Upptäck Kumla bibliotek! HUVUDBIBLIOTEK Folkets hus, Skolvägen 12. Kumla Vuxenavd. 2 If. te!. 019-56 81 90 Bamal/d. bli. lel. 019 58 81 89 Utställningshall b... Öppettider. MAndag-tOfSdag Fredag lördag Söndag 12-20 12-18 11-14 16-18 Skoindustrimuseet KUMLAN Informationsblad för Kumla kommun Nästa nummer av Kumlan utkommer i december Ansvarig utgivare: Kommunalrådet Dan-Ake Moberg Redaktion: Kulturintendent Mats Runering.n BtBLlOTEKETS ÖPPETTIDER t SAMBAND MED HELGER Fred. 5 nov. kl. 12-17, Alla helgons dag samt söod. 7 nov. stängt. Onsd. 23 dec. 2-7. Julafton, juldagen samt annandagen stängt. Torsd. 30 dec. 12-17. Nyårsafton, nyårsdagen samt sönd. 2 jan_ stängt. Onsd. 5 jan. 12-17. Trettondagen stängt. Vi erbjuder ett nkt och varierat bokbestånd, kassettböcker, dagstldlllngar, spännande lidsknfter och livlig programverksamhet. BOKMAGAStNET Trädgårdsgatan 1, tel. 070-37515 39. Öppettid: tisdag 16-18. Utlåruog av aldre böckeroch tldsknfter samt försäljning av Kumlakrukor, håradskartor vykort m.m. KUMLA KOMMUNS BOKBUSS Tel. Bokbussen 070-658 45 52. Beträffande turlistor se sid. 20. Vilkornrnen till Kurnla bibliotek, där finns kunnig och serviceinriktad personal till Din tjinst. Sveavägen 19, Kumla Öppettider. Måndag-fredag kl. 13-17. Bamhöman uppställd under hösten FörgruppbesOknng019-588187 Skons Dag lördag 23 oktober kl 13-16 Musikunderhållning, kaffe, pysselhöma, skotillverkning, skoföfsäljning, tipspromenad Framtidens barnskor - en utställlllng av barnteckningar från 23 oklober Postadress: 69280 KUMLA Besöksadress: Stadshuset, Kumla torg Telefon: 019/588000 (växel) \ Kumla satsar stort på kultur och fritid! Av kommunalrådet DOll-Åke Moberg Kumla satsar stort på kultur och fritid! Ett påstående som inte är riktigt sant, men nästan. I alla fall all döma av det förslag till budget för år 2000 samt bedömningar om åren 2001 och 2002 som lämnals till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslul. Det mest i ögonfallande är kanske att vi i Kumla salsar på uppförande av ett nytt bibliotek. Denna fråga är ingalunda ny. Redan 1978. då det nuvarande biblioteket "bara" hade 15 år i sina lokaler i Folkets hus på Skolvägen. kom frågan upp till behandling och vissa förstudier gjordes om behovet av och möjligheterna till ett nytt bibliotek. A v delta blev dock intct. När frågan åter blev aktuell i millcn av 1980-talet fick vi en infektcrad diskussion om läget för ett eventucllt nylt bitt. liotek. Frågan om ett västra och ett östra centrum. om det kommersiella kontra det kulturella utbudet. var frågan som dominerade debatten. Av den utredningsomgången blev dct nog ändå klart alt ett eventuellt nytt bibliotek skulle förläggas i anslutning till Folkets hus och den befintliga teater-/biograflokalen. Så befinner vi oss då år 1999 - detta millenniums sista år - och föreslår au planerna om ett nytt bibliotek i Kumla skall förverkligas med byggstart undcr år 2000. Platsen är strax norr om Folkets hus - ett verkligt lyft för denna del av Kumla centrum. Det mest märkliga med denna satsning är kanske inte att vi satsar på att bygga ett nytt bibliotek, för det behövs verkligen. Det märkliga är alt vi gör det i tider då flertalet av landets kommuner måste spara och inte har minsta tanke på extravaganser inom kultur- och fritidssektorn. Tittar vi några år framåt i tiden så föreslår vi oekså en "ansiktslyftning" och utbyggnad av Kumlahallen med rekreationsbad m.m. oeh några år senare en ny bollhall. Stcnhuggerimuseum i YxhultJ Hällabroltet finns också med i planerna och utställningen Konst på Hög får väl anses som redan etablerad. Nu är del inte så alt vi enbart satsar på kultur- och frilidsvcricsamhetcr - även om de är synnerligen viktiga för de som bor i kommunen och de som väljer att nyll3 hit. NalUrliglvis förutsätter de som flyliar hit all det finns god barnomsorg och bra skolor, liksom att de äldre förväntar sig att den goda äldrevården skall finnas där. I huvudsak är det så också. I Kumla har vi med stor politisk enighet arbetat med strama ekonomiska ramar under en stor del av 1990-talet. Nödvändighetcn an få kontroll på ekonomin var stor. Både personal och säkert också många av våra Kumlabor har tyckt alt besparingsniten under denna tid varit överdrivet tuff. Resultatet kan vi se idag. Vi har god kontroll på vår ekonomi och har råd au satsa på lite andra områden som egentligen är väldigt viktiga för att ha en god livskvalite - som exempelvis ett nytt huvudbibliotek. Äran av dagens goda situation kan vi nog inte tillskriva bara ett parti - hur gärna vi än vill. I de avgörande besluten om besparingar, försiktighet med kostnader m.m. har det råh politisk enighet. Jag tror också alt det i stora drag kommer att råda politisk enighet i förslaget till budget för det kommande årtusendets inledande år. Vi kommer också att tillsammans med Kumlas många föreningar se til1 att tusenårsskiftet firas med aktiviteter och festligheter på nera platser i Kumla. Det är med andra ord kultur- och fritidssektorn som först får visa sig aktiv under dctta nya millenniums inledning och givetvis avsluta det gamla. Så vår satsning inom kultur- och fritidsområdet är nog alldelcs riktig. D 2 3
