Vårdutbudet och vårdvalet 2011

2011-09-01 Vårdutbudet och vårdvalet 2011

Sammanfattning Hösten 2010 gav Vårdföretagarna ut rapporten Vårdutbudet och vårdvalet om hur vårdutbudet förändrats sedan införandet av vårdvalet. Denna rapport är en uppföljning av vad som har skett sedan dess. Årets undersökning skiljer sig något gällande mätmetod men resultaten är fullt jämförbara. Några slutsatser som framkommit är att nyetableringarna fortfarande i stor utsträckning sker i storstäderna med omnejd. I flera landsting där många nyetableringar skett på kort tid har nu etableringstakten generellt stannat av. Och vice versa, flera platser där ingen etablering hade skett vid tidpunkten för förra rapporten har nu fått en eller flera nya mottagningar. Därtill har många befintliga privata mottagningar valt att ansluta sig till vårdvalet i respektive landsting under förra året. Relativt få nedläggningar har skett. Undersökningen är gjord genom intervjuer och statistikinhämtning under augusti 2011. 2

Innehåll Sammanfattning... 2 1 Inledning... 6 2 Begreppsdefinition och metod... 7 2.1 Geografisk placering av nyetableringar... 7 2.2 Socioekonomisk utsatthet... 8 2.3 Mätmetodik... 8 2.3.1 Jämförelse med konkurrensverkets rapport... 9 3 Resultat... 10 4 Landsting... 16 4.1 Blekinge... 16 4.1.1 Karlshamn... 16 4.1.2 Ronneby... 16 4.2 Dalarna... 16 4.3 Gotland... 17 4.4 Gävleborg... 17 4.4.1 Gävle... 17 4.4.2 Hudiksvall... 17 4.4.3 Söderhamn... 17 4.5 Halland... 18 4.5.1 Halmstad... 18 4.5.2 Kungsbacka... 18 4.5.3 Varberg... 18 4.6 Jämtland... 19 4.6.1 Strömsund... 19 4.7 Jönköping... 19 4.7.1 Tranås... 19 4.8 Kalmar... 19 4.8.1 Kalmar... 20 4.9 Kronoberg... 20 4.9.1 Ljungby... 20 4.10 Norrbotten... 20 4.10.1 Luleå... 21 4.10.2 Piteå... 21 3

4.10.3 Boden... 21 4.10.4 Gällivare... 21 4.11 Skåne 21 4.11.1 Malmö... 22 4.11.2 Helsingborg... 22 4.11.3 Bjuv... 22 4.12 Stockholms län... 22 4.12.1 Hägersten-Liljeholmen... 23 4.12.2 Hässelby-Vällingby... 24 4.12.3 Kista-Rinkeby... 24 4.12.4 Kungsholmen... 24 4.12.5 Nacka... 24 4.12.6 Norrtälje... 24 4.12.7 Sigtuna... 25 4.12.8 Skarpnäck... 25 4.12.9 Skärholmen... 25 4.12.10 Sollentuna... 25 4.12.11 Solna... 25 4.12.12 Södertälje... 26 4.12.13 Östermalm... 26 4.13 Sörmland... 26 4.13.1 Katrineholm... 26 4.13.2 Eskilstuna... 27 4.14 Uppsala... 27 4.14.1 Håbo... 27 4.14.2 Uppsala... 27 4.14.3 Östhammar... 28 4.15 Värmland... 28 4.16 Västerbotten... 28 4.17 Västernorrland... 28 4.17.1 Örnsköldsvik... 29 4.18 Västmanland... 29 4.19 Västra Götaland... 29 4.19.1 Göteborg... 29 4

4.19.2 Ulricehamn... 29 4.19.3 Vänersborg... 30 4.20 Örebro 30 4.20.1 Örebro... 30 4.20.2 Lekeberg... 30 4.21 Östergötland... 30 4.21.1 Linköping... 31 4.21.2 Norrköping... 31 5 Bilagor... 32 5.1 Bilaga 1 Sammanfattning nyetableringar... 32 5.2 Bilaga 2 - Befintliga privata mottagningar som har anslutit sig till vårdval... 33 5.3 Bilaga 3 Nedläggningar och ägarbyten... 34 5.4 Bilaga 4 - Nya aktörer per landsting... 34 5.5 Bilaga 5 Nyetableringar per kommungrupp... 36 5.6 Bilaga 6 - Kommungruppsindelning samt mottagare av ekonomiskt bistånd... 37 5

1 Inledning Springtime gör för andra året i rad en kartläggning av vårdutbudet i Sverige på uppdrag av Vårdföretagarna. Målet är att få en bild av hur många nya aktörer som etablerat sig sedan vårdval infördes i landstingen samt ta reda på vilka dessa är och om det finns några mönster i var de etablerar sin verksamhet. Denna undersökning är en uppföljning av 2010 års Vårdutbudet och vårdvalet. Syftet är att följa upp och komplettera bilden av hur vårdutbudet har förändrats och belysa vad som har skett sedan den första undersökningen genomfördes. Undersökningen bygger på följande frågeställningar: Hur många nyetableringar har skett sedan 2010 års undersökning? Har det skett några nedläggningar och/eller uppköp och ägarbyten? Vilka företag är det som etablerat sig respektive lagt ner? Var har nyetableringarna skett? Den första och andra frågan belyser förändringen, den tredje ger en bild av vilka aktörer som finns på marknaden och den sista frågan ämnar visa om det finns några trender gällande glesbygd kontra tätort samt skillnader i socioekonomiska förhållanden där nyetableringarna skett. Analysen grundar sig på statistik från Socialstyrelsen, Stockholms stads utrednings- och statistikkontor, Sveriges kommuner och landsting samt information från handläggare inom vårdvalsenhet eller primärvårdsförvaltning inom respektive landsting. Intervjuerna genomfördes mellan den 15 och 23 augusti 2011. 6

2 Begreppsdefinition och metod 2.1 Geografisk placering av nyetableringar Till analysen har Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning använts. Den nya grupperingen började gälla 1 januari 2011. Indelningen bygger bland annat på befolkningsstorlek, pendlingsmönster, besöksstatistik och regionalt befolkningsunderlag. Här nedan redovisas de tio grupperna som ingår i indelningen samt antal kommuner som ingår i respektive grupp. 1. Storstäder (3 kommuner) Kommuner med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. 2. Förortskommuner till storstäder (38 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. 3. Större städer (31kommuner) Kommuner med 50 000-200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4. Förortskommuner till större städer (22 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp 3. 5. Pendlingskommuner (51 kommuner) Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. 6. Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21 per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 per invånare. 7. Varuproducerande kommuner (54 kommuner) Kommun där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet 8. Glesbygdskommuner (20 kommuner) Kommun med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer. 9. Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) Kommun med mer än 300 000 personer inom en radie på 112,5 kilometer. 10. Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner) Kommun med mindre än 300 000 personer inom en radie på 112,5 km. 7

