SLOVAKISKA JAKTPROVET FÖR VILDSVINSHUNDAR

START NYHETER KENNELN HUNDARNA RÅD & TIPS PROV LÄNKAR GALLERI GÄSTBOK KALENDER FORUM SLOVAKISKA JAKTPROVET FÖR VILDSVINSHUNDAR Vid bedömning av hundar på jaktprov anordnade genom SPZ (Slovakiska Jägareförbundet) är endast de jaktprovsregler som publicerats och utgivits av SPZ gällande. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Provförfarande 1.1 Drevprov Sök och förföljande av vilt 1.1.1 Utdelning av titel Vildsvinshund 1.2 Eftersöksprov för vildsvinshund 1.3 Elitprov och Övriga prov 2 Provmoment 2.1 Luktsinne 2.2 Sök 2.3 Drev 2.4 Skall på spår 2.5 Eftersök på vildsvinsspår 2.6 Skärpa på vildsvin 2.6.1 Prov på frilevande vildsvin 2.6.2 Prov i vildsvinshägn 2.7 Lydnad 2.8 Uppförande efter skott 2.9 Uppförande vid skjutet vildsvin 2.10 Uppförande vid stillastående 2.11 Uthållighet 2.12 Orientering 2.13 Linförighet 2.13.1 I koppel 2.13.2 Okopplad 2.14 Platsliggning 2.14.1 I koppel 2.14.2 Okopplad 1. PROVFÖRUTSÄTTNINGAR På jaktmark där det finns vildsvin provas drivande raser för Jaktprov, och även andra raser för vilka det är möjligt att klara drevmomenten. De enskilda hundarna kan vid dessa prov kvalificera sig och visa sin jaktduglighet. 1.1 DREVPROV HUNDEN: För att få genomgå drevprovet måste hunden vara av drivande ras (eller av ras som kan klara av att driva), vara minst 12 månader gammal på jaktprovsdagen, och får vara max 50 centimeter i mankhöjd. I denna del testas anlag och arbetssätt, samt arbete med vildsvinsspår. ARRANGÖREN: Jaktprovsarrangören tillhandahåller lämplig mark för drevprovet. Det ska vara tillräckligt många jaktbara vildsvin så att det finns http://www.rimdalens.se/ (1 of 9)2009-03-19 07:55:34

förutsättningar för minst två drev. Varje deltagande hund ska få möjlighet att komma i kontakt med viltet. Arrangören ansvarar även för att deltagarna i provet bär väl synliga tecken som till exempel säkerhetsvästar i orange färg. För att kunna fånga in hundar tillhandahåller även arrangören en så kallad hundfångarhåv. HUNDFÖRAREN: Hundföraren skall under provet medföra lämpligt gevär för vildsvinsjakt samt ett signalhjälpmedel för inkallning av hunden, till exempel en vissla eller ett jakthorn. Hunden skall föras i ett enkelt arbetskoppel. När hunden släpps får den endast ha på sig ett mjukt halsband med resår som ska gå att kränga av om det fastnar. Halsbandet ska vara färgat så man kan identifiera hunden under jaktprovet, och även märkt med ägarens kontaktinformation. 1.1.1 UTDELNING AV TITEL Efter drevprovet kan man dela ut specialtiteln Vildsvinshund till hund som godkänts med 1:a pris. Denna titel kan hunden endast tillerkännas om den med sitt uppträdande visat intresse endast för vildsvin vid spårningsarbetet, att den tydligt föredragit vildsvin framför annat vilt, och att den bevisligen arbetat upprepat just med vildsvin under provet. Domaren måste skriva in utdelningen av denna titel i domartabellen, i sammanfattningen av de samlade provresultaten och även under Anmärkningar i hundens papper. På hundägarens önskan skriver även SPZ in hunden i Vildsvinshundboken. Samtidigt ska detta noteras på första sidan i hundens stamtavla, titeln Vildsvinshund skall skrivas in före hundens namn. 1.2 EFTERSÖKSPROV FÖR VILDSVINSHUND Detta prov kan alla raser genomgå utan begränsningar av ålder eller mankhöjd. Här provas och dokumenteras förmågan att spåra ett skadat vildsvin. 1.3 ELITPROV OCH ÖVRIGA PROV Utöver de ovan nämnda proven kan även enskilda rasklubbar anordna nationella och internationella prov för de raser de representerar. Under dessa prov kan även certifikat för nationell jaktchampion (CACT) eller internationell jaktchampion (CACIT) delas ut. 2. PROVMOMENT 2.1 LUKTSINNE Kvalitén på luktsinnet bedöms bäst efter förmågan att följa ett harspår. Hunden ska snabbt kunna hitta ett färskt spår, och även kunna följa det och hålla det. Om hunden följer det färska spåret med uthållighet och under skallgivning bedöms luktsinnet som gott. Om hunden däremot har problem med att hitta spåret, tappar det snabbt och endast ger sporadiska skall bedöms luktsinnet som sämre. I såna fall kan hunden också ha svårt med att återfinna hundföraren. Kvalitén på luktsinnet bedöms under hela provet och utvärderas först