för investeringar som främjar miljövård MOTIVERING

Relevanta dokument
1992 rd - RP 40 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1.2. Objekt f'ör beviljande av räntestödslån

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 15 lagen om statens säkemetsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 210/2008 rd. endast i lagen om statens specialfinansieringsbolags

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

1992 rd - RP 281. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av lagen om källskatt på ränteinkomst

l. Nuläge och föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 121/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

l. Nuläge sionsskyddscentralens egentliga verksamhet kan användas till finansiering av

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 126/2012 rd. Det föreslås att lagen om statskontoret ändras. Propositionen hänför sig till budgetproposi-

RP 205/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 161/1997 nl PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd- RP 48. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen angående stämpelskatt

RP 126/2007 rd 2008.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1. Nuläget och de föreslagna ändringarna

RP 254/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

export- och fartygskrediter enligt vilken bolaget Dessutom förutsätts att till lagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 92/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 8 i lagen om Kommunernas garanticentral

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

1992 rd - RP 287. införande av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

O y rd - RP 246. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till Jag om skattelättnader för bolagen Scopulus Oy, Solidium Oy och Sponda

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1994 rd - RP 103. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av patentlagen

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 155. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

penning som bestäms enligt sjukförsäkringslagen.

RP 174/1998 rd MOTIVERING

RP 150/2004 rd. I denna proposition föreslås att de bestämmelser

för nedsättning av annuiteten

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.

RP 219/2004 rd. I denna proposition föreslås det att varumärkeslagen

1992 rd- RP 197 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 205/2008 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. Nuläget I propositionen ingår förslag till sådana

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 22/2010 rd. I denna proposition föreslås en sådan ändring av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 lagen om skattelättnader för gravt handikappade företagare

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 110/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 18/1995 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

RP 71/2008 rd. tillämpas på övriga tjänster inom försvarsmakten och inte bara på militära tjänster. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

av europeiska ekonomiska intressegrupperingar. utländska sammanslutningar beskattas på delägarnivå.

RP 150/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för nyskiften

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 151/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

RP 130/2009 rd. Lagen om alterneringsledighet, som varit i kraft för viss tid, upphör att gälla den 31 december

RP 112/1996 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 151/2006 rd. Regeringen föreslår ändringar i lagen om statens specialfinansieringsbolag och lagen om statsgarantifonden. Syftet är att Finnvera

RP 276/2006 rd. I propositionen föreslås att giltighetstiden. om temporär ändring av 4 a lagen om utländska värdepappersföretags

RP 179/2014 rd. gemensamma stödtjänster som Statskontoret för tillfället producerar för resten av statsförvaltningen.

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd

RP 193/1998 ni PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Kommunernas garanticentral

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 202/2005 rd. räntor på s.k. oreglerade fordringar inte räknas som skattepliktig inkomst vid beskattningen

2. Föreslagna ändringar

RP 47/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 i lagen om överlåtelseskatt

1992 rd - RP 102 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 164/2016 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017.

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland

Transkript:

993 rd - RP 26 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av l a och 5 lagen om statsgarantier och exportgarantier för investeringar som främjar miljövärd PROPOSIDONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om statsgarantier och exportgarantier för investeringar som främjar miljövård ändras så att statsgaranticentralen av särskilda skäl, med stöd av en fullmakt som statsrådet ger, skall kunna bevilja statsgarantier och exportgarantier för en utländsk miljövårdsinvestering också då en risk som sammanhänger med fmansieringen eller det land som är föremål för investeringen är större än normalt eller då garantin beviljas på villkor som avviker från de vanliga med hänsyn till riskprövningen. Som maximigräns för ansvarigheten för dessa specialgarantier föreslås 500 milj. mk. Samtidigt föreslås en teknisk ändring i lagens stadgande om fullmakten att bevilja garantier, till den del som gäller beräkningen av en kredit i utländskt mynt. Lagen avses träda i kraft så snart den har antagits och blivit stadfäst. MOTIVERING l. Nuläge och föreslagna ändringar Enligt lagen om statsgarantier och exportgarantier för investeringar som främjar miljövård (60973) kan statsgaranticentralen bevilja statsgarantier och exportgarantier för miljövårdsinvesteringar både inom landet och utomlands, på så sätt att det sammanlagda beloppet av obetalda garantikrediter får samtidigt vara högst 3 000 milj. mk. Enligt l a, som fogats tilllagen den l maj 99, kan garanticentralen ge statsgarantier och exportgarantier också för finansiering av investeringar utomlands som i betydande grad förbättrar situationen för miljön i Finland, dvs. utländska miljövårdsinvesteringar. Det viktigaste syftet med lagändringen var att möjliggöra sådana miljövårdsinvesteringar i områden i närheten av gränsen mellan Finland och Sovjetunionen som kunde minska utsläpp av t.ex. svavel, kväve och tungmetaller. I det skede då lagförslaget bereddes och behandlades i riksdagen var Sovjetunionen en enhetlig stat, dit också Baltikum hörde. Efter det lagen trädde i kraft har Sovjetunionen upplösts. Det ekonomiska läget och förmågan att sköta skulder har på ett avgörande sätt försvagats i de stater som har efterträtt det forna Sovjetunionen. Omvälvningarna i politik, ekonomi och lagstiftning har ökat de risker som är förenade med projekt i dessa stater. När statsgarantier och exportgarantier beviljas för utländska miljövårdsinvesteringar skall en sådan bevillningspolitik iakttas som motsvarar den som tillämpas på de exportgarantier som ges med stöd av lagen om exportgaranti (479/62). I det nuvarande läget anser sig direktionen för statsgaranticentralen kunna bevilja garantier för projekt i Ryssland och Baltikum endast vid risktagning som stöder sig på 2 a 2 mom. (2492) lagen om exportgaranti. Enligt 2 a 2 mom. lagen om exportgaranti kan statsrådet på framställning av garanticentralen bevilja den en maximigräns för ansvarigheten i fråga om ett enskilt land, om förlustrisken vid export till landet i fråga är större än normalt. Lagen om statsgarantier och exportgarantier 339T

2 993 rd - RP 26 för investeringar som främjar miljövård ger inte möjligheter till motsvarande förfarande. I regeringens proposition med förslag tilllag om ändring av lagen om statsgarantier åt industrin för investeringar i miljövård (RP 3990 rd) konstateras att vedertagen praxis inom garanticentralen bör iakttas vid prövningen av krav på säkerheter för statsgarantier, exportgarantier och motgarantier. I praktiken betyder detta att garanticentralen förutsätter som säkerhet för en garanti de bästa möjliga motsäkerheter som står till buds med beaktande av de begränsningar som råder i fråga om det utländska miljövårdsprojektet eller det land som är föremål för exporten. Exempel på sådana motsäkerheter är borgen av Ryska Federationen och Sovjetunionens utrikeshandelsbank (Vnesheconombank) samt ett arrangemang med spärrat konto. I sitt betänkande om regeringspropositionen (StaUB 0990 rd) ansåg statsutskottet emellertid det vara nödvändigt att fullständigt täckande och betryggande motsäkerheter krävs då statsgarantier och exportgarantier beviljas enligt lagen. Detta krav kan inte ställas i Ryssland eller de baltiska länderna på grund av de pågående förändringarna i deras ekonomiska system och lagstiftning, och garanticentralen har därför tills vidare inte kunnat bevilja miljövårdsgarantier för projekt som genomförs utanför Finlands gränser. statsgaranticentralen har fått garantiansökningar och ett rikligt antal förfrågningar som gäller miljövårdsprojekt som riktar sig till Ryssland och Baltikum. Miljöministeriet har understött ungefår 20 projekt i Ryssland och de baltiska länderna. Dessutom diskuteras understöd till ett flertal andra projekt. Det kan beräknas att en del av projektutredningarna kommer att leda till garantiansökan. Därför borde statsrådet genom lagen ges möjlighet att under liknande förutsättningar som enligt lagen om exportgarantier pröva miljövårdsprojekt som skall genomföras i Finlands närområden. Det föreslås följaktligen att ett nytt 2 mom. skall fogas tilllagens l a och att garanticentralen enligt detta moment skall kunna bevilja statsgarantier och exportgarantier med stöd av en fullmakt som statsrådet har gett av särskilda skäl, också då en risk söm sammanhänger med en utländsk miljövårdsinvestering, med finansieringen av den eller med det land som är föremål för miljövårdsinvesteringen är större än normalt eller då garanti beviljas på villkor som avviker från de vanliga med hänsyn till risk prövningen. statsrådets uppgift vore att bedöma om det i fråga om något visst område finns behov att avvika från den normala riskprövningen eller normala villkor när miljövårdsinvesteringar garanteras. Avsikten är att statsrådet, på en framställning som handels- och industriministeriet gör utgående från ett förslag av statsgaranticentralens direktion, skall definiera de områden för vilkas del det är motiverat att använda fullmakten enligt det föreslagna 2 mom. i l a. Innan handels- och industriministeriet gör sin framställning skall ministeriet begära utlåtanden om den av miljöministeriet, finansministeriet och utrikesministeriet samt av andra som det anser vara nödvändiga. statsrådets beslut skall basera sig närmast på miljöpolitiska synpunkter. I samband med detta skall statsrådet, på en framställning som handels- och industriministeriet gör utgående från ett förslag av garanticentralens direktion, fastslå en maximigräns för specialansvaret i fråga om statsgarantier och exportgarantier som beviljas för miljövårdsprojekt i de definierade områdena. Efter detta fattar statsgaranticentralen inom ramen för sina fullmakter de enskilda besluten om garantering av projekt, enligt sedvanlig beslutspraxis. Målet är att åstadkomma ett förfarande där behandlingen av statsgarantier och exportgarantier för utländska miljövårdsinvesteringar kan motiveras med omständigheter som har att göra med situationen för miljön och med återbetalningen av krediterna. Efter ändringen kan statsgaranticentralen bevilja exportgarantier och statsgarantier för utländska miljövårdsprojekt t.ex. då den maximigräns för ansvarigheten som reglerar garanticentralens risktagning i fråga om det aktuella landet är begränsad och det på grund av miljöomständigheter ändå anses vara viktigt att en tilläggsrisk tas. Ändringen möjliggör också specialsäkerhetsarrangemang som inte är förenliga med garanticentralens normala risktagningspolitik. Som maximigräns för ansvarigheten i fråga om dessa specialgarantier föreslås 500 milj. mk. Kraven på motsäkerhet skall i mån av möjlighet sammanfalla med dem som ställs då riskprövningen tillåter att statsgaranti eller exportgaranti beviljas för en utländsk miljövårdsinvestering utan särskild fullmakt av statsrådet. Meningen är att bästa möjliga till

