SL 3 LAGKUNSKAP BOK: LINNAINMAA&VÄISÄNEN 'LAGKUNSKAP FÖR GYMNASIET (Söderströms) Mål Ifråga om färdigheter är målet att studeranden skall kunna bevaka sina rättigheter och kunna underställa angelägenheter som berör henne själv myndigheternas behandling kunna handla sakligt och lagenligt och ifråga om kunskaper att studeranden skall förstå de centrala principerna i Finlands rättssystem och deras historiska rötter i huvuddrag känna de olika rättsområdena okt 5 19:39 okt 5 19:42 I kursen ingår många kapitel; RÄTTSORDNINGEN PERSONERS RÄTTSFÖRHÅLLANDEN (rättigheter och plikter) FAMILJEN (äktenskap, barnet, avvittring) KVARLÅTENSKAP (arv) LÖSÖREKÖP (konumentskyddslagen) BOSTAD (köpa, hyra) SKULDFÖRHÅLLANDEN ARBETSFÖRHÅLLANDEN BROTT OCH STRAFF RÄTTEGÅNG Dessutom borde man behandla offentlig förvaltning, förenings och företagsverksamhet ifall tiden räcker till. okt 5 19:49 1.ALLMÄNT OM JURIDIK OCH RÄTTSSYSTEMET Rättsordning Ett organiserat samhällsliv kräver egna spelregler, en RÄTTSORDNING, en helhet av rättsregler eller rättsnormer. En stor del av vår rätt är LAGAR som stiftats av riksdagen och republikens president tillsammans, förordingar som givits av presidenten samt beslut som givits av regeringen eller ministerierna. En hel lag eller förordning är en FÖRFATTNING medan en enskild paragraf är ett stadgande eller en bestämmelse. Många förfaranden i samhället klaras också av utan rättsnormer som uttrycks i lagar utan ordnas enligt gällande sed, t.ex. köbeteende. Medborgarnas rättsskydd förutsätter att man på förhand erhåller modeller för hur man skall gå till väga. Det andra målet med stadganden är att styra samhällsutvecklingen efter de värderingar som råder vilket förklarar varför lagstiftningen är en kontinuerlig process. Rättsordningen i en rättsstat är ett okränkbart normsystem, som medborgarna förutsett respektera. Rättsordningen kan knappast skapa absolut rättvisa för alla eftersom domstolarna har lämnats ett stort spelrum i att tillämpa lagen. Utöver lokala synsätt inverkar domarens livsuppfattning och värderingar på hur fallet avgörs (t.ex. skulle domen för sabotageverksamhet riktad mot pälsfarmare säkerligen variera mycket beroende på var rättegången skulle äga rum och vem som skulle vara domare). På grund av att det ofta uppkommer tolkningssituationer har man beslutat att den högsta rättsinstansen (HD) har till uppgift att bland annat fungera som prejudikatdomstol (Den amerikanska lagen omskrivs av den högsta domstolen genom prejudikat). okt 5 19:55 PRIVATRÄTT OCH OFFENTLIG RÄTT Vår rättsordning består i princip av två slags stadganden; PRIVATRÄTT Bestämmelserna reglerar huvudsakligen rättsförhållandena mellan samhällsmedlemmar (t.ex. familje och arvsrättsliga bestämmelser). OFFENTLIG RÄTT Berör offentliga samfund, stat, kommun och församlingar. Bestämmelserna gäller antingen samfundet och dess förhållande till ett annat offentligt samfund eller rättsförhållandet mellan samfundet och dess medlemmar (t.ex. skatteskyldighet eller värnplikt). Strafflagstiftningen är likaså en del av den offentliga rätten eftersom ett brott anses vara en handling som främst är riktad mot samhället. FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Medborgarna förutsätts känna till stadgandena i den gällande rätten (hur bra känner ni till lagen?) FINLANDS LAG Lagboken består av två delar. Dessa är indelade i avdelningar som innehåller författningar från samma rättsområde. Avdelningarna är vidare indelade