1 (7) Kurslitteratur LV8100, Nationell identitet och litterär kanon, 7,5 hp Vårterminen 2018 *= kompendium/mondo Använda förkortningar: Sv litt= Svensk litteratur 1-5, red. B. Olsson m. fl., Stockholm 1993-96 o sen. SL Sveriges litteratur, del II, Renässans och barock, utg. av Carl Fehrman och Magnus von Platen, Stockholm 1965 Huvudbok Benedict Anderson, Den föreställda gemenskapen: reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning, Göteborg 1993 Litteraturen och den svenska stormaktstiden *Lars Wivallius, Klage-Wijsa, Öfver thenna Torra och kalla Wåhr, 1642, Sv litt 1, s. 260-266 *Georg Stiernhielm, Företalet till Gambla Swea-och Götha-Måles fatebvr. 1643, Sv litt 1, s. 271-275 *Skogekär Bergbo, Ur Thet Swenska Språketz Klagemål, At thet, som sigh borde, icke ährat blifwer, 1658, Sv litt 1, s. 320-325 *Stiernhielm, Hercules, 1647, SL s. 61-78 *Olaus Rudbeck, Ur Atland Eller Manheim (Atlantica), 1677-1702, SL s. 186-188 *Gunno Dahlstierna, Ur Kunga Skald, 1697, SL s. 208-214 Den gamla svenska psalmboken. Ett urval ur 1695, 1819 och 1937 års psalmböcker, red. Håkan Möller, Stockholm 2001 och senare.
2 (7) Bellman i Gustav den tredjes nya kultursverige *Carl Michael Bellman, Fredmans epistlar: n:o 48,71,80,82, FS n:o 32,64, i Svensk Litteratur 2. Frihetstiden och gustavianska tiden, red. Torkel Stålmarck, 1993, s. 175-178, 183-184, 186-190, 194-197 *- FS n:o 65 i Fredmans sånger (Hillbom/Massengale), 1992, s. 156-162 *- N:o 22 Embarqueringen på Kongl. Skeppsholmen den 23 Junii 1788, n:o 23, Fäderneslandets Försvar i Carl Michael Bellmans skrifter XVI. Standardupplaga utgiven av Bellmanssällskapet. Politisk och patriotisk diktning, 2000, s. 58-70. *- "Hwad Behagas?" n.o 1, i Carl Michael Bellmans skrifter. Standardupplaga utgiven av Bellmanssällskapet, del XVIII Hwad Behagas? - Brev och skrivelser, 1999 Romantiker och realister skapar svenskhet Per Daniel Amadeus Atterbom, Företalet till Nordmansharpan, Ur Minnes-Runor, Sv litt 3, s. 271-277 * Esaias, Tegnér, Svea, Asatiden, Carl XII, 1811, Sv litt 3, utvalda sidor * Erik Gustaf Geijer, Vikingen, Odalbonden, Manhem, Sv litt 3, s. 197-206 Ur Svea Rikes Häfder, 1828, Sv litt 3, s. 215-218 Recension av Svenska Fornsånger, 1834, Sv litt 3, s. 219-226 Ur Minnen, Sv litt 3, s. 227-234 Almqvist, Carl Jonas Love, Svenska Fattigdomens betydelse, 1838, Sv litt 4, s. 160-192 Fredrika Bremer, förordet till Midsommar-resan, en vall-fart af förf. till Teckningar ur hvardagslifvet, 1848, s. 5-47 https://litteraturbanken.se/forfattare/bremerf/titlar/midsommarresan/sida/6/faksimil Lagerlöfs sverigekarta och Strindbergs svenska satir August Strindberg, Röda rummet, kap Om Sverige, Samlade verk 6, Stockholm 1981 o. sen. * Aktiebolaget Sverige, Samlade skrifter 54 Efterslåtter, Stockholm 1920, s. 241-243
