Svensk författningssamling Förordning om kommunal vuxenutbildning; SFS 2002:1012 Utkom från trycket den 13 december 2002 utfärdad den 21 november 2002. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 I denna förordning meddelas föreskrifter om kommunal vuxenutbildning utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100). 2 Genom kommunal vuxenutbildning ger kommunen stöd för vuxnas lärande. Detta stöd, som skall utformas utifrån den enskildes behov och förutsättningar, kan ha formen av undervisning, handledning och vägledning samt bedömning av måluppfyllelse och kunskaper. Stödet för vuxnas lärande skall utformas så att den enskildes studier kan kombineras med studier i andra skolformer inom det offentliga skolväsendet för vuxna. 3 Den som enbart får vägledning eller sina kunskaper bedömda på det sätt som anges i 4 kap. 16, 17 och 19 behöver inte vara intagen som elev i kommunal vuxenutbildning. 4 För att uppnå syftet med den kommunala vuxenutbildningen enligt 11 kap. 2 skollagen (1985:1100) skall kommunens stöd för lärande utöver 1 kap. 9 skollagen och läroplanen utgå från 1. nationellt eller lokalt fastställda mål i kursplaner inom olika kunskapsområden för grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildningar, eller 2. den enskildes utbildningsmål som har dokumenterats enligt en individuell studieplan för en eller flera sådana individuella kurser som avses i 2 kap. 7. 5 Varje studerande bör erbjudas vägledning som stöd för sitt beslut om studie- och yrkesval. Verksamhetspoäng och gymnasiepoäng 6 Med verksamhetspoäng avses i denna förordning ett mått på studieomfattningen inom kommunal vuxenutbildning. 1
SFS 2002:1012 7 Inom kommunal vuxenutbildning beräknas 20 verksamhetspoäng för en veckas heltidsstudier. Inom gymnasial vuxenutbildning beräknas en verksamhetspoäng för varje gymnasiepoäng; en veckas heltidsstudier motsvarar i genomsnitt 20 gymnasiepoäng. En årsstudieplats motsvarar 800 verksamhetspoäng. För vissa påbyggnadsutbildningar finns föreskrifter om årsstudieplats i 2 kap. 23. 8 Verksamhetspoängen skall framgå av den enskildes individuella studieplan. Rektor 9 Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 skollagen (1985:1100) vilar på rektorn skall också benämnas rektor. 10 I de fall kommunal vuxenutbildning anordnas enligt 11 kap. 6 skollagen (1985:1100) skall bestämmelserna om rektor i denna förordning alltid avse den rektor inom det offentliga skolväsendet som är ansvarig för ledningen av utbildningen. 2 kap. Utbildningen Läroplan 1 För kommunal vuxenutbildning gäller en läroplan. Läroplanen fastställs av regeringen. Kurser 2 Inom grundläggande vuxenutbildning finns nationella kurser och lokala kurser. Inom gymnasial vuxenutbildning finns nationella kurser, lokala kurser, individuella kurser och projektarbete. Med projektarbete avses ett större arbete som genomförs inom ramen för utbildningen. Inom påbyggnadsutbildning finns nationella kurser och lokala kurser. 3 Styrelsen för utbildningen får besluta att nationella kurser och lokala kurser delas upp i delkurser. 4 Styrelsen för utbildningen bestämmer genom vilka kurser eller delkurser som stöd skall ges. Rektorn beslutar om individuella kurser. 5 Lokala kurser skall ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. 2 6 I grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning får orienteringskurser inrättas som lokala kurser. En orienteringskurs skall ha ett eller flera av följande syften
