Clara badar Fredrik. Anny Ebeling med barnen. Fredrik, Hans, Margit och Carl Herman. Två glada barn och en lite mindre glad gosse på Mjörnviksbo, våren år 1912. Carl Herman, Fredrik och Margit är det som poserar på bilden. Dokument nr. D. 380 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bilder ur C.F. Ebelings familjealbum. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 380.
C Skridskosegling på Mjörn, 1950-tal. arl Herman Ebeling, Huvden i Sjövik, passar på att ta en segeltur på den blanka isen. Gossen med bandyklubban är Carl Fredrik Ebeling, och flickan är en granntös som heter Margareta. Även flera av ortsbefolkningen i Björboholm deltog i denna sport, bland annat Lennart Orrefelt. Dokument nr 375 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Fakta: Carl Fredrik Ebeling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 375.
V Strandhugg på Huvden år 1912. id rodret, Carl Herman Ebeling. Han skulle återvända år 1943 och kolonisera Huvdens udde. Bilden tagen av fadern C.F. Ebeling där Huvdens fyr nu står. I bakgrunden syns Järns udde, samt Ekholmarna och Kariholmen. Carl Herman Ebeling, som upplevt sin barndom på Mjörnviksbo i Björboholm, byggde år 1943 en Mo-Domsjö valvstuga som blev känd som Hattstugan eller Radioapparaten av folket kring Mjörn. Trädgården anlades i samråd med Dr. Nils Dahlbeck ( känd från bl.a. Humle och Dumleprogrammen i Sveriges television ). På bilden ser vi Carl Herman och svärdottern Agneta. Huset var från början avsett som långtidsprovisorium att stå till krigsslutet, men revs först år 1996. Dokument nr.d.381 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Carl Fredrik Ebeling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 381.
P 1. Mjörnviksbo på Bua Huvde uppförs år 1912. å denna vackra tomt på Bua Huvde ( i folkmun kallad Wallers udde, eftersom Wallers villa låg längst ut på udden ), uppförde arkitekten Carl Friedrich Ebeling sin sommarvilla. Den bebos nu, liksom alla de andra ofta stora och pampiga sommarhusen som byggdes vid denna tid, året runt. Dokument nr D.376 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Fakta: Carl Fredrik Ebeling Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 376.
S Mjörnviksbo färdigt, sommaren år 1912. ommarhusen var rymliga villor som skulle bebos av både herrskap och tjänstefolk. Man kunde ha både kokerska, hembiträde och barnpiga. Några hade även trädgårdsmästare eller gårdskarl som skulle se till att båtarna var täta, fiskeredskapen i ordning, och sköta annat underhållsarbete. Under vintern anlitades traktens bönder och diversearbete för att se efter husen och skotta snö vid behov. Vackra vinterdagar kanske man ville ut och pröva skidor eller skridskor, och då skulle huset vara uppvärmt och vägen framkomlig. Bild nr. D.377 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bild ur C.F. Ebelings familjealbum. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.377.
U Stenbrokärr i Björboholm. nder ett flertal år hyrde familjen Ebeling ett hus i Stenbrokärr i Björboholm, innan man byggde sitt hus på Bua Huvde.. Där fanns också ett litet jordbruk som drevs av Anders Petter Andersson, som bodde i ett litet hus och hade några kor och grisar. Huset som Ebelings hyrde brann ner någon gång omkring år 1970. Barnen är alltid mycket välklädda på bilderna i familjealbumen från sommarbjörboholmarna. Denna bild är tagen i Stenbrokärr i Björboholm på barnen Ebeling. Dokument nr. D.378 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 378.
Carl Herman och griseknoen. arl Herman Ebeling, två år, och farbror Anders Petter Andersson med sin griskulting. Året är C1909. Även på dessa bilder är de små välklädda. Sjömanskostym var modernt på små pojkar långt in på 1930-talet. Den lilla flickans kreation är ju som tagen ur modetidning för små flickor. Dokument nr.d. 379 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bilder ur C.F. Ebelings familjealbum. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.379
U Mjörnviksbo år 1915. ngdomarna roar sig med diverse. Carl Herman fiskar äling (en liten betesfisk) med agnhov, Fredrik metar, och de övriga dinglar med benen. Utanför Mjörnviksbo fanns i många år en risvase,( grovt ris man bundit ihop med ståltråd och sänkt ner, oftast vintertid från en uppsågad isvak ), vid vilken ända in på 1960-talet man kunde meta mycket abborre. Förtänksamma sommarbjörboholmare, men även ortsbefolkningen placerade dessa på lämpliga ställen i viken, till nytta och nöje för sig själva, men även för övriga fritidsfiskare. Fiskbeståndet i Mjörn var rikt på framförallt gädda och abborre, men även gös, laxöring, lake och ål fanns det relativt gott om. I slutet på 1960-talet minskade fiskbeståndet, men verkar nu vara på uppgång igen, efter att reningsverk byggts i Alingsås och Gråbo och på andra ställen. Villorna runt sjön släpper numera inte ut sitt avloppsvatten orenat rätt ut sjön, utan det tas om hand med slamsugning några gånger per år. Vi får hoppas att kommande generationer skall ha en lika fin och ren sjö som ungdomarna på bilden upplevde den. Dokument nr.d. 382 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Carl Fredrik Ebeling och Karl Gustafsson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 382.
I Utsikt från Mjörnviksbo. nne i den skyddade och natursköna Björboholmsviken, började en intensiv byggnation efter Västgötabanans tillkomst, av sommarvillor för förmögna Göteborgsfamiljer. På bilden, som är tagen från Mjörnviksbo nedanför Bua Huvde, ser vi ut på Wallers Udde som låg längst ut på udden. Innanför Mjörnviksbo fanns Hård af Segerstads sommarhus, sedan följde inne i viken en hel rad av stora sommarhus, som alla hade det gemensamt att järnvägen så gott som gick genom trädgårdarna. Man fick korsa banvallen för att komma ner till sin strandtomt. Sommarhusen befolkades av redare, arkitekter, grosshandlare, läkare, direktörer, advokater och köpmän och deras familjer och tjänstefolk. Som samlingsplats för denna societet fungerade Restaurang Strandkullen, tronande på toppen av Björbo Huvde. Där anordnades baler och maskerader. En förening bildades, kanske för att kringgå de stränga spritrestriktionerna som inte tillät någon servering av starkare drycker annat än till slutna sällskap. En tidning, Björboholmsposten, tryckt och redigerad av boktryckare Isaksson, som hade sin villa i närheten av Mjörns station, utgavs under ett antal år, där man på ett humoristiskt vis skildrade allt som kunde intressera sommarbjörboholmarna. Dokument nr. D383 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bild ur C.F.Ebelings familjealbum. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 383.