på slutet. Man tar hänsyn till extrem påverkan på vittringsförhållandena som ovanlig torka, mycket frost, snötäcke med skare o.s.v. 2.2 SÖK När man provar denna del deltar maximalt 6 hundar samtidigt, vid fler deltagande lottas grupper. Domaren följer med i drevet tillsammans med hundföraren, alternativt går i förväg till en plats med bra överblick över söket. Provarrangören skall i förväg försäkra sig om att hundföraren kommer att bli väl instruerad eller guidad av personer som känner till terrängen. Hundföraren måste informeras noga om återsamlingsplats efter avslutat drev. Alla deltagande hundförare och domare måste hålla samma tempo och kommunicera med ljud då man förflyttar sig framåt under söket. Om det förekommer hinder i terrängen eller oklarheter, eller framför allt om man inte stöter på vilt, så har domarna rätt att låta hundarna utföra ersättande arbete som att få söka på ny lämplig plats. Hunden ska också visa intresse att först och främst följa vildsvinspår och endast i andra hand befatta sig med räv- eller harspår. Hund som släppts ur kopplet vid kontakt med viltspår ska genast följa spåret på givet kommando, och visa jaktiver. Den ska visa vilja att genast ge sig in i skogen, buskagen, vassruggen eller liknande, och arbeta sig brett framåt till viltet med målmedvetenhet och ihärdighet. Vid sök på hare (i mindre område) ska hunden genomsöka varje snår och buskage i området, mycket snabbt men ändå noga för att finna spåret som leder till legan. Vid sök på vildsvin bör det ske över ett större område med tanke på den mycket starkare vittringen. Hunden ska inte låta sig lockas från spåret, den ska ofta kontrollera vildsvinens riktning med höjd nos för att snabbt kunna hitta kortaste vägen till viltet. Domaren ska uppmärksamt kontrollera hundens intensitet, hastighet och sökandets målmedvetenhet. Hunden ska även kunna bevisa dessa egenskaper på ett större område. Om provet utförs på en mark där det finns vildsvin ska hunden visa ständigt intresse att söka efter just detta vilt. Hela hundens arbete ska visa målmedvetenhet att följa vildsvinsspåret och inte låta sig störas av harar eller annat vilt, vilket den givetvis inte heller får börja driva. FEL: Hunden vill inte söka ut från hundföraren. Hunden uppehåller sig för länge på platser där det sökta viltet varit, utan att hitta utgångsspåret. Hunden tar en annan hunds drev istället för att söka själv. Hunden använder syn och hörsel i stället för luktsinnet. Hunden uppehåller sig på platser som inte är typiska för vildsvin, öppna beteshagar, vägar o.s.v. Hunden går åt fel håll vid drev. Hunden söker bara vilt på lättillgängliga platser och anstränger sig inte för att tränga in i buskar och snår. http://www.rimdalens.se/ (2 of 9)2009-03-19 07:55:34

2.3 DREV Då hunden vid sök stöter på färska viltspår ska den ge sig iväg och ihärdigt följa spåret under högljudd skallgivning. Detta är en av de viktigaste delarna där hunden måste bevisa sina kvalitéer som användbar jakthund. Om hunden följer ett gammalt spår ska den göra det under tystnad, men på ett färskt spår ska den alltså ge kraftiga skall. Om hunden tystnar och tappar spåret kan man med hjälp av längden på uppehållen och antalet uppehåll i skallgivningen bedöma hundens luktsinne, dess förmåga att följa spåret och dess förmåga att återfinna spåret vid svårigheter. Dessa svårigheter kan skapas av terrängen, väderförhållanden eller av det flyende viltets krumbukter för att skaka av sig hunden. Det räknas inte som ett fel om hunden för ett kort tillfälle lämnar ett färskt spår, men snabbt återvänder till det och sedan följer det konsekvent. Domaren ska notera vilken viltart hunden föredrar vid drev. Om hunden föredrar vildsvin före räv eller hare bedöms detta som positivt. Om hunden lämnar vildsvinsspåret för räv- eller harspår bedöms det som negativt. Om hunden stöter rådjur eller annat hjortvilt räknas det inte som negativt bara den fortsätter att driva vildsvinen. Att ställa eller kort driva hjortvilt (max 5 minuter) sänker inte heller betyget under förutsättning att det inte finns vildsvin i närheten och att man kan ropa till sig hunden inom den angivna tiden. Om hunden ställer eller driver hjortvilt längre än den angivna tiden sänks betyget, och om