medverka till väl underbyggda beslut om studie- eller yrkesval, ge ökade studietekniska färdigheter, utgöra en introduktion till kurser inom olika kunskapsområden, ge tillfälle till bedömning av en studerandes kunskaper och färdigheter inom olika kunskapsområden i förhållande till kursplanemål och andra kunskapskrav. En orienteringskurs får inte överstiga 200 verksamhetspoäng. SFS 2002:1012 7 En individuell kurs skall syfta till att tillgodose deltagarens individuella kunskapsbehov i de fall dessa inte kan tillgodoses genom nationella eller lokala kurser. Kursplaner 8 För varje nationell och lokal kurs och för projektarbete skall det finnas en kursplan. Av kursplanen skall framgå dels kursens mål eller målen för projektarbetet, dels den kunskapsnivå som alla deltagare minst skall ha uppnått vid kursens slut eller vid genomfört projektarbete. 9 Statens skolverk fastställer kursplaner för kärnämnen och övriga nationella kurser samt för projektarbete. 10 Kursplaner för lokala kurser fastställs av styrelsen för utbildningen. 11 Kursplaner för ämnen med yrkesinriktad profil (yrkesämnen) skall fastställas efter samråd med parterna på arbetsmarknaden. 12 Inom gymnasial vuxenutbildning skall det av kursplanen för varje kurs och för projektarbete framgå hur många gymnasiepoäng kursen eller projektarbetet omfattar. När styrelsen för utbildningen delar upp en kurs på flera delkurser, skall styrelsen bestämma hur många gymnasiepoäng som hänför sig till varje delkurs. För orienteringskurser och individuella kurser beräknas inte gymnasiepoäng. En kurs skall omfatta minst 50 gymnasiepoäng och bör inte överstiga 200 gymnasiepoäng. Poängtalet skall vara jämnt delbart med 50. Individuella studieplaner 13 Rektor ansvarar för att individuella studieplaner upprättas för samtliga deltagare. Av planen skall den enskildes utbildningsmål och verksamhetspoäng framgå. Den individuella studieplanen skall utarbetas i samverkan med den enskilde. Planen skall vid behov revideras. Målen för individuella kurser skall framgå av den individuella studieplanen. 14 Statens skolverk får meddela föreskrifter om utformningen av individuella studieplaner. 3
SFS 2002:1012 Grundläggande vuxenutbildning 15 Grundläggande vuxenutbildning anordnas i form av kurser inom olika kunskapsområden. 16 Grundläggande vuxenutbildning anordnas i svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi och biologi. 17 Kärnämnen inom grundläggande vuxenutbildning är svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap. Gymnasial vuxenutbildning 18 Gymnasial vuxenutbildning får förekomma som kurser inom alla ämnen som finns i gymnasieskolan med undantag av specialidrott. Dessutom får projektarbete förekomma. Därutöver får gymnasial vuxenutbildning förekomma som kurser med syftet att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan skall ge. 19 Kärnämnen inom gymnasial vuxenutbildning är samma kärnämnen som återfinns i samtliga nationella program i gymnasieskolan, dock med undantag av idrott och hälsa samt estetisk verksamhet. För döva och hörselskadade får teckenspråk vara kärnämne. Kurser inom detta ämne kan då ersätta andra kärnämneskurser, dock inte svenska. Beslut om detta fattas av rektorn eller den rektorn bestämmer. Påbyggnadsutbildning 20 Statens skolverk får meddela föreskrifter om lokala kurser och timplaner när det gäller påbyggnadsutbildningar. 21 En kommun som har tagit in en sökande från en annan kommun som deltagare på en påbyggnadsutbildning har enligt bestämmelserna i 22 och 23 rätt till ersättning för sina kostnader för deltagarens utbildning från den kommun som var deltagarens hemkommun vid tidpunkten för beslutet om intagningen till utbildningen. Detsamma gäller för ett landsting som har tagit in en deltagare till en sådan utbildning. 22 En kommun eller ett landsting har rätt till ersättning enligt 21, om deltagaren har tagits in på en teknikerutbildning som anordnas enligt Statens skolverks föreskrifter om Teknikerutbildning inom kommunal vuxenutbildning. 4 23 En kommun eller ett landsting har rätt till ersättning enligt 21 också för de utbildningar och det antal årsstudieplatser som Statens skolverk efter ansökan beslutar. Regeringen beslutar särskilt om det sammanlagda antalet årsstudieplatser. En årsstudieplats skall anses motsvara heltidsstudier för en deltagare under minst åtta månader.