Sjötuna. I mitten av Björboholmsviken ligger detta sekelskifteshus, flyttat från Södra Vägen i Göteborg på 1910-talet av Turitz. Under årens lopp har ägarna hetat, Eriksson, Corin, Johansson och år 1946 köpte Åke Jansson Sjötuna, och är den som bott på platsen längst av alla ägarna. Tomten gick ner till stranden, men järnvägsvallen, som gick efter strandkanten skar rätt igenom tomten, som på alla dom villor som låg nere vid stranden i Björboholmsviken. Sjötuna ligger relativt högt, och vallen går ganska lågt nära vattnet, så järnvägen var nog inte så störande för folket på Sjötuna. Dokument Nr. D 386 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Karin Olausson och Karl Gustafsson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.386.
I Kullebo. Lerums annonsblad den 24 febr. 1977 berättar Gösta Eriksson, son till Carl Fredrik Eriksson som var stationsinspektör i Björboholm, minnen från sina många år som Björboholmsbo. Ur den artikeln saxar vi följande om Kullebo: Semesterhem och barnhem. Fastigheten Kullebo ligger alldeles vid länsvägen. Det är ett rött Carl Larsson-hus med massor av spröjsar och vita fönsterluckor med hjärtan. Det byggdes omkring år 1910 av major Carl Gobom, men fick för 35 år sedan epitetet Skräddarhemmet eftersom det från 1938 och 15 år framåt hölls öppet som semesterhem för Göteborgs beklädnadsarbetare. Föreståndarinna där åren 1948-1949 var fröken Karin Olausson. Majorskan Goboms underbara trädgård är fortfarande ett samtalsämne bland gamla björboholmare: slut citat. Exteriör och interiör från tiden då Kullebo var Skräddarhem. Bild nr. 572, 573 och 574 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 387.
M Hattstugan eller Radioapparaten. o & Domsjö valvstuga, uppförd år 1943 av Carl Herman Ebeling. Stugan var monteringsfärdig, utan en enda spik i byggsatsen. Flertalet såldes till tropikerna där de åts upp av termiter. Här en bild från luften, där vi kan se hur vackert stugan placerats på Huvden i Sjövik. Dokument nr 394 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Carl Fredrik Ebeling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr 394.
Peter Pys var Olsson, kallades Peter Pys, eller Gubben Ivar, bodde i Kilanda. Han var allt i allo och I tu senkonstnär. Många är de i Björboholm och Sjövik, som fått brunnsvatten tack vare Ivars slagruta. Ivar var verksam från c:a 1915 till in på 1950-talet. Dokument nr. 395 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Carl Fredrik Ebeling och Göte Paridon. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 395.
C Jaktlycka på Mjörnviksbo omkring år 1920. arl Herman Ebeling med brodern Fredrik med en nyss skjuten skrak. På den tiden betraktades skraken som skadedjur, då den hårt skattade Mjörns bestånd av elritsa, äling. Den var det bästa agnet vid abborrmete. Skraken utrotade helt elritsan i Mjörn omkring år 1955. Numera ser vi denna fågel som en mysig sommargäst med hona och fiskande ungar. På den tiden när den här bilden togs fanns det en hel del yrkesfiskare i Mjörn som saluförde sin fångst i Alingsås och Göteborg. Men fisket har alltid haft betydelse för dom fast boende som ett billigt och gott tillskott i kosten. Inga fiskar föraktades förr. Till och med den beniga och slemmiga mörten som man idag rynkar näsan åt om man skulle få en på kroken vid abborrmete, fanns ofta på middagsborden hos befolkningen runt Mjörn. Att leva på yrkesfiske i Mjörn går nog inte idag, Men på våren när gäddorna leker i de grunda vattnen runt Mjörn, tas gäddor i ryssjor och nät, varav många via mellanhänder exporteras till Frankrike och hamnar som gäddpatéer på de franska restaurangerna. Någon gång på 1940-talet bildade strandägarna runt sjön en fiskevårdsförening. Den bestod av bönder och sommarstugeägare med strandtomter, som hade som mål att vårda och förbättra bland annat insjölaxöringen i sjön. Man införde fiskekort för alla fritidsfiskare utom strandägarna. Fiskevårdsföreningen har en stuga med tillhörande båtar i Sjövik som man kan hyra. Även i Västra Bodarna låg en båt för uthyrning på 1960-talet. Dokument nr.d. 396 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Carl Fredrik Ebeling och Karl Gustafsson. Bild ur C.F. Ebelings familjealbum. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 396.
E Jonas Alströmer förtöjd vid Strandkullens strandpromenad. n tidig bild, troligen tagen på 1910-talet. I bakgrunden skymtar Sunnerön, och den lilla kobben ute i sjön kallas kanske fortfarande för Biffen. Ingen ångbåtsbrygga syns ännu till. Jonas Alströmer blir senare ersatt av Carl-Albert, och kanske även den av handlaren Larsson och banmästaren Fagerberg ägda nöjeskryssaren på Mjörn, Lucie, har förtöjt vid den då befintliga ångbåtsbryggan. Den är nu borta, men man kan ännu se en del av de stenar som har ingått i den när men idag går på strandpromenaden ut mot udden. Bild nr. 589 i stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling, Text och bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr. 632,
V Villorna ut mot Uddnäs. illan längst till vänster byggdes av Göthe Baur år 1955. Han var son till Georg Baur som uppförde den röda villan i mitten, år 1906. Det vita huset bakom innehas av tredje generationen Gronowitz. Nästa hus byggdes av dir. Hellsén. Småhusen längst till höger är lillstugor till huset som Arnfelt lät uppföra på 1910-talet, och som han kallade Uddnäs. Flygbilden visar den del av Björbo Huvde som ligger söder om den kulle som i dagligt tal kallas Strandkullen. Strandkullen är ju en mindre del av den sydliga halvö som sticker ut i Björboholmsviken. Nedanför kullen på landsidan var långt in på 1930-talet jordbruksmark som brukades av Granlind, Ludvigsson och Petter Olsson. Idag finns inga jordbruk i Björboholm. Dokument nr 401 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Faktauppgifter: Marianne Pihl. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 401.
