Ekonomiskt bistånd Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2013-06-05 av Kommunstyrelsen 68 Senast reviderad - Detta dokument gäller för Individ- och familjeomsorgen Giltighetstid Tills vidare Dokumentansvarig Individ- och familjeomsorgschef Dnr 2013-204
2(44)
3(44) Innehållsförteckning 1. ALLMÄNT OM EKONOMISKT BISTÅND... 7 Socialtjänstlagen (SoL)... 7 Beslutsnivåer/delegation... 8 Individuell behovsprövning... 9 2. FÖRSÖRJNINGSSTÖD... 9 Riksnorm... 9 Förhöjning av normen... 10 Kosttillägg... 10 Övrigt försörjningsstöd - i förekommande fall och till skälig kostnad... 10 Boendekostnader... 11 Hyresrätt lägenhet... 11 Bostadsrätt eller egen fastighet... 12 Andrahandsboende... 13 Inneboende... 13 Delad lägenhet... 13 Vuxet hemmaboende barn... 13 Förälder boende hos barn... 13 Övriga boendeformer... 14 Ungdom under 21 år utan egna inkomster som tecknat hyresavtal... 14 Avgift vid sjukhusvård... 14 Reducerat bistånd... 14 Umgängeskostnader... 15 Bistånd vid institutionsvistelse... 15 Kläder och skor... 16 Kostnader i samband med bostad... 16 Utlandsvistelse... 16 3. BISTÅND LIVSFÖRING I ÖVRIGT... 16 Advokat... 16 Anhörigs sjukdom och död... 17 Begravningskostnad... 17 Resa till begravning... 17 Flyttkostnader... 18 Flytt från annan kommun... 18 Färdtjänstavgift... 18
4(44) Glasögon eller kontaktlinser... 18 Hemtjänstavgift... 19 Hemutrustning... 19 Läkarvård och medicin... 20 Magasineringskostnad... 20 Rekreation... 20 Återföreningsresor- till flykting... 21 Återvandringsresor- till flykting... 21 Skulder... 21 Spädbarnsutrustning... 22 Stämpelavgifter... 22 Tandvård... 23 Akut tandvård... 23 Nödvändig tandvård... 23 Tekniska hjälpmedel... 23 Telefonabonnemang... 24 Tvättmaskin... 24 4. GRUPPER AV SÖKANDE... 24 Personer 65 år och äldre... 24 Arbetssökande... 24 Handlingsplan... 25 Unga arbetssökande... 25 Företagare eller personer med fria yrken... 25 Inskrivna för kriminalvård, rättspsykiatrisk vård, etc.... 26 Personer med elektronisk övervakning, s.k. fotboja... 26 Inskrivna för vård eller behandling... 26 Studerande... 27 Ungdomar under 21 år som studerar på gymnasium... 27 Vuxenstuderande... 27 Kurslitteratur... 28 Bistånd till studerande under studieuppehåll... 28 Sjukskrivna... 28 EU-medborgare... 29 Utländska medborgare... 29 Utan uppehållstillstånd... 29 Med uppehållstillstånd... 30
5(44) 5. HANDLÄGGNINGSRUTINER M.M.... 31 Allmänt... 31 Ansökan... 31 Dokumentation... 31 Barnperspektivet... 31 Kontroller... 32 Identitet och vistelse... 32 Arbetssökande... 33 Inkomster... 33 Tillgångar... 33 Inkomstberäkning... 33 Överskjutande inkomst från tidigare månader... 34 Arbetsinkomst för skolungdomar... 35 Tillgångar... 35 Bil... 35 Bilkostnader... 36 Fastighet/Fritidshus... 36 Bankmedel, aktier, obligationer... 36 Bosparande... 36 Pensionssparande... 36 Barns inkomster och tillgångar... 37 Utgifter... 37 Underhållsskyldighet gentemot barn... 37 Hushållstyper... 37 Sammanboende med hushållsgemenskap... 37 Gifta men ej sammanboende... 38 Gymnasiestuderande ungdom... 38 Inneboende... 38 Underårig som bildat familj... 38 Hushåll med underåriga barn... 39 Hushåll där barn bor växelvis hos föräldrarna... 39 Bistånd till barn och ungdom vid övergång från yngre till äldre åldersgrupp... 39 Avslagsbeslut och överklagande... 39 Återkrav och återsökning av beviljat ekonomiskt bistånd... 39 Återsökning hos försäkringskassan... 40 Formella krav vid återsökning... 40
