1 Job, hans vänner och hans Gud Författaren till Jobs bok är okänd. Man har gissat på Mose eller kanske på Job själv. Boken är till största delen poetisk och räknas till ett av världslitteraturens främsta mästerverk. På grund av ordrikedomen har man talat om G.T: s Shakespeare. Hela boken har en patriarkalisk atmosfär. Därför tror man att den skrevs omkring tiden för patriarken Jakob. Vissa tecken tyder på det: 1) Efter uttåget ur Egypten uppnådde ingen så hög ålder. Abraham, 175 år (1 Mos 25:7). Isak, 180 år (1 Mos 35:29). Jakob, 147 år (1 Mos 47:28). Josef, 110 år (1 Mos 50:26). 2) Geografiska hänvisningar och namn. Us låg troligen mellan Irak och Jordan. Elifas (1 Krön 1:34-) kan vara son till Esau Edom. Teman. I dag kallas Jemen för Teman. Bildad från Sua (Job 2:11). Sua Ett personnamn (1 Mos 25:1-6) eller ett ortnamn (Job 2:11). I Bibeln är personnamn och ortsnamn starkt sammanknutna. Naama är namnet på en by (Jos 15:41). 3) Job var präst i sitt eget hus. Därför levde han troligen före Mose. Sinailagen nämns inte i boken. 4) Kaldéerna (Job 1:17). Dessa framträdde från ca 2 000 f. Kr. 5) Myntsorten kesita (Job 42:11, 1917 års bibel). Myntet är från patriarktiden (1 Mos 33:19). Job beskrivs i tre olika situationer 1) Med stort välstånd och stort inflytande (Job 1:1-3; 29:2-25). 2) Som utarmad och föraktad och i omätligt personligt lidande (30:1-31). 3) Som upprättad på livets olika plan (Job 42:10-17). Fakta om Job (Job 1:1-5). Job bor i landet Us, som låg i ett område öster om Israel. Han var from, rättsinnig, fruktade Gud och undvek det onda. Han hade sju söner och tre döttrar. Han ägde 7 000 får, 3 000 kameler, 500 par oxar och 500 åsninnor.
2 Han hade tjänare i mängd. Han var mäktigast i Österlandet. Han var präst i sitt eget hus. Han hade omsorg om sina barns andliga väl men de hade inte följt sin far i spåren. Hans fru står inte på samma andliga nivå som Job. Katastroferna drabbar henne på samma sätt som Job men hon möter dem på ett helt annat sätt (Job 2:9). Job, Noa och Daniel ges i bibeln som exempel på tre rättfärdiga (Hes 14:14). Job ges som exempel på uthållighet (Jak 5:11). Guds syn på Job Job är rättsinnig, from och undviker det onda (Job 1:8 2:3). Satans syn på Job Jobs rättsinnighet och fromhet är ytlig. Den tål inte att prövas (Job 1:9-11; 2:4-5). HERREN tillåter Satan att pröva Job I fyra katastrofer förlorar Job alla sina materiella tillgångar sina barn och anställda (Job 1:13-19). 1) Fiender överfaller Jobs husfolk och djur. En kom undan. 2) Guds eld slår ner bland småboskapen och folket. En kom undan. 3) Jobs 3 000 kameler rövas bort och folket slås ner. En kom undan. 4) Jobs söner och döttrar omkommer i en katastrof. En kom undan. Efter allt detta sörjde Job men tillbad ändå Gud och sa: HERREN gav och HERREN tog. Lovat vare HERRENS namn! (Job 1:21). Job anklagade inte Gud för sina olyckor (Job 1:22). Gud hade fortfarande samma syn på Job att han var from och gudfruktig (Job 2:3). Så drabbas Jobs kropp med bölder. I sitt lidande uppmanas han av sin fru att förbanna Gud och att sedan dö. Job står fast och svarar: Om vi tar emot det goda av Gud skall vi då inte också ta emot det onda (Job 2:10)? Inte heller nu syndade Job med sina läppar (Job 2:10). Men plågan blir