För att ytterligare förtydliga bilden anges i undersökningen också kommunens storlek i antal invånare. Siffran är avrundad till närmsta hundratal. Befolkningsstatistiken gäller 2010-12-31 och är hämtad från Statistiska centralbyrån. För Stockholm är genomgången nedbruten i stadsdelar. Detta för att tydliggöra skillnaderna mellan olika områden inom Stockholms kommun och för att underlätta jämförelsen med övriga kommuner. 2.2 Socioekonomisk utsatthet En av intentionerna med underökningen är att se över i vilken typ av områden nyetableringarna har skett för att klargöra om det finns något socioekonomiskt mönster. Att definiera skillnaderna mellan olika områden är svårt och görs alltför ofta subjektivt och generaliserande. Det finns idag inget allomfattande sätt att mäta socioekonomiska skillnader. Vanliga mätmetoder är att räkna antalet förvärvsarbetare, jämföra inkomstnivåer eller beräkna andelen av befolkningen som mottar ekonomiskt bistånd. Vi har i den här studien valt det sistnämnda. Att ta emot ekonomiskt bidrag, försörjningsstöd, är en faktor som talar för socioekonomisk utsatthet. Anledningen till att vi inte har valt fler parametrar är för att det inte är undersökningens uppgift att ta fram fullödiga jämförelser utan att ge en bild av området där en vårdmottagning etablerar sig. Svårigheten med mätmetoden är att den inte belyser skillnader inom kommuner. För att förtydliga bilden bifogas korta beskrivningar av etableringsområdet i analysen. 2.3 Mätmetodik Undersökningen visar antalet nyetablerade vårdmottagningar sedan förra årets rapport. Vid intervjuerna med landstingen har nyetableringar sedan 1 maj 2010 efterfrågats. Nyetableringar som skedde senare men som finns upptagna i förra årets rapport, är inte med i denna. För att tydliggöra vilken typ av vård det rör sig om har även dessa uppgifter efterfrågats. Vissa landsting har ett så kallat brett uppdrag eller brett åtagande vilket innebär att exempelvis barnavårdscentraler, mödravård och rehab ingår i primärvården. Andra landsting har enbart BVC inkluderat i åtagandet och ytterligare andra har enbart primärvård där all annan vård räknas som tilläggsuppdrag. Hur det förhåller sig i respektive landsting redovisas separat. I analysen framgår vilken typ av uppdrag nyetableringen rör sig om. 8

I de fall där landstinget har öppnat en ny mottagning finns denna också redovisad. De privata och offentliga nyetableringarna särskiljs i tabellerna. Befintliga privata mottagningar som gått in i vårdvalet redovisas separat i analys och tabeller. Uppköp och ägarbyten redovisas men räknas inte till slutsiffran över nyetableringar. Dock räknas de till statistiken över nya aktörer (Bilaga 4). Uppköp och ägarbyten är intressant för att se vilka nya aktörer som har etablerat sig men antalet påverkar inte siffran för det totala vårdutbudet. Mottagningar som lagts ner redovisas separat. 2.3.1 Jämförelse med konkurrensverkets rapport Konkurrensverket utkom i november 2010 med rapporten Uppföljning av vårdval i primärvården. Rapporten behandlar hur införandet av vårdvalssystemet påverkar konkurrensen och förutsättningarna för en mångfald av vårdgivare inom hälso- och sjukvården. Konkurrensverkets undersökning belyser utvecklingen av antalet vårdmottagningar från vårdvalets införande till augusti 2010. De tittar således på nettoförändringen av antalet vårdmottagningar. Vår mätning från förra året tittade enbart på antalet nyetableringar och inte på förändringen av det totala antalet vårdmottagningar. För att ge en fullödigare bild av förändringen av antalet vårdmottagningar redovisas detta tydligare än i förra årets rapport. Antalet nedläggningar redovisas tillsammans med uppgifter om befintliga aktörer som gått in i vårdvalet. På så sätt blir denna rapports slutsatser mer jämförbara med konkurrensverkets rapport. Dock bör tilläggas att undersökningarna görs på olika sätt och med olika utgångspunkter vilket innebär att de inte är fullständigt kompatibla. 9

Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Summa 3 Resultat Sedan 2010 års undersökning har totalt 48 nyetableringar skett. 45 privata och 3 offentliga. Tabellförklaring 1. Sammanfattning av undersökningens samtliga mätvärden. 2. a) Det totala antalet nyetableringar, offentliga och privata. b) Antalet nyetablerade privata vårdcentraler, exklusive BVC och MVC. 3. Antalet befintliga privata mottagningar som anslutit sig till vårdvalet. 4. Det totala antalet nedläggningar. 5. Ägarbyten. 6. Antalet nyetableringar per kommungrupp. 7. Förteckning över de största aktörerna. Bifogat efter tabell 1 finns en tabell från 2010 års undersökning för jämförelse. 60 50 40 30 20 10 0 Tabell 1: Sammanfattning Nyetableringar privata och offentliga Nyetableringar privata, exkl BVC/MVC Befintliga privata mottagningar som anslutit sig till vårdval Nedläggningar 10

Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Resultatet från 2010 års undersökning Tabell 2a visar det totala antalet nyetableringar per landsting, offentliga och privata, sedan förra årets undersökning. Det är 48 etableringar totalt, 45 privata och tre offentliga. Det är i Västra Götaland, Gävleborg och Örebro som de nya offentligt drivna mottagningarna finns. Från vårdvalets införande till 2010 års mätning skedde 244 nya etableringar. Mätningen visar således att etableringstakten generellt har saktat ned. Även fortsättningsvis sker etableringarna i de mest tätbefolkade regionerna. 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Tabell 2a: Nyetableringar totalt Nyetableringar privata och offentliga 11

Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Tabell 2b visar antalet nyetablerade privata vårdcentraler där renodlade barna- och mödravårdscentraler är borträknade. 12 10 8 6 4 2 0 Tabell 2b: Nyetableringar Nyetableringar privata, exkl BVC/MVC Tabell 3 visar befintliga privata mottagningar som anslutit sig till vårdvalet i respektive landsting. Statistiken är intressant utifrån ett vårdutbudsperspektiv då det i vissa fall är mottagningar som blivit mer tillgängliga för allmänheten genom vårdvalet. Tabellen haltar något då statistiken också rymmer LOU-upphandlade enheter och enheter med särskilt landstingsavtal vilket gör att siffrorna inte ger en korrekt bild av hur vårdutbudet har ökat. Vidare är statistiken från vissa landsting ofullständig. 20 15 10 5 0 Tabell 3: Befintliga privata mottagningar som anslutit sig till vårdval Befintliga privata mottagningar som anslutit sig till vårdval Not: Data för Dalarna, Stockholm, Sörmland, Uppsala och Västmanland är osäkert. 12

Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Tabell fyra visar antalet nedläggningar. I Stockholm har tre privata mottagningar lagts ner på grund av allvarliga brister i verksamheten, tre landstingsägda mottagningar har samlokaliserats med andra och avtalet har upphört med ytterligare två mottagningar. Det är ännu oklart vad som sker med dem. I Västra Götaland har samtliga nedläggningar skett på vårdmottagningens egen begäran. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Tabell 4: Nedläggningar Nedläggningar Tabell 5 visar ägarbyten. Detta gäller både privata som köpt upp andra privata mottagningar, privata som har köpt upp offentliga och offentliga som har övertagit privata. Tabell 7 ger mer information om vilka aktörer som är starka på marknaden. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Tabell 5: Ägarbyten Ägarbyten 13

Tabell 6 visar geografisk placering av nyetableringarna. Samma tendens som gick att se i förra årets undersökning är tydlig även i år, att det är i städerna med omnejd som de flesta nyetableringar sker. Några etableringar har ändå skett i glesbygd, men i samtliga fall utom ett (Jämtland) har mottagningarna öppnat i tätorternas centrum. Intressant är att några landsting som hade många etableringar förra året nu inte har någon alls, bland annat Jönköping och Kronoberg. Det kan vara ett tecken på att marknaden är mättad. Det går också att se en trend i det omvända, landsting med få eller ingen etablering förra året har nu växt. Ett exempel är Norrbotten som bara hade två nya aktörer i förra årets undersökning och nu har fyra nya tillkommit. Örebro sticker ut med noll privata nyetableringar, varken i år eller under förra året. Tabell 6: Nyetableringar per kommungrupp 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Antal 14

Tabell 7 visar de största aktörerna som antingen gjort uppköp eller nyetableringar sedan förra årets undersökning. 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Tabell 7: Stora aktörer Stora aktörer 15

4 Landsting 4.1 Blekinge Sedan maj 2010 har ingen nyetablering skett. Inte heller någon nedläggning. Två befintliga privata mottagningar har blivit uppköpta och då gått in i vårdvalet. I landstingets avtal med aktörerna ingår att de ska tillhandahålla BVC. 4.1.1 Karlshamn Karlshamn har 31 100 invånare och tillhör kategorin kommuner i tätbefolkad region. 3,2 procent av befolkningen mottar ekonomiskt bistånd. Lideta Hälsovård köpte en befintlig mottagning i centrala Karlshamn och öppnade den 1 juli 2010 Läkarhuset i Karlshamn. I samband med uppköpet anslöts mottagningen till vårdvalet. Lideta Hälsovård driver också Familjeläkarna i Olofström. 4.1.2 Ronneby Ronneby har 28 300 invånare och tillhör kategorin kommuner i tätbefolkad region. 4 procent av befolkningen mottar ekonomiskt bistånd. Den 1 oktober 2010 öppnade Capio Citykliniken i Ronneby. Även den mottagningen fanns redan innan, på vårdavtal men har nu gått in i vårdvalet. Mottagningen ligger centralt i Ronneby. 4.2 Dalarna Sedan förra årets rapport har inga nyetableringar skett. Det fanns 6-7 ansökningar om att få öppna men endast tre öppnade. Ingen har stängt. I Dalarna ingår BVC och MVC i uppdraget. Ett uppköp har skett, Läkarhuset i Borlänge öppnades av Dalarnas Familjeläkare men har precis sålts till Hermelinen Hälsovård AB. Det pågår en utredning om att slå samman några landstingsdrivna mottagningar. Just nu ligger ansökningar om att öppna filialer i Stora Skedvi, en privat ansökan och två landstingsdrivna, men beslut har ännu inte fattats. 16

4.3 Gotland Inga nya etableringar har tillkommit sedan maj 2010. Inga nedläggningar har gjorts. 4.4 Gävleborg Tre nya mottagningar har startat inom hälsoval Gävleborg sedan maj 2010, två privata och en landstingsdriven. Dessutom öppnar ytterligare två under hösten 2011. En mottagning har bytt ägare. BVC och MVC ingår inte i primärvården utan räknas som tilläggsuppdrag. 4.4.1 Gävle Gävle är en större stad och har 95 000 invånare. 5,7 procent har ekonomiskt bistånd Den 18 oktober 2010 öppnade HC City i Gävle centrum. Mottagningen ägs av Praktikertjänst och har BVC som tilläggsuppdrag. Den landstingsdrivna mottagningen i Bomhus köptes av Carema i november 2010 och nyöppnades som Carema Bomhus Hälsocentral med BVC som tilläggsuppdrag. Bomhus är en stadsdel ungefär fem kilometer från Gävle centrum. Den 29 augusti 2011 öppnade den landstingsägda Gävle Strand Din Hälsocentral. Mottagningen ligger på Alderholmen i Gävle där den nya stadsdelen Gävle Strand är under uppbyggnad. 4.4.2 Hudiksvall Hudiksvall har 36 800 invånare och är en kommun i glesbefolkad region. 6,8 procent mottar ekonomiskt bistånd. Varvet HC Mitt hjärta öppnade den 8 november 2010 nära centrala Hudiksvall. Ägare är Mitt Hjärta Hälsovalet AB. Mottagningen har BVC som tilläggstjänst. 4.4.3 Söderhamn Söderhamn är en kommun i glesbefolkad region och har 25 600 invånare. 6,1 procent mottar ekonomiskt bistånd. E-hälsan öppnar den 1 september 2011 i E-Center köpcentrumanläggning en bit utanför Söderhamn. Ägare är Mitt hjärta Hälsovalet AB. 17

Söderhamnsfjärdens HC öppnar den 1 november 2011 vid Verkstäderna i centrala Söderhamn. Verkstäderna är ett allaktivitetshus framförallt för ungdomar. Ägare till den nya hälsocentralen är Oxtorgets HC AB. 4.5 Halland Region Halland har haft vårdval sedan 1 januari 2007. Under hösten 2010 har två nyetableringar och ett ägarbyte skett. Halland tillämpar ett så kallat brett uppdrag inom primärvården där BVC, MVC och rehab ingår. 4.5.1 Halmstad Halmstad har 91 800 invånare och är en större stad. 2,8 procent mottar ekonomiskt bistånd. I Halmstad har inga nyöppningar men ett förvärv av vårdenhet har skett. Det var Capio som köpte upp en befintlig klinik som redan ingick i vårdvalet, mottagningen heter numera Capio Citykliniken. Kommentar: Handläggaren på Region Halland hade några intressanta tankar gällande ägarbytet. Hon menade att detta är intressant ur vårdföretagarsynpunkt, skall ett ägarbyte leda till att patienterna ska välja nytt eller ska de automatiskt stå kvar på befintlig mottagning trots ägarbyte? Mottagningen är ju densamma men bolaget är nytt. De valde att informera invånarna om ägarbytet och låta dem lista om sig. 4.5.2 Kungsbacka Kungsbacka räknas till kategorin förortskommun till storstad och har 75 000 invånare varav 2,2 procent mottar ekonomiskt bistånd. Vårdcentralen Stenblomman i Kungsbacka har öppnat centralt i Kungsbacka. 4.5.3 Varberg Varberg är en större stad och har 58 100 invånare. 2,4 procent av befolkningen mottar ekonomiskt bistånd. Husläkarna Varmbadhuset i Varberg öppnade den 18 oktober 2010 och ägs av Varmbadhuset Maria Hallberg AB. Mottagningen ligger vid vattnet centralt i Varberg. 18