i underavdelningar. Varje avdelning betecknas med en eller två bokstäver och varje författning med en siffra som används tillsammans med beteckningen för avdelningen t.ex. Äktenskapslagen Ci 13. Finlands lag finns även som CD rom som uppdateras tre gånger om året (men inte på svenska). EU Finlands rättsordning förändrades fr.o.m. 1995 då landet blev medlem i EU. GEMENSKAPSRÄTTEN (Community law) blev vid sidan av vår nationella rätt en del av vår rättsordning. Gemenskapsrätten har prioritet framom nationell rätt. Om en medlemsstats rättsregel står i strid med bestämmelserna i gemenskapsrätten så efterföljs den senare. Som fullvärdig medlem i EU deltar Finland i unionens lagstiftningsarbete. Unionens lagstiftande makt kan inte heller gälla vilket rättsområde som helst. Dess huvudsyfte är att främja medlemsstaternas gemensamma marknad. okt 5 19:55 okt 5 19:58 1
1.1. Juristyrket 1. JURIST allmän benämning på en person med juris kandidat, licentiat eller doktorsexamen (eller motsvarande utländsk examen. Det är dock inte en självklarhet att en person med utländsk examen skulle ha rätt att utöva sitt yrke i Finland). 2. ADVOKAT medlem i Finlands advokatförbund. För att godkännas måste man uppfylla vissa kriterier; EES medborgare 25 år, juristutbildning, 4 års arbete med juridiska uppgifter inget straffsregister ej försatt i konkurs ej domare (alltså ej i statlig eller kommunal tjänst) eller bolagsjurist 3. DOMARE tjänteman vid en domstol 4. JUSTITIERÅD domare i Högsta Domstolen. 5. REFERENDARIERÅD, JUSTITIESEKRETERARE föredraganden vid Högsta domstolen (föreslår men fattar inte beslut). 6. HOVRÄTTSRÅD hovrättsdomare. 7. HOVRÄTTSFISKAL föredragande i hovrätten. 8. LAGMAN chef vid tingsrätten. 9. TINGSDOMARE domare vid tingsrätten. DEN JURIDISKA SVARSTEKNIKEN Svaret skall bestå av tre element; 1) Norm skribenten skall redogöra för den på fallet tillämpliga rättsregeln t.ex. det straffsrättliga ansvaret. (ex. Den som olovligen tillägnar sig lös egendom som någon annan har i sin besittning skall för stöld dömas till böter eller fängelse i högst...) 2) Fakta en redogörelse för de för fallet relevanta fakta. (ex. Kalle har har tagit egendom som varit i någon annans besittning) 3) Slutsats konstaterar man hur saken skall avgöras. (ex. Således skall Kalle dömas för stöld) En välskriven dom skall motiveras på samma sätt. 10. VICEHÄRADSHÖVDING (varatuomari) en juris kandidat som arbetat ett år på en tingsrätt och där avgjort olika ärenden. 11. RÄTTSBITRÄDE/OMBUD för någon persons talan i rätten. Behöver inte vara jurist. Det finns inget tvång att anlita jurist när man skall föra sin talan i rätten. 12. HOVRÄTTSAUSKULTANT en jurist som avlagt domareden men inte slutfört auskulteringen. okt 5 20:00 okt 5 20:02 RÄTTSKÄLLELÄRAN Det finns regler som säger vilka s.k rättskällor som får användas som tolkningsmaterial och regler som säger hur normerna skall tolkas. En viktig princip i det västerländska rättssystemet är förusebarheten, därför finns det regler som säger dels ur vilka källor man skall och får ta information (rättskälleläran) när man avgör vilket innehåll en rättsnorm har, dels hur normerna skall tolkas (lagtolkning). De olika rättskällorna är följande: 1. Lag 2. Sedvana 3. Lagstiftarens avsikt 4. Domstolsavgöranden 5. Rättsjämförande argument 6. Rättshistoriska argument 7. Rättsdogmatiken 8. Teleologiska argument 9. Värderingar 10. Analogiargument okt 5 20:05 okt 5 20:10 Domstolarna i Finland ( s. 16 