Solbacka. P Solbacka. etter Olofsson sålde den 13 juni år 1906 tomten till R. Ahlström som byggde huset och sedan sålde det till grosshandlare Hjalmar Kronlund. År 1910 övertog sjökapten Georg Baur egendomen, som sedan gått vidare i släkten. På bilden till vänster sitter Georg Baur tillsammans med boxern King. Georg Baur ägde isbolaget i Göteborg, och det hände att man tog upp is i Mjörn för vidare befordran till bolaget i Göteborg. Dokument nr. 417 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Marianne Pihl. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 417.
F yren är byggd år 1990 av Carl Fredrik Ebeling. Den drivs med acetylengas och lär enligt AGA vara världens enda privatägda fyr, med komplett system Dalén, d v s, klippapparat och solventil. Fyren ingår i Mjörns utprickningssystem tillsammans med bl a Lammholmens fyr och lysprickar vid Flatholmarna. Huvdens fyr återfinns i Svensk fyrlista med nr. 9950, och visar en blixt var tredje sekund. Dokument nr. 403 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bild: Carl Fredrik Ebeling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 403. Huvden
H Huvden från ovan. uvden på den tiden när fortfarande Hattstugan eller Radioapparaten fanns på tomten. Fyren placerades på skäret till vänster i bild. I bakgrunden syns den omtvistade Mjörnhuset. På bilden med Ebeling junior klättrande på stegen upp mot fyren, är det även stor flaggning på Huvdens Udde i Sjövik. Dokument nr. 405 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och Bild: Carl Fredrik Ebeling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 405.
A SJÖKORT. tt färdas på Mjörn var något av ett vågspel. Det fanns en uppsjö av mer eller mindre bristfälliga sjökort. År 1987 bildades därför Mjörns Sjökortsförening av ideella intresseföreningar runt sjön, däribland Björboholms Segelsällskap, Björboholms Motorbåtsklubb och Hjällsnäs Båt & Bryggförening. Redan år 1988 utkom det första riktiga sjökortet baserat på alla tekniska hjälpmedel och helt enligt gängse internationell standard. Kortet uppdateras fortlöpande. Nu gäller tredje utgåvan. Mjörn är härmed en av landets bäst dokumenterade insjöar. Dokument nr. D. 404 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Carl Fredrik Ebeling. Copyright MSF. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.404.
U Ishuset. gässtugan. Mjörnhuset. nder transport på medar en februaridag år 1976, sjönk den gamla torpstugan genom isen och blev stående mitt ute sjön. Efter några år fraktades stugan in till Huvdens gård. Ägaren, Hans Eriksson, som hade hönsfarm sade sig vilja utöka med gäss. Han byggde ut huset från c:a 50 kvm till 11x14 m. Detta kunde läsas i Göteborgsposten år 1984. Bygget placerades så småningom på pontoner och allt flyttades ut i sjön med en landgång, utan byggnadstillstånd. En kaférörelse startades i det flytande gamla torpet och en parkeringsplats ordnades. Byggnadsnämnden i Lerum krävde att det nyöppnade kaféet skulle bort. Eriksson vände sig då till sjöfartsverket och krävde att få den flytande stugan klassat som fartyg. Läst i Göteborgsposten år 1995. Torsdagen den 6 mars 1997 är läget följande enligt artikel i Göteborgsposten. Isen har fördärvat några av de pontoner som höll kaféet flytande. Förhandlingar pågår mellan Mjörnhusets försäkringsbolag och Röda Bolaget om bärgning. Detta är andra gången som det gamla torpet har fått bottenkänning i sjön. När denna lite sorglustiga historia ändar vet vi ännu inte. Dokument nr.d. 406 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bild: Birgitta Johansson. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 406.
O Lammholmen. m man kommer med båt från Björboholm eller från Sunnerön och är på väg in i Hjällsnäsviken har man den yttersta av Flatholmarna Kärleken till höger, och på vänster sida intill Hjällsnäslandet ligger Lammholmen. År 1942 förvärvade tandläkare Henry Pihl, som då var sommarboende i Björboholm, ön. År 1944 demonterades en nybyggd timmerstuga från Dalarna och återuppbyggdes på Lammholmen. Stugan finns fortfarande kvar och ägs nu ( 1999 ) av sonen Christian Pihl. Dokument nr. D 415 i Stora Lundby hembygdsförenings samling. Bild och text: Christian Pihl. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 415.
Fyren på Lammholmen under installation. Thorbjörn Wickelgren och Göran Wiman Carl Fredrik Ebeling, Mjörns Sjökortförening, och på stegen: Två representanter för - Christian Pihl, på taket vid fyrlyktan när sektorbyggarna i Björboholms Segelsällskap skärmarna börjar komma på plats. L ammholmens fyr är den sydligaste i en kedja av ledfyrar, som visar trygg väg från Hjällsnäs till Alingsås. Fyrarna är ett komplement till sjökortet. Ledfyrar visar vitt sken i farbar sektor och rött respektive grönt i icke farbara sektorer. Sektorerna är inritade i sjökortet. Således kan man numera enkelt navigera från Hjällsnäs till Alingsås under mörker. De övriga fyrarna i denna farled är Pellholmen, Jönsholmen och Alingsås angöring. Lammholmens fyr byggdes 1996. Den har karaktären WRG iso 5s, vilket innebär ett vitt, rött eller grönt blänk i intervall 2,5 sekunder, avlöst av en lika lång mörk period. Tillsynsman för Lammholmens fyr är ägaren till ön Christian Pihl. Dokument nr.d 416 i Stora Lundby Hembygdsförening samling. Bilder: Christian Pihl. Text: Carl Fredrik Ebeling, Mjörns Sjökortsförening ( M S F). Bildbehanling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 416.
U Trevnan. nder 1900-talets första decennier byggdes åtskilliga sommarhus efter Mjörn strand, vid Mjörns hållplats, vid Annekärr och Björboholm. Husen från den tiden är alla stora och vackert belägna. Stora vara de eftersom de skulle inhysa både herrskap och tjänstefolk under sommarmånaderna, och dom bäst belägna tomterna blev ju tillgängliga nu när Västgötabanan hade sin väg genom bygden. År 1909 byggdes detta hus av Oskar Isaksson, ägare till Isakssons Boktryckeri i Göteborg. Familjen Isaksson ägde huset till år 1936. Huset har ända in till år 1987 endast använts sommartid och är kanske den sista av de stora villorna från seklets början som äntligen har fått ägare som avser att bo där året runt. Det var Oskar Isaksson som döpte fastigheten till Trevnan. Här följer en serie bilder ur Oskar Isakssons familjealbum från 1910-1920-tal, vilka Gunnar Arnborg, Trevnans nuvarande ägare har förmedlat till oss. Huset är pietetsfullt förbättrat för åretruntbrukoch har fått behålla sin ursprungliga karaktär. Bild nr. 412 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 431.
