CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

Transkript

1 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personal 2010 För kurs används 570 euro per anställd Företagen använder i genomsnitt 573 euro per anställd för kurs. Detta är en ökning med 10 procent jämfört med år 2005, men med beaktande av förändringarna i kostnadsnivån har företagens ssatsning per anställd reellt sett sjunkit något 1). År 2010 var skostnadernas andel av arbetskraftskostnaderna i Finland 1,4 procent, vilket är en minskning med 0,1 procentenheter från nivån år 2005, då uppgifterna senaste gång samlades in. I industribranscherna vara skostnadernas andel av arbetskraftskostnaderna något lägre än inom servicebranscherna, men kostnaderna per anställd var däremot något högre än inom servicebranscherna. Kursskostnadernas andel () av arbetskraftskostnaderna åren 2005 och ) Levnadskostnadsindexet steg med sammanlagt 9,8 procent från år 2005 till år 2010, men enligt förtjänstnivåindexet steg arbetskraftskostnaderna under motsvarande tid med 19,1 procent. Helsingfors Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.

2 Det är skäl att notera att utredningen av kostnaderna bara gällde i kursform, eftersom de flesta företag har ett system för uppföljning av sdagar och kostnader för denna typ av. Deltagande i andra sformer (Offentliggörande ) har i någon mån ökat från år 2005, vilket innebär att satsningen på personal i själva verket torde ligga på minst samma nivå som tidigare. Kostnaderna per anställd ökar med företagets storleksklass, liksom andelen deltagare i. Däremot varierar satsningen i per deltagare ganska lite med företagets storlek. I företagen inom den privata sektorn var satsningen per deltagare i euro år Variationerna mellan näringsgrenarna är dock stora, från 630 euro per deltagare inom hotell- och restaurangbranschen till euro inom finans- och försäkringsbranschen (Tabellbilaga 1.) Näringsgrenarna är väldigt olika till sin yrkes- och personalstruktur. Likaså varierar sbehovet när det gäller både mängd och kvalitet. Lönekostnaderna största kostnadspost för stiden Kursens kostnadsstruktur har ungefär legat på oförändrad nivå. Lönekostnaderna för stiden är den största enskilda kostnadsposten och arvodena till sanordnarna den klart näst största kostnaden. År 2010 utgjorde lönerna för stiden 47,6 procent (+ 0,9 från år 2005) och arvodena 36,3 procent (+ 0,1 ) av kostnaderna för kursen (Tabellbilaga 2.) Jämfört med år 1999 har arvodenas andel av totalkostnaderna stigit med några procentenheter. Undersökningen omfattar företag med minst 10 anställda inom den privata sektorn år 2010, undantaget jord- och skogsbruksbranschen, sbranschen samt social- och hälsovårdsbranschen. Finlands svarsmaterial omfattar företag som representerar totalt företag och deras anställda. En likadan undersökning genomfördes i 32 europeiska länder. Undersökningen genomförs med ungefär fem års mellanrum och den utreder personal som bekostas av arbetsgivaren, antalet deltagare i kurs, antalet sdagar i personal, sanordnare och -innehåll samt skostnader. Dessutom utreder man andra sformer än kurser samt läroavtals, företagets sstrategier och olika hinder för anordnande av. 2

3 Innehåll 1. Utbildningens innehåll...4 Kundkompetens och uppgiftsspecifikt yrkeskunnande är viktiga i framtiden Intern och extern Anordnarna av extern...7 Tabeller Tabell 1. Kurssdagarnas andel efter sinnehåll år Tabell 2. Indelningen av kursstimmar i intern och extern efter företagets huvudnäringsgren och storleksklass år Tabell 3. Andelen sdagar efter sanordnare åren 1999, 2005 och Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Utbildningskostnadernas andel av arbetskraftskostnaderna samt skostnader per löntagare, sdeltagare och timme år Tabellbilaga 2. Utbildningskostnader efter kostnadsslag () år Tabellbilaga 3. Utbildningens innehåll som andel av kursstimmar år Tabellbilaga 4. Anordnare av extern som andel av kursstimmar år Tabellbilaga 5. Hinder för en fördelat på sutbudet år Tabellbilaga 6. Företagens spraxis fördelat på sutbudet år Figurer Figur 1. Innehållet i kursen efter huvudnäringsgren år