3 (7) *Verner von Heidenstam, Om svenskarnas lynne, Det nationella som teori och känsla, Medborgarsång, Sverige, Samlade skrifter, Stockholm 1909-23 o sen. Selma Lagerlöf, Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, Stockholm 1907 o sen. Kapitel 1. Pojken ; 4. Glimmingehus ; 38. Gorgo Örnen Nationen i tidig svensk arbetarlyrik *Hatets sånger. Tidig svensk socialistisk diktning (1885 1910). Red. B. Jacobs, S. Osario & F. Samuelsson. Stockholm 1999 ( Värnpliktsvägrarnas sång, s. 116 f; Fredrik Framstegsson, Svenska veckan, s. 141 f) *Dikter i kamptid. Urval och kommentarer Hans Haste. Stockholm 1977 (U. P. Overby, övers. Johan Lindström Saxon, Socialisternas marsch, s. 60; Henrik Menander, Arbetets söner, s. 68 f; Per Lindahl, Vårt land, s. 91 f; K. J. Gabrielsson, Och skulle jag glömma, jag?, s. 98 f; Heidenstam, Medborgarsång, s. 126; Eugène Pottier, övers. Sten Sjöberg, Internationalen, s. 132 f; K. G. Ossiannilsson, Tiggarnas fosterland, s. 161 f; K. G. Ossiannilsson, Ungdomsmarsch ) *Joe Hills sånger. The Complete Joe Hill Song Book. Red. Enn Kokk. Stockholm 1980 ( Om jag någonsin ska strida / Should I Ever Be A Soldier, utvalda sidor) Nordisk identitet under andra världskriget *Eyvind Johnson, Krilons resa. Stockholm 1942, ur kap. 13 *Hjalmar Gullberg, Spel på taggtråd, Hälsning till Danmark, ur Fem kornbröd och två fiskar. Stockholm 1942 Svenska flickor och pojkar i barn- och ungdomslitteraturen * Elsa Beskow, Puttes äfventyr i blåbärsskogen, 1901
4 (7) * Gustaf Bolinder, Bland kabyler och rövare. En svensk pojkes äventyr i Marocko, 1926, utdrag ca 15 s. * Gerda Ghobé, Anne-Vildkatt i Amerika. Berättelse för flickor, 1947, utdrag ca 15 s. *Gun Jacobson, Tack håll käften, 1972, utdrag ca 15 s. Astrid Lindgren, Sunnanäng, i Sunnanäng, 1959, s. 5-26 *Roland Sid, Jan i Palestina. Berättelse för pojkar, 1949, utdrag ca 15 s. * Hedvig Svedenborg, Vivika. En flickbok, 1943, utdrag ca 15 s. * Christina Wahldén, En varm vinter, 2013, utdrag ca 15 s. Identitet och etnicitet i samtida svensk litteratur Johannes Anyuru, Tid: En sång om Trojas murar, Det är bara gudarna som är nya, 2003, s. 13 20 Athena Farrokhzad, Vitsvit, 2013 Jonas Hassen Khemiri, Allt jag inte minns, 2015 Sekundärlitteratur: *Eva Adolfsson, Strindbergs början, i förf.:s Hör jag talar! Essäer om litteraturens skäl, Stockholm 2003, s. 45-55 *Sara Ahmed, Affektekonomier, Vithetens hegemoni, övers. Amelie Björck, Patricia Lorenzoni & Maria Åsard, Hägersten 2011, s. 65-78 Benedict Anderson, Den föreställda gemenskapen: reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning, Göteborg 1993, kap 1-3, s. 1-47 *Maria Andersson, Borta bra, men hemma bäst? Elsa Beskow och Astrid Lindgrens idyller, i Barnlitteraturanalyser, red. M. Andersson & E. Druker, Lund 2008, s. 55-70 *Håkan Blomqvist, Nation, ras och civilisation i svensk arbetarrörelse före nazismen, Stockholm 2006, kap. Nationen och socialismen, s. s. 83 97, 105 115
5 (7) *Helena Bodin, Sophie Elkan s Ambiguous Dream of the Orient: On Cultural Identity and the National Literary Canon, i Rethinking National Literatures and the Literary Canon in Scandinavia, red. Ann-Sofie Lönngren et al, Newcastle upon Tyne 2015, s. 78 103 Anna Bohlin, Den svenska 1840-talsromanen som nationell kartografi, Samlaren, Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur, 137: 2016, s. 58-86 *Avtar Brah, "Att inrama Europa på nytt: Genuskonstruerade rasismer, etniciteter och nationalismer i dagens Västeuropa", i Postkoloniala texter, red. Catharina Landström, Stockholm 2001, s. 173-200 *Vivi Edström, Selma Lagerlöf en nationell ikon, i Vad är Sverige? Röster