Herrskap och tjänstefolk. tt intryck som man får när man betraktar bilderna från Trevnan och även andra bilder från den Etidens sommarbjörboholmare, är den eleganta klädsel man bär i de flesta situationer och tillfällen. Här sysslar herrskap och tjänstefolk med något som liknar jenkadans. Fans jenkan redan på 1910-talet? Bild nr. 416 och 414 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr- 432.
D enna bild på pojke i sädesfält berättar på sitt sätt att Björboholmstrakten var en blandning av jordbruksbygd och sommarparadis för Göteborgare. Jordbruken är nu borta, och det mesta av lyckor, hagmark och ängar som inte är bebyggt håller skogen på att ta igen, varför Björboholm inte har den öppna och ljusa karaktär som förr. Pojke i sädesfält. Denna bild kan vara från slutet av 1910-talet då stora hattar tronade på både stora och små damer. Trevnan huset på stranden, får bilda bakgrund till trevnan i båten. Bild nr. 426 och 418 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr.433.
Utsikt mot Kärleken. En vacker utsikt, med ön Kärleken några hundra meter mot Björboholm, kan inte hindra dessa ungdomar att se på varandra. Den kära båten måste tjäras ibland. En väldoftande sysselsättning som vi inte ägnar oss åt så mycket nu för tiden. Bild nr. 425 och 413 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling.. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 434.
Barnens paradis. Den lilla grindvakten. Västgötabanans spår Barnmanekänger på 1910-talet? Nej, bilden går förbi alldeles framför grinden. är hämtad ur Oskar Isakssons familjealbum. Till höger, bakom den unga damens huvud ser vi Björbo Huvde, och till vänster skymtar Bua Huvde. Mycket förändras, men glädjen och tilliten som speglas i dess barnbilder kan vi känna igen på de barn vi ser idag, och trots generationsväxlingar är barn på något sätt tidlösa. Bild nr.424,415,419 och 420 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 435
Fritidsaktiviteter. F iske var populärt även på 1910-talet. klädsel och utrustning var väl annorlunda, men på den här bilden är herrarna nog så eleganta, och rustade för större och mindre fisk. Badmössemode på 1920- talet. Ön Kärleken syns i bakgrunden. Bild nr. 422 och 421 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 436
Läroverkspojkar på sommarlov. Bildtiteln kan var arbete och fritid, eller herrskap och tjänstefolk. Bild nr. 423 och 417 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 437.
Trevnan på våren A tt Trevnan lockade ut sina ägare tidigt på våren, kan man se på den här bilden, där man poserar på och vid den vackra förstugkvisten som fanns på landsidan mot järnvägs-vallen. På detta foto finns inte längre förstugkvisten. Den är borttagen och ersatt av en inbygd éntre. Bild nr. 427 och 428 i Stora Lundby Hembygdsförenings. Bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr 438.
Vykort av Villa Trevnan, Oskar Isaksson Tryckeri i Göteborg har troligen tryckt detta vykort. Ur Björboholmsposten från år 1912, också tryckt på Isakssons tryckeri. saxar vi nedanstående annonser. Bild nr. 530 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 439.
Björboholmsvillor på 1910-talet. ommarvillor hade börjat byggas på ängarna vid Björboholms skyddade vik. Alla fyra av villorna i Sbild finns kvar och är nu bebodda året runt. Sjövillorna, målad av Mikael Raatikainen på 1920 eller 1930-tal. Fastighetsägare när tavla målades var Alfred Eriksson-Frost och tavla finns nu hos Valter Frost i Olofstorp (1993). Huset med tornet till vänster byggdes år 1908 av Albin Berggren, huset i mitten byggdes år 1932 medan byggåret för det mindre huset till höger är okänt. Husen är belägna mellan banvallen och sjön, där det ibland har hänt att den låga strandängen översvämmats och husen sett ut att ligga i sjön. En gång på 1960-talet var husen till salu, och en spekulant stod vid ingången till huset med tornet och resonerade med ägaren då tåget kom, ett stort godståg med många vagnar och gjorde sin sitt sedvanliga TUT när det kom till sjövillorna, vilket skrämde iväg husköparen så att den gången blev det inte någon affär. Några år senare blev det lugnt vid sjövillorna när järnvägen lades ner. Bild nr.153 och 905 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och fakta Karl Gustafsson och Lars Strannegård. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.604,
E Godståg vid Björboholm år 1901. tt vykort med annorlunda utformning från 1901. Skrivfältet är på framsidan medan hela baksidan använts till adressaten och frimärke. Dessa godståg med transporter mellan Göteborg och Skara var förutsättningen för Västgötabanans tillblivelse. Persontrafiken var under många år av sekundär betydelse men kom så småningom med lokaltrafiken Göteborg-Sjövik att öka i betydelse. I Göteborg hade de flesta hus utedass, vars latrintunnor fraktades på järnvägen upp till Skara för att bli värdefull gödsel på Skaraslättens åkrar. Importerad konstgödsel i form av kalk fraktades också dit. I retur till Göteborg fraktades kreatur till slakthuset i Göteborg, säd, timmer, ibland is till isbolaget, och naturligtvis potatis och grönsaker. Det fanns säkert många andra frakter som var viktiga, t ex jordbruksmaskiner. Här ångar godståget in på Björboholms station. Upp till höger ser vi Björbo Huvde där ännu inte Restaurang Strandkullen byggts. Nedanför kullen ser vi två jordbruksfastigheter. Till vänster har vi Bua Huvde som inte heller har fått några sommarvillor vid strandkanten. Björboholm väntar på invasionen av förmögna göteborgare som snart kommer att befolka dom bästa tomterna för sitt sommarboende. Dokument nr. D. 442 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 442.
G Festtåg mot Strandkullen. anska många vagnar står inne på Björboholms stationspår, och en stor skara festklädda människor tågar med en fana i spetsen mot Strandkullen. I datumet den 26/8 190?, har sista siffran blivit oläsbar. Kan det vara en högtidlig invigning av restaurangen. Från början hade Restaurang Strandkullen en våning, men i början på 1910-talet blev den påbyggd med en perfekt punchveranda, med en betagande utsikt över Mjörn och landskapet. Bild nr. 550 och 551 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 443.