hunden inte lyder inkallningssignalen inom 30 minuter värderas hundens prestation med en nolla (0). Om hunden följer ett färskt spår från ett friskt vildsvin ska den inte lämna spåret. Efter ett kort drev med kontakt ska hunden återvända till hundföraren. Hunden ska inte fortsätta drev bortom jaktområdets gränser, det accepteras endast om hunden lyckas ställa viltet. Under provet kontrollerar domaren drevtiderna som måste hållas inom lämpliga tidsramar. Det är inte godkänt om hunden skäller på ställt vilt och sedan går därifrån, utan den måste stanna kvar under kraftig skallgivning. Man kräver inte att hunden angriper vildsvinet. Vid drev på räv och hare kontrollerar domaren förmågan att hålla spåret, det är acceptabelt att kort avvika på ett annat spår, men inte att ständigt växla spår. Som sammanfattning kan sägas att man fordrar ett snabbt sök med resultat, följt av ett långsammare drev med viss uthållighet. Drevhastigheten avgörs av hundens kvalité på luktsinnet och förmågan att hålla spåret. 2.4 SKALL PÅ SPÅR Skallgivning på färskt spår ska endast testas på naturligt viltspår. Man ska notera om hunden vid sök på färskt spår ger skall på mötande föremål. Skallet ska vara kraftigt och ha en annorlunda klang på vildsvin än på räv och hare. Hundföraren ska på anmodan av domaren kunna uppge vilken typ av vilt hunden driver, man tar hänsyn till detta vid bedömningen. I sammanfattningen av detta moment lägger man värde i om hunden vid direktkontakt ger ståndskall och sedan tystnar när viltet rör sig. Skall på spår bedöms enklast på räv- och hardrev eftersom man sällan gör bedömningsmisstag då. Utdelas till hund som på färskt viltspår ger ihållande och intensivt skall med endast mycket korta uppehåll. Det ska gå att avgöra på skallets klang vilket vilt hunden driver. Utdelas till hund som skäller kraftigt på viltspår men med längre uppehåll. Det ska gå att avgöra på skallets klang vilket vilt hunden driver. Utdelas till hund som ger skall i korta sekvenser med långa uppehåll, hund som ger otydligt skall eller ger skall där man inte kan urskilja vilket vilt hunden arbetar med. Utdelas till hund som ger kraftigt skall utan att följa ett färskt spår, eller till hund som driver vilt utan skallgivning alls. Utdelas till hund som ger skall på människospår eller låter sig distraheras och avledas från drev annat än på kommando. 2.5 EFTERSÖK PÅ VILDSVINSSPÅR SYFTE: Under provmomentet ska hunden bevisa sin förmåga att eftersöka skadat vildsvin. Om det inte är möjligt att prova eftersök på naturligt spår så ska provet ske på ett konstgjort spår som måste vara minst tre timmar gammalt, och utan blodspår. ARRANGEMANG: Sträckan på de enskilda spåren ska i förväg markeras av arrangören. Spårsträckan ska vara minst 500 meter lång med två riktningsändringar, vinkeln får inte vara skarpare än 90 grader. Varje spårsträcka ska numreras och vara på minst 150 meters avstånd från varandra. Spårets riktning framåt märks ut med väl synliga remsor knutna runt träd, och bakspåret märks ut med färgtecken på baksidan av träden. Efter ungefär 300 meter märks en plats ut som skottplats/sårlega och bensplitter ska vara utlagt. Vid slutet på spåret ska samtliga spår vara förbundna med varandra med markeringar så man lätt kan ta sig mellan de olika slingorna vid bedömning av flera hundar samtidigt. Slutet på spårsträckan ska vara i ett glest område som tillåter domaren att sitta dold och iaktta hundens beteende vid det fällda viltet. Spårsträckan läggs av domaren med hjälp av spårläggarskor eller liknande använda ihop med klövar av vildsvin, och givetvis i rätt riktning i förhållande till de i förväg gjorda markeringarna. Varefter domaren lägger ut spåret tas markeringarna i spårets framåtriktning bort. Endast markeringen av skottplatsen ska vara kvar. Tidpunkten för läggandet av spåret måste vara noterad då spåret måste vara minst tre timmar gammalt vid provstart. I slutet av spåret placeras ett urtaget vildsvin som ska vara väl ihopsytt för att minska blodlukten. Om domaren/arrangören gjort allvarliga fel vid läggande av spåret kan provmomentet ogiltigförklaras. http://www.rimdalens.se/ (3 of 9)2009-03-19 07:55:34