om svensk nationell identitet, red. Alf W. Johansson, Stockholm 2001, s. 61 72. *Billy Ehn, Jonas Frykman, & Orvar Löfgren, Försvenskningen av Sverige: Det nationellas förvandlingar, Stockholm 1993, i urval ca 15 s. *Carl Fehrman, Bellman svensk i en kosmopolitisk huvudstad i Vinglas och timglas i Bellmans värld, Lund 1995, s. 43-52 *Lars Furuland, i Furuland & Johan Svedjedal, Svensk arbetarlitteratur, Stockholm 2006, s. 55 68 *Björn Hettne, Sverker Sörlin, & Uffe Østergård, Den globala nationalismen, 2nd edition, Stockholm 2006, s. 17-31 *Hobsbawm, E. J. 1990. Nations and Nationalism since 1789: Programme, Myth, Reality, Cambridge & New York 1990, s. 14-30 *Egil Johansson, "The History of Literacy in Sweden", i Alphabeta Varia. Orality, Reading and Writing in the History of Literacy, Umeå 1998, i urval ca 15 s. *Bengt Landgren, Hjalmar Gullberg och beredskapslitteraturen. Studier i svensk dikt och politisk debatt 1933 1942, Uppsala 1975, Utvalda sidor (15) *Dan Landmark, "Vi, civilisationens ljusbärare": orientalistiska mönster i det sena 1800- talets svenska litteratur och kultur, Örebro 2003, s. 143-159 *Oscar Levertin, Konturer till en Bellmankarakteristik, Ord och Bild 1895, s. 59-82 *Jan Myrdal, Johan August Strindberg, Stockholm 2000, s. 14-25
6 (7) *Magnus Nilsson, Literature in Multicultural and Multilingual Sweden: The Birth and Death of the Immigrant Writer, Literature, Language, and Multiculturalism in Scandinavia and the Low Countries, Wolfgang Behschnitt, Sarah de Mul, Liesbeth Minnaard, red. Amsterdam 2013, s. 41 61 *Maria Nilson, En svensk flicka. Föreställningar om nationell identitet i flickböcker 1940-1960, i Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur. Analyser, red. M. Andersson & E. Druker, Lund 2017, s. 37-50 *Ulf Olsson, Jag blir galen. Strindberg, vansinnet och vetenskapen, Eslöv 2002, s. 87-91 * Elisabeth Oxfeldt, Romanen, nasjonen og verden. Nordisk litteratur i ett postnasjonalt perspektiv. Oslo 2012, s. 14-26 *Magnus Persson, Kanon, Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning, Lund 2012, s. 87 102. *Amelia Sanz, Francesca Scott & Suzan van Dijk, red., Women Telling Nations, Amsterdam & New York 2014, s. 3-21 *Evelina Stenbeck, Poesi som politik: Aktivistisk poetik hos Johannes Anyuru och Athena Farrokhzad [diss.], Lund 2017, s. 127 130, 160 171 * Björn Sundmark, Citizenship and Children's Identity in The wonderful adventures of Nils and Scouting for boys, i Children's literature in education, 2009(49):2, s. 109-119 https://link.springer.com/article/10.1007/s10583-008-9081-9 *Conny Svensson, Pli på pojkar. Från Dumas till Kar de Mumma, Stockholm 2008, kap. 5, s. 117-135 *Staffan Thorson, Barnbokens invandrare. En motivstudie i svensk barn- och ungdomslitteratur 1945-1980, Göteborg 1987, s. 76-91 *Axel Uhlén, Arbetardiktningens pionjärperiod. 1885 1909. Johanneshov 1964, ett urval ca 15 s. *Per Anders Wiktorsson, Lämplighetens gränsremsa (exemplet Norge ), Den utvidgade människan. Om Eyvind Johnsons Krilontrilogi, Stockholm/Stehag 2010, s. 139 150
Fastställd av studierektor i litteraturvetenskap den 2017-12-07 på delegation från institutionsstyrelsen på Institutionen för kultur och estetik 7 (7)