Här kan man titta på fåglar i Kumla Informarioll fr/m Biologi:"k(l Föreningens lollas Engzell, Åke Teljå, Frank Tholb'son och Hans W{/ern Kumla har genom sin placering mill pa närkeslälten alltid dragit till sig fl) uråglar under var och höse ihen om de tidigare slora slättsjöarna numera är torrlagda till stor del. Intressel för fågelskådning har ända sedan 194O-lalel varit slort i kommunen. Denna artikel, är B'scdd all ge de kumlaborsom vill komma ut i markerna runt Kumla rör att tilla pil r glar, en viss, ägledning. För att hitta till de beskrhna områdenu är del lämpligt att anskaffa en kurta ö"er Kumla och sedan är det bara alt la kikaren. fågelboken. malsäcken och lämpliga kläder och ge sig ut i markerna. Välkommen! Kvismaren Kvismaren ärtvå sänkta sjöarsom idag till större delen är bevuxna med blad vass. Genom reglering hålls ett högre vattenstånd i Fågelsjön och Rysjön. Della område når man läll [rån reservatets hjärta. Öby kulle. Hammar- och Fiskingemadema erbjuder öppna vattenspeglar och beta de strandängar där det finns mycket våtmarksfågel. Kvismaren är en av mellansveriges viktigaste våtmarker och en strategiskt belägen rastplats för änder, gäss och vadare. Sädgäss med inslag av sällsynta gåsaner finns årligen vår och höst i området. Öjamossen l västra delen av Kumla, inom Hardemo församling. ligger kommunens enda kvarvarande högmosse. Mitt i mossen går en drumlin i nord-sydlig riktning. Hullingåsen. och på västra sidan (!gger kommunens enda naturliga sjö, Algasjön. Under senare år har Hardcmo hembygdsförening byggt en spång från vägen till Älgasjön. En bra utsiktsplats för fågelskådning är den norra delen av Hullingåsen där man har utsikt över den nordvästra delen av mossen. Fågellivet är det vanliga på en svensk 4 mosse. Vill man höra göken så ar mossen en av de säkraste platserna i kommunen. Orrspel har förekommit tidigare och den lilla Älgasjön besöks av en del änder. Säb)'lundsområdet och f.d. l\1osjön Säbylund norr om Kumla är beläget i kanten på f.d. Mosjön och har alltid varit en omtyckt plats för fågelstudier. Närmast herrgården ligger den engelska park som anlades i början av 1800 talet och som i synnerhet under våren utgör ett intressant område. Eftersom parken innehåller mycket lövskog så är särskilt sångare vanliga. Parken övergår sedan i skogsområde. Kvarntorpshögen med omnejd Urån Kvamtorpshögen har man en fin utsikt. Mindre känt är att man kan se en hel del fågel från högen och dess omgivningar. Bäst är det under fåglarnas sträcktider under vår och höst. Norrlandsfåglar på väg mot sina htickningsområden brukar stanna till och rasta. I lövskogen nedanför högen kan arter som grönsångare. härmsångare, stenknäck och ortolansparv observe ras. Skarbysjön l Kumlas västra kanl ligger en gammal torrlagd sjö, vid namn Skarbysjön. Här finns fina lövskogsområden runt sjön som är bra för hackspettar och ugglor, till exempel gröngöling, mindre hackspett och kattuggla. Där kan man också lyssna på nattsångare- främst under maj och juni månad. Sjön är som en myrmark bevuxen med stora videsnår. Kumlaån rrån Nykvarn liii Blacksia Följ ån från cykelvägen till Sannahed mot Blacksta genom att använda den traktorväg som går däremellan. Sträckan är ur fågelsynpunkt mest intressant tidiga mornar och sena kvällar och nätter under maj ochjuni. Då hörs de nattsjungande sångarna som sitter längs ån. Lex. gräshoppsångare och sävsångare. Vid Blacksta finns ofta någon näktergal. Den i ornitologiska kretsar oprövade Esso Engwall spejar ut över Björka lertag pa jakt efter sina första hundra fåglar. En 1i8ckcrt ejlemplar knölsvan. Foto Bror A. Levin. Björka lerlag I början av 1900-talet bestod området av fuktiga slåtter-och betesmarker. År 1969 påbörjades lertäkt för tegeltillverkning. De färdigbruma områdena drog snabbt till sig växt- och djurliv. I anslutning till parkeringen finns en plattform som är bandikappvänlig. Från parkeringen kan man gå en gångstig ltings reservatets östkant. Vid norra delen av området finns ett vindskydd. Fågellivet vid lertaget kan beses hela året. På vattnet ligger ofta gräsänder, sothöns ocb knipor. Över vassarna seglar de bruna kärrhökarna under april-september. Viaskogen Viaskogen erbjuder ett varierat fågelliv. Eftersom ett motionsspår löper genom skogen är Viaskogen besöksvänlig. Tidiga morgnar och sena kvällar sjungs det som bäst. Här bäckar också duvhök som jagar vid Björka lertag. D 5
Ett nytt bibliotek växer fram... Av bibliotekschef Inge/a Gusta/sson Kumla bibliotek har anor som kan spåras till 1834. Förmodligen var det skolprästen, som då hade hand om utlåningen. På 1840- och 50 talet var det i alla fall skolprästen Carl Johan Hofberg. som var bibliotekarie och böckerna förvarades i hans kök i klockar gården vid Kumla kyrka. Därefter skingrades biblioteket genom auktion. Prosten Axel P. Falk fick sedan ansvaret för all rekonstruera biblioteket och det återuppstod igen 1867. Lokalerna har sedan växlat under årens lopp allt eftersom verksamheten vuxit. Numera är biblioteket beläget i Kumla Folkets hus och har så varit sedan 1962. Bibliotekets förändrade verksamhet växande bokbestånd och ökande besökssiffror har gjort behovet av utökade och bättre anpassade lokaler aktuellt. En nybyggnation är en stor investering. Därför är det förståeligt om frågan om en utbyggnad av det nuvarande biblioteket samt nyttjandet av kvarteren Snöskatan och Staren. där biblioteket är beläget, diskuterats ett antal gånger under de senaste åren. Men nu är mycket spännande på gång... Den 29 september 1997 beslöt kommunstyrelsens allmänna utskott i an slutning till budgetberedningens arbete all i förslag till budget för 1998 avsätta 250 000 kr för utredning om nytt bibliotek mm i kvarteret Snöskatan att utredningen skall förutom bibliotekslokaler även innefatta en översyn av behov av samlingsloka- ler och kommersiella lokaler i kvar teret samt samverkan mellan hotellet, Folkets hus och biblioteket alt uppdra åt kommundirektörthage Arvidsson och kultur och (ritidschef Lennart Mehle att ansvara för utredningen att utredarna till sig skall knyta de experter som behövs samt en eller flera referensgrupper med representanter för berörda intressen ",mt att utredningen skall redovisas till nästa budgetberedning. utredningsarbetet avrapporteras under hand till kommunstyrelsens allmänna utskott. kultur- och fritidsnämnden samt miljö och byggnadsnämnden. Arbetet har i huvudsak bedrivits i tre grupper med inriktning på 1 nytt huvud bibliotek, ansvarig bibiiotekschef lngela Gustafsson. 2 ombyggnad och anpassning av nuvarande Folkets hus med avseende på samlingslokaler mm, en om och tillbyggnad av teater/biosalongen för att nå en mer ändamålsenlig utformning samt också möjliggöra alt förlägga fullmäktiges sammanträden till denna lokal. och slutligen en passage/kommunikationsdel från Skolvägen via den sk Husarenentren till det blivande bibliotekets lokaler, ansvarig Anders Johansson, Folkets hus 3 yttre miljöer med inriktning på tillgänglighet, planfrågor mm - ansvarig stadsarkitekt Kurt Larsson.,, ',.,, :;, ~- u> '" = u, E o ~, o ~, -u " ~ "~ "= =, ~ ~, 0- "~ ~ 6 7
