Löner och arbetskraftskostnader 2014 Arbetskraftskostnadsundersökning år 2012 Kostnaden för arbetad timme 31,6 euro för arbetsgivaren år 2012 Enligt uppgifter i Statistikcentralens arbetskraftskostnadsundersökning var arbetskraftskostnaderna i genomsnitt 31,6 euro per arbetad timme år 2012. Inom den privata sektorn var timkostnaden 32,0 euro, inom kommunsektorn 29,5 euro och inom den statliga sektorn 37,4 euro. Lönekostnaderna inom sektorerna utgjorde i genomsnitt 76,5 procent, kostnaderna för social trygghet 21,3 procent och övriga kostnader 2,2 procent av de totala arbetskraftskostnaderna. Kostnad för arbetad timme samt kostnad per årsverke efter arbetsgivarsektor år 2012 Sektor / näringsgren Sektorer totalt Privata sektorn totalt Industrin totalt (B E) Byggverksamhet (F) Servicenäringar (GS) Konsument och företagsekonomitjänster (GN) Kommunsektorn Staten Välfärdstjänster (O S) Arbetskraftskostnad per arbetad Arbetskraftskostnad per årsverke, timme, euro euro 31,6 32,0 35,1 31,8 30,7 3 31,5 29,5 37,4 50 600 52 200 57 900 53 700 49 600 49 900 48 400 45 400 56 900 Inom den privata sektorn var kostnaden per arbetad timme högst inom industrin (BE) och lägst inom konsument och företagsekonomitjänster (GN). Sett till sektor var kostnaden per arbetad timme högst inom staten, 37,4 euro, medan den var lägst inom kommunsektorn, 29,5 euro. Den höga kostnadsnivån inom staten förklaras av att bland statligt anställda ligger tyngdpunkten på expertyrken, vilka i genomsnitt har en hög lönenivå. Inom den statliga sektorn har man dessutom längre semestertider än inom den privata sektorn. Detta minskar antalet arbetade timmar i förhållande till den privata sektorn. På grund av den längre semestern är kostnaden per arbetad timme högre inom statssektorn än inom industrin, även om kostnaden per årsverke är lägre än inom industrin. I tabellbilaga 1 specificeras förutom kostnader för timmar och årsverken också antalet arbetade timmar efter sektor. Helsingfors 26.9.2014 Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.
Av sektorerna har kommunen den lägsta arbetskraftskostnaden mätt både per arbetad timme och per årsverke. Även om antalet arbetade timmar inom kommunsektorn på grund av semestern är färre än inom den privata sektorn och socialkostnaderna är högre än inom de andra sektorerna, så är kommunsektorns lönekostnader klart lägre jämfört med övriga sektorer. Arbetskraftskostnaderna har beräknats genom att från arbetsgivarens lönekostnader, kostnader för social trygghet och andra arbetskraftskostnader dra av de kostnadsersättningar som arbetsgivaren får (återbetalning av löner för sjukdomstid, ersättningar för företagshälsovård och sysselsättningsstöd). Arbetade timmar har beräknats genom att dra av frånvaron, t.ex. semestrar och sjukledigheter, från summan av ordinarie arbetstid och övertidstimmar. Inom industrin ökar timkostnaden med företagets storlek Inom industrinäringsgrenarna (BE) inom den privata sektorn är kostnaden per arbetad timme 29,2 euro i de minsta företagen med 1049 anställda, medan den genomsnittliga timkostnaden är 39,6 euro i de största företagen. Kostnaden ökar kraftigt med företagets storlek. Också inom välfärdstjänster ökar timkostnaden enligt hur stort företaget är mätt med antal anställda. Inom byggverksamhet är timkostnaden högre i företag med 50 249 anställda än i företag med 250499 anställda, men annars är kostnaden uppåtgående då företagets storlek ökar. Kostnad per arbetad timme inom den privata sektorn efter näringsgren och företagets storlek år 2012 Den lägsta timkostnaden finns i de minsta företagen (10 49 anställda) inom konsument och företagsekonomitjänster. Inom dessa näringsgrenar ökar inte kostnaden konsekvent med företagets storlek som inom industrin, utan de medelstora företagen med 50 249 anställda har den högsta kostnaden. Därefter minskar timkostnaden då företagets storlek ökar. Inom konsument och företagsekonomitjänster finns bland de