4.6 Jämtland Jämtland har ett brett primärvårdsåtagande där BVC, MVC och rehab ingår. En nyetablering har skett sedan förra årets rapport och det är den enda nyetablering som skett i Jämtland. Tre privata hälsocentraler hade tidigare vårdavtal med landstinget men har under 2010 övergått till Hälsoval Jämtland. 4.6.1 Strömsund Strömsund är en glesbygdskommun med 12 200 invånare. 6,1 procent av befolkningen har ekonomiskt bistånd. Nya Närvården AB har etablerat en vårdenhet i Hoting med filial i centrala Strömsund. Hoting ligger fem mil nordöst om Strömsund och har 800 invånare. Detta är Jämtlands enda nyetablering och en av få i landet som har skett i glesbygd. Intressant är då att mottagningen har en filial i den något större huvudorten Strömsund. 4.7 Jönköping I Jönköping infördes vårdvalet den 1 juni 2010. Då etablerades femton nya mottagningar. Sedan dess har ingen nyetablering skett, endast ett förvärv av mottagning. Möjligt är att marknaden blev mättad vid vårdvalets införande och att ökningstakten därmed avstannat. I Jönköping ingår rehab i åtagandet men inte BVC eller MVC, dessa är tillägg. 4.7.1 Tranås Tranås är en varuproducerande kommun med 18 100 invånare. 6,6 procent mottar ekonomiskt bistånd. Lideta Hälsovård har förvärvat Finn Johansen Privatklinik och nyöppnade under namnet Läkarhuset i Tranås den 1 maj 2011. Mottagningen drivs av Lideta hälsovård och finns centralt i Tranås. 4.8 Kalmar I Kalmar län har fyra befintliga privata mottagningar gått in i hälsovalet sedan förra årets undersökning. Dessa är Läkarhuset Kronan i Kalmar, Astrakanen i Nybro, Norra Ölands Läkarmottagning i Löttorp och Dovit Ruge läkarmottagning i Virserum. 19

Två befintliga mottagningar har nyligen skrivit avtal för att gå in i hälsovalet och kommer igång 1 november 2011, dessa är Husläkarcentrum i Kalmar och Slottsfjärdens läkarmottagning i Kalmar. Ytterligare två går in i hälsovalet 1 januari 2012, Riddarhusläkarna i Västervik och Virserums läkarhus, Hultsfred. Sensia, som tidigare hade företagshälsovård, har öppnat en vårdcentral i Kalmar. Det finns således inga helt nyöppnade mottagningar i Kalmar län. Sensia är den enda som öppnat vårdcentral. Övriga är befintliga mottagningar som har gått in i hälsovalet. BVC och MVC ingår ej i uppdraget i Kalmar län. 4.8.1 Kalmar Kalmar är en större stad med 62 800 invånare. 4,5 procent av befolkningen mottar ekonomiskt bistånd. 1 september 2010 etablerade Sensia en vårdmottagning, Sensia Vårdcentral, i centrala Kalmar. Sensia drev tidigare företagshälsovård. 4.9 Kronoberg Två nyetableringar har skett sedan maj 2010, båda i Ljungby. Inga nedläggningar eller ägarbyten. Vid vårdvalets införande öppnade nio nya mottagningar. Dock ingen i Ljungby vilket kan vara anledningen till att kommunen nu fått två nya mottagningar på kort tid. 4.9.1 Ljungby Ljungby har 27 300 invånare och är en varuproducerande kommun. 2,6 procent av befolkningen mottar ekonomiskt bistånd. Läkarhuset i Ljungby öppnades den 15 augusti 2011 och drivs av Lideta Hälsovård. Mottagningen ligger mycket centralt på Storgatan. Smålandshälsan AB startade nästan samtidigt en ny vårdcentral bara ett stenkast därifrån, i Månens köpcenter. 4.10 Norrbotten I Norrbotten har tre nya vårdcentraler öppnats, samtliga av Hermelinen Hälsovård AB. Adviva öppnar ytterligare en i oktober. Ingen mottagning har stängt. Norrbotten har ett brett uppdrag som inkluderar MVC och BVC. 20

I samband med vårdvalets införande öppnade två nya mottagningar vilket innebär att Norrbotten är ett av få landsting som har fler nyetableringar nu jämfört med förra årets undersökning. 4.10.1 Luleå Luleå är en större stad med 74 200 invånare. 4,3 procent mottar ekonomiskt bistånd Hermelinen Vårdcentral har öppnat i centrala Luleå. 4.10.2 Piteå Piteå ingår i kategorin kommuner i glesbefolkad region och har 40 900 invånare.3,4 procent mottar ekonomiskt bistånd. Vårdcentralen Björnen har öppnat centralt i staden, ägare Hermelinen Hälsovård AB. 4.10.3 Boden Boden kategoriseras som kommun i glesbefolkad region och har 27 500 invånare. 4, 2 procent mottar ekonomiskt bistånd. Vårdcentralen Åkerbäret ligger centralt i Boden, ägare är Hermelinen Hälsovård AB. 4.10.4 Gällivare Gällivare hör till kategorin varuproducerande kommuner och har 18 400 invånare varav 3,7 procent mottar ekonomiskt bistånd Den 1 oktober öppnar Adviva Vårdcentral AB i Gällivare. 4.11 Skåne I Region Skåne har fyra nya vårdcentraler etablerats sedan förra årets rapport. En ny barnavårdscentral har öppnat. Ett ägarbyte har skett, Novaklinken i Simrishamn övergick den 1 augusti till Carema och heter numera Carema Simrishamn. 19 befintliga mottagningar har gått från LOU-avtal till Hälsoval Skåne. Just nu pågår behandling av sex ansökningar om nyetableringar, tre primärvårdsmottagningar och tre BVC. 21