4 1. Utbildningens innehåll Mest kurs hänförde sig, naturligt nog, till yrken inom arbetsplatsens näringsgrenar eller för utvecklande av specialkunnande med anknytning till arbetsuppgifterna. Näst mest till kompetens inom kundarbete och ledarförmåga, som är oberoende av branschen. Tabell 1. Kurssdagarnas andel efter sinnehåll år 2010 Kursens kunskapsområde Tekniska, praktiska eller uppgiftsspecifika färdigheter Kompetens inom kundarbete Förman- och ledarskapsutveckling Yrkesmässig IT-kompetens Kompetens inom teamarbete Allmänna IT-kunskaper Kunskaper i främmande språk Färdigheter i office och administrativt arbete Problemlösningskunskaper Färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation Matematisk, läs- och skrivkunnighet Annat kunnande Andelen av en 38,3 14,0 13,4 5,8 5,1 4,6 Nämnt som viktigast Fördelningen av kursens innehåll varierade ganska lite enligt företagets storleksklass. Utbildningens innehåll beror dock på vilken näringsgren det är fråga om. Mest variation förekom i sandelarna inom kundarbete. Inom produktionsföretag var andelen klart mindre än 10 procent, men inom finans- och försäkringsbranschen översteg andelen 30 procent och inom handeln var andelen över 40 procent av kursdagarna. När det gäller ens innehåll är det svårt att göra jämförelser med resultaten från år 2005, eftersom klassificeringen av ens innehåll har ändrats. Tidigare baserade sig klassificeringen på ISCED-klassificeringen, som passar bäst för indelning av innehållet inom examensen. Den nya klassificeringen i CVTS4 utgår mer konkret från de kompetenskrav som finns på arbetsplatsen och inom arbetsuppgifterna. Innehåll som är jämförbara i klassificeringarna år 2005 och 2010 är som gäller datateknik och språkkunskaper. Även om de datatekniska basfärdigheterna redan är på en relativt hög nivå på arbetsplatserna, ökade andelen inom datateknik ännu med en dryg procentenhet från år Orsaken kan vara att utnyttjandet av datateknik inom olika branscher och yrken har ökat ytterligare, eftersom en allt större del av de uppgifter som tidigare gjordes manuellt nu görs med hjälp av datateknik. Även om baskunskaperna inom datateknik är på en god nivå, kräver nya hjälpmedel och applikationer en kontinuerlig i program och utrustning. Även om arbetslivet blir allt mer internationellt minskade språkens andel med en procentenhet från år ). Inom alla branscher är kraven på språkkunskaper fortfarande inte nödvändiga ur yrkeskunnandets synvinkel. Å andra sidan är nivån på kunskaperna i främmande språk bland de nya åldersklasserna på arbetsmarknaden klart högre än hos äldre personer som snart lämnar arbetslivet. Därför är behovet av ökad språk kanske inte längre vad det varit. Innehållsprofilen för kurs är något olika inom industrin och inom servicebranscherna. Inom servicebranscherna ligger tyngdpunkten på en inom kundservice samt IT- för yrkespersoner mer än inom industrin. Inom industribranscherna är andelen obligatoriska kurser av stimmarna klart större än inom servicebranscherna. De kan inte alltid indelas i erbjudna 3,6 3,5 1,3 42,1 14,3 16,1 5,5 3,1 2,2 4,9 0,0 8,6 1) Siffrorna för år 2010 omfattar också muntlig och skriftlig kommunikation, eftersom också modersmålet ingick i den här klassen år