A Göteborgs television i Björboholm i slutet av 1960-talet. sta Hultberg bjöd hela TV-teamet på kaffe med hembakat rågbröd uppe på Ekholmagården i Björboholm. Järnvägen lades ner i maj 1967, spåren revs upp ganska snart mellan Göteborg och Sjövik, men trafiken från Sjövik till Skara fortsatte några år till. Inspelningen av TV- filmen bör ha ägt rum runt 1967-1968. Programmets titel är troligen enligt Asta Hultberg Spåret med Björn Berglund och Harry Ahlin. Dokument nr. D 513 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 513.
Vykortsbilder från Björboholm. Restaurang Strandkullen hade gäststugor på toppen av Björbo Huvde intill där den gamla restaurangbyggnaden har legat. Dom är nu i kommunens ägo och hyrs eller arrenderas ut till sommarboende. Dokument nr D 514 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr 514.
V Strandpromenaden i Björboholm. ästergötland-göteborgs Järnväg byggde Restaurang Strandkullen som är belägen till vänster utanför bild uppe på berget Björbo Huvde. Kring berget byggde man en strandpromenad vars stensättning syns på bilden. Nedanför den branta kullen mot Björboholmsviken, stenskonade man strandkanten som bildade en bekväm vandringsstig efter stranden ut mot udden, där den sedan med trappor och terrasser klättrade upp mot toppen där restaurangen låg. Med jämna mellanrum efter strandkanten och uppe på de naturliga terrasserna var parkbänkar uppsatta, där de promenerande kunde njuta av den vackra utsikten, eller kanske svärma i sköna sommarkvällar. Restaurangen är nu borta, men man kan fortfarande gå den vackra strandpromenaden, där stensättningen längst ut på udden av is och sjö är något raserad. Parkbänkarna är borta, men naturliga sittplatser för utsikt och svärmeri står fortfarande tillbuds. Grunden till Restaurang Strandkullen finns kvar med trappa mot Björboholm och en slingrande körväg ner mot det gamla stationsområdet. Annexen på toppen, som restaurangen använde vid övernattningar och långgäster finns i dag kvar som sommarstugor. Dokument nr D. 521 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr 521.
D Vykort på Strandkullens Restaurang, 1910-tal. enna bild visar fortsättningen av strandpromenaden ut mot udden där man hade anlagt badbrygga och badhus. Senare kom även ett hopptorn att placeras utanför udden. Tilläggsplats för ångbåtarna Jonas Ahlströmer och Carl Albert som trafikerade Mjörn under flera årtionden fanns också. På toppen av Björbo Huvde ser vi Restaurangen som på den här bilden har påbyggts med en våning. Under den här tiden var det svårt för landsortsrestauranger att få tillstånd att servera starka drycker, och kanske var det särskilt svårt i Stora Lundby, men man lyckades kringgå bestämmelserna genom att bilda en förening, som idag fortfarande arbetar i aktivt, med namnet Björboholms vänner. När några av societeten, där de flesta var medlemmar i föreningen kom upp till restaurangen kunde dessa således betraktas som ett slutet sällskap varvid andra bestämmelser gällde. Föreningen kom också att arbeta aktivt för nöjeslivet under sommarmånaderna, bl a genom att arrangera fisketävlingar, maskerader, baler och andra fester. Om detta kan man läsa i Björboholmsposten som utkom under minst tre säsonger på 1910-talet och som utgavs och trycktes på Isakssons Boktryckeri i Göteborg. Boktryckare Isaksson bodde i en villa på en udde alldeles intill Mjörns station som han gav namnet Trevnan. Bild nr. 533 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 522.
S Strandkullen med brygga. om vi kan se på dokumentet med ordningsnr. 514 hade restaurangen övernattningsstugor till vänster om huvudbyggnaden på denna bild. Dom byggdes senare än när den här bilden togs, och finns fortfarande kvar, nu i kommunens ägo och hyrs eller arrenderas ut till sommarbostad. Vid ett besök som vår dokumentationscirkel gjorde på toppen av Björbo Huvde där vi studerade resterna av restaurangbyggnaden och njöt av den vackra utsikten och packade upp termosar och tilltugg, kom en sommarboende i en av stugorna,kurt Herbertsson, fram och berättade om ett besök han fått. Han berättar: En vacker sommardag år 1997 kom en äldre gentleman vid namn Lindahl och hälsade på. Han ville så gärna se stugorna där han och hans bror bodde om somrarna på 1920-talet, medan deras föräldrar var på semester utomlands. Herr Lindahl berättar att de enda tiderna som behövde passas var mattiderna på restaurangen, i övrigt var det bad och fiske som var mest intressant samt naturligtvis de unga damer man kunde träffa på bland societet och tjänsteflickor. Det var ett mycket intressant besök för oss som var sommarboende i stugorna på Strandkullen berättade Kurt Herbertsson Att Strandkullen kunde användas att ta hand om unga pojkar när föräldrarna ville vara för sig själva några veckor var ett arrangemang som tydligen både pojkar och föräldrar hade glädje av. För oss visade Kurt Herbertsson att man fortfarande kunde använda restaurangens vinkällare och kylrum som är intakt. Sin stuga hade han försett med en fin altan där man kunde se ut över Björboholmsviken och mot Sunnerön. Dokument nr. 565 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Kurt Herbertsson och Karl Gustafsson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 565.
Vykort mot Strandkullen med stationshus i förgrund. Lågvatten i Mjörn. Banvallen till vänster. Vykort taget från Björbo Huvde, Strandkullen. Dokument nr. 566 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Ordningsnr. 566.
P Bild från Buan. ersonerna på bilden är från vänster: Aron Johansson från Buan i Björboholm. Vid hans fötter, dottern Margit. Sedan följer hustrun Alma med fosterdottern Kerstin på knät. I bakgrunden systern Emma, gift med Jonas Abrahamsson på Hyltensjöslätt och därmed undertecknades mormor. Till höger i bild Arons broder Bua-Johan vars bravader finns beskrivna i Stora Lundbyboken på sidorna 83,84 och 85, bl.a. som det stora sjöodjuret. Så långt Evert Edvardsson från Hyltensjöslätt. På den tiden när den här bilden togs hette platsen Buan, men ändrades senare till Boden. På kartor från 1890-talet står det gamla namnet, men på senare kartor står det Boden. Varför namnet ändrades vet vi inte säkert, men Ester Lindqvist, som var född i en granngård, Lyckes på Bua- Huvde, idag kallad Vallers Udde, sa att Prosten Magni ändrade namnet till Boden för att han tyckte att Buan lät så illa. Dokument nr. D.590 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Evert Edvardsson från Hylyensjöslätt och Karl Gustafsson.. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 590.