GENOMFÖRANDE: Vid prov av flera hundar samtidigt får hundförarna dra lott om spåren. Domaren går med hundföraren och startar tidtagning då hunden sätts på spåret första gången. Hundarna kan utföra provet på flera olika sätt, som: A. SPÅRHUND: Hunden leder hundföraren i löst hängande minst 5 meter lång spårlina. Domaren följer med och kontrollerar hundens intresse för spåret, koncentrationsförmåga och förmåga att hålla spåret. Det räknas inte som ett fel om hunden spårar i luften så länge den följer spåret på marken. Det räknas inte heller som ett fel om hunden lämnar spåret kort men återgår själv utan hjälp och fortsätter att följa spåret under koncentration. Om man måste sätta hunden på spåret igen blir det ett stegs betygssänkning för varje gång. Man får sätta hunden på spåret högst tre gånger, och kan då få högst. Utdelas till hund som gått hela spårsträckan pålitligt utan behov av korrigering, hunden ska ha varit möjlig att följa utan besvär för hundföraren. Utdelas till hund som gått hela spårsträckan och bara behövt korrigeras en gång på spåret, hunden ska ha varit möjlig att följa utan besvär för hundföraren. Utdelas till hund som går på spåret med så stor iver att hundföraren inte kan följa den utan besvär, eller till hund som behövt korrigeras två gånger på spåret. Utdelas till hund som behövt korrigeras tre gånger på spåret. Utdelas till hund som behövt korrigeras mer än tre gånger på spåret eller begått upprepade fel. FEL: Hunden arbetar med hög nos när den går i lina. Hunden går fel och tappar bort spåret. Hunden följer spår av friskt vilt. Hunden behöver ständig uppmuntran. Hunden är nervös och jobbar för snabbt. Hunden intresserar sig inte för spåret. Hunden intresserar sig inte för det fällda viltet. Hunden hittar inte det fällda viltet. B. LÖSHUND: Hunden ska arbeta i koppel på spåret fram till skottplatsen/sårlegan. Domaren följer med och vid skottplatsen/sårlegan ger han hundföraren order om att släppa hunden. Från denna plats ska hunden löpa iväg och arbeta självständigt på spåret, hundföraren och domaren stannar kvar på platsen där hunden släpptes. Hunden ska efter lössläppandet snabbt hitta och ge skall vid det fällda viltet, hundföraren och domaren går då dit. Domaren ger akt på om hunden skäller av upprördhet eller fruktan för vildsvinet. Om hunden inom 10 minuter från lössläppandet inte har hittat eller givit skall vid det fällda viltet, har hundföraren rätt att kalla till sig hunden och fortsätta i lina. Hunden betygssänks då ett steg och den fortsatta bedömningen sker på samma villkor som för som spårhund. Om man måste sätta hunden på spåret igen blir det ett stegs betygssänkning för varje gång. Man får sätta hunden på spåret högst tre gånger, och kan då få högst. Utdelas till hund som pålitligt följt spåret både i koppel och som löshund utan korrigeringar, och inom 5 minuter från lössläppandet funnit det fällda viltet och givit ståndskall endast med korta uppehåll tills hundföraren kommit fram till platsen. Utdelas till hund som följt spåret i koppel, inte funnit det fällda viltet inom 5 minuter från lössläppandet, men som gjort det inom 10 minuter och sedan givit ståndskall tills att hundföraren kommit till platsen. Utdelas även till hund som agerat som under men behövt korrigeras på spåret en gång. utdelas även till hund som inom 10 minuter inkallats och fått fortsätta i lina och därefter arbetat sig fram till viltet utan problem och varit möjlig att följa utan besvär för hundföraren. Hunden bedöms då vidare som spårhund istället för som löshund., 1 och 0 för spårhund kan givetvis också tillämpas i dessa fall. Utdelas till hund som följt spåret i koppel, inte givit ståndskall inom 5 minuter från lössläppandet, men som gjort det inom 10 minuter och fram till att hundföraren kommit till platsen, och/eller till hund som fått korrigeras på spåret två gånger. Utdelas till hund som följt spåret i koppel, inte funnit det fällda viltet inom 5 minuter från lössläppandet, men som gjort det inom 10 minuter och sedan givit ståndskall tills att hundföraren kommit till platsen, och/eller till hund som fått korrigeras på spåret tre gånger. Utdelas till löshund som inte hittat det fällda viltet inom 10 minuter, inte kunnat återkallas inom 10 minuter för att fortsätta i lina, fått korrigeras på spåret mer än tre gånger, eller begått upprepade fel. FEL: Samma fel som för spårhund samt: Hunden ger otydliga eller inga ståndskall alls. http://www.rimdalens.se/ (4 of 9)2009-03-19 07:55:34