allt större och snart kommer Jobs alla frågor: Varför föddes jag? Varför plågas jag? (Job 3). Så småningom börjar Job rasa mot Gud i stället för att anklaga den verklige anstiftaren till sina olyckor. Job är fullständigt ovetande om vad som i den osynliga världen föregått alla hans katastrofer. Han vet inte att Satan och Gud köpslår om honom. Job har en felaktig uppfattning om Gud. Han ser Gud bakom sina olyckor: HERREN tog! (Job 1:21). Ska vi inte också ta emot det onda av Gud? (Job 2:10). Job hade inga andliga skrifter att läsa för att skaffa sig kunskap om Gud. Om det nu var så att han levde under patriarktiden hade han inte ens hört orden från 2 Moseboken 15 om HERREN som läkare. Han visste inte att Gud är god och att han lönar den gudfruktige i stället för att
3 straffa honom. Därför var Job svarslös och vapenlös då olyckorna drabbade honom. Han hade behövt läsa Matteus 7:11; Johannes 10:10 och Jakob 1:17 men dessa böcker fanns inte då. Vår kunskap om Gud i jämförelse med Jobs Vi är bättre rustade i dag. Vi har Gamla testamentets skrifter som är skrivna för vår skull, för att vi ska kunna ta lärdom av andras felsteg (Rom 15:4; 1 Kor 10:11; 2 Tim 3:16). Vi är i dag medvetna om den kamp som pågår om våra liv i den andliga världen. Det lär oss bibeln. Vi har dessutom fått tillgång till vapen i denna kamp. (Ef 6:10-17; Jak 4:7; 1 Petr 5:8-9). Människor i dag faller ändå i samma fälla som Job och hans vänner: 1) Sjukdom kommer från Gud och som straff för synd (Job22:5-10). (Dementerat av Jesus i Joh 9:3). 2) Sjukdom ska tukta och fostra oss (Job 5:17). 3) Sjukdom ska leda till ny insikt (36:15-16). 4) Sjukdom ska lära oss tålamod (8:20-21). Många gånger tas Hebreerbrevet 12:5-7 fram som bevis för att sjukdom är HERRENS tuktan: HERREN tuktar den son han har kär. Men ingen god far fostrar sin son genom att skicka något ont på honom. Det är sant att bibeln talar om att Gud kan sända sjukdom som straffdom över nationer och människor som lever i ogudaktighet men aldrig över den gudfruktige. Tvärtom helar han en nation och en människa som omvänder sig till Gud och som vill leva ett gudfruktigt liv. Job var rättfärdig, det var hans egen bekännelse, och det var också Guds omdöme om honom. I Job 42:7 tar Gud själv avstånd från den uppfattningen att han skulle stå bakom Jobs olyckor. I dag har vi svaret. Det var Satan själv som ville förgöra Job och det på grund av hans rättfärdiga liv. Sammanfattning av vännernas syn på Jobs olyckor. Jobs tre vänner är troligen också gudfruktiga och uppvisar kunskap om Gud men de har en felaktig inställning om orsaken till Jobs olyckor: det måste röra sig om synd. De hade enats om att visa sitt deltagande med Job och att trösta honom. Elifas var den förste som yttrar sig efter sju dagars tystnad. Då tror han sig ha svaret på Jobs lidande, han liksom de två andra vännerna. Istället för att trösta angriper han Job för hans listiga och värdelösa tal (Job 15:3-5), för att vara avskyvärd och fördärvad (Job 15:16), för hans ondska och hans missgärningar (Job 22:5-10). Elifas talar allmänt om den ogudaktiges lott och framtid (Job 4:7, 19-21, 15:14-35). Han påstår att Gud agar Job. Han slår, men han vill också hela (Job 5:17-18). Elifas uppmanar Job till omvändelse.