5 innehållsalternativ på ett naturligt sätt, varför klassen "Annat kompetensområde" är ganska stor inom industribranscherna. Figur 1. Innehållet i kursen efter huvudnäringsgren år 2010 Innehållsmässigt låg tyngdpunkten i en i de företag som bara anordnade intern kurs klart oftare på ledarförmåga och kundarbete än i de företag som erbjöd extern. Däremot var den kurs som köptes av externa sanordnare kraftigt inriktad på tekniska, praktiska och uppgiftsspecifika färdigheter inom näringsgrenen (Tabellbilaga 3.) Andelen obligatoriska, regelbundna kurser i arbetshälsa och -säkerhet av alla sdagar inom alla näringsgrenar var totalt 16 procent och varierade från sex procent inom IT-branschen till 42 procent inom byggbranschen. Bara i små företag med under 50 anställda var andelen obligatoriska kurser över 20 procent. Kundkompetens och uppgiftsspecifikt yrkeskunnande är viktiga i framtiden Tyngdpunkterna i sinnehållet förändras inte heller särskilt mycket sett utifrån ett perspektiv av framtida behov. En fråga som ställdes till företagen var vilka kompetensområden som företaget uppskattar som viktiga för dess utveckling under de närmaste åren. Mest omnämndes kundservicefärdigheter (73 ), tekniska, praktiska eller uppgiftsspecifika färdigheter (67 ), kompetens inom teamarbete (67 ), ledarförmåga (65 ) och problemlösningsförmåga (59 ). Jämfört med en för år 2010 (mätt med antalet sdagar) sticker särskilt vikten av kompetens inom teamarbete och problemlösningförmåga klart ut som framtida krav. När företagen anger de viktigaste kompetensområdena för sin verksamhet, sticker bara tre områden ut framom andra: kompetens inom kundarbete (23 ), uppgiftsspecifika yrkesfärdigheter (23 ) och ledarförmåga (18 ). Inom industrin betonades av kompetensbehoven mest yrkeskunnande med anknytning till uppgiftsspecifika färdigheter, inom servicebranschen för sin del kunnande inom kundarbete. Med hjälp av frågan mättes dock betydelsen av dessa kompetensområden. Om någon färdighet värdesätts högt betyder det nödvändigtvis inte att man satsar synnerligen mycket på detta kompetensområde mätt med antalet sdagar. 5

6 2. Intern och extern Kursen fördelades rätt så jämt enligt sanordnare i som företaget själv anordnar och som köps av en utomstående organisation. I detta hänseende kan man inte se någon klar förändringsriktning vid anordnande av : den interna ens andel var 47 procent 1999, 53 procent år 2005 och 51 procent år Omkring hälften av kursen köps alltså av externa sleverantörer. Tabell 2. Indelningen av kursstimmar i intern och extern efter företagets huvudnäringsgren och storleksklass år 2010 Huvudnäringsgren Industrin Tjänster Storleksklass anställda anställda anställda anställda anställda eller fler Intern 50,3 50,9 3 25,9 40,6 48,3 5 66,3 50,6 Extern 49,7 49,1 68,0 74,1 59,4 51,7 49,0 33,7 49,4 Sammanlagt Andelen intern i ett företag stiger konsekvent med företagets storlekklass, eftersom små företag inte har egen spersonal eller bara några få egna sanställda. I små företag med under 50 anställda köps tre av fyra ar från externa sanordnare i större företag bara en tredjedel. Mellan olika näringsgrenar finns det i detta hänseende ingen klart urskiljbar skiljelinje och också huvudnäringsgrensvis (industri vs. tjänster) är indelningen i intern och extern ganska enhetlig. 6