C. RAPPORTHUND: Innan man påbörjar detta moment som rapporthund ska hundföraren meddela domaren på vilket sätt hunden rapporterar att den hittat fällt vilt. Hunden ska arbeta i koppel på spåret fram till skottplatsen/sårlegan. Domaren följer med och vid skottplatsen/sårlegan ger han hundföraren order om att släppa hunden. Vid platsen för det fällda viltet finns en medhjälpare som ska kontrollera att hunden undersöker det fällda viltet. Hundföraren och domaren stannar kvar vid skottplatsen/sårlegan. Från denna plats ska hunden löpa iväg, arbeta självständigt på spåret och snabbt hitta det fällda viltet. Då hunden lämnat platsen med det fällda viltet meddelar medhjälparen detta med en ljudsignal. Hunden ska snabbt gå tillbaka till hundföraren och på det föranmälda sättet rapportera att den hittat det fällda viltet. Rapporten ska komma spontant, och det får inte förekomma något uppmuntrande eller tvingande. Hunden ska efter rapporten leda hundföraren kortaste vägen till viltet. Om hunden inom 10 minuter från lössläppandet inte har hittat eller rapporterat det fällda viltet, har hundföraren rätt att kalla till sig hunden och fortsätta i lina. Hunden betygssänks då ett steg och den fortsatta bedömningen sker på samma villkor som för som spårhund. Utdelas till hund som pålitligt följt spåret både i koppel och som rapporthund, och inom 5 minuter från lössläppandet återkommit och på rätt sätt rapporterat till hundföraren att den funnit det fällda viltet. Utdelas till hund som pålitligt följt spåret i koppel, inte rapporterat funnet vilt inom 5 minuter från lössläppandet, men som gjort det inom 10 minuter, eller till hund som fått korrigeras på spåret en gång. Betyg 3 utdelas även till hund som inom 10 minuter fått fortsätta i lina och därefter arbetat sig fram till viltet utan problem och varit möjlig att följa utan besvär för hundföraren. Hunden bedöms då vidare som spårhund istället för som rapporthund., 1 och 0 för spårhund kan givetvis också tillämpas i dessa fall. Utdelas till hund som följt spåret i koppel, inte rapporterat funnet vilt inom 5 minuter från lössläppandet, men som gjort det inom 10 minuter, och/eller fått korrigeras på spåret två gånger. Utdelas till hund som följt spåret i koppel, inte rapporterat funnet vilt inom 5 minuter från lössläppandet, men som gjort det inom 10 minuter, och/eller fått korrigeras på spåret tre gånger. Utdelas till löshund som inte hittat det fällda viltet inom 10 minuter, inte kunnat återkallas inom 10 minuter för att fortsätta i lina, fått korrigeras på spåret mer än tre gånger, eller begått upprepade fel. FEL: Samma fel som för spårhund och löshund samt: Hunden återvänder inte till hundföraren efter att ha funnit det fällda viltet. Hunden rapporterar inte till hundföraren på det i förväg angivna sättet. Hunden leder inte hundföraren till det fällda viltet. SAMMANFATTNING: För att hunden ska bli godkänd i provmomentet krävs att den klarar att spåra hela provsträckan på 500 meter och hittar det fällda viltet. Om hunden arbetar som löshund eller rapporthund värderas även uppförandet vid det fällda viltet. För samtliga tre arbetssätt gäller att man under hela provsträckan får sätta hunden på spåret max tre gånger för att bli godkänd. Varje gång man korrigerar hunden på spåret sänks betyget ett steg. Första sättandet på spåret vid provstarten, samt sättande på spåret vid skottplatsen/ sårlegan räknas inte som korrigerande på spåret. Den totala tiden på provmomentet inklusive spårning innan skottplatsen/sårlegan får vara maximalt 45 minuter för att bli godkänd. Om ett vildsvin skadskjuts under något moment av jaktprovet ska det givetvis eftersökas med hund. Om eftersöket blir minst 500 meter långt och hunden arbetar inom kriterierna ovan och hittar det fällda viltet så räknas detta som ett godkänt eftersöksprov och bedöms enligt samma normer som det konstgjorda spåret. På Elitprov krävs dock att hunden klarar av även det konstgjorda spåret. 2.6 SKÄRPA PÅ VILDSVIN Prov av hundens skärpa på vildsvin utförs i vildsvinshägn eller ute i markerna under förutsättning att det finns tillräckligt mycket vildsvin. 