B Buan. ygdemålaren Mikael Raatikainen har målat fastigheten Boden omkring år 1935. När tavlan målades var Axel Johansson ägare till jordbruket. Nuvarande ägare (1999) är sonen Jan-Olof Bodehed, och tavlan, som tyvärr är skadad finns hos honom hemma på Boden. Huset byggdes år 1888, och ombyggdes åren 1969-1970. Fram till år 1964 brukades gården av Axel Johansson. Då såldes korna och verksamheten avtog. År 1975 övertog sonen Jan-Olof efter Axel som gick bort år 1976. Numera drivs verksamheten med lite hästar för ridning, egna och lite inhysningar. Vidare har en lillstuga renoverats samt en mindre lägenhet iordningställts. Båda är avsedda för uthyrning till turister veckovis. Bild nr. 899 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Lars Strannegård. Foto och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 591.
Bilder Tagna från Björbo Huvde ( Strandkullen ) i början av 1900-talet. J ärnvägen är nyss klar och har startat trafiken. På översta bilden ser vi ett tåg som norrifrån är på väg in till Björboholms station. Ännu har det inte byggts så många sommarvillor, den stora byggnationen kom nog igång i början av 1910-talet. På den understa bilden kan vi se att järnvägsbolaget har byggt en pir med stickspår ut i viken för av och pålastning av gods från öarna i Mjörn. Björboholm är fortfarande en jordbruksbyggd med c:a 12 småbruk. Dokument nr. D 640 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 640.
N Vykort från 1900-talets första år. ågon restaurang syns ännu inte på Björbo Huvde, och den lilla udden till höger som senare sommartid skulle hysa handlare Gulin med familj är inte bebyggd. På 1920-talet kom banvallen att dras närmare sjön. Här har vi en tidig och tydlig bild av stickspår och pir ut i viken för lastning och lossning av gods från öarna i Mjörn. Denna gamla banvall utgör fortfarande bas för de bryggor som legat och ligger inne björboholmsviken. Här har båtbryggor börjat byggas medan restaurangens badbrygga med badhytt kom att ligga längre ut, liksom en ångbåtsbrygga där Jonas Alströmer och Karl Albert kunde förtöja. Bergsknallen i förgrunden kallades för Horsaknallen. Bild nr. 554 och 555 i Stora Lundby Hembygdsförening bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 641
Björboholmsbilder från 1950-tal Till höger ser vi den gamla affären som på 1950-talet var konditori sommartid. Idelund heter huset till vänster där Gustav och Emma Larsson som hade lanthandeln bodde. På våren flyttade de till övervåningen i affären och hyrde ut de två lägenheter som fanns i Idelund till sommargäster. Affären brandskadades på 1960-talet och revs.bakom affären låg Emmas bageri som fortfarande finns kvar. Idelund ägdes på 1970-talet av Harling som byggde om och renoverade, och nu på 2000-talet ägs fastigheten av Anna Karlsson. På 1950-talet byggdes vägen om från Gråbo till Östad. Den var en liten slingrande byväg som nätt och jämnt rymde busstrafiken som då hade varit igång samtidigt med Västgötabanan ett antal år. Vägen asfalterades och breddades till den standard som den har i dag.. Här en bild tagen vid infarten till Björboholm under ombyggnadsarbetet. Bengt-Åke Holsten som tagit de här bilderna är uppfödd i den här villan som ligger efter berget innan den södra infarten till Björboholm. Den fick det passande namnet Berghem. I den vackra viken på andra sidan vägen byggdes senare bryggor med plats för många småbåtar som hyrdes ut till i huvudsak fiskeintresserade finnländare. I folkmun har den därför länge fått heta Finska Viken. Dokument nr D. 652 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Foto: Bengt-Äke Holsten Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 652
D Simpromotion omkring år 1950. essa bilder är tagna vid en avslutning av simskolan vid pontonbryggan intill Strandkullen. Simskolan drevs i föreningen Mjörns regi från omkring 1940 in på 1960-talet. De små barnen som ej kunde simma fick lektioner vid båtbryggan i Björboholm två timmar på förmiddagarna. På eftermiddagarna var det dags för äldre simkunniga ungdomarna som höll till vid pontonbryggan där de kunde avlägga prov för diverse simmärken. Det var mycket uppskattat och avslutades i mitten av augusti med en festligt lövad brygga och fullt med folk på stranden samt utdelning av märken av promotorn. Därefter serverades saft och bullar i strandkulleparken. En fin tradition och avslutning på sommaren. Bild nr. 659 och 660 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text. Björboholmscirkel från 1987. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 653.
D Gamla vykort av Björboholm. et översta vykortet är troligen taget uppe på Trångaberget i närheten av en bosättning som hette Källås. Den närmaste udden ligger enligt en karta som är uppmätt i början av 1890-talet vid Agneskärr som i dag heter Annekärr. Den kallades förr Norlings Udde. Nästa udde med kullen är Björbo Huvde där Restaurang Strandkullen kom att ligga tills i slutet av 1930-talet då den brann ner. Vi ser två av Flatholmarna som ligger alldeles utanför Uddnäs vid Björbo Huvde. Längs bort har vi Bua Huvde, som sedan skeppsredare Wallers byggt sitt hus längst ut på udden kallats för Wallers Udde. Sunnerön är den landmassa som syns bortanför uddarna. Den undre bilden är tagen från toppen av Björbo Huvde ( Strandkullen ) in mot Björboholmsviken där nu de stora sommarhusen har byggts. Restaurang Strandkullen badhus syns i nederkant av bilden Dokument nr. D 689 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 689.