32) RÄTTEGÅNG Målen handläggs i regel vid de allmänna domstolarna. I de allmänna domstolarna behandlas tvistemål, brottmål och ansökningsärenden (exempel), Specialdomstolar, såsom arbetsdomstolen handlägger vissa, i lagen särskilt nämnda ärenden. Ett mål handläggs först vid en underrätt. De allmänna underrätterna är TINGSRÄTTERNA. Vilken tingsrätt som behandlar ärendet bestäms oftast av var svaranden bor eller var brottet ägt rum (eftersom ett brott alltid är riktat mot staten). Ändring söks i hovrätt (6 st.) och högsta domstolen. Tingsrätten verkar inom en domkrets, som består av en eller flera kommuner. Tingsrättens sammansättning beror på vilket slag av ärende som handläggs Det finns tre alternativ; a) en lagfaren domare som ordförande och tre nämndemän b) tre lagfarna domare, av vilka en är ordförande c) endast en lagfaren domare Nämndemännen är förtroendemän som utses av kommunfullmäktige. I nämndemanna sammansättning handläggs främst allvarliga brottsmål. I andra mål är tingsrätten beslutför i juristsammansättning. Ordföranden fungerar ensam som tingsrätt i mindre brottsmål och ansökningsärenden. Tingsrättens chef kallas lagman. De övriga lagfarna ledamöterna är tingsdomare. (se bilden s.18) TVISTEMÅL Vid tingsrätten handläggs tvistemål, brottmål och ansökningsärenden. Parterna i ett tvistemål är KÄRANDE och SVARANDE. Kärande anhängiggör ärendet genom en skriftlig STÄMNINGSANSÖKAN vid tingsrätten på svarandens hemort. Stämningsansökan omfattar tre huvudpunkter; a) kärandens krav och den dom käranden yrkar på b) omständigheterna käranden grundar sitt yrkande på c) bevis som han tänker lägga fram samt en förklaring vad han vill bevisa. okt 8 10:08 okt 8 10:54 2
lagkunskap,sl3[1].notebook Stämningsansökan skall innehålla alla kärandens krav, eftersom käromålet inte får ändras under processens gång. När stämningsansökan inkommer till tingsrättens kansli, blir ärendet anhängigt och förberedelsen börjar. Förberedelsen är i det första skedet skriftlig. Tingsrätten undersöker stämningsansökan och utfärdar därefter en stämning. I stämningen meddelas svaranden att ett käromål mot honom anhängig gjorts vid tingsrätten. Samtidigt uppmanas svaranden att inom utsatt tid ge sitt skriftliga svaromål på stämningen. Svaranden skall i sitt svaromål meddela om han medger eller bestrider käromålet. När svaranden bestrider käromålet helt eller delvis, skall han ange sina motiveringar och meddela vilka bevis han tänker framföra och vad han vill bevisa med dem. Ifall svaranden inte svarar på käromålet inom utsatt tid, kan domstolarna avkunna TREDSKODOM domen enligt kärandens krav om kravet inte är uppenbart grundlöst (vanligt i indrivningsärenden). November 12, 2008 Den skriftliga förberedelsen avslutas när svaranden ger sitt svaromål. Ifall det efter detta finns förutsättningar för förlikning försöker man hitta en kompromiss och ifall man är framgångsrik avslutas handläggningen här. Om svaranden i sitt svaromål bestridit käromålet är saken stridig. Då fortsätter handläggningen med en muntlig förberedelse, till vilken domstolen kallar parterna. Avsikten med det är att inför huvudförhandlingen utreda på vilka punkter parterna inte är överens och vilka bevis som kommer att framläggas. Samtidigt sonderar man ifall en förlikning är möjlig. Tredskodom kallas i svensk rätt </wiki/svensk_r%c3%a4tt> en dom </wiki/dom> som avkunnas mot någon som av tredska (motsträvighet, trots, trilska) underlåtit att exempelvis inkomma