6(44) Handläggning av återsökning... 40 Återkrav enligt SoL... 40 Återkrav enligt 9 kap. 2, första stycket, SoL... 41 Handläggning - förskott på förmån eller ersättning... 41 Återkrav enligt 9 kap. 2, andra stycket, SoL... 42 Handläggning bistånd enligt 4 kap. 2 med villkor om återbetalning... 42 Återkrav enligt 9 kap. 1... 42 Handläggning - felaktigt utbetalt bistånd... 42 Ersättningstalan... 43 Kraveftergift... 43 Utredning om misstänkt bedrägeri... 43 Utbetalning m.m.... 44
7(44) 1. ALLMÄNT OM EKONOMISKT BISTÅND Detta dokument innehåller riktlinjer för ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. Det vill säga försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt. Dokumentet ska vara ett hjälpmedel för socialsekreterarens dagliga arbete med försörjningsstöd. Socialtjänstlagen (SoL) De paragrafer i socialtjänstlagen som specifikt berör rätten till ekonomiskt bistånd lyder enligt följande: 4 kap. 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialtjänsten för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes resurser att leva ett självständigt liv. 4 kap. 2 Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. 4 kap. 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för: 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 skall i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar rörande olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl till detta. 4 kap. 4 Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och 1. inte har fyllt 25 år, eller 2. har fyllt 25 år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser eller 3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd. Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden skall samråda med länsarbetsnämnden innan beslut fattas enligt första stycket.
8(44) 4 kap. 5 Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten. 9 kap. 1 Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 utgetts obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om någon i annat fall än vad som avses i första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. 9 kap. 2 Socialnämnden får, i andra fall än vad som avses i 1, återkräva bistånd som den enskilde har erhållit enligt 4 kap. 1 endast om det lämnats 1. som förskott på en förmån eller ersättning 2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller 3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster eller tillgångar. Har ekonomisk hjälp lämnats i annat fall än vad som avses i 4 kap. 1, får socialnämnden återkräva hjälpen, om den getts under villkor om återbetalning. Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgift om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde. 9 kap. 3 Vill socialnämnden föra talan om ersättning som enskild inte återbetalar frivilligt för ekonomisk hjälp som avses i 1 eller 2 eller för kostnader som kommunen har haft enligt 8 kap. 1 första eller andra stycket, skall talan väckas hos förvaltningsrätten inom tre år från det att kommunens kostnader uppkom. Talan väcks vid den förvaltningsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt. Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket. 9 kap. 4 Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldighet som avses i 1 och 2 och i 8 kap. 1 första och andra styckena. Beslutsnivåer/delegation Styrs av till envar tid gällande delegationsordning för Hjo kommun.