D Wallers etta hus ägdes framtill slutet av 1960-talet av skeppsredare Per Wallers, Göteborg. Det användes som sommarhus. Senare ägare har använt huset som åretruntbostad. Det ligger väldigt vackert längst ut på Björbo Huvde. Villa Vera kallade den förste ägaren den här villan. Den låg på udden vid Annekärr och ägdes av en göteborgare som hette Norling. Udden kallades förstås Norlings udde. Detta vackra sommarhus med snickarglädje revs på 1960-talet och ersattes av en modernare villa. En bankdirektör som hette Blennow köpte udden och fru Blennow bor fortfarande ( år 1999 ) i det nya huset på f d Norlings Udde. Dokument nr D 690 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling Karl Gustafsson. Ordningsnr. 690..
P Svenskamerikanarns å 1940-talet byggde Ture Wigell efter sina många år i Amerika sitt hus i Björboholm. Han var smed och förutom boningshuset som vi ser på bilden uppförde han också en smedja. I smedjan hade han sin värmepanna med en sinnrik konstruktion som matade in stockar i eldstaden alltefter förbränning. Han kunde på kvällen lägga in den ena ändan av den långa stocken som via en fjäderanordning tryckte in stocken i eldstaden. På så vis slapp han såga och hugga veden. och det brann även kalla vinternätter när han kom ut till sin smedja på morgonen. Via värmerör i marken till bostaden hade han både boningshuset och arbetsplatsen uppvärmd. En egenhet hos denne man var dels hans tystlåtenhet, men han blev väldigt uppskattad för sina låga priser på det arbete han utförde. En gång var jag inne i hans smedja och beställde ett litet ankare eller dragg till min eka. Efter utsatt tid var draggen färdig och till full belåtenhet och när jag frågade vad det kostade begärde han 50 öre. Jag tyckte ju det var alldeles för billigt och ville betala mer, men dog tog det eld i smeden och han sa ilsket, 50 öre räcker, varken mer eller mindre. Han umgicks inte med många och kallades också för Gubben i lådan. Husen passade inte in Björboholm miljö. Dom såg väldigt främmande ut i omgivningen och påminde kanske om hus som kanske fanns på Amerikanska prärien. Husen är nu rivna eller ombyggda och smälter in i omgivningen. Dom låg vid uppfartsvägen till det område i Björboholm som heter Ryd. Dokument nr. 691 o Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 691.
I Vägarbete i Björboholm. början av 1950-talet byggdes den gamla grusvägen om i Björboholm. Ombyggnaden gjordes från Snikaplan i Gråbo till Östad. Vägen från Olofstorp till Snikaplan i Gråbo var grusväg och i dåligt skick ända till 1960. Igenom Björboholm rätades den ut och breddades, och det sprängdes och flyttades sten som bildade en pir inne i Björboholmsviken vid Grannabben. I gamla tider slingrade sig vägen ännu mer mellan husen, och detta var nog inte första gången man gjorde stora vägarbeten i Björboholm. På en del av våra bilder från förr kan man se att vägen var en liten och ganska smal grusväg där bussar och bilar hade det besvärligt vid möten. På senare år har Björboholmarna även fått trottoar och hastighetsbegränsning på 50 km. På bilden ser vi Axel Johansson ( Grimmekärrs Axel ) en stenarbetare och jägare av den gamla stammen. Vem som sköter luftrycksborren är inte känt. I någon eller några fastigheter måste ny brunnar borras eftersom vägen påverkade fastigheternas vattentäkter. Dokument nr. 691 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 692.
D Husarer från Björboholm. essa bilder är tydligen tagna i samma fotoateljé i Skövde. Att skicka hem en bild i paraduniform var ett måste, och många fotoateljéer i militära förläggningsorter hade mycket att göra. Man placerade soldaterna i miljöer som dessa, men också framför uppmålade bakgrunder som kunde se ut som bivacker eller ibland t o m slagfält. Dessa stiliga husarer var förlagda i K 3 i Skövde. Till vänster ser vi Axel Johansson i Granåsen och till höger Algot Johansson, även han från Granåsen ( Boden, förr Buan ). Jordbruket i Boden är nu liksom de andra småjordbruken i Björboholm borta. Nu håller fritidshästarna betesmarkerna någorlunda öppna, men någon odling som kan försörja ett jordbrukarhushåll finns inte längre. När dessa bilder togs omkring år 1910, fanns ett drygt tiotal familjer med ofta stora barnkullar som levde på vad jord skog kunde frambringa i Björboholm. Dokument nr.d 697 i Stora Lundby Hembygdsförening samling. Foto lånade av Karl Erik Anderson ( Edvins ). Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 697.
1910-talsbilder Som kontrast till krigarna på föregående sida är här två kvinnoporträtt från Björboholm. Agnes Andersson, född Vestergren,i Tierp 1888. Agnes kom till Björboholm och gifte sig med Edvin Andersson år 1917 som hade ett jordbruk mitt Björboholm. Flickan till höger är okänd, men kan ha tillhört den s k björboholmssocieteten som tillbringade somrarna i stora villor och umgicks med varandra på Restaurang Strandkullen. Dokument nr D. 698 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bilderna lånade av Karl-Erik Andersson ( Edvins ). Bildbehandling; Karl Gustafsson. Ordningsnr. 698.
U Gamla vykort, tagna från Björbo Huvde i Björboholm. ppifrån Restaurang Strandkullen på Björbo Huvde hade man en vacker utsikt åt alla håll. Här en bild tagen från den sidan av restaurangen som var vänd in mot land. Till höger ser man vägen, som slutade i en trappa och en körväg, där båda ledde upp till restaurangen. Stationsområdet har vi till höger i bild. En bild tagen mot Uddnäs som här ännu inte är bebyggd med några sommarhus. Bild nr. 568 och 569 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr. 719.
P Vykort från Strandkullen å denna karta, uppmätt före år 1900 ser vi Björboholms båda uddar. Den norra heter Bua Huvde, men kallas allmänt för Vallers Udde, och den södra, där järnvägsbolaget i början av 1900-talet byggde Restaurang Strandkullen, heter Björbo Huvde, men kallas numera Strandkullen. På vykortet nedan ser man ett skogigt parti som heter Grannabben. Till vänster syns banvallen med stickspår och brygga som fortsättning. Bild nr. 567 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 720.
