en av de mest intressanta framtida marknaderna för svensk film. Fem svenska filmer visades i det ordinarie programmet vid Shanghai International Film Festival i juni 2014. Utöver ovan nämnda satsningar ordnades kortfilmsfokus i Frankrike, Italien, Portugal och Sydkorea. Cupcake av Jane Magnusson Foto: DFM AB Kyss mig av Alexandra-Therese Keining. Foto: Lebox Produktion. 15

Foto Gabriel Bouys / TT 16

2014 var ett lyckosamt år för svensk film internationellt. Roy Anderssons En duva satt på en gren och funderade på tillvaron vann det prestigefyllda Guldlejonet i Venedig. Ruben Östlunds Turist belönades med jurypriset i Cannes-festivalens sektion Un Certain Regard och nominerades dessutom till priser som Golden Globe och European Film Award. Turist hamnade också på Oscarsakademins shortlist över de nio filmer som hade en chans att vinna en Oscar för icke-engelskspråkiga filmer. Dokumentärfilmen Frihet bakom galler av Nima Sarvestani och Maryam Ebrahimi vann en Emmy för bästa dokumentär. Foto Dominique Charriau/Le Film Francais / contributor / Getty Images Foto Nima Sarvestani 17

Öka tillgängligh och kunskapen Här redovisas Filminstitutets insatser för att bevara, utveckla och tillgängliggöra det svenska filmarvet. Särskilt redovisas det inledande arbetet med att digitalisera det svenska filmarvet för vilket Filminstitutet fått sammanlagt 40 miljoner kronor under en femårsperiod. Avsnittet innehåller dessutom redovisning av insatser för att tillgängliggöra ett brett filmutbud av svensk och utländsk film i hela landet samt slutsatser från den utredning som ligger till grund för förändrade och nya stöd till distribution och visning som införs successivt från och med den första januari 2015. Avslutningsvis redovisas arbetet med uppdraget för barn och unga. 18 Barnförbjudet (1979) av Marie-Louise De Geer Bergenstråhle. Foto: Carl Johan De Geer. Digitaliseringen av filmarvet Under hösten 2013 blev det klart att Filminstitutet skulle få ökade resurser under de kommande fem åren och ett uppdrag att påbörja digitaliseringen av det svenska filmarvet. Planeringen av arbetet med att anpassa lokaler och rekrytera personal inleddes direkt. Det lades stor vikt vid att skapa en flexibel arbetsgrupp med bred kompetens och även att skapa möjligheter för att internt kunna vidareutbilda personal för att säkra kompetensen på lång sikt. En grupp på tio personer skapades sammansatt av materialansvariga, ljussättare, filmrestaurerare, ljudrestaurerare och systemförvaltare. Etiska riktlinjer för arbetet med digitaliseringen har tagits fram tillsammans med Filmarkivet. Målet är att de digitala versionerna ska likna originalet så långt det är möjligt. En stor utmaning har varit att hitta rätt nivå på arbetet för att nå en bra jämvikt mellan kvalitet och kvantitet. Biografvisning är alltid huvudmålet för digitaliseringen och de kvalitetskrav det innebär sätter därmed lägstanivån för arbetet. Under året har Filminstitutet prioriterat kvalitet högre än i den ursprungliga planeringen, vilket följaktligen har påverkat kvantiteten. För urvalet av titlar för digitalisering ansvarar ett redaktionsråd på Filminstitutet, som samarbetar med filmvetenskapliga institutioner och andra aktörer inom filmområdet. I mars 2014 fastställdes riktlinjer för att få en bredd i urvalet. En förutsättning för digitalisering är att adekvat utgångsmaterial finns. Särskild hänsyn tas till film för barn och unga, kvinnliga upphovspersoner och för att säkra en mångfald av berättelser. Därutöver eftersträvas en spridning vad gäller produktionsår (från stumfilmstiden fram till 2000-talet), regissörer och rättighetsägare och en Hugo och Josefin (1967) av Kjell Grede. Foto: Sandrew AB. Erotikon (1920) av Mauritz Stiller. 1920 AB Svensk Filmindustri.

eten till om ılm variation av genre, kort-/långfilm, dokumentär-, experimentoch spelfilm. En särskild kvot har också avsatts till rättighetshavare, som kan önska att deras filmer digitaliseras, vilket kan beviljas om de har en distributionsplan för ett eller flera visningsfönster. Kostnaderna för digitaliseringen fördelar sig i huvudsak på tre kategorier: lokaler, personal och teknik, för vilka en del av kostnaderna skrivs av över flera år. Kostnader för digitaliseringen 2014 (tusen kronor) 2014 Lokaler 506 Personal 3 793 Teknik 1 214 Övrigt 570 Totalt 6 083 De första 62 filmerna blir digitaliserade Filminstitutet påbörjade digitaliseringen med egna resurser redan 2013 då 13 filmer digitaliserades. Vi har på kort tid lyckats rekrytera en väl fungerande arbetsgrupp och utveckla en ny process. Med tanke på de många steg som ingår i varje digitalisering och den komplexitet arbetet innebär är det tillfredsställande att arbetet har kunnat flyta på utan större missöden. Under 2014 digitaliserades 49 filmer och vi är därmed uppe i totalt 62 filmer. Det ursprungliga målet att digitalisera 75 filmer under 2014 reviderades under året. Det främsta skälet att målet inte kunde uppnås var att arbetsgruppen inte var komplett förrän under andra halvåret. Andra bidragande orsaker var att ljudarbetet i en del fall visade sig vara svårare än väntat och att vissa tekniskt utmanande titlar prioriterades då det fanns ett externt intresse för att tillgängliggöra dem. Ambitionen för 2015 är att digitalisera 90 filmer. De digitaliserade filmerna ska nå publiken I september anställdes en projektledare för arbetet med att tillgängliggöra de digitaliserade filmerna. Under hösten har arbetet varit inriktat på att informera omvärlden om digitaliseringsprojektet och dess möjligheter, samt på att etablera samarbeten med aktörer för olika visningsfönster, däribland Skolbio. Intresset för det digitaliserade filmarvet är stort. Många av de filmer som nu digitaliseras har tidigare inte varit möjliga att visa på biografer, få finns på vod-tjänster och endast en del finns utgivna på dvd, och då ibland med bristande kvalitet eller i icke kompletta versioner. Digitaliseringen öppnar helt nya möjligheter att visa det svenska filmarvet, i flera visningsfönster. Mot slutet av 2014 öppnades ett filmbokningssystem för biografer för de digitaliserade filmerna. Det räcker dock inte för att tillgängliggöra filmerna i stor skala. För att göra det måste filmerna tas i distribution, och då inte bara för biografvisning. Då långt ifrån alla filmer är tillräckligt kommersiellt intressanta är Filminstitutet den aktör som kan ta ett samlat ansvar för att distribuera filmarvet. Därför inleddes i december samtal med de Filminstitutet har fått ökade resurser för att påbörja digitaliseringen av filmarvet. Hittills har 62 filmer digitaliserats under 2013-2014 och ambitionen är att ytterligare 90 filmer ska digitaliseras under 2015. Ingrid Bergman i En kvinnas ansikte (1938) av Gustaf Molander. 1938 AB Svensk Filmindustri. 19