Program rör "yl( huvudbibliolek Uppförande av ett nytt huvudbibliotek är en kostsam investering. De politiska besluten måste följaktligen vila på ett väl genomarbetat och realistiskt program. Eli bibliotek ulgör en viktig byggnad i stadsbilden, det skall ha en stark identitet just som bibliotek, och dess funktion och arkitektoniska framtoning skall hålla för många år [ramöver. Biblioteket bar en mycket betydelsefull ställning som kunskaps- och informationscentrum i ett demokratiskt samhälle. Vad innehåller då detta program som också skall användas som underlag för arkitekten. om beslut om biblioteksbyggnation fattas? Inledningsvis finns en presentation av den nuvarande verksamheten därefter följer tankar kring ett framtida bibliotek. en förteckning över de olika funktioner biblioteket skall inrymma samt areaberäkning med 2 500 kvm. Biblioteksorganisationen består idag av huvudbibliotek. bokbuss samt uppsökande verksamhet riktad till äldre och handikappade sk Boken kommerservice. Kumla bibliotek genomför också biblioleksservice på Kumla-anstalten. Arbetsplatsbibliotek finns på Ericsson Radio Systems AB, dessutom finns bokdeposilioner utplacerade på diverse institulioner. Utlåningen av böcker och andra media uppgick 1998 till 252 741 lån, dvs drygt 13 lån/invånare. De senaste åren har besökssiffran stigit kontinuerligt och allt nera besökare önskar hjälp och vägledning med att söka fakta och information ur böcker och databaser. Biblioteket har också en livlig program- och utstlillningsverksamhel. Ett stort antal studerandegrupper från både grundskola och vuxenutbildning besöker biblioteket för bok- & biblio- teksinformation. Nämnas bör också Bokbollen. en mångfacetterad verksamhet med gävoböcker till barn i 4 olika åldersgrupper. Biblioteket har ett rikt och varierat bestånd av böcker och kassettböcker. Utländsk litteratur på ett 20-tal olika språk finns också liksom CD-skivor. tidningar och tidskrifter. Del framlida biblioleket För de flesta människor framstår nog biblioteket som en plats där man lånar och läser böcker, dagstidningar och tidskrifter. Men biblioteket har också många andra uppgifter. Det är som nämnts ett centrum för information och kunskap. en plats dit många studerande söker sig. en mötesplats för social samvaro och möten med nya tankar och ideer. man kan lyssna till föreläsare och se utställningar. Biblioteket är en grundpelare i ett demokratiskt samhälle. ett konkret uttryck för vår grundlagstiftning om yttrande- och informationsfrihet. Biblioteket är en neutral plats dit man kan söka sig oavsett ålder. social situation. utbildningsnivå, etnisk eller kulturell tillhörighet. Alla möts medsamma respekt och med samma räll till professioneu hjälp att söka [ram önskade uppgifter. En biblioteksbyggnad har också betydelse för stadsmiljön. vilka lankar och känslor väcker byggnaden? Hur känns det au gå till biblioteket, öppna dörren och stiga in? Det finns idag en dokumenterad övertygelse om kulturens betydelse för au stimulera utveckling och öka en orts allraktionskraft. Visst vill vi i Kumla stolta kunna visa upp vårt nya bibliotek för besökare! I en av regeringen antagen proposition betonas hur viktigt det är med kvalitet i den byggda och formade mil- jön och att bra arkitektur, formgivning och design är viktigt för en långsiktigt god och bärkraftig utveckling. Biblioteken är de mest besökta offentliga institutionerna. Målet för oss som arbetar med biblioteket är att försöka skapa ett bibliotek där besökaren upplever sig stå i centrum och där en kompetent och engagerad personal finns till hands [ör att besökarna skall komma i kontakt med alla de erfarenheter. upplevelser och kunskaper som finns inom bibliotekets väggar. Men biblioteket skall också vara ett rum för egna upptäckter, spännande överraskande möten eller en stundsstilla kontemplation med egna tankar. Biblioteksbyggnadcn måste ju också passa in i omgivningen. vara lätt all upptäcka och hina i. vara byggt av miljövänliga material. vara \aeken och tilltalande med bra ljusinsläpp och ventilation och givetvis anpassat ä\en för besökare med handikapp. B)"ggnation år 2000'! Den 23 november 1998 fanade Kumla Välkommen till oss på Friskvårdscentralen i Kumlal Privatpersoner, grupper, föreningar eller företag - vi hjälper er att komma igång med olika friskvårdsaktiviteter. e Vattengympa e Ryggympa e Mamma/babygympa e Mat - hälsa - motion e Vänta barn gymnastik e Laga barnmat e Kost - Viktminskning e Gruppaktivitet Dessutom anordnar vi temadagar och föreläsningar om Motion - Mat - Hälsa - Doping - Barnidrott Arbetslösa 20% rabatt på avgiften! fullmäktige beslutet att ett nyli bibliotek skall byggas i kvarteret Snöskatan. Det utarbetade biblioteksprogrammel antogs i sin helhet. Därefter inbjöds fyra arkitektfirmor. FFNS Arkitekter AB, White Arkitekter från Örebro. OF Arkitekter. Göteborg samt Nyrens Arkitektkontor AB i Stockholm. att lämna skissförslag på nytt bibliotek. Den 27 april presenterade respektive arkitekt sin förslag för hela arbetsgruppen samt för kommunstyrelsens ledningsgrupp för fysisk planering. Därefter har de först nämnda arbetsgrupperna diskuterat de olika rörslagen och även presenterat dem rör olika intressegrupper. Den 15 juni förelade arbetsgruppen kommunstyrelsens arbetsgrupp för fysisk planering förslag till nyn bibliotek tillsammans med en ekonomisk kalkyl för de olika skissema. Om de politiska instanserna under hösten beslutar om medel till byggande av nytt bibliotek med byggstart våren 2 000 kan vi alla se fram emot en invigningsfest våren 2001! O Anmälan - och förfrågningar: Tel. 019-58 86 80. Fax: 019-58 86 76. E-mail: fvc.kumla@swipnet.se 6 9