med svaromål </wiki/svarom%c3%a5l> eller att infinna sig okt 8 14:09 En skild huvudförhandling hålls på en dag som utsätts av tingsrätten. I tvistemål består domstolen i regel av en ordförande ensam. Förhandlingen är muntlig. Efter att käromålet och svaromålet framförts fortsätter rättegången med en diskussion, där parterna kompletterar och preciserar sina uppfattningar och genast tar ställning till motpartens påståenden. Ett vittnes skyldighet är att berätta sanningen. Ett vittne som ger falskt vittnesmål gör sig skyldig till mened och kan få ett strängt straff. Man kan inte vägra att vittna. Bara ett vittne som är partens make eller nära anhörig har rätt att vägra. Vid slutpläderingen framför parterna sina uppfattningar om bevisen och hur saken borde avgöras. Tingsrättens dom med sina motiveringar avkunnas i regel genast efter att handläggningen avslutats. okt 8 14:19 PERSONERS RÄTTSFÖRHÅLLANDEN Samhällets spelregler för den enskilda individen (se boken, ex. rättigheter). Rättigheter och förpliktelser dikterar en persons förhållande till omvärlden. Enligt Finlands rättsordning kan alla fysiska personer vara rättssubjekt eller innehavare av rättigheter och bärare av förpliktelser. Men även JURIDISKA PERSONER kan inneha rättigheter och förpliktelser. Med juridiska personer menar man bl.a. staten, kommunerna, församlingarna, föreningar, bolag, stiftelser, andelslag,aktiebolag m.m. okt 12 20:13 okt 8 14:15 BROTTMÅL Ett brottmål handläggs vid den domstol, inom vars område brottet har förövats. Rättegången förs mellan åklagare och den åtalade. Den som blivit föremål för brottet är närvarande i egenskap av målsägande. Åklagaren inleder rättegången med att i sin åtalsskrift yrka på straff. Härefter kan målsäganden meddela om han förenar sig med åtalet och framlägga sitt krav på att den skada brottet orsakat skall ersättas. Efter det får den åtalade svara på yrkandena. Han kan medge eller bestrida helt eller delvis. Rättegången fortsätter med vittnesförhör. Åklagaren är den som i första hand har bevisskyldighet. Den åtalade kan framlägga motbevis. I utslaget konstaterar rätten vilket brott den åtalade gjort sig skyldig till och fastställer straffet. Dessutom bestäms skadeståndet till målsäganden. Om utslaget är frikännande, förkastas åtalet och ersättningskraven. okt 8 14:24 RÄTTSFÖRMÅGA Fysiska och juridiska personer förmåga att ha rättigheter och förpliktelser. Fysiska personers rättsförmåga börjar vid födseln och avslutas vid döden. Under vissa förutsättningar kan en försvunnen person förklaras död av en domstol, varvid personens rättsförmåga upphör. Juridiska personers "föds" då de t.ex. införs i ett register och "dör" då de avförs ur samma register. okt 12 20:17 3
RÄTTSHANDLINGAR En rättshandling är en viljeförklaring, genom vilken rättigheter grundas, ändras eller upphävs. Ömsesidiga rättshandlingar kallas AVTAL (t.ex. köp, arbetsavtal) Rättshandlingen kan också vara en ensidig viljehandling (gåva, säga upp ett arbetsavtal). Giltiga rättshandlingar får utföras av en person som har RÄTTSHANDLINGSFÖRMÅGA (t.ex. myndighet) Det är viktigt att skilja mellan rättsförmåga och rättshandlingsförmåga (en minderårig kan t.ex. äga men får inte sälja). Rättssubjektens förmåga att själva vidta sådana åtgärder som kan ha rättslig betydelse. Beträffande juridiska personer är det enklare eftersom varje juridisk person som har rättsförmåga även har rättshandlingsförmåga. Omyndig är en person som inte har fyllt 