24 Statens skolverk skall vid beslut enligt 23 särskilt ta hänsyn till om 1. utbildningen har betydelse i ett nationellt eller regionalt perspektiv, främst i fråga om arbetsmarknaden och dess behov, 2. arbetslivet medverkar i utbildningen, 3. utbildningen har förutsättning att ge fördjupad kunskap och kompetens inom ett visst yrkesområde, och 4. utbildningen främjar kvinnors och mäns otraditionella yrkesval. SFS 2002:1012 25 Statens skolverk får meddela föreskrifter om tillämpningen av bestämmelserna i 21, 23 och 24. 26 Sådant yttrande som avses i 11 kap. 21 första stycket skollagen (1985:1100) behöver inte lämnas, om ansökan gäller en sådan utbildning som anges i 22. 3 kap. Deltagare i utbildningen Behörighet 1 I 11 kap. 10 och 19 skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om vem som är behörig att delta i kommunal vuxenutbildning. I 2 7 detta kapitel meddelas ytterligare bestämmelser om behörighet. 2 För att vara behörig att tas emot till en kurs inom gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning skall sökanden dels sakna eller ha brister i sådana kunskaper som kursen avser att ge, dels ha förutsättningar att följa utbildningen. 3 Behörig att tas emot till en kurs i ämnet modersmål är endast den som har det aktuella språket som sitt modersmål. 4 Behörig att tas emot till en kurs i ämnet svenska som andraspråk inom gymnasial vuxenutbildning är den som har ett annat språk än svenska som modersmål. 5 En elev i gymnasieskolan är inte behörig att tas emot i kommunal vuxenutbildning i en kurs som eleven under någon del av kurstiden i kommunal vuxenutbildning studerar i gymnasieskolan. 6 En deltagare vid Nationellt centrum för flexibelt lärande är inte behörig att tas emot till motsvarande kurs i kommunal vuxenutbildning. 7 Statens skolverk får meddela föreskrifter om särskilda förkunskapskrav till kurser inom gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Styrelsen för utbildningen får meddela föreskrifter om särskilda förkunskapskrav till lokala kurser. 5
SFS 2002:1012 Urval 8 Om samtliga behöriga sökande till gymnasial vuxenutbildning inte kan tas emot till sådan utbildning, skall ett urval ske. Vid detta urval skall företräde, i den ordning som anges nedan, ges till den som har kort tidigare utbildning och som 1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan, 2. behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program eller för annan behörighetskomplettering, 3. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller 4. behöver utbildningen för planerat eller kommande yrkesval. 9 Vid urval bland behöriga sökande till påbyggnadsutbildning som bygger på genomgången gymnasieskola eller motsvarande vuxenutbildning skall betyg användas som urvalsgrund. Styrelsen beslutar även om urval till övriga påbyggnadsutbildningar. Styrelsen för utbildningen bestämmer hur urvalet på grundval av betyg skall göras. Styrelsen får bestämma att hänsyn också skall tas till intresse för sökt utbildning och verksamhet utöver grundskole- och gymnasieutbildning inom intresseområdet. Ett skäligt antal platser skall dock avsättas för dem som på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför övriga sökande eller som kommer från utbildningar för vilka betyg inte utan vidare kan jämföras med de betyg som normalt sätts i gymnasieskolan eller i motsvarande vuxenutbildning eller som har motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt (fri kvot). 10 Om endast några platser vid en påbyggnadsutbildning kan ge rätt till ersättning enligt 2 kap. 21 och 23, skall intagning först göras till sådana platser. Denna intagning skall göras bland samtliga sökande. 4 kap. Bedömning Betyg Betyg på avslutade kurser 1 Betyg skall sättas på genomförd kurs eller delkurs och på projektarbete. På orienteringskurser och individuella kurser skall betyg inte sättas. 2 För en deltagare som har fått betyg från samtliga delkurser av en kurs skall ett sammanfattande betyg sättas på kursen i dess helhet. 3 Som betyg inom grundläggande vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning skall användas någon av följande beteckningar: Icke godkänd (IG) Godkänd (G) Väl godkänd (VG). 6 4 Som betyg inom gymnasial vuxenutbildning skall användas någon av följande beteckningar:
Icke godkänd (IG) Godkänd (G) Väl godkänd (VG) Mycket väl godkänd (MVG). SFS 2002:1012 5 Betyg skall sättas av läraren. Om två eller flera lärare skall bedöma deltagaren och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn. 6 Vid betygssättningen skall läraren använda de betygskriterier som har fastställts. Betygskriterier skall fastställas för sådana kurser som enligt 1 skall betygsättas samt för projektarbete. Statens skolverk fastställer betygskriterier för andra kurser än lokala kurser samt för projektarbete. För lokala kurser fastställer styrelsen för utbildningen betygskriterier. Betygskriterierna skall precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som krävs för att deltagaren skall få betyget Godkänd och för kurser och projektarbete inom gymnasial vuxenutbildning också något av betygen Väl godkänd respektive Mycket väl godkänd. Lärarna bör använda nationellt fastställda prov som ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna skall bli så enhetliga som möjligt över landet. Proven fastställs av Statens skolverk som också meddelar närmare föreskrifter om dem. 7 En deltagares betyg skall antecknas i en betygskatalog. Betygen skall finnas samlade för varje enskild deltagare. Betygskatalogen skall utgöra den officiella dokumentationen över de betyg som har satts. Rektorn ansvarar för betygskatalogen. Samlat betygsdokument 8 Den som har slutfört kurser inom kommunal vuxenutbildning har rätt att få ett dokument som visar vilka kurser eller delkurser som deltagaren har slutfört inom utbildningen och vilka betyg som deltagaren har fått på de skilda kurserna (samlat betygsdokument). Den som vill ha ett samlat betygsdokument får själv bestämma vilka kurser eller delkurser som skall ingå i dokumentet. Det som sägs i första stycket om kurser gäller också för projektarbete inom gymnasial vuxenutbildning. Slutbetyg 9 Den som har fått minst betyget Godkänd i den grundläggande vuxenutbildningens samtliga kärnämnen har rätt till slutbetyg från grundläggande vuxenutbildning. Den som har fler betyg från grundläggande vuxenutbildning än som avses i första stycket får själv bestämma vilka övriga betyg som skall ingå i slutbetyget. I slutbetyget får dock inte ingå betyg på en delkurs om deltagaren har fått betyg på kursen i sin helhet. I slutbetyget får tas in betyg från kommunal vuxenutbildning och Nationellt centrum för flexibelt lärande. 7
SFS 2002:1012 Ett betyg som har satts mer än åtta år före slutbetyget får bara tas in i slutbetyget om rektorn på grund av särskilda skäl medger det. 10 Rätt till slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning har den som har betyg i 1. samtliga kärnämneskurser, och 2. andra kurser, delkurser eller projektarbete som enligt kursplanerna uppgår till sammanlagt minst 1 750 gymnasiepoäng. Den som har fått betyg i kurser eller delkurser utöver vad som följer av första stycket har rätt att välja vilka kurser eller delkurser utöver kärnämneskurserna som skall ingå i slutbetyget. Detsamma gäller för projektarbete. I slutbetyget skall deltagarens gymnasiepoäng specificeras. 11 I slutbetyg som avses i 10 får betyg tas in från gymnasial vuxenutbildning i den kommunala vuxenutbildningen och Nationellt centrum för flexibelt lärande samt från gymnasieskolan eller motsvarande på projektarbete och på de kurser som får förekomma i gymnasial vuxenutbildning. I slutbetyget får dock inte ingå betyg på en delkurs, om deltagaren har fått ett sammanfattande betyg på kursen i dess helhet. I slutbetyget får heller inte ingå betyg från de kurser i ämnena idrott och hälsa respektive estetisk verksamhet som i gymnasieskolan är kärnämneskurser. 12 Om ett betyg på en lokal kurs skall ingå i slutbetyget, skall kursens innehåll och omfattning framgå av slutbetyget. För den som har flera betyg från samma kurs eller betyg från jämförbara kurser skall det högre betyget tas in i slutbetyget. Ett betyg som har satts mer än åtta år före slutbetyget får bara tas in i slutbetyget om rektorn på grund av särskilda skäl medger det. 13 För den som tidigare har fått ett slutbetyg från en fullständig gymnasieutbildning på ett nationellt program eller motsvarande får ett sådant slutbetyg som avses i 10 inte utfärdas. 14 Den som har slutfört en påbyggnadsutbildning har rätt till slutbetyg. Utfärdande av betygsdokument 15 Betygsdokument skall utfärdas av rektorn. Anteckning om att slutbetyg har utfärdats och om betygets innehåll skall göras i betygskatalogen. 8 Prövning 16 Den som vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning har rätt att genomgå prövning i alla kurser, utom orienteringskurser och individuella kurser, som får förekomma inom kommunal vuxenutbildning och i projektarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen eller projektarbetet. Den som är elev i gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning i en kurs eller ett projektarbete, om eleven har fått minst betyget Godkänd på kursen eller projektarbetet.