Lugna gatan! - en planeringsprocess för säkrare, miljövänligare, trivsammare och vackrare gator A v gafllchej Mars 199mark I manga kommuner diskuteras olika (JTojekt med syfte alt göra orternas galor mera trafiksäkra (Kh miljövänliga samtidigt som de blir trivsamma och vackra. I oklober 1997 anlog riksdagen propositionen "Nollvisionen och delirafiksäkra samhället". Därmed hade ett stort steg tagits for att trafiksäkerheten skall fil öliad tyngd bland ö1'riga planeringsmål i samhället. Kommunrörbundet har därener tagit (ram en handbok kallad "Lugna galan" som skall vara ett hjälpmedel ror alt uppnå ett tnuwiäkrare samhälle. "Lugna gatans" sjfle är att beskriva en planeringsprocess ror rornyelse 81' stadens bladdlrafikgator genom fysiska Atgärder i gatumiljön. Processen skall främja en planering som: Tillgodoser dagens anspråk på trafiksäkerhet. trygghet. låga bullernivåer och god luftkvalitet. Tillgodoser olika trafikantkategoriers behov av tillgänglighet och framkomlighet på rimlig nivå. Lyfter fram önskemålen om att bevara och återskapa historiskt eller stadsbildsmässigt värdefulla gatumiljöer samt all försköna stadens gaturum och ge dem identitet och karaktär. Främjar information. delaktighet och medinflytande för alla berörda. Säkerställer au ovan angivna kvalitetskrav tillgodoses i lösningar som är kostnadseffektiva, långsiktigt hållbara och innebär god resurshushållning. Kumla kommun har påbörjat arbetet med "Lugna gatan" processen som sker i flera steg, nämligen målsättning, trafiknätsanalys, pri nciputformning med konsekvensbeskrivning samt utbyggnadsordning. I första hand gäller planeringen Kumla tätort. Efterhand kommer de andra tätorterna också att behandlas. 10 Målsättning Målsättningen inleds med en översiktlig genomgång av de akuta brister och problem som kan finnas i trafiknätet samt de tänkbara yllerligare kvalitetsanspråk som kan ställas. Med stöd av dessa överväganden görs en första ansats till viktning mellan anspråken. Exempelvis - skall busstrafikens an- Lugna gatan eller... språk ges större vikt än personbilstrafikens? Skall gång- och cykeltrafiken ha företräde framför personbilstrafiken? Resultatet redovisas i eh målsältningsdokument som utvecklas, förfinas och omprövas i varje följande planeringssteg. Tratiknätsanalys Detta planeringssteg syftar till att studera de delar av trafiknätet där olika trafikslag har motstridiga anspråk på framkomlighet och tafiksäkerhet samt att därefter försöka hitta åtgårder som minskar ellereliminerar dessa konflikter. Nätanalysens resultat redovisas på kartor med preliminära förslag tilljusteringar av gatunätet. Dessutom läggs förslag till "gatukod" för varje gatusträcka (genomfart. huvudgata och 10 kalgata). Där anges kortfattat sträckans funktion och bedömt trafikflöde. I koden anges dessutom den hastighetsklass som bäst tillgodoser trafikslagens sammanvägda anspråk på hastighet och trafiksäkerhet. Principutformning med konsekvensbeskrivning Planeringsstegets syfte är all ta fram alternativa förslag till trafikteknisk ut [ormning samt förslag till gestaltnings åtgärder för alla sträckor och korsningar i fonn av avsmalningar. gupp, planteringar m.m.). Detta ger under lag till att pröva om de preliminära förslagen till nätutformning är lämpliga och genomförbara. Konsekvenser na för de olika alternativen beskrivs därefter och bästa alternativ väljs med hänsyn till hur väl de uppfyller uppställda kvalitetsanspråk. Planeringsstegets resultat är förslag till principutformning och gestaltning för alla gatusträckor och korsningar. Utbyggnadsordning Arbetet inleds med att en utredning om möjligheten att dela upp förnyelseprojektet områdesvis eller gatuvis. Samtidigt klargörs i vilken takt kommunen har möjlighet ekonomiskt och politiskt att finansiera projektet. Därefter prövas om stadsplaneändringar måske ske för att genomföra förslagen samt prövas möjligheterna att få acceptans av berörda trafikantgrupper. Allmänbetens medverkan Det går inte att genomföra ett så stort projekt utan allmänhetens medverkan. Därför har kommunen ordnat ett samrådsmöte med berörda intressenter såsom trafikorganisationer, sociala rådet. skolan, föräldraföreningar, bussbolag. åkerier, polisen m.m. För slaget kommer sedan au ställas ut i kommunens utställningshall i stadshuset. När hela processen är klar kommer utredningen att tryckas upp i en nerfärgsskrift som kan användas i informationssyfte och i utbildningen i skolorna. "+--+--t.e "+--+----j.. +--+-' " +--+--: '~,_.,,~ 40 60 80 100 Ittnlt "Krockvåldskurva" - så här läser du diagrammet: Om påkörande bil färdas med hastigheten 30 km per timme är det cirka 10 procents risk au fotgängaren dödas. Om hastigheten är 50 km ökar risken kraftigt till cirka 70%. Den som färdas i bit som blir påkörd i sidan har cirka 10 % risk alt bli dödad om påkörande fordons hastighet är SO km medan risken ökar titt 70% om hastigheten är 70 km. Vid frontalkrock är det cirka 10% risk att bli dödad om hastigheten är 70 km mcdan risken ökar lilt cirka 90% om haslighclcn är 100 km per timme. 11