4.11.1 Malmö Malmö tillhör kategorin storstäder och har 299 000 invånare. 9,3 procent av befolkningen mottar ekonomiskt bistånd. Feelgood Vårdcentral öppnade den 1 augusti 2011 nära tågstationen i centrala Malmö. Ägare är Feelgood Sjukvård AB. Victoria Vård och Hälsa som ägs av Förenade Care AB öppnade den 1 juni 2010 i Limhamn som hör till stadsdelen Limhamn-Bunkeflo, en av de mer välbärgade delarna av Malmö. Tre aktörer har ansökt om att få starta men ärendena är fortfarande under utredning. Mubaraks Konsult AB planerar att starta Multi-Clinic den 1 december 2011 och Medicolab AB vill starta Rosengårdskliniken, okänt startdatum ännu. Båda mottagningarna kommer att ligga i Rosengård. Hälsomedicinskt center i Hjärup AB vill öppna Hälsomedicinskt center Stadion vid stadion i centrala Malmö. 4.11.2 Helsingborg Helsingborg har 129 200 invånare och hör till kategorin större städer. 5,9 procent av befolkningen mottar ekonomiskt stöd. Privatläkarna Hälsoval i Helsingborg AB öppnade den 1 april 2010 mottagning nära hamnen centralt i staden. Mottagningen heter Privatläkarna Hälsoval. En barnavårdscentral har öppnat, det är Berga Läkarhus som har öppnat i stadsdelen Berga den 1 mars 2011. Ägare är Berga läkarhus KB. 4.11.3 Bjuv Bjuv har 14 800 invånare och hör till kategorin förortskommuner till större städer. 5,9 procent av befolkningen mottar ekonomiskt bistånd. Solklart Vård i Bjuv öppnade den 1 maj 2011 i centrala Bjuv. Ägare är Solklart Vård AB. Mottagningen har en ansökan inne om att också öppna BVC. Denna ansökan är inte färdigbehandlad ännu men planen är att starta upp den 1 november 2011. 4.12 Stockholms län Samtliga kommuner i Stockholms län ingår i Vårdval Stockholm utom Norrtälje som har egen förvaltning av sjukvårdstjänster genom Tiohundra. 22

Tiohundra är en gemensam nämnd för Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun. På grund av sin storlek och mångfald redovisas stadsdelarna inom Stockholms kommun separat. 11 nya vårdcentraler/husläkarmottagningar har öppnat i Stockholms län sedan maj förra året. Tre mottagningar har lagts ner på grund av allvarliga brister i verksamheten. Dessa är Nya Järva Vårdmottagning, ägare Atroshi AB, Familjeläkarna i Järfälla, och Telefonplans husläkarmottagning, ägare FAVOS familjevård som stängs den 16 september 2011. Medieintresset har varit stort kring dessa mottagningar. Det har blossat upp en politisk debatt om insyn i privata mottagningars verksamhet och vilka krav som bör ställas på nya vårdgivare. Tre landstingsägda mottagningar har lagts ner på grund av sammanslagningar med andra närliggande landstingsägda mottagningar. Dessa är Västra Skogens vårdcentral i Solna, Ulriksdals Vårdcentral i Danderyd samt Husby vårdcentral i Kista-Rinkeby. Avtalet har upphört med två MVC-mottagningar, dessa är Octaviakliniken på Södermalm som ägs av Praktikertjänst och Ultraljudsbarnmorskorna AB i Liljeholmen. Ägarbytena är många i Stockholms län. Kvalita AB:s vårdcentraler i Hagsätra, Högdalen, Årsta och Upplands Bro är övertagna av Capio Närsjukvård AB. Samma företag har även övertagit Stadshusdoktorn på Lidingö som numera heter Capio Citykliniken Lidingö. Brommaakuten har nyligen övertagits av Reber AB, Aleris har övertagit Näsby Parks husläkarmottagning. Aleris har nyligen köpt Proxima Primärvård AB och ska inkomma med en framställan om att få överta avtalen för de mottagningarna. Fyra nya renodlade BVC och/eller MVC-mottagningar har öppnat. Dessa redovisas separat. 4.12.1 Hägersten-Liljeholmen Stadsdelen har 74 100 invånare varav 2 procent mottar ekonomiskt bistånd. Liljeholmskajens Vårdcentral öppnade den 2 maj 2011. Vårdcentralen har även BVC-mottagning. Mottagningen ligger i ett område med mycket arbetsplatser nära Liljeholmens centrum. Ägare är Liljeholmskajens Vårdcentral AB. 23

4.12.2 Hässelby-Vällingby Hässelby-Vällingby har 65 200 invånare varav 5,4 procent mottar ekonomiskt bistånd. Den 1 september 2010 öppnade Legevisitten AB Åkermyntans Vårdcentral som även har BVC och MVC. Mottagningen ligger i Hässelby Villastad. 4.12.3 Kista-Rinkeby 45 700 människor bor i Kista-Rinkeby och 11,6 procent mottar ekonomiskt bistånd. Det är den högsta andelen i Stockholm. I Kista-Rinkeby finns totalt sex vårdcentraler, tre privata och tre landstingsdrivna. Familjeläkarna i Saltsjöbaden öppnade den 20 juni 2011 vårdcentralen Familjeläkarna i Husby. Den landstingsägda vårdcentralen i Husby stängde i april 2011 efter att landstinget dömt ut lokalerna, vilket ledde till starka protester med bland annat namninsamlingar från allmänheten. Den nya mottagningen öppnade i samma lokaler. Här finns också BVC-mottagning. 4.12.4 Kungsholmen Stadsdelen har 61 000 invånare och andelen mottagare av ekonomiskt bistånd är 0,9 procent. Kungsholmsdoktorn öppnade den 26 april 2010. Mottagningen ägs av Kungsholmsdoktorn AB och ligger nära Thorildsplan. 4.12.5 Nacka I Nacka bor 90 100 invånare och är en förortskommun till storstad. 2,1 procent av befolkningen mottar ekonomiskt bistånd. En ny mottagning har öppnat i Nacka, det är en MVC som heter Din Barnmorska i Nacka AB. Mottagningen öppnade den 16 juni 2010 och finns i Nacka forum, kommunens stora köpcentrum. 4.12.6 Norrtälje Norrtälje har 56 100 invånare och hör till kategorin turism- och besöksnäringskommuner. 2,4 procent mottar ekonomiskt bistånd. Roslagshälsan i centrala Norrtälje gick i konkurs och konkursförvaltningen sålde till Praktikertjänst AB. 24