993 rd - RP 26 3 buds stående motsäkerheter skall eftersträvas med beaktande av de begränsningar som råder i fråga om varje enskilt utländskt miljövårdsprojekt och målområde. Det är emellertid inte möjligt att få sådana fullständigt täckande och betryggande motsäkerheter som riksdagens statsutskott förutsätter. Finlands Bank har meddelat att den från och med den 8 september 992 i stället för köpoch säljkurser noterar enbart medelkurserna för valutor. Det föreslås därför att 5 i lagen skall ändras också så, att beloppet av en utländsk kredit beräknas enligt den medelkurs som Finlands Bank har fastställt för den tidpunkt då statsgarantin eller exportgarantin beviljades. 2. Propositionens verkningar De föreslagna ändringarna beräknas inte ha några betydande verkningar i fråga om statsgaranticentralens organisation. Ändringarna medför inte heller något behov att utöka personalen. statsgaranticentralens garantiansvarighet för garantier som givits för inhemska miljövårdsprojekt och som beviljats med stöd av lagen uppgick den 30 september 993 till ca 420 milj. mk och offertansvarigheten vid samma tidpunkt till ca,9 milj. mk. I garantiersättningar har garanticentralen med stöd av lagen betalat sammanlagt ca 2,2 milj. mk. Garantier enligt l a 2 mom. skall beviljas i situationer där garanticentralens riskbedömning inte ensam talar för risktagning i fråga om det aktuella landet. De exportgarantier och statsgarantier som beviljas med stöd av en fullmakt som statsrådet ger är därför förenade med exceptionellt stora risker. Det kan beräknas att tilläggsrisktagningen till en början ökar inkomsterna av garantiavgifter. Förluster som blir verklighet ökar naturligtvis också ersättningsutgifterna. Ä ven därför föreslås det att tilläggsrisktagningen i fråga om ett enskilt område skall underkastas särskild prövning av statsrådet. Den garantiavgift som statsgaranticentralen uppbär föreslås bli bokförd på ett eget konto. Dessa inkomster skall i första hand användas till att betala ut eventuella ersättningar. Om de influtna medlen inte räcker till för att täcka ersättningsutgifterna skall underskottet täckas genom en fondöverföring från statsbudgeten. Garanticentralen skall, separat från sin övriga garantiverksamhet, följa de avgifter, ersättningar och ansvarigheter som hänför sig till dessa statsgarantier och exportgarantier. 3. Beredningen av propositionen Propositionen baserar sig på ett initiativ av statsgaranticentralen och den har beretts som tjänsteuppdrag vid handels- och industriministeriet Utlåtande om propositionen har begärts av finansministeriet, miljöministeriet och utrikesministeriet. Miljöministeriet och utrikesministeriet tillstyrkte propositionen. Finansministeriet ansåg i sitt utlåtande att specialrisktagningen i samband med miljövårdsgarantier bör begränsas till högst 500 milj. mk. 4. Ikraftträdande Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt efter att den har antagits och blivit stadfäst. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:

4 993 rd - RP 26 Lag om ändring av l a och 5 lagen om statsgarantier och exportgarantier för investeringar som främjar miljövård I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 3 juli 973 om statsgarantier och exportgarantier för investeringar som främjar miljövård (609/73) 5, sådan den lyder i lag av den 5 april 99 (636/9), och fogas till l a, sådan den lyder i nämnda lag av den 5 april 99, ett nytt 2 m om. som följer: l a De statsgarantier och exportgarantier som avses i l mom. kan med stöd av en fullmakt som statsrådet av särskilda skäl har givit beviljas också när en risk som sammanhänger med en utländsk miljövårdsinvestering, med finansieringen av den eller med det land som är föremål för investeringen är så stor att garanti inte kan beviljas inom garanticentralens normala riskprövning eller när garanti beviljas på villkor som avviker från de vanliga med hänsyn till riskprövningen. 5 Beloppet av obetalda garantikrediter får samtidigt vara sammanlagt högst 3 000 miljoner mark exklusive räntor och andra prestationer som eventuellt skall betalas utöver kapitalet. Garantiansvarigheten för de garantier som nämns i l a får dock uppgå till högst 500 miljoner mark. Motvärdet av kredit i utländskt mynt beräknas härvid enligt den medelkurs som Finlands Bank noterat för valutan i fråga när garantin beviljades. Denna lag träder i kraft den 99. Helsingfors den 29 oktober 993 Republikens President MAUNO KOIVISTO Handels- och industriminister Seppo Kääriäinen

993 rd - RP 26 5 Lag om ändring av l a och 5 lagen om statsgarantier och exportgarantier för investeringar som främjar miljövård Bilaga I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 3 juli 973 om statsgarantier och exportgarantier för investeringar som främjar miljövård (60973) 5, sådan den lyder i lag av den 5 april 99 (636/9), och fogas till l a, sådan den lyder i nämnda lag av den 5 april 99, ett nytt 2 mom. som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse l a De statsgarantier och exportgarantier som avses i J mom. kan med stöd av en fullmakt som statsrådet av särskilda skäl har givit beviljas också när en risk som sammanhänger med en utländsk miljövårdsinvestering, med finansieringen av den eller med det land som är föremål för investeringen är så stor att garanti inte kan beviljas inom garanticentralens normala riskprövning eller när garanti beviljas på villkor som avviker från de vanliga med hänsyn till riskprövningen. 5 Beloppet av obetalda garantikrediter får samtidigt vara sammanlagt högst 3 000 miljoner mark exklusive räntor och andra prestationer som eventuellt skall betalas utöver kapitalet. Motvärdet av kredit i utländskt mynt beräknas härvid enligt den försäljningskurs som Finlands Bank noterat för valutan i fråga när garantin beviljades. 5 Beloppet av obetalda garantikrediter får samtidigt vara sammanlagt högst 3 000 miljoner mark exklusive räntor och andra prestationer som eventuellt skall betalas utöver kapitalet. Garantiansvarigheten för de garantier som nämns i J a får dock uppgå till högst 500 miljoner mark. Motvärdet av kredit i utländskt mynt beräknas härvid enligt den medelkurs som Finlands Bank noterat för valutan i fråga när garantin beviljades. Denna lag träder i kraft den 99.