9(44) Individuell behovsprövning Hjo kommuns övergripande mål i arbetet med ekonomiskt bistånd är att varje hushåll så snart som möjligt blir oberoende av bistånd eller minskar sitt bistånd så mycket som möjligt genom att gå över till annan försörjning. Handläggningen ska ske med respekt för den enskildes rättssäkerhet och integritet. Eventuella krav på den biståndssökande ska anpassas efter hans eller hennes individuella förmåga och förutsättningar. När rätten till ekonomiskt bistånd ska bedömas måste hänsyn tas till i vilken omfattning den enskilde själv kan tillgodose det aktuella behovet. Enligt socialtjänstlagen ska försörjningsstödet utgå efter en individuell behovsprövning. Handläggningsrutinerna avser att ge vägledning vid bedömning av biståndsbehovet i det enskilda ärendet. Handläggningsrutinerna får inte uppfattas som en absolut gräns för att få bistånd eller inte. Den enskildes situation kan motivera såväl lägre som högre belopp än vad som anges. 2. FÖRSÖRJNINGSSTÖD I socialtjänstlagen 4 kap. 3 anges vilka behovsposter som ingår i riksnormen. Normen fastställs en gång per år av regeringen och består av två delar, riksnorm och övrigt försörjningsstöd. Riksnorm Riksnormen ska täcka hushållets skäliga kostnader för livsmedel, kläder, skor, lek och fritid, barn och ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift. Livsmedel Utgångspunkten är en näringsmässigt fullvärdig och varierad kost. Det förutsätts att all mat tillreds hemma. För ensamhushåll beräknas en något högre kostnad med hänsyn till att det kan bli dyrare med mindre förpackningar. I Hjo kommun görs ingen sänkning av beloppen för att barn äter lunch i förskola eller skola. Kläder och skor Kostnadsberäkningen täcker det vardagliga klädbehovet för hela året samt skoreparationer och en del tillbehör som väska, klocka och paraply. Lek och fritid Avser aktiviteter som det är rimligt att alla får möjlighet till, t.ex. att läsa böcker, lyssna på musik och att utöva lek och idrott. Beakta alltid barnperspektivet vid långvarigt behov av försörjningsstöd. Barn och ungdomsförsäkring tom 20 år Förbrukningsvaror Här ingår kostnader för rengöring, skötsel och vård av bostaden samt klädvård m.m. Hälsa och hygien Avser kostnader för tvål, tandkräm, blöjor, mensskydd, receptfri egenvård och hårklippning m.m.
10(44) Dagstidning, telefon, TV-avgift Här ingår kostnaden för en ettårsprenumeration på en daglig tidning, abonnemangs- och/eller samtalsavgifter för telefon, TV-avgift (ej kabel-tv) och frimärken. Personliga kostnader inom riksnormen 2012 För 2013 har socialstyrelsen inte preciserat kostnaderna inom varje post, endast lämnat en ram. Förhöjning av normen Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl kan försörjningsstödet enligt norm beräknas till en högre nivå, enligt SoL 4 kap. 3 andra stycket. Det gäller när någon har förhöjda kostnader för en eller flera av de budgetposter som ingår i riksnormen och om dessa kostnader inte täcks av annan ersättning som handikappersättning eller vårdbidrag. Förhöjda kostnader kan bero på t.ex. behov av särskild kost, extra stort behov av telefon eller tidningar eller då det är en förutsättning för att barn ska kunna delta i organiserade fritidsaktiviteter. Bistånd till förhöjda kostnader bör ses som restriktiva och ska endast i undantagsfall beräknas till en högre nivå. Se vidare i Socialstyrelsens Ekonomiskt Bistånd Stöd för rättstillämpning och handläggning. Kosttillägg Skälet till behov av särskild kost ska alltid styrkas med läkarintyg eller likvärdig bedömning. Det ska framgå av intyget hur länge bedömning gäller. Tillägg kan göras för fördyrad kost enligt Konsumentverkets beräkningar av förhöjda matkostnader vid olika kostbehov. Beräkningarna kan beställas via www.konsumentverket.se. Om den sökande har väsentligt ökade matkostnader, ska möjligheten till handikappsersättning undersökas. Vid vissa sjukdomar kan den sökande vara i behov av särskilt näringstillskott. I de fall näringstillskott är ordinerat av läkare kan normen höjas med merkostnaden om det inte står helt klart att näringstillskottet ersätter vanlig mat och inte innebär någon merkostnad. Övrigt försörjningsstöd - i förekommande fall och till skälig kostnad Vid behov ska skälig kostnad för följande budgetposter ingå i försörjningsstödet. Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Bistånd till dessa poster beviljas efter individuell prövning till faktisk kostnad om behov föreligger och kostnaden bedöms som skälig. Vid tillfälligt behov av försörjningsstöd ska den sökandes tidigare och väntade inkomster beaktas vid behovsprövning av dessa budgetposter med undantag av boendekostnad. Boende Utgångspunkten vid bedömning av skälig kostnad och boendestandard ska vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Behovsprövningen ska omfatta både kostnad och bostadsstorlek. Beträffande boendekostnader se vidare speciellt avsnitt. Barnomsorg Bistånd till avgift för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ska beviljas sökande som uppbär försörjningsstöd eller har inkomster i nivå med försörjningsstödet. Detta gäller även enskilt anordnad verksamhet om avgiften är i nivå med kommunens. I Hjo kommun tillämpas avgiftsbefrielse vid löpande behov av försörjningsstöd, vilket ombesörjes av socialsekreteraren.