7 3. Anordnarna av extern Under 2000-talet har köpen av stjänster från privata företag inom sbranschen ökat klart vid anordnande av kurs. Andelen läroanstalter inom skolsystemet (skolor, yrkesläroanstalter, yrkeshögskolor, universitet och högskolor) och andelen övriga läroanstalter i deras egenskap av sleverantörer har stadigt minskat. År 1999 anordnades drygt 30 procent av stimmarna inom kurs via privata sföretag. År 2010 var andelen redan 54 procent. Under motsvarande tid har andelen läroanstalter inom skolsystemet och övriga läroanstalter sammanlagt sjunkit från 36 procent till 21 procent. Tabell 3. Andelen sdagar efter sanordnare åren 1999, 2005 och 2010 Anordnare av kurs Läroanstalter inom skolsystemet 1) 1 8,0 Övriga santalter 2) 23,4 11,8 12,9 Privata sföretag 31,9 47,6 54,0 Övriga företag (utrustningsleverantör, moderbolag o.d.) Arbetsgivar- eller branschorganisationer Fackförbund Övriga sanordnare Totalt 13,8 2,3 13,8,0 1) Skolor, yrkesläroanstalter, yrkeshögskolor, universitet och högskolor. 12,4 5,8 1,7 12,9,0 11,6 4,8 1,8 6,9,0 2) Yrkesscentrer för vuxna och specialläroanstalter, folkhögskolor och medborgarinstitut, studiecentraler och sommaruniversitet. Industriföretag och företag inom servicebranscherna använder olika sanordnare för genomförande av extern på ett ganska enhetligt sätt. Indelningar efter sanordnare var helt enhetliga inom båda huvudnäringsgrenarna (Tabellbilaga 4.) Små företag använde läroanstalter inom skolsystemet samt andra sleverantörer i sin kurs något mer än vad de stora företagen gjorde. Köpen av stjänster särskilt i de större företagen hänförde sig till privata sföretag. 7

8 Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Utbildningskostnadernas andel av arbetskraftskostnaderna samt skostnader per löntagare, sdeltagare och timme år 2010 Näringsgren Utvinning av mineral Livsmedelsframställning Textilvarutillverkning och tillverkning av kläder Massa-, pappersvarutillverkning Tillverkning av bränsle och kemiska produkter Tillverkning av metallvaror Tillverkning av maskiner och utrustning Tillverkning av transportmedel Trävarutillverkning, tillverkning av möbler El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Handel medmotorfordon e.d. Partihandel Detaljhandel Hotell- och restaurangverksamhet Transport och magasinering Information och kommunikation Finansierings- och försäkringsverksamhet Stödtjänster till finansiell verksamhet och försäkring Övriga tjänster Huvudnäringsgren Industrin Tjänster Storleksklass anställda anställda anställda anställda anställda eller fler Utbildningskostnadernas andel av arbetskraftskostnaderna 1,6 0,8 0,3 0,9 2,4 1,5 0,6 2,2 0,6 1,2 1,4 1,1 0,9 0,8 2,1 2,3 1,8 1,5 1,3 1,4 0,9 1,2 1,6 1,4 1,7 1,4 Utbildningskostnader per sdeltagare Utbildningskostnader per löntagare Euro Euro Utbildningskostnader per timme Euro

9 Tabellbilaga 2. Utbildningskostnader efter kostnadsslag () år 2010 Näringsgren Utvinning av mineral Livsmedelsframställning Textilvarutillverkning och tillverkning av kläder Massa-, pappersvarutillverkning Tillverkning av bränsle och kemiska produkter Tillverkning av metallvaror Tillverkning av maskiner och utrustning Tillverkning av transportmedel Trävarutillverkning, tillverkning av möbler El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Handel medmotorfordon e.d. Partihandel Detaljhandel Hotell- och restaurangverksamhet Transport och magasinering Information och kommunikation Finansierings- och försäkringsverksamhet Stödtjänster till finansiell verksamhet och försäkring Övriga tjänster Huvudnäringsgren Industrin Tjänster Storleksklass anställda anställda anställda anställda anställda eller fler Löner under en 45,7 39,3 40,1 45,9 36,3 46,8 50,1 46,4 57,4 49,7 60,8 4 45,9 45,4 42,9 49,8 46,0 45,0 53,0 53,5 46,9 48,2 50,1 44,3 47,4 45,5 45,9 49,4 47,6 Arvoden till sanordnare 4 51,2 54,0 40,8 56,3 41,8 3 34,5 25,0 39,5 29,9 31,8 40,0 25,4 32,8 21,4 42,9 35,4 41,2 32,9 39,4 33,9 33,7 43,6 38,1 38,5 36,1 33,1 36,3 Deltagarnas rese- och kostnadsersättningar 14,1 6,5 5,5 11,7 3,2 9,7 14,2 13,2 2,4 9,9 6,0 18,4 7,3 18,8 13,9 5,6 6,8 9,0 4,1 8,5 9,5 9,5 12,8 8,4 10,5 9,0 10,4 8,7 9,5 Den egna spersonalens löner 0,0 0,5 1,3 3,7 4,3 6,6 0,7 2,4 4,9 9,5 17,9 3,7 8,0 1,1 4,0 3,1 6,4 2,6 3,0 5,1 5,6 6,8 5,0 Kostnader för lokaler, utrustning och material 0,0 1,1 0,0 0,3 0,4 0,8 0,3 1,6 8,5 0,9 7,0 2,6 0,9 0,6 2,6 0,6 1,2 2,1 0,8 1,2 1,9 1,9 1,6 Tillsammans 9