18 eller omyndigförklarats av domstol (oförmåga att sköta sina egna ärenden). Domstolen utser då en förmyndare. Den omyndige bestämmer dock själv över det han förtjänat med eget arbete. Rättshandlingsförmåga är förmåga att utföra rättshandlingar. RÄTTSLIG ANSVARIGHET Ansvar för följderna av ens handlingar. Detta ansvar börjar före man uppnår rättsliog handlingsförmåga så att en omyndig kan t.ex. göras skadeståndsansvarig. Skadeståndslagen innehåller inte ens någon bindande nedre åldersgräns för en omyndig. En omyndig är också ansvarig för ett brott som han begår, med den begränsningen att straffbarheten inträder först vid 15 års ålder. Den som uppnått denna ålder kan straffas för brott. Tidigare avvek juridiska personers ansvarighet från fysiska personers därigenom att samfund inte var straffbara. Enligt den nya strafflagen kan även juridiska personer straffas (t.ex. böter för ett miljöbrott). okt 12 20:22 okt 12 20:23 OMYNDIGHET a) minderårig eller person som inte har fyllt 18. b) person som genom domstolsbeslut har förklarats omyndig. Domstolen utser då en förmyndare. En minderårigs förmyndare är hans vårdnadshavare eller föräldrar. Enligt lagen om förmynderskap tillåts även en omyndig handha vissa rättshandlingar; mindre uppköp på föräldrarnas uppmaning, han får bestämma över det han själv förtjänat, den som fyllt 15 får själv ingå och säga upp ett arbetsavtal. FULLMAKT en person med rättshandlingsförmåga överlåter åt någon annan att utföra en rättshandling. (Se boken s. 30) innehavare av fullmakten ges rätt att företräda fulmaktsgivaren individualiserad fullmakt fullmaktens uppgift framgår klart. Öppen fullmakt innehavaren representerar fullmaktsgivaren (ex. se boken s.30 31) Fullmakt kan inte alltid användas t.ex. vid ingången av äktenskap eller som vittne. okt 8 14:38 okt 12 20:29 AVTAL För ett avtal krävs två samstämmiga viljeförklaringar d.v.s ett anbud och ett godkännande. Ett avtal är bindande, även ett muntligt. Enda undantag är då det i köpeavtalet är stadgat att varan kan återlämnas inom en utsatt tid. De facto ingår vi en mängd avtal varje dag t.ex då vi köper något eller färdas någonstans (med kommunaltrafik). Trots att anbudet är bindande är det inte i kraft hur länge som helst. Anbudsgivaren bestämmer hur länge anbudet gäller. Det är viktigt att noggrannt läsa genom anbudsvillkor eftersom de kan innehålla villkor som är orimliga ur kundens synvinkel, de är ändå bindande då de undertecknats. I vår rätt råder AVTALSFRIHET vilket innebär att både fysiska och juridiska personer fritt får ingå avtal. Avtalsfriheten är dock i vissa fall begränsad. I lagen uttrycks det genom TVINGANDE REGLER, som avtalsparterna måste efterfölja. Den tvingande regeln finns ofta för att skydda den svagare avtalsparten. När det är förbjudet att avtala annorlunda än på ett bestämt sätt så kan inte den starkare avtalsparten utnyttja sin starkare position. Vanligen är ingående av avtal formfritt men detta gäller inte alla avtalstyper. Men ifall det i lag finns reglerade formkrav måste de följas för att avtal skall vara giltiga. Fastighetsköp eller arrendeavtal måste ingås skriftligen. Köpebrevet måste undertecknas i närvaro av offentligt vittne medan arrendeavtal inte kräver vittnens närvaro. Man kan använda sig av ombud vid ingående av avtal (kräver fullmakt). okt 19 20:32 okt 19 20:33 4