11(44) Hushållsel Bistånd ska normalt beviljas till den enskildes faktiska kostnader om de är skäliga. Vid bedömning av skälig förbrukning för hushållsel kan vägledning hämtas från Konsumentverket. Se vidare Ekonomiskt Bistånd Stöd för rättstillämpning och handläggning, sid 55. Arbetsresor Sökande som är i behov av busskort för arbetsresor (har arbete, söker arbete eller deltar i arbetsmarknadsåtgärd eller dylikt) ska beviljas försörjningsstöd till busskort, med stöd av 4 kap. 1 och 3 SoL. Skälig kostnad för arbetsresor bör i regel motsvara kostnaden för ett flerkommunskort för resor i närområdet, exempelvis Tibro, Karlsborg, Skövde, eller enkommunskort om arbetet är inom kommungränsen. Efter individuell bedömning kan bistånd till busskort även beviljas den enskilde som bistånd för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 SoL) om det finns särskilt behov, exempelvis i behandlingssyfte såsom AA och NA möten. Om sökande behöver bil för att komma till sitt arbete, för att aktivt kunna söka arbete eller för att kunna delta i andra arbetsskapande åtgärder som kommunens arbetsmarknadsenhet eller Arbetsförmedling anordnar, bör utgift för resor med bil anses utgöra skälig kostnad och ersättas med aktuell prisnivå på bensin/drivmedel, motsvarande kostnad för en liter per mil. Bistånd till arbetsresor med bil bör godtas om allmänna kommunikationer saknas, turtätheten är starkt begränsad eller den sökande har oregelbundna arbetstider eller lider av sjukdom eller funktionshinder. Ytterligare viktig information finns under avsnittet Tillgångar, Bil där riktlinjer kring bilinnehav och kostnader beskrivs. Hemförsäkring Bistånd ska beviljas till skälig kostnad. Vägledning kan hämtas av Konsumentverkets beräkningar av genomsnittskostnad för hemförsäkring i olika hushållstyper. I de fall den sökande har års- eller halvårsinbetalningar ska han uppmanas begära månads- eller kvartalsinbetalning. Klienten ska uppvisa sitt avtal på hemförsäkringen. Alla som är folkbokförda på en adress täcks av lägenhetsinnehavarens hemförsäkring. Det gäller personer som har någon form av hushållsgemenskap med lägenhetsinnehavaren, t.ex. unga vuxna som bor kvar hemma hos föräldrarna, syskon eller kamrater som delar lägenhet. Inneboende utgör undantag och ska uppmanas skaffa egen hemförsäkring. Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa Bistånd till avgift till fackförening eller arbetslöshetskassa ska beviljas med det belopp som gäller för den organisation den sökande tillhör. Den sökande ska dock uppmanas att undersöka möjligheten till reducerad avgift. I de fall den sökande har års- eller halvårsinbetalningar ska han uppmanas begära månads- eller kvartalsinbetalning. Boendekostnader Vid alla boendeformer ska den sökande vara folkbokförd på boendeadressen. Hyresrätt lägenhet Skälig boendekostnad är vad en låginkomsttagare på orten har möjlighet att kosta på sig. I Hjo kommun ska nedanstående boendekostnader vara vägledande som högsta godtagbara boendekostnad. Möjlighet till individuella bedömningar ska dock finnas. Den högsta godtagbara boendekostnaden får
12(44) överskridas endast om det finns synnerliga skäl för det. Ett sådant undantag kan vara om den enskilde har en lägenhet som i storlek och utrustning är anpassad till ett handikapp. Ett annat skäl kan vara att boende till högsta godtagbara boendekostnad eller under denna nivå ej går att finna för tillfället och situationen bedöms som akut. Vägledande riktlinjer gällande högsta godtagbara totala boendekostnad (inkl driftkostnad) 1-2 vuxna 4700 kr/månad 1-2 vuxna och 1 barn 5800 kr/månad 1-2 vuxna och 2 barn 6800 kr/ månad 1-2 vuxna och 3 barn eller fler 7700 kr/månad Bedömning för skäliga boendekostnader har gjorts utifrån vad en låginkomsttagare i Hjo kommun normalt har möjlighet att kosta på sig. Hänsyn har tagits till hyresnivån hos större bostadsföretag i kommunen. Avgift för medlemskap i