Prövning får göras endast i en kommun eller ett landsting som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller projektarbete, utbildning inom det kunskapsområde som projektarbetet avser. Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om prövning. SFS 2002:1012 17 Den som inte har gått igenom en kurs får, utan att ha genomgått prövning enligt 16, av rektorn ges betyget Godkänd på kursen, om 1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att han eller hon genom studier vid folkhögskola, studier i utlandet eller på annat sätt inhämtat sådana kunskaper som behövs för betyget Godkänd på kursen, och 2. kommunen eller landstinget anordnar kursen. 18 Bestämmelserna om betygssättning och utfärdande av betyg i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även vid prövning enligt 16 och bedömning enligt 17. Intyg 19 Den som har genomgått en individuell kurs eller som vill få sina kunskaper och färdigheter dokumenterade på annat sätt än genom betyg skall få ett intyg. Intyg utfärdas av rektorn. Utformning av betygsdokument och intyg 20 Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av betygskatalog, samlat betygsdokument, slutbetyg samt intyg. I fråga om föreskrifter som rör slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning skall Statens skolverk samråda med Högskoleverket. Rättelse av betyg och intyg 21 I 26 förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rättelse av skrivfel och liknande. Rektorn får besluta om rättelse av betyg och intyg. Avser rättelsen en handling som har lämnats ut till deltagaren skall en ny sådan handling utfärdas och en anteckning om detta göras i betygskatalogen när rättelsen avser en betygshandling. 5 kap. Deltagare bosatta i utlandet 1 Personer som är bosatta i Danmark eller Finland med självstyrande områden eller i Island eller Norge, och som genom sin tidigare skolgång i hemlandet har sådana förutsättningar som bedöms i huvudsak motsvara svensk grundskoleutbildning eller motsvarande vuxenutbildning, skall i fråga om gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning likställas med sökande från den kommun där den sökta utbildningen anordnas. Med självstyrande områden avses Färöarna och Grönland samt Åland. 2 En kommun som i sin vuxenutbildning har tagit in fler nordiska sökande än det antal svenska deltagare som är bosatta i kommunen och som 9
SFS 2002:1012 samtidigt genomgår vuxenutbildning i något annat nordiskt land har rätt till ersättning för det överskjutande antalet deltagare. Ersättningens storlek fastställs av regeringen. 3 Ett landsting som i sin kommunala vuxenutbildning har tagit in nordiska sökande har rätt till ersättning med ett belopp som regeringen fastställer. 4 Ansökan om ersättning som avses i 2 och 3 görs hos Statens skolverk inom den tid och på det sätt som verket bestämmer. Statens skolverk beslutar om ersättningen och betalar ut beloppen snarast möjligt. 6 kap. Övriga bestämmelser Avgång 1 Om en deltagare har påbörjat en kurs eller en delkurs och därefter uteblivit från den under mer än en månad i följd, utan att detta berott på sjukdom eller utgjort beviljad ledighet, skall deltagaren anses ha avgått från kursen. Rektorn får medge undantag, om det föreligger synnerliga skäl. Ledighet 2 Om en deltagare på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i utbildningen, skall hindret snarast anmälas till utbildningsanordnaren. Styrelsen för utbildningen får besluta hur anmälningsskyldigheten skall fullgöras. 3 Rektorn eller den rektorn bestämmer får bevilja en deltagare ledighet från utbildningen för enskilda angelägenheter. Disciplinära åtgärder 4 Om en deltagare inte kan anpassa sig till de arbetsformer som utbildningen bygger på eller, i fall där arbetsplatsförlagd utbildning eller praktik ingår i utbildningen, visat sig uppenbart olämplig i den praktiska tjänstgöringen, får deltagaren skiljas från utbildningen. 