4 Bildad påminner Job om barnens synd (Job 8.4). Han anser att något fel måste det vara med Job eftersom han drabbats (Job 8:13). Han ser inte Job som en from och rättfärdig man och påminner om att Gud inte förkastar den oskyldige. Job ska bara vänta tills en förändring sker. Han talar allmänt om den ogudaktiges lott. Job 18:5-21 är ett bra exempel på den tröst som vännerna ger. Sofar menar att Job svarar med tomt prat. Det måste finnas synd i Jobs liv. Vidare påminner han om att Gud kan förlåta missgärning (11:6). Det finns hopp om Job överger orättfärdigheten (Job 11:14). Han stämplas som ogudaktig och måste som sådan bära följderna (Job 20:1-29). Rent allmänt visar Jobs vänner upp stor vishet och kunskap om skapelsen, livet, människan och Gud. (Varifrån hade de fått denna kunskap?) Men det fanns ändå stora kunskapsluckor om Gud och fördomar om Gud. Då deras bristfälliga kunskap och deras fördomar krockade med verkligheten i form av Jobs lidande fungerade inte deras teorier. Job fick ingen tröst och ingen hjälp. Elihu är den siste i raden som har kommit för att visa sitt deltagande med Job. Han är den yngste och har lyssnat till samtalet mellan Job och hans tre vänner. Han är upprörd över Jobs anspråk på att vara rättfärdig och över vännerna som inte kunnat få Job på andra tankar. (Job 32:8-13; 34:5-6, 33-37). Elihu vill försvara Gud (Job 36:2, 15-16). Han menar att Job ber tomma böner och tycks vilja få Job att acceptera sitt lidande som en fostran (Job 36:15-16, 21). Jobs syn på sig själv Jobs smärta gör att han i sin förtvivlan inte kan styra sina ord. Det erkänner han själv (Job 6:3; 7:11). Det går så långt att han önskar sig döden (Job 6:8-9). Under alla sina prövningar och under sin sjukdomsperiod vidhåller Job sin rättfärdighet. Jag har inte förnekat den Heliges ord (Job 6:10). Min sak är rättfärdig (Job 6:29). Jag är oskyldig (Job 9:21). Du som vet att jag är oskyldig (Job 10:7). Den rättfärdige och oskyldige blir till åtlöje (Job 12:4). Jag vet att jag har rätt (Job 13:18). Mina händer är fria från våld och min bön är ren (Job 16:17; 17:9). Prövar han mig, skall jag komma ur prövningen som guld (Job 23:10-12). I rättfärdighet klädde jag mig (Job 29:14). Job pendlar ibland i sin klagan, i sina varför och tvekar att bekänna sin rättfärdighet. (Job 7:17-21). Hur kan en människa stå rättfärdig inför Gud (Job 9:2, 14-15). Job går igenom sitt liv punkt för punkt vad han gjort och inte gjort. Han talar om sitt liv och tänker på sin förlorade storhet (Job 29). Han tänker på sin förlorade ställning och andras skadeglädje över detta (Job 30). Han vittnar om sin livsföring och frågar både sig själv och andra om han varit
5 ogudaktig (Job 31). Jobs syn på Gud Job hade i vissa avseenden fel inställning till Gud. Han trodde att det var Gud som sände det onda över honom (Job 1:22; 2:10). Detta var inte synd utan en brist på kunskap som Gud skulle förändra. Den Allsmäktiges pilar har träffat mig Job 6:4). Med storm straffar han mig och slår mig med sår på sår utan orsak (Job 9:17). Job känner skräck för Gud (Job 9:34-35). Han tror att Gud är hans fiende (Job 13:3, 24). Gud utlämnar mig åt de ogudaktiga (Job16:11). Han har uttömt min kraft, ödelagt mitt hus, fjättrat mig, etc. (Job 16:7-8). Han krossade mig slog mig i bitar- skjuter pilar- bryter ner mig (Job 16:12-14). Gud har gjort mig orätt. (Job 19:6-21). Job ser Gud som domaren (Job 9:28; 10:2, 14; 14:3; 23:7). Job ifrågasätter Guds handlande men anar att det är han själv som kanske har fel (Job 24:25). Han söker ständigt Gud men finner honom inte (Job 23:2-9; 30:20). Guds tystnad gör honom besviken. Han inser att under alla omständigheter är Gud hans överman (9:15, 32). Trots sitt raseri mot Gud då plågan blir för stor har Job en grundinställning till Gud som inte rubbas: Liv och nåd gav du mig, din omsorg bevarade min ande (Job 10:12). Se redan nu har jag i himlen mitt vittne, i höjden min försvarare (Job 16:19). Jag vet att min återlösare lever och som den siste skall han träda fram över stoftet. När sedan denna min sargade hud är borta ska jag i mitt kött skåda Gud (Job 19:25-26). HERRENS fruktan är vishet, att fly det onda är förstånd (Job 28:28). Jobs liv hade formats efter ett livsmönster där han räknade med Gud (Job 23:12). Han hade inte bara en teoretisk tro utan en tro som var verksam i vardagslivet. Han praktiserade sin tro. Denna tro höll för Satans angrepp. Han vågade också bekänna det. Jag håller fast vid min rättfärdighet och släpper den inte (Job 27:6). Han minns också den tid då han fick svar av Gud (Job 12:4). Varför får den ogudaktige leva? (Job 21:7-18). Job ställde den fråga som så många ställt sig: Varför går det den ogudaktige väl? (Ps 73:3; Jer 12:1; Hab 1:13; Mal 3:14). (Svar: Se Lorden och kammarherren i Spridda tankar.) Jobs syn på vännerna