lagkunskap,sl3[1].notebook En ytterligare förutsättning för ett giltigt avtal är att det inte finns någon så kallad ogiltighetsgrund 1) Brist på rättshandlingsförmåga, vanligtvis myndighet samt att personen inte är satt under förmynderskap. Undantaget är att personer över 15 år får förvalta det han tjänat på eget arbete. 2) Tvång 3) Svikligt förledande, motparten har informerat felaktigt. 4) Ocker, ifall någon har utnyttjat annans "trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning i förhållande till honom". 5) Tro och heder, omständigheterna lagvidriga. 6) Förklaringsmisstag, ifall det skett ett skrivfel och motparten (försäljaren) måste ha insett att det är ett skrivfel. okt 19 20:38 1) INGÅENDE AV ÄKTENSKAP Enligt gällande äktenskapslag (1987) är äktenskapsåldern för både kvinnor och män 18 år. Justitieministeriet kan dock av särskilda skäl bevilja en person under 18 år tillstånd att gifta sig sedan ministeriet erhållit vårdnadshavarens samtycke. Förlovning är inte längre förknippad med några rättsverkningar men innan ett äktenskap kan ingås undersöker myndigheterna om det existerar några hinder mot ett äktenskap (hindersprövning) såsom nära släktskap (Äktenskap kan inte ingås i rakt nedstigande eller uppstigande led. okt 20 10:54 Vigseln är en formbunden rättshandling. Parterna skall vara samtidigt närvarande och svara jakande på frågan om de vill ingå äktenskap med varandra. Vigseln förrättas i närvaron av vittnen. Den som förrättar borgerlig vigsel är skyldig att förrätta vigsel oberoende av var de förlovade har sin hemkommun eller till vilket religiöst samfund de hör. Som gemensamt släktnamn kan makarna anta det släktnamn som någondera av dem hade som ogift. Det är också möjligt att använda sitt släktnamn tillsammans med det tidigare släktnamnet. Makarna är sinsemellan likställda. Äktenskapet upplöses när den ena maken dör eller dödförklaras eller då makarna döms till äktenskapsskillnad. okt 20 10:59 November 12, 2008 Ifall man är berusad vid ingåendet av ett avtal så kan avtalet möjligtvis ogiltigförklaras medan berusning ALDRIG är en förmildrande orsak i straffrätt. På grund av motpartens väsentliga avtalsbrott kan man häva avtalet. Dessutom kan den som häver avtalet vara berättigad till skadestånd om han lidit skada. Det krävs ett väsentligt avtalsbrott för att ett avtal skall hävas. Vid långvariga avtal (hyres, arbetsavtal) finns det en möjlighet att uppsäga avtalet (oftast tidsbestämt) Uppsägningen innebär att avtalsparten kan avvekla avtalet utan att behöva åberopa avtalsbrott. okt 19 20:42 Förlovning är inte längre förknippad med några rättsverkningar men innan ett äktenskap kan ingås undersöker myndigheterna om det existerar några hinder mot ett äktenskap (hindersprövning) såsom nära släktskap (Äktenskap kan inte ingås i rakt nedstigande eller uppstigande led. Kusiner får gifta sig med varandra men inte halvsyskon) eller i kraft varande äktenskap. Detta sker antingen i församlingen eller befolkningsregistret, där mannen och kvinnan är införd. Enligt den nya äktenskapslagen från den 1.9.97, skall utlänningar inlämna ett av främmande stats behöriga myndighet utfärdat intyg för prövning av hinder mot det äktenskap som skall ingås. Efter utförd hindersprövning kan vigsel förrättas, antingen kyrkligt eller borgerligt (man kan också välsignas i kyrkan efter en borgerlig vigsel). Vigselförrättaren måste förvissa sig om att hindersprövningen har utförts och den får inte vara äldre än fyra månader. okt 20 10:56 EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN Enligt principen om