I Skyttens i Annekärr Annekärr ligger denna gård som var ett litet jordbruk när Raatikainen stannade några dagar och för mat och logi och omkring tio kronor i arvode målade av gården i vinterskrud. Där bodde syskonen Skyttens Oskar och Skyttens Betty barn till den av sommargästerna i Björboholm allmänt Skytten. Mikael Raatikainen kanske även reste omkring vintertid och målade sina gårdar. Men när man betraktar tavlan ser man att detta är en höstbild där löven ännu är kvar på träden, sjön är isfri men ett tidigt snötäcke har lagt sig över Björboholm. Det finns dock andra tavlor som är målade vintertid, och att Raatikainen i bister vinterkyla kunde måla av en gård med vacker sommargrönska är belagt i en tidningsartikel om Raatikainen, signerad, INK. Svenska flaggan, rök i skorstenen, vackra moln och en för övrigt nästan fotografisk återgivning av sina motiv var Raatikainens signum. Tavlorna är därför fina kulturdokument, värdefulla inte bara för dem som äger tavlorna, utan även för de hembygdsföreningar och andra intresserade i de bygder, företrädesvis i Västergötland, men även i andra landskap, där Raatikainen verkade mellan åren 1905 och 1935. Bild nr. 905 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Fakta: Lars Strannegårds och tidningsartikel med Sign INK. Bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr. 725
Gamla Landsvägen Gården till höger är Granlinds jordbruk.. Fram till år 1920 strök landsvägen genom Björboholm förbi Granlinds häck. Till höger ser vi dom ganska nya alléträden till stationsområdet. På ängen till vänster om den gamla landsvägen kom år 1947 den nya affären i Björboholm att byggas. I huset till vänster bedrevs under 1910-talet affärsverksamhet. Senare skötte fröknarna Henriksson telefonväxeln och fördelade samtalen i Björboholmsområdet. Den gamla landsvägen som idag går en bit nedanför tomtgränsen ser vi här alldeles utanför staketet. Tomten gränsar till Ekåsa. Bild nr. 570 och 571 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 726.
I Villa Ivy, Björboholm boken Sanningen om Filip utgiven av Rundqvist förlag år 1965, har Göteborgskonstnären Filip Wahlström skrivit ner sina minnen från konstnärskretsar i Göteborg och även fått med några rader om livet i Björboholmssocieteten. Filip var son till redarkaptenen Axel Wahlström som byggde sitt sommarhus i Björboholm. Boken finns på Lerums bibliotek. Vi saxar följande: Bild nr. 590 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Brita Lindström. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 731.
Villa Ivy från sjösidan Denna stormiga bild får illustrera följande rader, även dom saxade ur boken Sanningen om Filip. Dokument nr 732 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 732.
Höbärgning Sommaren år 1942. Herman i svart vegamössa hjälper farbror Granlind (till höger i keps) med höbärgningen. Att deltaga i höbärgning, åka efter häst i höskrinda och sitta högst upp på hölasset på färden in till ladan är ett sommaräventyr som dagens barn inte har möjlighet att få uppleva. På nästa bild ser vi hushållerskan Laura Sundén som håller ögonen pågöran Granlind ( till höger i bild ). Resten av barnaskaran är Anna-Lisa, Kerstin och Margareta Börjesson och Barbro och Lars-Göran Hörberg sitter längst till höger i bild. Dokument nr. D.747 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Dokument nr.d.747 Foto och i Stora text: Lundby Margareta Hembygdsförenings Muchardt samling.. Bildbehandling: Text och Karl bild Margaretan Gustafsson. Muchart. Ordningsnr. 747. Bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr. 747. Varje sommar putsade tant Sundén stora huset så det sken både på första och andra våningen för att välkomna sommargästerna. Själv flyttade hon och Granlinds ner till den lilla röda stugan vid vägen som påstods ha varit hembränneri i forna dagar. Alla bekväm ligheter saknades både i lillstugan och det stora huset. Vattnet hämtades från pump på gården och slaskespannen tömdes på gödselstacken bakom ladugården. Att gå på dass ute i ladugårdslängan hörde till sommarens attraktioner. Granlinds brukade ha en häst och två kor, och i början av sommaren fanns ofta en kalv. Första kvällen i sommarparadiset bjöds vi ofta på kalvdans av tant Sundén. Kalvdans är en pannkaka gjord på råmjölk När man någon gång på sommaren kunde följa med tant Sundén upp på ladugårdsrummet där hon separerad e mjölken var det högtid, och hade man riktig tur kunde man få se på när hon kärnade smör. När det blev tid för höbärgning fick vi barn ofta åka med i höskrindan när den var tom och när vi fick åka med på toppen av hölasset var känslan s vindlande. Någon gång kunde vi få lov att hoppa i höet inne i ladan och de modigaste klättrade upp på rännet och hoppade ner i det mjuka d oftande gräset nedanför. På nedre bilden har farbror Granlind fått hjälp av Björboholms banvakt farbror Johansson. Högst upp på lasset tronar tant Sundén i sin typiska halmhatt med Göran och flickorna Börjesson.
Simpromotion i början av 1940-talet. Promotor är grosshandlare Ahlberg som senare följdes av professor Rönnmark. De små barnen fick visa sina kunskaper på pontonbryggans insida. De större barnen deltog i tävlingar på utsida av bryggan där vattnet var djupt några år hade olympiske medaljören Wallman uppvisning i simhopp från hopp tornet som låg längst till höger utanför bild. Till höger ser vi sjöversionen av B 17 som sannolikt användes för spaningsflyg. Planet är parkerat vid lillbryggan som låg vinkelrätt mot båtbryggan. Denna brygga användes vid simundervisning för de små barnen. Vid berget framför flickorna Börjesson och Barbro Hörberg hade simfröken torrsim för nybörjarna. Dokument nr. 748 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bild Margareta Muchardt. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 748
B Badhytt i Björboholm adhytter längst ut på bryggan var vanliga i början på seklet Fortfarande (1988) står en badhytt och för en ojämn kamp mot isen och vädrets makter vid infarten till Björboholm. Detta måste vara kapten Wahlströms badhus. Då kaptenen blev änkeman anskaffades en hushållerska. Varma sommardagar var det skönt att ta ett bad i Mjörn. Detta gjorde hushållerskan ofta, då beskådad av kapten Wahlström från balkongen via en kikare. Detta har Brita Lindström berättat. Efter att ha haft sommarstuga på ön Tron som hör till de tre Flatholmarna, Tron, Hoppet och Kärleken, köpte Axel och Brita Lindström kapten Wahlströms hus inne i Björboholmsviken och bodde där i många år. Sommarfastigheterna i Björboholm kunde få många olika romantiska namn och i det här fallet hade kapten Wahlström döpt sitt sommarnöje till Villa Ivy efter sin engelskfödda maka. Bild nr. 323 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Brita Lindström och Karl Gustafsson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 779.