År 2000 Fortsatt förberedelsearbete i Kumla kommun. A v ill[ormariomansmrig Lise-Lotte Rigault En rondell rå -Lugna gatan~. I l l ) I Kumlan 1999:1 beskrevs de förberedelser som gjorts i Kumla kommun inför miuennieskiftet med anledning av de bekymmer som eventuellt kan uppstå. Eli intensivt arbete har pågått för att inventera och åtgärda de brister som kan städa tiu problem \ id millennieskiftet. Läget anses i dag stabilt och beredskapen god. Beredskapsdag med övningsscenario har genomförts. Inbjudna var även Kumla bosläder. Polisen. Kyrkan. Landstinget. SAKAB. Ericsson. Kriminalvården. FO 51. Civilförsvaret. Nerikes Allehanda. Örebrokuriren och Länsst)'Telsen. Teldoni Kommunens televäxel skall vara bemannad över millennieskiftet. Elfl:irsörjning och fjärrvänne Elbranschens gemensamma bedömning är att elförsörjningen kommer att fungera normalt före. under och eher miuennieskiftet Kommunen har liilgång till egna samt inhyrda reservelverk. Vatten och avlopp Läget bedöms vara under kontroll. Reserveiverk finns att tillgå på både vatlen- och reningsverk. ningen skall tryggas. På Kvarngården planeras "Öppet hus för firande i gemenskap" i samarbete med pensionärs- och handikapporganisationer. Räddningstjänst Bedömningen är att läget är under kontroll. Man har också sett till alt inoch ulgående alarmeringar har minst en reservfunktion. Tekniska s)"stem i kommunens fastigheter Hissar. styr- och reglersystem för drift och övervakning, inbrottslarm. brandlarm. pumpar. oljebrännare m.m. har inventerats och i vissa fall åtgärdats och anses inte påverkas av millennieskiftet. Jour och beredskap Trots att läget anses stabilt, är det beslutat om förstärkt bemanning och beredskap inom vissa verksamheter såsom vård och omsorg, räddningstjänst, faslighets- och gatuavdelning. Beredskapsorganisationens ledningsgrupp. stadsbyggnadschef. socialchef, sami administrativ chefskall finnas tillgängliga i stadshuset över millennieskiftet. Kommunens krisgrupp kommer att ha normal beredskap men kan, om så bedöms. höja beredskapen....och ännu en. Kumlu håller på pli bli foodcl1crnasstad". 6 klara och 4 på gång! Kommer dci ner'! 12 Värd och omsorg Den medicinska säkerheten har inventerats och anses kontrollerad. Bemllnningen förstärks bl.a. på servicehusen. Reservrutiner finns för att matförsörj- InforltHJtion Ytterligare information om läget kommer att ges i nästa nummer av Kumlan som utkommer under december månad. D 13
Festligheter vid millennieskiftet information från Arbetsgruppen för festligheter vid millennieskiftet Hyvlarverkstaden renoveras... Av Mats Runering Att få vara med om tusenårsskiftet är få förunnat. Cirka 40 generationer har levt sedan förra tusenårsskiftet. De människor som levde då, under vikingatiden för tusen är sedan, var dessutom inte medvetna om sitt millennicskifte. Du ingår därför i en jämförelsevis liten krets som har förmånen att medvetet få uppleva detta märkliga millennieskifte. Men Du är inte ensam. Runt om i världen, landet och länet kommer festligheter all äga rum. r Kumla kommun har en arbctgrupp fått i uppdrag att genomföra festligheterna. Arbetet leds av kultur- och fritidsförvaltningen. Följande aktörer är representerade i arbetsgruppen: Kultur och frilid Tekniska kontoretjstadsarkitektavdelningen Centrumorganisationen Folkets Hus Kumla Samkristna Råd Drogfria Luciakommitten Väntjänsten Arbetsgruppen som redan träffats ett flertal gånger har utarbetat förslag till ramprogram för nyårsaftonskvällen. Programmet är främst koncentrerat till torget men flera programpunkter äger rum också på andra ställen i kommunen. Så här ser programmet ut i skrivande stund, dvs med reservationer för både ändringar och tillägg: På Torget Glödkorgar tänds på torget och brinner hela kvällen. Servering av glögg och pepparkakor. Från en speciellt uppbyggd scen på toget blir det musikunderhållning Ett minnesmärke av bestående karaktär invigs under kvällen. Minnesmärket blir i form aven offentlig klocka som placeras på lämpligt ställe på torget. Klockan avtäcks och invigs strax före tolvslaget. Innan tolvs'laget blir det högtidstal från scenen. Klockklang ljuder över torget vid tolvslaget. Straxefter tolvslaget avfyras ett större fyrverkeri från Stadshusets tak Ovrigt Kumla Samkristna Råd ser till att kyrkor hålls öppna under kvällen och natten. På församlingshemmet är det öppet hus under hela kvällen. Folkets hus har dans m.m. på programmet samt ljusspel från taket. Drogfria Luciakommitlen anordnar ungdomsaktiviteter. Väntjänsten arrangerar allmänna aktiviteter för de äldre på b1.a. Kvarngården. En vårdkase brinner på Kvarntorpshögens topp hela kvällen. Vi hoppas på att vädergudarna står oss bi och bjuder oss på en gnistrande, vit vinterkväll med lagom många minusgrader. Väl mölt på torget denna historiska kväll. D Under perioden april - september 1999 har de förbipasserande på den gamla landsvägen genom Yxhu1t kunnat se och höra intensiv byggverksamhet från den gamla hyvlarverkstaden bredvid Värdshuset Trilobiten. Det var ett femtontal byggnadsarbetare som vidareutbildade sig med verkstaden som utbildningsobjekt. Utbildningen var upphandlad och skedde under ledning av utbildningsanordnaren Byggnadshyttan i Örebro län AB i samarbete med Arbetsförmedlingen och med Alton Arkitekter AB som konsult. De praktiska arbetsmomenten i hyvlarverkstaden hade föregåtls aven teoridel i samarbete med Kom Vux. Bakgrunden är att Kumla kommun för två år sedan övertog den gamla hyvlarverkstaden som då befann sig i starkt förfall. Tanken bakom förvärvet och renoveringen är att den gamla hyvlarverksladen ska bli ett "levande" stenarbetsmuseum. "Stenhistoriskt" är byggnaden en av de viktigaste i Sverige eftersom den var Yxhu1t AB:s första verkstad och utgångspunkt för en stor del av den skulpturala fasadstenen i Sverige. Renoveringen är planerad och genomförd i samarbete med Länsstyrelsen som lämnat bidrag till renoveringen. En annan viktig