2.6.1 PROV PÅ FRILEVANDE VILDSVIN Utdelas till hund som vid kontakt med vildsvin utan stöd eller uppmuntran ger kraftiga, ihållande skall och driver fram vildsvinet med kontakt och viss uthållighet. Utdelas till hund som vid kontakt med vildsvin ger kraftigt skall utan att behöva uppmuntran, men håller ett visst avstånd till vildsvinet, eller till hund som under kraftig skallgivning tydligt driver vildsvinet korta sträckor men går fram och tillbaka mellan drev och hundförare för att få stöd. Utdelas till hund som vid kontakt med vildsvin först visar skärpa, men sedan backar och går på avstånd och ger skall men vill inte driva vildsvinet framåt utan hundförarens stöd. http://www.rimdalens.se/ (5 of 9)2009-03-19 07:55:34

Utdelas till hund som visar viss nervositet vid kontakt med vildsvin och endast skäller om hundföraren är i närheten och ger stöd. Utdelas till hund som vid kontakt med vildsvin inte vill lämna hundföraren eller annan person utan söker skydd hos denna, eller till hund som flyr vid kontakt, eller till hund som inte ger skall ens med stöd och uppmuntran. SAMMANFATTNING: Man ska ta hänsyn i den totala bedömningen till att det i praktiken är bättre med en hund som inte är alltför skarp. Det är bättre med en hund som håller ett betryggande avstånd till vildsvinet och skäller kraftigt och ihärdigt än en hund som går i direktkontakt med vildsvinet och efter strid lämnar vildsvinet helt. För att kunna vara objektiv och bedöma vildsvinsskärpan korrekt sker alla högre prov i vildsvinshägn. 2.6.2 PROV I VILDSVINSHÄGN I hägn testas alltid en hund åt gången. Turordningen lottas om flera hundar ska provas. ARRANGEMANG: Hägnet ska ha en viss storlek och det måste finnas träd, områden med buskage, och även öppna platser. I hägnet ska ett erfaret vildsvin finnas, som ska vara tillräckligt aggressivt mot hundar, en sugga passar oftast bra för uppgiften. GENOMFÖRANDE: På domarens anmodan släpper hundföraren in hunden i hägnet på ett enda kommando. För varje gång hundföraren måste upprepa kommandot sänks betyget ett steg. Hela hägnet är fullt med vittring av vildsvin så det kan dröja en stund innan hunden hittar vildsvinet, detta räknas inte som ett fel, och situationen är inte användbar för att bedöma kvalitén på hundens luktsinne. Hunden ska snabbt söka efter vildsvinet och vid kontakt ge kraftigt ihållande skall och energiskt börja driva vildsvinet. Om svinet ger sig in i snår eller liknande ska hunden behålla kontakten utan avbrott. Det räknas inte som ett fel om hunden är försiktig och viker undan om vildsvinet går till motattack. Det viktiga är att hunden behåller kontakten med vildsvinet under ihållande skallgivning. Skärpan provas under 5 minuter efter att hunden fått kontakt med vildsvinet. Efter det ska hunden kommenderas in eller fångas in och det är tillåtet att använda hundfångarhåv eller liknande. Utdelas till hund som utan uppmuntran ställt eller drivit vildsvinet med uthållighet under kraftig skallgivning hela provtiden. Om vildsvinet gått in i buskage eller liknande ska hunden ha drivit ut det. Utdelas till hund som hela tiden behållit kontakten med vildsvinet och givit konstant och kraftigt skall, men inte drivit ut vildsvinet ur buskage eller annan tät växtlighet. Samma betyg får även hund som i mer öppen terräng ställt vildsvinet och hållit kontakten under kraftig skallgivning, men visat sig försiktig och hållit ett visst avstånd. Utdelas till hund som skäller vid kontakt med vildsvinet, men sedan drar sig tillbaka och går fram igen och fortsätter tiden ut efter uppmuntran från hundföraren. Utdelas till hund som visar intresse för viltet, men måste ha ständig uppmuntran från hundföraren. Utdelas till hund som visar sig rädd för vildsvinet, som inte skäller eller som inte visar intresse för viltet. 