hyresgästförening ska inte godtas. Inte heller kostnad för tillval ska godtas utom i de fall, då den sökande inte har kunnat styra tillvalet. Tillsammans med boendekostnaden ska även prövas om storleken på bostaden är skälig. Vägledande boendestandard, köket oräknat, är ett rum per person, vuxen eller barn. Vid fler än tre barn och om särskilda skäl (medicinska, social) finns ska en individuell bedömning ske. Vägledande är även försäkringskassans bedömning avseende vad som gäller vid beräkning av bostadsbidragets storlek Vid längre behov av försörjningsstöd (mer än tre månader) och oskäligt hög boendekostnad ska den sökande uppmanas förbilliga boendekostnaden. Innan hushållet ställs inför kravet att förändra sin boendesituation och få ett billigare boende ska sociala konsekvenser av en flytt beaktas. Om IFO kommer fram till att sökanden ska uppmanas ändra sin boendesituation ska skäligt rådrum ges för att genomföra flytten eller på annat sätt förbilliga boendekostnaden. Skäligt rådrum är omgående eller inom fyra månader. Om sökanden har oskäligt hög boendekostnad och bedöms kunna flytta men avstår från försök att sänka sin boendekostnad ska bistånd till hyran nedsättas i nivå med vad som ovan sägs om vägledande hyreskostnad. Om någon som har försörjningsstöd anser sig behöva byta bostad under pågående biståndsperiod och detta medför ökad boendekostnad ska detta ske i samråd med IFO. Om den biståndssökande flyttar till dyrare boende utan att samråda med IFO ska den tidigare lägre hyran beviljas. Angående skälen, se vidare handboken från Socialstyrelsen gällande ekonomiskt bistånd samt rättspraxis. (se vidare Handbok om Ekonomiskt bistånd, sid. 52). Bostadsrätt eller egen fastighet Bostadsrätt eller villa kan vara en realiserbar tillgång som genom försäljning kan ge inkomster till försörjningen. Om biståndsbehovet väntas bli kortvarigt (högst tre månader) eller om bostadsrätten eller villan är belånad på sådant sätt att det inte kan bli något överskott vid en försäljning och månadskostnaden är rimlig, ska inte krav på försäljning ställas. Endast om det blir ett överskott som kan användas till försörjningen är en försäljning meningsfull. Har den sökande orimliga månadskostnader för sin villa p.g.a. uppvärmning m.m. kan en försäljning vara meningsfull. I övrigt gäller vad som ovan sägs om hyreslägenheter beträffande högsta godtagbara boendekostnad, krav
13(44) på flytt och överväganden i samband med det, etc. Som boendekostnad för bostadsrätt räknas månadsavgiften till bostadsrättsföreningen plus ränta på lån för lägenheten. I boendekostnad för villa ingår tillsammans med ränta eventuella kostnader för vatten, uppvärmning, sophämtning, fastighetsförsäkring och tomträttsavgäld. Endast ränta på lån som tagits för förvärvet av bostaden ska inräknas. Har bostaden belånats i syfte att förvärva andra kapitaltillgångar som t.ex. bil eller båt, ska räntekostnaden för dessa lån inte räknas in i boendekostnaden. Inte i något fall ska amortering på lån räknas in i boendekostnaden då den utgör kapitalbildning. Observera att sökande med lån på bostad alltid ska uppmanas söka skattejämkning för räntekostnaden. Andrahandsboende Ett andrahandskontrakt ska godkännas av hyresvärden/fastighetsägaren. Detta är speciellt viktigt i de fall då hushållet genom att hyra utan godkänt andrahandskontrakt går miste om bostadsbidrag. Ett andrahandskontrakt ska uppvisas. För andrahandsboende gäller samma regler som vid förstahandskontrakt beträffande skälig standard och kostnad, krav på flyttning, etc. Begärd andrahandshyra ska accepteras om den är skälig utifrån den sökandes behov. IFO har ingen rätt att utreda förstahandshyresgästens förhållanden. Är hyran högre än kommunens högsta godtagbara boendekostnad och biståndsbehovet mer än kortvarigt, ska sökanden på samma sätt som vid förstahandskontrakt uppmanas sänka sina boendekostnader, om det inte finns skäl som talar emot. Inneboende