6 I sitt samtal med vännerna uttrycker Job den ena gången efter den andra sin besvikelse över dem: Den förtvivlade borde röna godhet från sin vän (Job 6:14, 25). Ni spinner ihop lögn, ni är alla värdelösa läkare. Om ni ändå ville tiga helt, det skulle vara er vishet (Job 13:4-5). Ni är alla bedrövliga tröstare (Job 16:2). Tio gånger har ni hånat mig och kränkt mig utan att rodna (Job 19:3). Hur tom är inte den tröst ni ger mig. Era svar är endast bedrägeri (Job 21:34). HERREN talar till Job När alla vännerna talat till Job träder HERREN själv fram i kapitel 38-39. Efter Jobs utfall mot HERREN som orsaken till sitt lidande kunde man förvänta sig att HERREN skulle tillrättavisa Job på den punkten. Men han svarar inte på den beskyllningen. Han börjar i stället ställa en massa frågor till Job: Vem har skapat? Vem är du? Kan du? Förstår du? Vet du? osv. Job känner sin litenhet och har inte längre några anklagelser att komma med. Inför Guds närvaro ser han sin situation i ett annat perspektiv. Han hade haft fel. HERREN fortsätter att tala: Vill du döma mig skyldig (Job 40:3). HERREN söker att få Job själv att inse vem han är. Och Job börjar fatta (Job 42:2-6). 1) Han bekänner sina synder. 2) Han ber om kunskap. 3) Han ångrar sig (dvs. sin inställning till Gud) och vittnar om att han sett HERREN. HERREN är inte vred på Job men däremot på vännerna. Job ångrar att han trott att det onda kom från Gud. Vännerna hade trott likadant men trodde dessutom att synd måste ligga bakom ett lidande. Skillnaden mellan Job och vännerna var att Job vittnade om sin rättfärdighet medan vännerna ville förneka honom detta faktum. Job var rättfärdig enligt sitt eget och andras vittnesbörd samt enligt Guds omdöme. Jobs upprättelse Job upprättas då han på HERRENS befallning ber för sina vänner. HERREN visar nåd mot Job i hans bönetjänst. (Men det krävdes brännoffer). Job blir upprättad på alla plan. 1) Personlig upprättelse. 2) Andlig upprättelse. 3) Ekonomisk upprättelse. 4) Social upprättelse. 5) Välsignelse i familjen.
7 Frågor 1) Var Job rättfärdig av laggärningar? (Han levde troligen innan lagen var given.) 2) Var Job egenrättfärdig? 3) Var Job rättfärdig på grund av tro? (Rättfärdighet av tro fanns före Mose lag och under Mose tid.) 4) Om Job var rättfärdig av tro är det då fel att bekänna det? (Job 19:25-27). 5) Om man vidhåller fakta kan man då kalla det egenrättfärdighet? Job skakades i sin tro men han vacklade inte. (I andras ögon kan Jobs fasthet och bekännelse se ut som egenrättfärdighet därför att man inte hade samma mognad och insikt som Job.) Var det så, att eftersom Job vandrade med Gud och undvek det onda (efter det ljus han hade), att HERREN ville låta Job få se nya dimensioner av HERRENS egenskaper? För att komma dit måste den tro han hade befästas med ett prov. Det var ju Gud som gjorde Satan uppmärksam på Job: Har du lagt märke till min tjänare Job? Ty på jorden finns ingen som är så from och rättsinnig, ingen som så fruktar Gud och undviker det onda. (Gud kände till att Job skulle klara påfrestningarna, men Job behövde själv få det bekräftat). Genom sållningen renades Job och lärde känna Gud på ett djupare sätt än han tidigare gjort. Job hade ett liv också efter upprättelsen men det säger bibeln inte mycket om. Det som var viktigt att skrivas ner har skrivits ner för vår hjälp för att vi bättre ska förstå vem Gud är. Eivor Alpsten, Nässjö, juli 2017. 1 1 Detta bibelstudium har legat i mina gömmor i många år och skrivet för min egen skull utan tidigare publicering. Skrivet utan datering men är troligen från 1990-talet