stora företagen företag med huvudsakligen lågavlönade yrken, till exempel inom fastighetsunderhåll och handel samt personaluthyrning. Detta förklarar till stor del den lägre kostnadsnivån i de större företagen. Den näringsgrensvisa variationen i kostnaden per arbetad timme är liten då de minsta företagen, med 10 49 anställda, jämförs. I dessa företag varierar den genomsnittliga timkostnaden bara med en dryg euro, från 27,9 euro inom konsument och företagsekonomitjänster till 29,2 euro inom industrin. Ju större företagsstorlek det är frågan om, desto tydligare syns de näringsgrensvisa skillnaderna i timkostnaderna. De näringsgrensvisa timkostnaderna i de största företagen med fler än 500 löntagare varierar från 30,6 euro inom konsument och företagsekonomitjänster till 39,6 euro inom industrin. 2
Granskat efter storleksklass finns den största skillnaden i timkostnader mellan den minsta och näst minsta storleksklassen inom andra näringsgrenar än industri. Inom industrin finns den största kostnadsskillnaden mellan de mittersta storleksklasserna, dvs. då man övergår från företag med 50 249 löntagare till företag med 250 499 löntagare. Skillnaden i timkostnader mellan företag av olika storlek förklaras främst av lönekostnader. Dessa är högre ju större företag det är fråga om. Också en del av socialförsäkringsavgifterna är högre ju större företag det är fråga om. Inom industrinäringsgrenarna betalar de större företagen också i genomsnitt mer resultatpremier och andra poster av engångsnatur än de små företagen. Företag med färre än 10 löntagare omfattas inte av arbetskraftskostnadsundersökningen. Andra än lönekostnader utgör 22,8 procent av arbetskraftskostnaderna inom den privata sektorn Andra än lönekostnader, dvs. kostnader för social trygghet samt övriga arbetskraftskostnader, utgör 22,8 procent av de totala kostnaderna inom den privata sektorn. Inom kommunsektorn är andelen andra kostnader än lönekostnader störst, kostnaderna för social trygghet och övriga arbetskraftskostnader utgör 26,2 procent av de totala kostnaderna. Inom statssektorn är motsvarande kostnadsandel 22,0 procent. Lönekostnaderna utgörs av direkt inkomst och övriga lönekostnader, dvs. löneposter av engångsnatur samt lön för lediga dagar. I statistiken räknas kostnader för den egentliga sociala tryggheten, dvs. lagstadgade, avtalsbundna och frivilliga socialförsäkringsavgifter, löner för sjukdomstid samt löner i anslutning till barnafödsel och vård, och kostnader för företagshälsovård till kostnader för social trygghet. Arbetskraftskostnadernas struktur inom den privata sektorn, statsoch kommunsektorn år 2012, procent av de totala arbetskraftskostnaderna Andra arbetskraftskostnadsposter är naturaförmåner, kostnader för utbildning på arbetsplatsen, kostnader för arbetskläder och skyddsdräkter, rekryteringskostnader samt kostnader för personalfonder. Dessa kostnadsposters andel totalt är störst inom den privata sektorn, 2,7 procent, medan den är 0,9 procent inom kommunsektorn och 1,6 procent inom statssektorn. Den privata sektorns större andel andra arbetskraftskostnader i förhållande till staten och kommunerna beror främst på ett större antal naturaförmåner än i de andra sektorerna. 3
Innehåll Tabeller Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Arbetade timmar, kostnad per arbetad timme och arbetskraftskostnad per årsverke efter näringsgren (TOL 2008) och sektor år 2012.5 Tabellbilaga 2. Arbetskraftskostnadernas struktur efter arbetsgivarsektor år 2012.6 Tabellbilaga 3. Kostnad per arbetad timme inom den privata sektorn efter antal anställda och företagets näringsgren7 4
Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Arbetade timmar, kostnad per arbetad timme och arbetskraftskostnad per årsverke efter näringsgren (TOL 2008) och sektor år 2012 Sektor/näringsgren Sektorerna totalt Privata sektorn totalt (BS) Industri och byggande (BF) Industrin totalt (BE) Utvinning av mineral (B) Tillverkning (C) Försörjning av el, gas, värme och kyla (D) Vattenförsörjning; avloppsrening etc. (E) Byggverksamhet (F) Servicenäringar (GS) Konsument och företagstjänster (GN) Handel (G) Transport och magasinering (H) Hotell och restaurangverksamhet (I) Informations och kommunikationsverksamhet (J) Finans och försäkringsverksamhet (K) Fastighetsverksamhet (L) Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (M) Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster (N) Välfärdstjänster (OS) Vård och omsorg; sociala tjänster (Q) Kommunsektorn totalt Kommuner Samkommuner Staten Arbetade timmar/årsverke 1 600 1 630 1 660 1 650 1 700 1 640 1 710 1 750 1 690 1 620 1 640 1 620 1 690 1 620 1 630 1 590 1 690 1 620 1 670 1 540 1 610 1 540 1 540 1 530 1 520 Arbetskraftskostnad, Arbetskraftskostnad, euro/arbetad timme euro/årsverke 31,6 32,0 34,4 35,1 35,3 35,0 41,8 28,9 31,8 30,7 3 29,0 29,7 23,1 41,1 4 34,8 4 21,1 31,5 27,0 29,5 28,6 3 37,4 50 600 52 200 57 000 57 900 59 900 57 500 71 500 50 500 53 700 49 600 49 900 46 900 50 300 37 300 66 800 66 600 58 800 64 500 35 300 48 400 43 300 45 400 44 100 48 600 56 900 5
Tabellbilaga 2. Arbetskraftskostnadernas struktur efter arbetsgivarsektor år 2012 Korrigerats 29.9.2014. De korrigerade punkterna är markerade med rött. Arbetskostnadspost 1. Direkt inkomst 2. Löneposter av engångsnatur 2.1. Resultatpremie 2.2. Andra löneposter av engångsnatur 3. Personalfonder 4. Lön för lediga dagar 4.1. Lön för semestertiden 4.2. Lön för söckenhelger 4.3. Lön för andra ledigheter totalt 5. Naturaförmåner 6. Kostnader för den social trygghet 6.1. Kostnader för den egentliga sociala tryggheten Lagstadgade socialförsäkringsavgifter 6.1.1 Arbetspensionsavgifter 6.1.2 Socialskyddsavgift 6.1.3 Arbetslöshetsförsäkringspremie 6.1.4 Olycksfallsförsäkringspremie Avtalsbundna och frivilliga socialförsäkringsavgifter 6.1.5 Tilläggspensionsavgifter 6.1.6 Grupplivförsäkringspremie 6.1.7 Försäkrings och ansvarsförsäkringsavgifter för fritid 6.2. Kostnader för den fallspecifika sociala tryggheten 6.2.1 Löner i anslutning till barnafödsel och vård, netto återbetalning av löner för sjukdomstid 6.2.2 Företagshälsovård (netto) 7. Utbildningskostnader 8. Övriga arbetskraftskostnader 9. Arbetskraftskostnad före understöd som arbetsgivaren erhållit 10. Penninglön = 1+2+4+6.2.1 11. Understöd som arbetsgivaren erhållit Sektorerna Privata totalt sektorn totalt (B S) 59,7 6,0 1,4 4,6 10,7 1,0 21,3 19,2 19,0 14,9 2,1 1,6 0,7 0,6 78,1 6 6,6 2,0 4,7 1 6,8 1,8 1,4 2 18,1 17,8 13,7 1,4 0,6 0,7 78,6 Industri och byggande inom den privata sektorn (B F) 59,4 7,7 2,3 5,4 1 6,8 1,5 1,1 2 18,2 17,9 13,6 0,7 2,0 1,5 0,8 78,8 Tjänster inom den privata sektorn (GS) 60,6 6,0 1,8 4,2 10,7 6,8 2,0 1,6 19,9 18,1 17,7 13,8 1,8 0,4 1,8 1,3 0,6 0,7 78,5 Kommunsektorn 58,3 4,9 4,8 10,6 25,4 22,6 22,6 18,2 1,6 2,4 2,7 2,4 1,1 0,6 76,2 0,7 Staten 60,4 3,7 3,5 13,9 10,7 2,9 20,4 18,2 18,2 16,1 0,4 2,2 1,4 0,9 0,8 0,9 79,4 6
Tabellbilaga 3. Kostnad per arbetad timme inom den privata sektorn efter antal anställda och företagets näringsgren Sektor Antal anställda 10 49 50 249 250 499 500 Industri och byggande (BF) 29,0 32,2 35,9 38,6 Industri totalt (BE) 29,2 3 36,3 39,6 Byggverksamhet (F) 28,9 33,5 32,2 34,3 Tjänster totalt (GS) 27,9 32,7 32,3 31,3 Konsument och företagsekonomitjänster (GN) 27,9 33,4 32,1 30,6 Konsumenttjänster (GJ) 29,9 33,4 32,9 3 Företagsekonomitjänster (KN) 25,9 33,4 30,8 31,8 Välfärdstjänster (OS) 28,1 30,6 33,1 34,2 7
Löner och arbetskraftskostnader 2014 Förfrågningar Hanna Jokimäki 029 551 3667 Pentti Jonninen Ansvarig statistikdirektör: Hannele Orjala tvk@stat.fi www.stat.fi Källa: Arbetskraftskostnadsundersökning 2012. Statistikcentralen Kommunikation och informationstjänst, Statistikcentralen tel. +358 29 551 2220 www.stat.fi Beställning av publikationer, Edita Publishing Oy tel. +358 20 450 05 www.editapublishing.fi ISSN 17960479 = Finlands officiella statistik ISSN 1799327X (pdf)