Hyran för inneboenderum ska bedömas utifrån vad den sökande disponerar enligt uppvisat avtal med hyresvärden. Den faktiska hyran ska beviljas om den inte är oskälig. Jämförelse kan göras med vad ett studentrum kostar. Ex: som inneboende har du egen TV, egna utgifter för tidningar och matlagning. Jmf skillnad med delad lägenhet. Delad lägenhet När syskon eller kamrater delar lägenhet ska hushållsgemenskap förutsättas om inget talar emot det. Med hushållsgemenskap menas att man mer eller mindre delar på kostnaderna i hushållet. Om hushållsgemenskap inte finns gäller reglerna vid inneboende. Vid prövning av försörjningsstöd när sökanden delar lägenhet ska nettohyran delas på antal boende i lägenheten. Vuxet hemmaboende barn Huvudregeln är att bistånd till hyresdel inte ska beviljas. Undantag ska göras när den unge är medlem i en familj som har försörjningsstöd eller som annars skulle bli i behov av det. Bostadsbidrag bortfaller när den unge fyller 18 år eller avslutar gymnasiet. Hyresdel för den unge kan beviljas med samma summa som motsvarar vad föräldern förlorat i bostadsbidrag pga. att det vuxna barnet bor kvar hemma. Förälder boende hos barn Endast om bostaden införskaffas för att föräldern ska få plats och boendekostnaden därmed ökat ska bistånd till hyresdel beviljas. Den beräknas då som för hemmaboende vuxet barn.
14(44) Övriga boendeformer Med övriga boendeformer menas tredjehandskontrakt, campingboende, hyra av stuga, husvagn eller båt, inneboende hos kamrat som bor i 2:a hand, hotell, etc. Bistånd till boendekostnader ska i dessa fall prövas mycket restriktivt och beviljas endast om den sökande har mycket stora svårigheter att få annat boende och IFO inte kan erbjuda annat alternativ. Ungdom under 21 år utan egna inkomster som tecknat hyresavtal Huvudregeln är att bistånd till boendekostnad inte ska beviljas om hyresavtalet tecknas under period då den sökande saknar inkomst och möjlighet att själv betala hyran. Undantag från huvudregeln kan göras om det föreligger starka sociala skäl till flyttningen. (Se vidare rättspraxis). Avgift vid sjukhusvård Patientens egenavgift vid sjukhusvård utgör avgift för kost och logi. Avgiften omfattas enligt Socialstyrelsen av begreppet försörjningsstöd. Egenavgiften beviljas efter avdrag av kostnader för kost, eftersom det ingår i normen. Individuell bedömning ska alltid göras då kostnad och utgift inte infaller under samma månad. Reducerat bistånd När biståndsbedömningarna leder till att den sökande bör få hjälp enligt 2 kap 2 SoL tillämpas reducerat bistånd. Exempel på sådana situationer kan vara: Den enskilde har fått ekonomiskt bistånd för den aktuella perioden men förbrukat det och måste med hänsyn till minderåriga barn ha visst ekonomiskt bistånd. Viktigt att beakta barnperspektivet. Sökanden är ej berättigad till bistånd enligt SoL 4 kap 1 SoL men beviljas ändå visst ekonomiskt bistånd då denne befinner sig i en akut nödsituation som motiverar att hjälp beviljas. Beslut om akut nöd ska i möjligaste mån föregås av sedvanlig utredning. Är tiden mycket knapp bör följande överväganden göras: Är det en akut nödsituation? Finns barn i familjen? Finns sjukdom hos sökanden som skulle kunna förvärras om han eller hon inte får ekonomiskt bistånd? Har sökanden medicinska eller sociala problem som medför svårigheter att ta eget ansvar för sin situation? Känner sökanden till socialtjänstens normer och beräkningsgrunder och har han eller hon tidigare fått information om dem? Kan sökanden få hjälp av familj eller vänner? Är behovet av ekonomiskt bistånd återkommande trots egen försörjning? I ett akut ärende som ovan bör det reducerade biståndet omfatta endast matnorm. Vid upprepat behov av akut nöd hos barnfamiljer bör man ta ställning till huruvida föräldraförmågan är tillförlitlig utifrån barnets grundläggande behov av husrum, mat och grundtrygghet. Detta bör i sådana fall diskuteras med chef.