Ingen mottagning har öppnat i Norrtälje sedan vårdvalet infördes. Handläggaren på Tiohundraförvaltningen menar att Norrtälje har samma problem som många glesbygdskommuner, nya aktörer vill inte etablera sig för att befolkningsunderlaget är för litet. 4.12.7 Sigtuna Sigtuna har 40 000 invånare och tillhör kategorin pendlingskommuner. 5,1 procent av befolkning mottar ekonomiskt stöd. Kommunen har två tätorter, Sigtuna och Märsta, där Sigtuna har villaprägel och sjönära läge. Märsta har företrädesvis flerfamiljshus, köpcentrum och pendeltågsstation. SinusRytm Vårdcentral i Märsta öppnade den 7 juni 2011. Ägare är Sigtuna SinusRytm AB. Mottagningen ligger i Märsta centrum. 4.12.8 Skarpnäck I Skarpnäck bor 43 500 personer varav 4,4 procent mottar ekonomiskt bistånd. Proxima Primärvård AB öppnade den 1 april 2011 BVC-mottagningen BVC Björken i befintliga Björkhagens vårdcentral. Mottagningen ligger i populära Björkhagen nära tunnelbana och friluftsområden. 4.12.9 Skärholmen Skärholmen har 33 600 invånare varav 8,6 procent mottar ekonomiskt bistånd. Den befintliga vårdcentralen Carema Vårdcentral Vårberg öppnade den 1 maj 2010 en BVC-mottagning. 4.12.10 Sollentuna Sollentuna har 64 600 invånare och tillhör kategorin förortskommun till storstäderna. 2,6 procent av befolkningen mottar ekonomiskt bistånd. Husläkarmottagningen Attundahälsan Familjeläkare öppnade den 1 augusti 2010 med Attundahälsan Läkarpraktik AB som ägare. Mottagningen ligger i Stinsens köpcentrum. 4.12.11 Solna Solna har 68 100 invånare och hör till kategorin förortskommuner till storstäderna. 1,4 procent av befolkningen mottar ekonomiskt stöd. 25

Den 1 mars 2011 öppnade Reber AB Nya Västra Skogens Vårdcentral. Mottagningen ligger i området Huvudsta i Solna. 4.12.12 Södertälje Södertälje är en större stad och har 86 200 invånare. 11,5 procent av befolkningen mottar ekonomiskt bistånd. Den 17 maj 2010 köptes Vita Vårdcentral av Kringlans Vårdcentrum AB. Mottagningen ligger kvar på samma plats i centrala Södertälje och heter numera Kringlans vårdcentrum. Vårdcentralen Badhotellet öppnade den 3 februari 2011 mitt emot tågstationen i centrala Södertälje. Ägare är Vårdcentralen Badhotellet AB. Olive Care AB öppnade Ronna Vårdcentral den 29 juli 2011. Mottagningen ligger i den socioekonomiskt utsatta stadsdelen Ronna. 4.12.13 Östermalm Östermalm har 65 500 invånare varav 0,7 procent mottar ekonomiskt bistånd. På Östermalm finns totalt 11 vårdcentraler, nio privata och två landstingsdrivna. En hög siffra sett till invånarantal. To Care Husläkarmottagning öppnade den 10 januari 2011 av Barnmorskegruppen Mama Mia AB. Sophiahemmet AB öppnade en ny husläkarmottagning den 2 maj 2011. Mottagningen är belägen i Sophiahemmets sjukhus. Det privata barnsjukhuset Martina öppnade den 1 januari en BVCmottagning som ingår i vårdvalet. Ägare är BVC Martina-Svenska Barnspecialister AB. Mottagningen är belägen i Sophiahemmets sjukhus. 4.13 Sörmland I Sörmland har en ny aktör tillkommit i september 2010 och ytterligare en öppnar i september 2011. Ingen har stängt. MVC och BVC är tilläggsuppdrag. 4.13.1 Katrineholm Katrineholm tillhör kategorin kommuner i tätbefolkad region och har 32 400 invånare. 7,9 procent av befolkningen mottar ekonomiskt bistånd. 26

Vår Vårdcentral öppnade 1 september 2010, centralt i Katrineholm. Den är privatägd av Vår Vårdcentral i Katrineholm HB. 4.13.2 Eskilstuna Eskilstuna är en större stad och har 96 300 invånare.10,9 procent mottar ekonomiskt bistånd. I september 2011 öppnar Vårdcentralen Fristaden i centrala Eskilstuna. Ägare är Familjedoktorerna. 4.14 Uppsala Uppsala började med vårdval den 1 januari 2009. En mottagning har lagts ner sedan förra året, det är Uppsala privatklinik som startades i januari 2010 och gick i konkurs i maj i år. Två landstingsägda mottagningar har slagits ihop. En ny BVC har öppnat sedan maj förra året och ett par nya vårdcentraler samt en filial öppnar under hösten. Flera mottagningar har bytt ägare. Två aktörer har nyligen anmält intresse av att starta vårdcentraler i länet men det är ännu för tidigt att säga om ansökningarna kommer att godkännas. 4.14.1 Håbo Håbo tillhör kategorin förortskommun till storstäderna. Bålsta är tätort där knappt 15 000 av kommunens 19 600 invånare bor. 3,2 procent mottar ekonomiskt bistånd. MedPro Clinic förvärvade landstingsägda Bålsta Vårdcentral i april 2011. Den 15 september 2011 öppnar Praktikertjänst en ny mottagning i Bålsta, Bålstadoktorn. Mottagningen har även BVC och MVC. Båda mottagningarna ligger centralt i tätorten Bålsta. 4.14.2 Uppsala Uppsala räknas till kategorin större städer och har 197 800 invånare. 4,4 procent av befolkningen mottar ekonomiskt bistånd. I juni 2010 samlokaliserades den landstingsägda mottagningen Luthagens Vårdcentral med Svartbäckens Vårdcentral som ligger i området Svartbäcken en bit från centrum. 27

Proxima primärvård AB (numera Aleris) köpte landstingsägda Nyby Vårdcentral i december 2010. En filial till mottagningen öppnas i september i stadsdelen i Luthagen, i gamla Luthagen Vårdcentrals lokaler. Maja Gräddnos BVC startades i januari 2011 och är belägen vid universitetet centralt i Uppsala. Mottagningen ägs av FA Läkarrekryt AB. Den 15 november 2011 öppnar Ekeby Hälsocenter i stadsdelen Ekeby i Uppsala. Vårdgivare är More of Ekebybruk AB. 4.14.3 Östhammar Östhammar hör till kategorin turism- och besöksnäringskommuner. Kommunen har 21 400 invånare och 2,8 procent av befolkningen mottar ekonomiskt bistånd. Praktikertjänst köpte landstingsägda Öregrund Vårdcentral den 1 december 2010. 4.15 Värmland I Värmland infördes hälsoval den 3 maj 2010 och utöver de etableringar som då skedde har inga nya aktörer tillkommit. Ingen mottagning har lagts ner. Legevisitten har omvandlat två av sina vårdcentraler till filialer och har därmed två vårdcentraler och två filialer numera. Antalet vårdmottagningar är dock oförändrat. 4.16 Västerbotten I Västerbotten har inga nya etableringar skett sedan 2010 års undersökning. Två befintliga aktörer har övergått i Hälsoval Västerbotten. Det är Carema Hälsocentral Dragonen i Umeå och Medicinkonsulten i Lycksele. Västerbotten har ett brett primärvårdsåtagande som inkluderar BVC, MVC och rehab. 4.17 Västernorrland I Västernorrland har en nyetablering skett sedan förra årets undersökning. Ingen nedläggning har skett men Carema i Kramfors togs över av landstinget i februari i år. Västernorrland har ett så kallat brett åtagande vilket innebär att BVC och MVC ingår. 28