5 Om en deltagare gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller en allvarlig förseelse, eller om deltagaren uppträtt olämpligt vid upprepade tillfällen eller deltagarens uppförande på annat sätt kan antas inverka skadligt på andra deltagare, får deltagaren avstängas från utbildningen helt eller delvis under högst två veckor eller förvisas från kommunens eller landstingets kommunala vuxenutbildning för en viss tid, högst ett och ett halvt år. Om en deltagare står under åtal för gärningen, får deltagaren förvisas på grund av den endast om han eller hon erkänt denna eller om en domstol funnit utrett att deltagaren begått gärningen. 10 6 Frågor om skiljande från utbildningen, avstängning eller förvisning avgörs av styrelsen för utbildningen.
Om det bedöms nödvändigt, med hänsyn till risken för andra deltagare och personal inom den kommunala vuxenutbildningen, får rektorn i avvaktan på att styrelsen skall avgöra ett ärende om avstängning eller förvisning, besluta att med omedelbar verkan tillfälligt avstänga en deltagare. Ett beslut om tillfällig avstängning gäller till dess ärendet prövats av styrelsen, dock längst under två veckor. SFS 2002:1012 7 Styrelsen för utbildningen skall se till att det i ett ärende om skiljande från utbildningen, eller om avstängning eller förvisning finns en utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. Utredningen skall inledas omgående och genomföras så skyndsamt som möjligt. Deltagaren skall få tillfälle att muntligen yttra sig inför styrelsen för utbildningen. Var och en som antas kunna lämna upplysningar av betydelse skall höras under utredningen. Styrelsen för utbildningen får förordna att beslut enligt 6 första stycket skall gälla med omedelbar verkan. Överklagande 8 I 22 a förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut om skiljande från utbildningen, avstängning eller förvisning får dock inte överklagas. I 10 kap. kommunallagen (1991:900) finns bestämmelser om laglighetsprövning. 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003. 2. Prövning får fortfarande genomföras enligt de kursplaner som gällde före den 30 juni 1994 under förutsättning att den lärare som förrättar prövningen har erfarenhet av att undervisa enligt den kursplan som prövningen avser. I sådana fall gäller äldre föreskrifter om betygssättning. Detta gäller dock bara till och med utgången av juni 2006. 3. Prövning får dessutom genomföras enligt de kursplaner som gällde den 30 juni 2001. Detta gäller dock bara till och med utgången av juni 2006. 4. I ett slutbetyg enligt 4 kap. 10 får, enligt närmare föreskrifter som meddelas av Statens skolverk, också tas med betyg satta före den 1 juli 2001. 5. Rätt till slutbetyg enligt 4 kap. 10 har även den som har betyg i samtliga kärnämneskurser och andra kurser, delkurser eller projektarbete som enligt kursplanerna uppgår till mer än 1 700 gymnasiepoäng, om det i slutbetyget tas in betyg satta före den 1 juli 2001. 6. Föreskrifterna om nytt avgångsbetyg i 4 kap. 15 förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbildning i dess lydelse före den 1 juli 1994 skall gälla för deltagare som före detta datum har påbörjat studier inom gymnasial vuxenutbildning, dock längst till och med utgången av juni 2006. I övrigt gäller vad som sägs i nya 4 kap. 13 också den som har ett avgångsbetyg från fullständig tre- eller fyraårig gymnasial utbildning. 7. Genom denna förordning upphävs förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbildning. 11
SFS 2002:1012 På regeringens vägnar LENA HALLENGREN Magnus Eriksson (Utbildningsdepartementet) 12 Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 2002