samrådpart är Yxhultbygdens Kultur- och hembygdsförening, som när byggnaden om något/några år står klar att ta emot besökande, kommer att få en mycket aktiv roll i museet. Första etappen, som omfattar byggnadens bärande konstruktion, yttertak, fönster och fasad, är nu i princip klar. Vissa plåtarbeten återstår i skrivande stund. Hur det blir med den, fortsatta renoveringen och anpassningen till museisyftet beror främst på vilka medel Kumla kommun kan ställa till förfogande framöver. Det kommer att bli ytterligare redovisningar i Kumlan när nästa etapp genomförs. Intill dess är det på sin plats att tacka alla berörda parter som gjort stora insatser för det fina renoveringsarbetet. Ett särskilt tack givetvis till byggnadsarbetarna och deras arbetsledare för ett mycket väl genomfört arbete, D Det gick åt många arbetstimmar för all på gammalt sätt utföra "blixtskarvar", "fingerskarvar" m.m. På bilden arbetar George Lynch med att sammanfoga "gammalt" och "nytt". 14 15
Konsten att köpa tågbiljett i Kumla A v Mals Runering är det här alternativet förmodligen intressantast först när det gäller längre resor. Många upplever att del blivit svårare att köpa tågbiljett i Kumla sedan biljettförsäljningen i stationshuset lades ned 29 maj 1998. Sociala rådet har bell Kumlan informera om hur man köper tågbiljetter och får upplysningar om tågavgångar. Gör så här om du vill köpa tågbiljett: 1. Förbaka biljett genom alt ringa till SJ:s Telefonbokning tel. 020 75 7575 som är öppen måndagsöndag kl 06-23. Du hamnar kanske i telefonkö men kan ändå glädja dig över att telefonkostnaden blir låg - du kommer inte att debiteras för mer än en period. Beställ din biljett. Du får ett bokningsnummer som du ska uppge när du hämtar och betalar biljelten. Detta kan du göra var som helst i Sverige under förutsättning att det är hos ett ATG-ombud. ATG står för Aktiebolaget Trav och Galopp. Det finns fyra ATG-ombud i Kumla: Konsum (Köpmangatan 13), ICA Kvantum (Köpmangatan 18), Kvarngårdens Kioskbutik (Skolvägen 6) och Sidebros Tobak (Köpmangatan 16). Din biljettkostnad blir inte högre än om du går in på en järnvägsstation och köper biljetten direkt över disk. Du kan även få biljetten hemskickad och betala genom inbetalningskort. Du får dock då betala 20 kronor i avgift per hemskick. 2. Om du ska åka tåg i Mälardalen med..omgivningar (HatIsberg, Kumla, Orebro, Västerås, Eskilstuna, Stockholm, Uppsala osv.) kan du köpa biljett genom "Tåg i Mälardalen", ett nytt bolag som bildats i samarbete mellan SJ och länstrafikbolagen. Hos de så kallade TIMombuden kan du köpa TIM-biljetter i form av enkla biljetter eller tur och returbiljetter, TIM-kort eller biljetthäften. Det enda TIM-ombudet i Kumla kommun är Kvarngårdens Kioskbutik (Skolvägen 6), tel. 019~57 03 59, som är öppen måndag-fredag kl. 07-19, lördag kl. 07 14 och söndag kl lq...-14. En fördel med TIM-biljetter är att de kan kombineras med länstrafikens bussar i till exempel Kumla och Örebro. 3. Om du är internetanvändare kan du köpa eller beställa biljett genom SJ:s hemsida www.sj.se. (Du kan också registrera dig genom SET för att kunna betala bokning över ln~ ternet.) 4. Du kan också lösa biljett på tåget mot en avgift på 10 kronor. Detta kan du dock inte göra när det gäller X2000-tågen, där platsbokning all~ tid måste ske. 5. Larsson~Resman Resebyrå AB i Kumla (Torget), lel. 019-579235, säljer också SJ:s biljetter men lägger på en expeditionsavgift på 30 kronor. Fördelen med biljettköp hos Larsson-Resman är att man själv slipper ringa till 5J:s Telefonbokning och hämta biljett hos ATGombud. Larsson-Resman ordnar allt och du får en biljett i handen. Med tanke på expeditionsavgiften Vill du ha kraftig rabatt på priset'! Om du bokar och betalar biljett enligt ovan minst 7 dagar före resdagen har du möjlighet att få kraftig rabatt om du har SJ:s Reslustkort. Reslustkortet kostar för vuxna 150 kronor och för pensionärer 50 kronor per år. Kostnaden för Reslustkortet kan du tjäna in redan vid någon resa. Till exempel är normalpriset Kumla-Göteborg 305 kronor och med X2000 500 kronor. Med reslustkortet kostar en röd biljett 155 kronor. Det finns en dyrare resluslbiljelt, rosa biljett, som samma sträcka kostar 230 kronor. För varje tåg finns ett bestämt antal röda och rosa biljeuer beroende på hur stort tryck det normalt är på platserna. Det finns alltså fler röda och rosa biljeller till de tåg som går de minst attraktiva tiderna. Det finns ett särskilt reslustkort för ungdom, Reslust Max 25, som ger cirka 30 % ungdomsrabatt på röda och rosa reslustbiljetter. Ungdomar och pensionärer med reslustkort har dessutom tillgång till Reslust Direktbiljett som kan köpas intill avgång med ej gäller X2000-tåg. Reslustkortet ger en (1) medföljande person samma förmåner som kortinnehavaren. Ring SJ tel. 020-75 75 75 och fråga om Reslustkort. "1 O-biljett" är en biljett som gäller för 10 enkelresor i valfri riktning mellan två stationer och som ger lq...-25% rabatt. Har du ett funktionshinder? Lagen om Riksfärdtjänst ger alla personer som inte klarar att resa på egen hand rätt att med hjälp av riksfärdtjänst få ha en ledsagare med sig. Sören Andersson. Kvarngårdens Kioskbutik. visar hur en T1M-biljett ser ut. Upplysningar För upplysningar om hur du ska åka och vilka tågtider som är aktuella kan du ringa SJ, tel. 020-75 75 75, måndagsöndag kl. 06-23. Du kan samtidigt boka biljen enligt punkt l ovan. Upplysningar om tågtider finns givetvis även på alla platser där biljetter kan bokas eller hämtas. Om du använder Internet kan du gå in på 51:s hemsida www.sj.se. Här fjn~ ner du information, tidtabeller och priser. Om du har Text-TV (TV 4) hittar du information om 51:s resor på sidan 320. När det gäller TIM-kort och TIMbiljetter kan du få information om biljetter, priser och tider hos kundtjänst tel. 020-846 846 eller hemsida på internet www.tim-trafik.se. D 16 17