4.17.1 Örnsköldsvik Örnsköldsvik har 55 100 invånare och tillhör kategorin större städer. 3,5 procent av befolkningen mottar ekonomiskt bistånd. Humanresurs AB har öppnat vårdcentralen Humanresurs i Gullänget en bit utanför centrum. Örnsköldsviks vårdcentral blev den 17 augusti 2011 uppköpt av Hermelinen Vårdcentraler AB. 4.18 Västmanland Akvedukten familjeläkarmottagning AB stängde sin verksamhet den 31 december 2010. Det innebär att samtliga tre aktörer som etablerade sig i samband med att vårdvalet infördes 1 januari 2008 nu har lagt ner. Inga nya aktörer har etablerat sig sedan förra årets undersökning. 4.19 Västra Götaland I Västra Götalandsregionen finns vårdval för primärvård sedan oktober 2009. BVC ingår i vårdcentralernas åtagande. Tre privata och en offentlig mottagning har öppnat i regionen sedan maj 2010. Fem kontrakt har avslutats i förtid, samtliga på vårdföretagens egen begäran. Två vårdenheter har bytt ägare. 4.19.1 Göteborg Göteborg är en storstad med 513 800 invånare. 7,5 procent av befolkningen mottar ekonomiskt bistånd. Primärvården Göteborg, alltså landstinget, har öppnat vårdcentralen Eriksberg i stadsdelen Lundby på Hisingen. GR Medical AB har öppnat Medical Center Vårdcentral och BVC i Angered. Angered ligger i nordöstra Göteborg och har en mycket ung befolkning, av stadsdelens 47 800 invånare är 40 procent 0-24 år. 4.19.2 Ulricehamn Ulricehamn har 22 800 invånare och tillhör kategorin kommuner i tätbefolkad region. 4,3 procent mottar ekonomiskt bistånd. Praktikertjänst har startat Hälsobrunnen Vårdcentral. Mottagningen är belägen en bit utanför Ulricehamns centrum. 29

4.19.3 Vänersborg Vänersborg är en pendlingskommun med 36 900 invånare. 4,3 procent mottar ekonomiskt bistånd. Torpa Vårdcentral har öppnats av Medpro Clinic. Mottagningen ligger centralt i Vänersborg. 4.20 Örebro I Örebro har ingen privat aktör etablerat sig sedan maj 2010. En ny landstingsdriven mottagning har öppnat i maj 2011. Det finns tre mottagningar som har LOU-avtal, två mindre privata och en som ägs av Capio. MVC och BVC ingår i uppdraget. 4.20.1 Örebro Örebro är en större stad med 135 500 invånare. 6,3 procent mottar ekonomiskt bistånd. Landstinget i Örebro har startat Ängens vårdcentral. Mottagningen ligger mellan Ladugårdsängens industriområde och Sörby i utkanten av Örebro. 4.20.2 Lekeberg Lekeberg har 7100 invånare och räknas till kategorin förortskommun till större stad (Örebro). 2,9 procent av befolkning mottar ekonomiskt stöd. Lekebergs Vårdcentral ägs av Capio och har sedan maj 2010 gått in i hälsovalet. Mottagningen ligger i centrum i tätorten Lekeberg. Det är anmärkningsvärt att ingen ny aktör har etablerat sig i Örebro då det innebär att det totalt skett noll nyetableringar sedan hälsovalet infördes 1 januari 2010. I 2010 års undersökning angav representanten från Vårdval Örebro att en anledning till att inga etableringar skett var att de var sent ute i förhållande till närliggande landsting. Man menade att företagen hade fullt upp med att etablera sig i Värmland exempelvis. Detta argument är inte giltigt längre då det gått ett drygt år. En möjlig anledning skulle kunna vara att det redan finns många privata vårdgivare vilket eventuellt kan förklara att inga satsningar gjorts på nyetableringar i Örebro län. 4.21 Östergötland En ny vårdcentral har öppnat sedan förra årets undersökning och fyra privata vårdcentraler i Norrköping har bytt ägare. 30

4.21.1 Linköping Linköping är en större stad och har 146 400 invånare. 7,7 procent mottar ekonomiskt bistånd. Vårdcentralen Centrumkliniken har öppnat i centrala Linköping, ägare är Praktikertjänst AB. 4.21.2 Norrköping Norrköping är en större stad och har 130 000 invånare. 8,1 procent mottar ekonomiskt bistånd. En sammanslagning av några landstingsägda vårdcentraler har gjorts i centrala Norrköping, fem vårdcentraler har blivit tre. Fyra privatägda vårdcentraler, Kneippens, Skarports, Vilbergens och Östertulls, har köpts upp av Proxima Primärvård Ab, nuvarande Aleris. 31

5 Bilagor 5.1 Bilaga 1 Sammanfattning nyetableringar Landsting Privata och offentliga Privata Privata, exkl. BVC/MVC Blekinge 0 0 0 Dalarna 0 0 0 Gotland 0 0 0 Gävleborg 5 4 4 Halland 2 2 2 Jämtland 1 1 1 Jönköping 0 0 0 Kalmar 1 1 1 Kronoberg 2 2 2 Norrbotten 4 4 4 Skåne 5 5 4 Stockholm 15 15 11 Sörmland 2 2 2 Uppsala 4 4 3 Värmland 0 0 0 Västerbotten 0 0 0 Västernorrland 1 1 1 Västmanland 0 0 0 Västra Götaland 4 3 3 Örebro 1 0 0 Östergötland 1 1 1 Summa 48 45 39 32

5.2 Bilaga 2 - Befintliga privata mottagningar som har anslutit sig till vårdval Landsting Blekinge 2 Dalarna oklart Gotland 0 Gävleborg 0 Halland 0 Jämtland 3 Jönköping 0 Kalmar 8 Kronoberg 0 Norrbotten 0 Skåne 19 Stockholm oklart Sörmland oklart Uppsala oklart Värmland 0 Västerbotten 2 Västernorrland 0 Västmanland oklart Västra Götaland 0 Örebro 1 Östergötland 0 Summa 35 33