2.7 LYDNAD Hunden ska visa sådan lydnad mot hundföraren att domaren kan vara övertygad om att hundföraren behärskar sin hund. Vid bedömningen av detta tas alla kommandon hundföraren ger till sin hund i beaktande. Stor vikt läggs vid hur dessa kommandon ges. Framför allt hundens reaktion på inkallningssignalen värderas, och man måste urskilja att hunden inte befinner sig i direktkontakt med vilt då signalen används. Hunden ska villigt komma till hundföraren på inkallningssignalen och låta sig kopplas. Signalen ska helst ges jakthorn eller vissla, om hundföraren inte har något sådant ska det anges innan detta moment vilken typ av signal hunden ska reagera på. 2.8 UPPFÖRANDE EFTER SKOTT Detta moment provas på valfri plats. Hundföraren släpper hunden och på domarens tecken avlossar hundföraren ett skott då hunden genomsöker buskage på 10-15 meters avstånd utan att titta på sin förare. Utdelas till hund som håller sig lugn vid skottet och inte visar sig skotträdd. Utdelas till hund som blir orolig efter skottet, men inte springer undan och sen fortsätter sitt arbete. Utdelas till hund som springer undan kort och blir orolig men sen fortsätter arbeta. Utdelas till hund som springer undan och måste återkallas men sen fortsätter arbeta. Utdelas till hund som springer undan och inte direkt kommer tillbaka på inkallning, förlorar intresset för arbetet eller uppträder mycket skyggt och ängsligt i fortsättningen. 2.9 UPPFÖRANDE VID SKJUTET VILDSVIN http://www.rimdalens.se/ (6 of 9)2009-03-19 07:55:34

Om det inte varit möjligt att bedöma detta moment i annan del av jaktprovet ska detta provas separat. Provtiden är 5 minuter. Det fällda vildsvinet, likadant arrangerat som vid Eftersök på skadat vildsvin, läggs bland buskar, inte helt öppet alltså, och domaren placerar sig för att få bra översikt över platsen. Hundföraren släpper hunden på 50 meters avstånd från det fällda viltet i vind så att hunden direkt får vittringskontakt. Domaren observerar sedan hur hunden uppför sig vid kontakt med det fällda viltet. Det räknas inte som ett fel om hunden visar iver och luggar eller biter i vildsvinets öron, det räknas inte heller som ett fel om hunden slickar i sig utrunnet blod. Det räknas dock som ett fel om hunden biter och sliter i vildsvinet eller försöker äta av det. Utdelas till hund som ger ihållande ståndskall vid fällt vildsvin, eller hämtar hundföraren till platsen genom rapportering. Utdelas till hund som uppehåller sig minst 2 minuter vid det fällda vildsvinet, ger skall och visar tydligt intresse. Utdelas till hund som visar rädsla för det fällda viltet, skäller och springer runt det på avstånd för att sedan återvända till hundföraren. Utdelas till hund som visar rädsla och tyst återvänder till hundföraren. Utdelas till hund som av rädsla inte vågar närma sig viltet, eller inte närmar sig det inom provets tidsgräns på 5 minuter. Utdelas även till hund som äter av det fällda viltet. 2.10 UPPFÖRANDE VID STILLASTÅENDE På domarens tecken ställer sig hundföraren med hunden framför ett buskage. Hunden kan vara kopplad men kopplet ska ligga fritt vid förarens ena fot. 150 meter framför skjuts 2-3 skott, hunden ska förbli lugn, får inte yla, skälla eller försöka ge sig iväg utan tillstånd. Utdelas till hund som utan koppel står kvar lugnt och har god kontakt med hundföraren. Utdelas till hund som kopplad står kvar lugnt och har god kontakt med hundföraren. Utdelas till hund som beter sig oroligt och visar tecken på att vilja ge sig iväg utan tillstånd. Utdelas till hund som ylar, skäller och beter sig oroligt men står kvar. Utdelas till hund som försöker ge sig iväg eller uppträder okontrollerbart. 2.11 UTHÅLLIGHET Hunden ska visa uthållning under sök och drev, och ska inte uppehålla sig på vägar eller bara uppehålla sig i närheten av hundföraren. Hundens arbete ska helst inte förlora i intensitet under en hel dag. Hunden ska vara uthållig även i svår terräng, vid dåligt väder och i djup snö. Vid den totala bedömningen av detta moment ska det tas hänsyn till om det finns speciella omständigheter som kan påverka hundens uthållighet. 