EGENDOMSÅTSKILLNAD innehar vardera parten i ett äktenskap privat egendom (den egendom man förvärvat före eller under äktenskapet). Dessutom förvärvar man vanligen gemensam egendom såsom bostad eller lösöre. Ifall man inte kommit överens om någon delningsgrund anser man då att bägge parter äger hälften. MEN Då man ingår ett äktenskap erhåller man samtidigt giftorätt till den andras egendom (i regel hälften av boets behållning vid äktenskapets upplösning). Man betraktar äktenskapet som ett slags samföretag. okt 20 11:01 5
Under äktenskapet innebär detta i praktiken att man har en förpliktelse att vårda egendomen i.o.m att den man är gift med har giftorätt till egendomen. Utanför giftorätten faller egendom som maken fått som gåva eller testamente, ifall överlåtaren har bestämt att den andra maken inte har giftorätt i egendomen. Makar kan även utesluta giftorätt till egendom genom att upprätta ett äktenskapsförord. Förordet kan gälla antingen viss eller all egendom (måste uppgörasskriftligt och bevittnas av två ojäviga vittnen). För att träda i kraft bör äktenskapsförordet lämnas in till tingsrätten (på någonderas hemort) Äktenskapet begränsar i vissa fall makens rätt att förfoga över sin enskilda egendom. Det gemensamma hemmet får inte överlåtas, säljas eller hyras ut utan båda parters samtycke (detta gäller också bostadslösöre, arbetsredskap eller lös egendom som är avsedd för makens eller barnens personliga bruk). Makarna har inte heller rätt att som gåva ge den andra en betydande del av sin egendom. Detta stadgande skyddar makens fodringsägare. Vardera maken är ensam ansvarig för den skuld som han eller hon har skaffat före eller under äktenskapet. Därför kan t.ex. hustruns egendom inte utmätas för mannens skulder. Makarna har också vanligen gemensam skuld som de ansvarar för solidariskt. Detta kan vara en skuld som de tillsammans har skaffat sig men hit räknas också s.k underhållsskuld; kreditköp av varor och tjänster för familjens underhåll. Äktenskapslagens stadganden om underhåll tryggar makens rätt att få underhåll av den andra maken. Efter en skilsmässa kan den ena maken vara i behov av underhållsbidrag. Bidragets storlek kan makarna komma överens om eller så ålägger en domstol den ena att betala underhållsbidrag. okt 20 11:05 okt 22 10:10 UPPLÖSNING AV ÄKTENSKAPET Makarna har rätt till skilsmässa efter en viss betänketid. Ansökan om skilsmässa kan göras av makarna gemensamt eller av den ena maken och man behöver inte motivera varför man vill upplösa äktenskapet såsom tidigare var fallet. Efter att ansökan lämnats in skall en 6 månaders lång betänketid förflyta. Efter att betänketiden har löpt ut skall domstolen döma till äktenskapsskillnad om de tillsammans eller den ena yrkar på det. Yrkandet måste framställas inom ett år från betänketidens början. Domstolen kan samtidigt ta ställning till vilkendera som får bo kvar i det gemensamma hemmet. Utan ovan nämnda 6 månaders betänketid har makarna rätt till omedelbar äktenskapsskillnad, om de utan avbrott har bott åtskils de två senaste åren. Ifall makarna inte kommer överens om hur vårdnaden av barnen skall skötas så är det domstolens sak att komma fram till ett beslut i frågan (gäller också umgängesrätten). okt 22 10:15 okt 22 10:17 Så kallad AVVITTRING (delning) av egendomen kan verkställas. Avvittring förrättas i samband med att äktenskapet upplöses och innebär att makarnas egendom åtskils och makarnas giftorätt i varandras egendom träder i