5.3 Bilaga 3 Nedläggningar och ägarbyten Landsting Nedläggningar Ägarbyten Blekinge 0 0 Dalarna 0 1 Gotland 0 0 Gävleborg 0 1 Halland 0 1 Jämtland 0 0 Jönköping 0 1 Kalmar 0 0 Kronoberg 0 0 Norrbotten 0 0 Skåne 0 1 Stockholm 5 9 Sörmland 0 0 Uppsala 2 3 Värmland 0 0 Västerbotten 0 0 Västernorrland 0 2 Västmanland 1 0 Västra Götaland 5 2 Örebro 0 0 Östergötland 0 4 Summa 13 25 5.4 Bilaga 4 - Nya aktörer per landsting Landsting Nya aktörer sedan 2010 års rapport Antal Kommentar Blekinge Lideta Hälsovård 1 uppköp Capio 1 uppköp Dalarna Hermelinen Hälsovård AB 1 uppköp Gotland 0 Gävleborg Praktikertjänst 1 Carema 1 uppköp Landstinget Gävleborg 1 Mitt hjärta Hälsovalet AB 2 Oxtorgets HC AB 1 Halland Capio 1 uppköp 34

Stenblomman 1 Varmbadhuset Maria Hallberg AB 1 Jämtland Nya Närvården AB 1 Jönköping Lideta Hälsovård 1 uppköp Kalmar Sensia 1 Kronoberg Lideta Hälsovård 1 Smålandshälsan AB 1 Norrbotten Hermelinen Hälsovård AB 3 Adviva 1 Skåne Carema 1 uppköp Hälsoringen Vård AB 1 BVC Hälsocenter AB 1 BVC Feelgood sjukvård Ab 1 Förenade Care AB 1 Mubaraks Konsult AB 1 ej klar Medicolab AB 1 ej klar Hälsomedicinskt center i Hjärup AB 1 ej klar Privatläkarna Hälsoval i Helsingborg AB 1 Berga läkarhus KB 1 BVC Solklart vård AB 1 Stockholm Capio 5 uppköp Reber AB 1 uppköp, 1 2 nyöppning Aleris 1 uppköp Liljeholmskajens Vårdcentral AB 1 Legevisitten AB 1 Familjeläkarna Saltsjöbaden 1 Kungsholmsdoktorn AB 1 Din barnmorska i Nacka AB 1 MVC Praktikertjänst 1 uppköp Sigtuna SinusRytm AB 1 Proxima primärvård 1 Carema 1 BVC Attundahälsan Läkarpraktik AB 1 Kringlans Vårdcentrum AB 1 uppköp Vårdcentralen Badhotellet Ab 1 Olive Care AB 1 Barnmorskegruppen Mama Mia AB 1 Sophiahemmet AB 1 BVC Martina Svenska Barnspecialister AB 1 Sörmland Vår vårdcentral i Katrineholm AB 1 Familjedoktorerna 1 35

Uppsala Medpro clinic 1 uppköp Praktikertjänst 1 uppköp, 1 2 nyöppning Proxima primärvård 1 uppköp FA Läkarrekryt AB 1 BVC More of Ekebybruk AB 1 Värmland 0 Västerbotten Carema och Medicinkonsulten 1 tidigare LOU Medicinkonsulten 1 tidigare LOU Västernorrland Humanresurs AB 1 Hermelinen Vårdcentraler AB 1 uppköp Västmanland 0 Västra Götaland GR Medical AB 1 Landstinget Västra Götaland 1 Praktikertjänst 1 Medpro clinic 1 Örebro Landstinget Örebro 1 Capio 1 tidigare LOU Östergötland Praktikertjänst 1 Proxima primärvård 4 uppköp 5.5 Bilaga 5 Nyetableringar per kommungrupp Kommungrupp Antal Storstäder 13 Förortskommuner till storstäder 5 Större städer 15 Förortskommuner till större städer 1 Pendlingskommuner 2 Turism- och besöksnäringskommuner 1 Varuproducerande kommuner 3 Glesbygdskommuner 1 Kommuner i tätbefolkad region 2 Kommuner i glesbefolkad region 5 Summa 48 36

5.6 Bilaga 6 - Kommungruppsindelning samt mottagare av ekonomiskt bistånd Kommun Kommungrupp, namn Biståndstagare i Folkmängd procent Bjuv Förortskommuner till större städer 14841 5,9 Boden Kommuner i glesbefolkad region 27471 4,2 Borlänge Kommuner i tätbefolkad region 49251 9,1 Eskilstuna Större städer 96311 10,9 Gällivare Varuproducerande kommuner 18425 3,7 Gävle Större städer 95055 5,7 Göteborg Storstäder 513751 7,5 Halmstad Större städer 91800 2,8 Helsingborg Större städer 129177 5,9 Hudiksvall Kommuner i glesbefolkad region 36849 6,8 Håbo Förortskommuner till storstäderna 19629 3,2 Kalmar Större städer 62815 4,5 Katrineholm Kommuner i tätbefolkad region 32428 7,9 Kungsbacka Förortskommuner till storstäderna 75025 2,2 Lekeberg Förortskommuner till större städer 7134 2,9 Linköping Större städer 146416 7,7 Ljungby Varuproducerande kommuner 27297 2,6 Luleå Större städer 74178 4,3 Malmö Storstäder 298963 9,3 Nacka Förortskommuner till storstäderna 90108 2,1 Norrköping Större städer 130050 8,1 Turism- och 56080 Norrtälje besöksnäringskommuner 2,4 Piteå Kommuner i glesbefolkad region 40892 3,4 Ronneby Kommuner i tätbefolkad region 28254 4 Sigtuna Pendlingskommuner 39990 5,1 Sollentuna Förortskommuner till storstäderna 64630 2,6 Solna Förortskommuner till storstäderna 68144 1,4 Stockholm Storstäder 847073 4,1 Hägersten- 74096 Liljeholmen 2 Hässelby/Vällingby 65239 5,4 Kungsholmen 61047 0,9 Rinkeby/Kista 45691 11,6 Skarpnäck 43533 4,4 Skärholmen 33662 8,6 Östermalm 65528 0,7 Strömsund Glesbygdskommuner 12185 6,1 Söderhamn Kommuner i glesbefolkad region 25647 6,1 Södertälje Större städer 86246 11,5 Tranås Varuproducerande kommuner 18119 6,6 Ulricehamn Kommuner i tätbefolkad region 22838 4,3 Uppsala Större städer 197787 4,4 37

Varberg Större städer 58084 2,4 Vänersborg Pendlingskommuner 36857 4,3 Örebro Större städer 135460 6,3 Örnsköldsvik Större städer 55073 3,5 Turism- och 21373 Östhammar besöksnäringskommuner 2,8 38