10 Tabellbilaga 3. Utbildningens innehåll som andel av kursstimmar år 2010 Företaget anordnade Storleksklass Bara intern Bara extern anställda anställda 250 eller fler Tekniska, praktiska eller uppgiftsspecifika färdigheter 29,5 45,4 42,3 36,8 37,6 38,3 Kompetens inom kundarbete 23,9 9,6 12,1 13,8 14,6 14,0 Förman- och ledarskapsutveckling 21,4 9,5 10,9 12,9 14,4 13,4 Yrkesmässig IT-kompetens 4,6 3,3 4,9 6,7 5,7 5,8 Kompetens inom teamarbete 3,0 3,6 7,0 5,8 4,4 5,1 Allmänna IT-kunskaper 3,1 2,8 4,3 4,6 Kunskaper i främmande språk 1,6 3,5 2,3 2,9 4,2 3,6 Färdigheter i office och administrativt arbete 6,3 5,4 4,9 3,5 Problemlösningskunskaper 1,2 3,8 3,4 2,9 2,2 Färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation 0,9 0,7 1,9 1,3 1,3 Matematiska färdigheter samt läs- och skrivkunnighet 0,0 0,0 0,1 Annat kunnande 5,8 1 8,4 6,9 7,9 Andel av obligatoriska kurser 15,7 19,5 21,4 14,5 15,6 16,4 10

11 Tabellbilaga 4. Anordnare av extern som andel av kursstimmar år 2010 Näringsgren Utvinning av mineral Livsmedelsframställning Textilvarutillverkning och tillverkning av kläder Massa-, pappersvarutillverkning Tillverkning av bränsle och kemiska produkter Tillverkning av metallvaror Tillverkning av maskiner och utrustning Tillverkning av transportmedel Trävarutillverkning, tillverkning av möbler El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Handel medmotorfordon e.d. Partihandel Detaljhandel Hotell- och restaurangverksamhet Transport och magasinering Information och kommunikation Finansierings- och försäkringsverksamhet Stödtjänster till finansiell verksamhet och försäkring Övriga tjänster Huvudnäringsgren Industrin Tjänster Storleksklass anställda anställda anställda anställda anställda eller fler Anordnare Läroanstalter 1) 6,2 12,1 7,6 9,9 8,2 10,8 11,3 9,0 5,7 8,3 3,2 4,7 6,5 11,1 18,3 8,4 4,1 5,7 4,9 8,1 8,3 10,7 12,7 7,7 5,9 3,8 7,1 Andra sanstalter 2) 35,8 3,9 8,8 10,6 12,9 9,8 12,6 5,1 23,8 9,3 27,0 9,0 5,3 15,5 14,2 15,3 2,2 4,8 4,0 20,9 12,2 13,4 1 10,9 1 15,9 10,6 13,3 12,9 Privata sorganisationer 23,2 49,4 54,4 55,3 52,8 46,1 36,0 69,3 4 42,3 55,7 16,9 55,5 53,8 35,9 54,6 74,8 60,0 5 47,1 54,7 53,5 39,1 45,0 49,6 56,0 64,1 63,5 54,0 1) Skolor, yrkesläroanstalter, yrkeshögskolor, universitet och högskolor. 8,0 Andra företagen 11,6 20,9 18,4 15,0 21,7 7,6 10,9 17,9 4,3 49,8 14, ,5 11,9 5,7 18,0 8,3 11,7 11,6 1 10,8 Arbetsgivarorganisationer 7,6 4,1 8,4 4,1 3,0 8,3 6,1 2,7 13,8 7,4 4,9 2,8 5,8 3,2 4,3 5,5 4,6 5,3 4,4 4,0 7,0 Fackförbunden 1,6 3,5 6,6 2,4 2,7 5,7 1,7 2,9 1,1 1,1 5,6 0,8 3,1 1,5 0,7 1,3 0,3 2,2 1,5 2,7 1,4 Övriga sanordnare 2) Yrkesscentrer för vuxna och specialläroanstalter, folkhögskolor och medborgarinstitut, studiecentraler och sommaruniversitet. 12,3 9,8 12,4 9,8 11,6 6,7 3,9 3,5 2,9 4,8 2,1 2,3 1,5 1,8 14,1 6,1 9,0 11,2 2,3 7,3 6,6 4,6 9,5 7,4 3,4 6,5 12,6 5,0 1 6,7 17,0 13,0 9,0 5,6 7,9 10,5 12,2 8,9 6,2 4,6 6,9 Totalt 11