kraft. Ifall äktenskapet upplösts p.g.a den ena makens död så är det dennas arvingar som är den andra parten vid avvittringen. Avvittring skall förrättas ifall an make eller en avliden makes arvinge kräver det. Avvittringen går i praktiken till så att vardera makens egendom och skulder förtecknas (detta gäller inte egendom eller skuld som genom äktenskapsförord är någonderas privata). Av makarnas gemensamma egendom och skuld beaktas hälften för vardera maken. Därefter beräknas vardera makens nettoegendom (skillnaden mellan tillgångar och skulder). Makarnas sammanlagda nettoegendom divideras med två och kvoten utgör värdet på vardera makens giftorättsandel. Om detta värde är större än makens nettoegendom, har maken rätt att erhålla skillnaden som utjämning av den andra maken. Givaren får bestämma hur utjämningen skall erläggas. Se s.68 Det finns ett viktigt undantag från skyldigheten att erlägga utjämning, nämligen när avvittring förrättas efter den ena makens död. Här säger lagen att den efterlevande maken inte är skyldig att överlåta egendom till den avlidne makens arvingar okt 22 10:20 okt 22 10:24 6
I äktenskapslagen finns även bestämmelser om jämkning av avvittring. Jämkningsstadgandena gör det möjligt att åstadkomma ett skäligt avvittringsresultat i synnerhet då äktenskapet varit kortvarigt och likadelning av makarnas egendom skulle leda till ett oskäligt resultat. Likaså gör stadgandena möjligt att i vissa fall eliminera oskäligheter som kan uppkomma när en avsevärd del av den ena makens egendom har undandragits giftorätt genom t.ex äktenskapsförord. Ifall makarna inte kan enas om avvittring, förrättas den av skiftesman som utses av domstolen. Eftersom det saknas lagstiftning om samboende kan detta medföra tråkiga överraskningar då ett förhållande upphör. Ingendera parten har t.ex. giftorätt i den andras egendom utan vardera behåller sin egendom. Någon arvsrätt föreligger inte heller, för det måste man i så fall upprätta ett testamente. SAMBOENDE Samboende regleras inte i en särskild lag, och man tillämpar inte heller äktenskapslagen. Samboende har ingen juridisk rätt i varandras egendom okt 22 10:27 okt 22 10:30 REGISTRERING AV PARTNERSKAP Personer av samma kön kan registrera sitt partnerskap i Finland. Före registreringen måste man ta reda på om det finns eventuella hinder som motsvarar äktenskapshinder. Partnerskap kan registreras i tingsrätten eller magistraten och i kyrkan kan man erhålla välsignelse. Räätsverkningarna av en registrering är i det närmaste samma som för äktenskap. På ett regitrerat partnerskap tillämpas t.ex giftorätt och bestämmelser om makes rätt till arv men namnlagen tillämpas inte utan man behåller sina gamla namn. I praktiken kan parterna få gemensamt efternamn genom att den ena parten ändrar sitt efternamn. Det är inte heller möjligt för parterna att adoptera varandras barn. Uppgift: Vera och Ville har skilt sig. Räkna ut hur avvittringen skall förrättas utgående från uppgifterna nedan: Makarnas gemensamma egendom uppgår till 160 000e och deras gemensamma skulder till 38 000 e. Ville äger en motorbåt vars värde är 40 000 e och som han skaffat genom att ta ett lån i sitt namn på 16 000 e. Vera äger en bil vars värde är 15 000 e. Vera äger dessutom en skogstomt som är värd 150 000 e. Hon har fått den i gåva av sin farbror som bestämde att Ville inte har giftorätt i tomten. VR tvingade att ge 'familjerabatt' åt homosexuellt par med barn. okt 22 10:31 okt 23 08:42 7