2.12 ORIENTERING Hunden ska kunna orientera sig även i okänd terräng. Efter drev ska den utan svårigheter hitta tillbaka till sin hundförare, inte irra omkring planlöst, börja yla eller vänta på att bli uppletad av hundföraren. Efter avslutat drev ska hunden vara tillbaka hos hundföraren inom 30 minuter. Enda avvikelserna som kan tolereras är om hunden bevisligen följt vildsvin som gått långt från såten eller om hunden följt skadat vilt. Hundföraren får efter avslutat drev använda sin inkallningssignal för att hjälpa hunden att orientera sig tillbaka. Om hunden inte skulle komma tillbaka inom tidsgränsen kan detta moment endast betygssättas med. 2.13 LINFÖRIGHET 2.13.1 I KOPPEL Hunden ska gå i koppel på ett sådant sätt att den inte är till besvär för hundföraren. Den ska inte gå framför hundföraren, inte dra, inte släpa efter, utan den ska gå lugnt bredvid i fot eller bakom hundföraren. Hundföraren ska inte hålla kopplet i handen utan det ska ligga på axeln under detta moment. Domaren iakttar även linförigheten under hela jaktprovet, och om möjligt även i besvärlig terräng. Man kontrollerar om hunden har god kontakt med sin förare och följer med i riktnings- och hastighetsändringar. En hund som håller mycket god linförighet ska röra sig så att kopplet inte sträcks. Om hundföraren ofta behöver korrigera hunden, om än tyst, för att den ska gå lugnt och fint så sänks betyget i relation till antalet korrigeringar. 2.13.2 OKOPPLAD Hunden ska på kommando gå fot fritt bredvid hundföraren, och på skogsväg tätt bakom hundföraren. Hunden får inte springa omkring, stanna, bli efter eller smita i förväg. Om föraren stannar ska hunden göra det också utan att kommando ska behöva ges. Detta moment utförs i samma terräng som momentet i koppel. Om hundföraren ofta behöver ge kommando, om än tyst, för att hunden ska gå lugnt och fint så sänks betyget i relation till antalet kommandon. 2.14 PLATSLIGGNING I SKOGEN Platsliggandet provas i skogen på avstånd från tänkbara störningar. Hundförarna ställs upp med minst 80 meters avstånd. Om hundförare så kräver kan hunden prövas enskilt. Provtiden är 10 minuter. Man måste ange innan momentet påbörjas om man tänker lägga hunden plats med eller utan koppel. http://www.rimdalens.se/ (7 of 9)2009-03-19 07:55:34

2.14.1 PLATSLIGGANDE I KOPPEL På domarens tecken går hundföraren med sin hund i koppel till en öppen plats. Med lämpligt kommando läggs hunden plats och kopplas fast. Därefter avlägsnar sig hundföraren ungefär 100 meter så att hunden varken kan se eller känna vittring av sin förare. Efter cirka 5 minuter avfyras ett skott och efter ytterligare 5 minuter får föraren gå tillbaka till sin hund. Under provtiden får hunden inte sätta sig upp, bete sig oroligt, bli högljudd eller försöka få loss kopplet. 2.14.2 PLATSLIGGANDE OKOPPLAD På domarens tecken går hundföraren med sin hund i koppel till en öppen plats. Med lämpligt kommando läggs hunden plats utan att kopplas fast. Hundföraren får lämna någon av sin utrustning på platsen. Därefter gäller samma regler som för platsliggning i koppel. Utdelas till hund som hela provtiden ligger plats lugnt och tyst. Det räknas inte som ett fel om hunden lägger sig tillrätta på en annan fläck. Utdelas till hund som ligger kvar på plats men visar tecken på oro. Utdelas till hund som ligger kvar på plats men som visar tecken på oro och gnäller. Utdelas till hund som blir kvar på plats men sätter sig upp, eller oroligt flyttar sig fram och tillbaka. Utdelas till hund som inte blir kvar på plats, försöker slita sig ur kopplet, eller till hund som ylar eller skäller. Domartabell för jaktmoment PROVMOMENT Lägst betyg för att gå till pris Korficient Betyg Total I II III 1 LUKTSINNE 3 2 2 4 2 SÖK 3 2 1 5 3 DREV Hare,räv Vildsvin 3 2 1 4 7 4 SKALL PÅ SPÅR 3 2 1 6 5 EFTERSÖK PÅ VILDSVINSSPÅR naturligt spår eller på konstgjort spår utan blod a) Spårhund b) Löshund eller Rapporthund 3 2 1 4 5 6 SKÄRPA PÅ VILDSVIN 3 2 1 6 7 LYDNAD 3 2 1 2 8 UPPFÖRANDE EFTER SKOTT 2 1 1 2 9 UPPFÖRANDE VID SKJUTET VILDSVIN 2 1 1 2 10 UPPFÖRANDE VID STILLASTÅENDE 3 2 1 2 11 UTHÅLLIGHET 3 2 1 3 12 ORIENTERING 3 2 1 4 13 LINFÖRIGHET 3 2 1 4 14 PLATSLIGGNING a)kopplad b) Okopplad 3 2 1 2 4 Lägst betyg för att gå till pris 150 120 90. Pris Total Betyg Domartabell för schweisshunde momentet PROVMOMENT Lägst betyg för att gå till pris I II III Korficient Btyg Total http://www.rimdalens.se/ (8 of 9)2009-03-19 07:55:34

1 2 3 LINFÖRIGHET a)kopplad b) Okopplad PLATSLIGGNING a)kopplad b) Okopplad EFTERSÖK PÅ VILDSVINSSPÅR naturligt spår eller på konstgjort spår utan blod a) Spårhund b) Löshund c) Rapporthund 3 3 2 2 3 3 2 1 3 8 4 3 2 6 8 8 4 UPPFÖRANDE VID SKJUTET VILD 3 2 1 4 5 LYDNAD 3 3 2 4 Lägst betyg för att gå till pris 59 47 38. Pris Total Betyg http://www.rimdalens.se/ (9 of 9)2009-03-19 07:55:34