12 Tabellbilaga 5. Hinder för en fördelat på sutbudet år ) Hinder för en Personalens arbetspress och tidsbrist Personalens befintliga kunnande och behörighet motsvarade företagets aktuella behov Företagets primära strategi var att rekrytera personer som redan har det kunnande och den behörighet som behövs Henkilöstökoulutuksen korkeat kustannukset Den grundläggande yrkesen hade en viktigare ställning än personalen Svårigheter att uppskatta företagets behov av personal Brist på lämpligt utbud på smarknaden Betydande satsning på personal under tidigare år Andra orsaker Ingen år ,1 73,6 54,3 26,4 32,4 14,7 14,5 3,9 Anordnade år 2010 Annan 61,2 40,9 38,9 40,3 21,6 21,3 21,6 12,8 1) Respondenterna kunde teckna flera alternativ, varför siffrorna inte summerar till hundra. 6,9 Kurs 61,9 43,3 3 39,8 21,6 19,5 19,2 5,3 10,4 Intern 64,3 33,2 33,9 40,0 20,3 22,3 23,7 6,5 12,4 Extern 6 42,6 37,9 39,1 2 19,6 19,1 5,1 9,6 57,0 52,3 43,2 36,1 24,6 18,3 1 4,8 1 Tabellbilaga 6. Företagens spraxis fördelat på sutbudet år 2010 Utbildningspraxis Andel företagen () Företaget har en scentral Företaget har en senhet eller en person som ansvarar av personal Företaget har en splan Företaget har en sbudget Företaget har en samarbetsorgan Samarbetsorgan behandlar sfrågor Branschvist eller regionalt avtal som omfattar personal Företaget utvärderar personalens behov av färdigheter och kunnande Kunnande och behov av utvärderas med hjälp av intervjuer Kunnande och behov av utvärderas med andra metoder Ingen år ,0 0,5 2,8 2,1 4,5 3,7 1,7 47,6 1,7 31,9 Anordnade år 2010 Annan 70,0 1 26,1 31,8 4 27,4 15,1 9,6 86,7 25,4 47,9 Kurs 75,0 9,9 22,8 28,8 40,6 24,9 14,0 9,4 82,7 23,3 46,6 Intern 46,0 15,5 34,7 36,8 56, ,7 92,3 31,6 49,2 Extern 7 9,4 22,9 28,8 40,3 26,0 14,6 9,6 81,6 22,1 4 7,2 17,1 2 30,0 18,9 10,6 8,2 73,7 17,3 42,7 12

13 Utbildning 2013 Förfrågningar Hannu Virtanen Tarja Seppänen Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala Källa: CVTS, Undersökning om företagens personal, Statistikcentralen Informationstjänst, Statistikcentralen tel Beställning av publikationer, Edita Publishing Oy tel ISSN = Finlands officiella statistik ISSN (pdf)