UPPSLAGET - ett par sidor för konsumenterna Så får du hälosamt hemma 95 procent av våra liv lever vi inomhus - i en bra miljö som har blivit sämre på senare år. För atl få bäure luft och säkrare inredning kan del ibland behövas dyra ombyggnader. Men ofla räcker det med enkla. billiga åtgärder. Bilagan "Hälsosamt hemma" i nya Råd & Rön reder ut begreppen och ger praktiska råd om hur man kan få bättre innemiljö. 1999 är Ulnämnt till "'nnemiljöåret". Många myndigheter och organisationer gör extra insatser för alt försöka Många av oss tillbringar så m)"ckel som 90-95 procent avd.r tid inomhus. Del ställer krav pä en bra innemiljö. lösa det ökade problemet med innemiljön? Problemen är i dag många: Dålig ventilation Fukt och mögel Inredningsmateriai som avger farliga kemiska ämnen Dålig städning Tobaksrökning Radon Föroreningar utifrån försämrar luften ytterligare Men det handlar inte bara om luften. Bullret i våra hem har ökat. Många är oroliga för magnetfält. Belysningen är ofta felaktig. Dessutom sker de nesta olyckorna faktiskt i hemmet, oftast beroende på att man ramlar. Detta kan förhindras genom en rad enkla ingrepp. Bilagan "Hälsosamt hemma" ger fakta och råd på alla dessa områden. Plus hänvisningar om var man kan få hjälp. Förutom att den ingår som bilaga i Råd & Rön finns den hos Kommunens konsumentvägledning för en kostnad av 20 kronor inkl. moms. Råd & Rön 9199 18 19
Pensionärernas väntjänst Nätverket Väntjänsten Nätverket j Kumla startade hösten 1989 och drivs av Kumlas pensionärsföreningar PRO samorg., SPF och RPG samt Röda korsets Kumtakrets och sockenkrets, Kungsgårdens, Kvamgårdens- och Sol backas progamråd. Nätverket är en ideell och frivillig sammanslutning. Nätverkets målsättning är att hjälpa till med praktiska göromål och att skapa gemenskap mellan människor. Telefonjour Nätverkets telefonjour har sin lokal på S. Kungsvägen 17. Telefonjouren är bemannad av Nätverkets föreningar måndag-fredag kl. 10.00-11.45, tel. 019-56 05 20. Uppdrag Ett 6O tal pensionärer finns antecknade på en jourfista och utför de uppdrag som förmedlas genom telefonjouren. Uppdrag som Nätverket brukar utföra är ledsagning till vårdinrättningar, post, bank, affärer, gå bud och ärenden, promenader, enklare handräckning. Det blir ca 500 uppdrag om året. Allt arbete i Väntjänsten och Nätverket är frivilligt och oavlönat. Välkommen till de områdesträffar för pensionärer och andra daglediga som Väntjänsten byggt upp på 5 platser i Kumla kommun - HäUabrottet, Prästgårdsskogen, Söra mos, Abytorp och Vagnmakaren. Förinfonnation ring 588624, 560520. Talesombud - en ny service för äldre och handikappade Ni kan vända er till talesombuden med frågor som rör äldre och handikappade, de kan underlätta kontakten med myndigheterna. Rådgivningen är kostnadsfri och ni kan ringa till Talesombuden när ni vill under dagtid. Anna-Lisa Nesser 570252 Berndt Collen 578521 Siw Zetterberg 582982 Ingrid Persson 579932 Knut Bergman 57 1889 Tore Olsson 58 1849 Sven Tauberman 5601 68 Nils Granath 560380 20 Projekt Ökat brukarinflytande i omsorgen av äldre och funktionshindrade Regeringen har beviljat Nätverket och Sociala rådet i Kumla stimulansbidrag för att utveckla brukarinflytande och medborgerligt inflytande över kvalitem i omsorgen av äldre och funktionshindrade. Väntjänsten/Nätverkets områdesträffar ska utökas med ytterligare 5 områden så att hela kommunen omfattas. Det innebär att alla personer över 65 år får en inbjudan till någon områdesträff. Det utvecklar det frivilliga sociala arbetet bland äldre och kan stimulera till engagemang för äldreomsorgsfrågor. För att stärka brukarnas och medborgarnas inflytande över äldreomsorgen ska brukarråd startas Vid servicehus och hemtjånstgrupper. Brukarråden ska bli en plats där samtal och diskussioner kan föras om den omsorg som ges oc~ de önskemål om hjälp som kan finnas bland brukarna. Brukarråden ska bh en naturlig mötespunkt för omsorgsqivare och omsorgstagare. Projektet kommer att pågå tiji SIsta december år 2001. En utvärdering kommer fortlöpande att ske av Institutionen för Socialt Arbete vid Högskolan i Örebro. Slagsmål i 1700-talets Kumla Att det kunde glj hett tift även fö" i tiden bevisas tydligt av följande avsnitt saxat ur uppsatsen -Historiska noteringar om Björka By j Kumla socken i Närke-, Per Jonsson (troligen död 1715)..." varuppenbarligen en besvärlig person. Bråk om gärdsgårdar och farvägar förekom 1702 och flera gånger senare. A1lvarli~~e var väl att han 1705 dels varit i slagsmål med grannen Olof Olsson, dels slagit sin piga Ingeborg Jonsdotter med en störoch sårat henne i huvudet och armen. Hon tog hämnd ett par månader senare, då hon högg honom med en lie i armen och huvudet, och slog honom så att han blev arbetsoförmögen 'hela sommaren'. Ingeborg, som påstod sig ha blivit slagen först, erkände en del och fick plikta för sårskadorna, arbetshinder, värk och läkarlön. 1706 hade Per satt upp en gärdsgård på oskiftad mark utan lov. Vissbergabönderna hade då skickat sina drängar för att riva gärdsgården natten efter söndagen den 20 maj ("efter Helga Trefaldighets Söndag"), men Per låg på lur med bössan, variör drängarna måste retirera. Mot dagningen gick bönderna själva dit, träffade på Per och tog bössan ifrån honom. Per skällde dem då för tjuvar och skälmar, varpå Lars Nilsson i Norrgården i Vissberga kvitterade med att "vore Västgötarna intet ärligit folk, utan sådana som stjäla från folk i gårdarna". Häradsrätten ansåg det vara rätt att ta bössan från Per, men denne fick böta 6 mark silvermynt för de båda okvädinsorden mot Vissberga-borna. Lars Nilsson fick också böta 3 mark för att han "en skändlig beskyllning över Västgötarna utfalla låtit, av vilket landskap Per och dess hustru sitt ursprung hava skola". 21 =
Kultur... och fritid TURISTINFORMATION KUMLAHALLEN TEATER I KUMLA SladshuSCI, Torgcl lel.l:onlorstid 019-58 8106 KUMLA UTSTÄLLNINGSHALL Skolvägen 12. bv Öpprltider: Måndag -torsdag 12-20 Fredag 12-18 Lördag 11-14 Söndag 16-18 UTSTÄLLNINGAR J okto/n, - JO Qktobt, Komaens \ecka 16%oln, - 7 f10\'~mbt, Teckningar Ivan Tolt 13 no~mtr- 5 d«~mlh, SamIiflgsul.5111.1I111 ng K-rum. Örebro läns konstnärers utslällnmpförening BARNTEATER I KUMLA StJfldag 21 november Sipa Lipa Laklrilspip. Musikteater från 3 år Ordlekar, visor och dikter, plotkade ur Lennart Hellsings tidigare produktion, framförs på ett lekfullt sätt. Gunilla Lundh-Tobiosson Barnbiblioteket kl. 15.00 Förköp från IS november FRITIDSGÅRDAR Öppettider: Kumlaby K visten Disco Plejset Tisdag-torsdag Måndag-Torsdag Fredag 17.00--21.30 1700-21.30 220.00-24.00 Telefoner. Driftledare K,~ Simhall Mask..in.i5[ SIMHALLEN Badlider: 588671 588675 588673 5886 74 Måndag och torsdag 9.00-20,30 Tisdag. onsdag O(:h fredag 7.00-20..30 Lördag 9.00-15.30 Söndag 9.00-15.30 Obs! Kassan stänger 30 minuter röre badlisens slut. Skolbad förekommer vardagar kl. 9.00 15.00. För besked om möjlighet all bada med icke simkunniga barn lilla bassängen. ring 019 5886 75. Tisdagar,lördagaroch söndagarir lilla bassängen uppvärmd till 3S grader och lampar sig väl för bambar. Av tradition används tis. dagseftermiddagama för spädbamsbad. SImundervisning för barn och Ulma ordnas regelbundet. Vid lov och studiedagar ir bassängerna disponibla i mycket Slörre ulsnicknmg under dagtid. då inga skolbarn förekommer. ISHALLEN Allminhetens åkning Tisdag 15.30--16.45 utan klubba Onsdag 15,30-16.45 med klubba Torsdag 15.30-16.45 utan klubba Lördag 17.00-18.30 utan klubba Söndag lo.llo-ii.oo med klubba Vid lov och studiedagar lir ishallen öppen kl. 9.30--16.30. Åkning med klubba lir doa tillåten kl. 12.00-14.00. Reservation för evcnlujla IIndringoc. ELLJUSSPÅR Belysning i elljusspåren vid Viaskogen med Djupadalsparken, från mörkrets inbrolt tijj kl. 22.00. Vid snötillgång är spåren prepllrenlde för skidåkning. Du som inte åker skidor. var vänlig gå ej i spåren. Torsdag II nol't'nlbrr kl. 19.00 Husaren_ Folkets hus KALASPI 'GLOR & LBETEN SUccCsho,",en från Röda K\arn. En personlig. rolig och värmande show med E"a Ahremalm och CeCIlia Lundh. Tillsammans med musikern Pelle Ankarberg bjuder dc på ell caftprogrammedenknippesånger.te:(terochsketeher. som drog fulla hus på Gamla Röda K\arn höslen 98. Förestillmngen g=s i trivsam cafemlljö. där ensemblen bjuder på hembakla kakor 1111 kaffe!. Och naturhgh'is är puben öppen... TEATER MARTIN MlJITER Pris: 125:- (MedlemsrabanIO kr) Arr: Kumla Teaterförening Bokbuss hösten 1999 KUMLABY/SANNAHEO Onsdagarna: 20110. 3/11. 17111, 1/12, 15112 Kurnlaby skola kl. 16.45-18.15 och Sannahed, Tvärgatan kl. 18.30-20.00 ÅBYTORP Onsdagarna: 27110, 10111, 24/11, 8f12, 22112 Stene skola kl. 17.00-19.30 EKEBY/KVARNTORP Torsdagarna: 28flO, 11/11, 25111, 9112 Ekeby, Macken kl. 16.45-18.15 Kvarntorp, Skiffervägen kl. 18.30-20.00 HÄLLABROTTET Torsdagarna: 21/10, 4111, 18/11, 2112, 16112 Affären kl.17.00-19.30 LANDSBYGDSTURER 'Förmiddagslur Nynäs 18110,15/11, 13/12 Örsta* 18/10.8/11. 29/11, 20/12 Bn'linsta 25/10, 22/11, 20/12 Byrsta 1/11,29/11 Eneby 8/11,6/12 HjorIsberga 19/10, 23/11 Vallersta 26/10,30/11 Rala 2/11,7/12 Berga 9/11,14/12 Öja 16/11,21/12 Brändåsen' 10/11,8112 Frommesta 4/11,2/12 Ekeby by 11/11,9/12 Björka 28110, 25/11, 16112 22 23
Gruppkorsband KONSTRUTAN Av Mats Runering Konstnär: Objekt: Titel: Teknik: Placering: ÅO Storlek: Britt Ignell Skulptur Rest Ek och smide Norra rondellen (mot Marieberg) 1998 Längd 560 cm, bredd 180 cm, höjd 254 cm "Rest" stod på Kvarntorpshögen sommaren 1998 och ingick då i den stora satsningen Konst på Hög. Britt Ignell var en av de inbjudna konstnärerna och skapade sitt konstverk utifrån hur hon upplevde Kvarntorpshögen och dess säregna miljö. Britt Ignell fascinerades av historien bakom högens tillkomst. Det kan därför vara på sin plats alt citera det avslutande stycket i hennes text i utställningskatalogen: Min skulptur på högen vill forma ett undflyende minne. En stomme till något nytt och en rest av något så urtida att det tillhör oss alla. "Rest" strävar uppåt samtidigt som konstverket är stadigt förankrat i marken. Beroende på hur man lägger betoningen när man uttalar "Rest" får det olika innebörd. Genom sin placering i rondellen kan konstverket ses av alla som kommer norrifrån via E20. Många av dessa pendlar till eller från Kumla. Denna rondell är den första som fått en utsmyckning med ett konstverk. Det är bara att hoppas att det får efterföljare. Konstverket i rondellen har väckt och kommer att fortsätta att väcka uppmärksamhet med positiva eller negativa uppfattningar hos trafikanterna. "Rest" gör sig allra bäst på sommaren när hon får gräva ned fötterna i den välbekanta röda askan från födelsebygden Kvarntorpshögen. På vintern kurar hon ihop sig och blir liten... Britt Ignell är född 1957 och bor i Göteborg där hon också är verksam. Hon gick på KV:s konstskola 1975--1976, Hovedskous målarskola 1977-1979 och Valands konsthögskola 1979-1984. Britt Ignell finns representerad på bland annat Konstmuseet i Göteborg, Statens Konstråd, Göteborgs Konstnämnd, Sveriges allmänna konstförening och ett flertal landsting. Hon har utfört offentliga uppdrag för bland annat Göteborgs Universitet i Haga 1990 och Östrabogymnasiet, Uddevalla, 1996. Britt Ignell hardeltagit i en mängd samlingsutställningar och även haft många separatutställningar. Britt Ignell erhöll Göteborgs stads kulturstipendium 1987, Bildkonstnärsfondens arbetsstipendium 1990, 1992 och 1995, BUS-stipendiet 1994, Adelbertska fonden 1996 och Th & H Mannheimers fond 1997.