15(44) Till personer som befinner sig i förvirringstillstånd eller vars missbruk är pågående, och där man befarar att beviljat bistånd inte går till rätt ändamål, kan hänvisning till hjälp med inköp av matvaror vara lämpligt bistånd. Denna möjlighet ska tillämpas mycket restriktivt. Sökanden som upprepat tappar bort pengar eller blir bestulen ska informeras om hur han eller hon i fortsättningen kan förvara sina pengar så att inte samma situation uppstår igen. Om någon trots denna information tappar bort eller blir bestulen på sina pengar kan ansökan om bistånd avslås. Ansökan kan också avslås om det är uppenbart att fakta kring den beskrivna situationen inte är trovärdiga. (Obs! Polisanmälan krävs vid borttappad plånbok). Umgängeskostnader Umgängeskostnader beviljas för icke hemmavarande barn med normalt fyra dygn per månad vilket motsvarar varannan helg. Vid mer vistelse hos umgängesföräldern bör ett umgängesavtal vara undertecknat, alternativt domstolsbeslut finnas. Umgängeskostnaderna beräknas genom att räkna ut riksnorm per dygn för barnet i fråga. Reducerad norm tillämpas inte. På sommaren och vid större helger får antalet dagar anpassas till överenskommelse mellan föräldrarna om den är skälig. Bistånd till umgängeskostnader för perioder som överstiger fem sammanhängande dygn eller totalt sex dygn under månaden, förutsätter att försäkringskassan meddelas. Sådan längre vistelse hos den underhållsskyldige ska påverka underhållsstödet som vårdnadshavaren får. Vid gemensam vårdnad när barnet bor växelvis hos båda föräldrarna ska normalt inkomster och utgifter som rör barnet delas lika mellan föräldrarna och halv månadsnorm för barnet räknas in i den biståndssökande förälderns normberäkning. Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för att barns behov av umgänge tillgodoses. Beträffande resor i samband med umgänge är praxis att föräldrarna ska dela på resekostnaderna. Behovsprövning kan göras i särskilda fall. Behovsprövningen ska innefatta: Barnets behov av umgänge Båda föräldrarnas ekonomiska förutsättningar Skäligheten av kostnaden för resan. Uppvisa umgängesavtal Bistånd vid institutionsvistelse Fickpengar Fickpengar ska beviljas vid vistelse på t.ex. behandlingshem eller sjukhus om behovet inte kan tillgodoses med egen inkomst. Fickpengar är ett reducerat försörjningsstöd där följande normposter ingår: Lek och fritid Hälsa och hygien Dagstidning och telefon. Aktuellt månadsbelopp för fickpengar fås genom summering av beloppen i dessa normposter. Fickpengen ska bekosta ovanstående poster.
16(44) För 2013 ligger fickpengen på 50 kr/dag. Fickpengar till barn ska inte beviljas då föräldern har barnbidrag. Extra aktivitetsbidrag ska ingå i vårdkostnaden. Kläder och skor Bistånd för inköp av kläder och skor prövas separat och beviljas med beloppet för motsvarande post i riksnormen. Det kan vara lämpligt att göra en överenskommelse med den sökande om att biståndet till kläder och skor utbetalas för ett kvartal åt gången, beroende på årstid och sökandens behov. Kostnader i samband med bostad För personer som under behandlingstiden har kvar sin bostad ingår även kostnader med anknytning till bostaden i det reducerade försörjningsstödet. Dessa kostnader är: Hyra Hushållsel Hemförsäkring Bistånd till dessa kostnader ska beviljas efter sedvanlig prövning. Övrigt bistånd som ingår i försörjningsstödet, t.ex. sjukvård, medicinkostnad och akut tandvård, görs enligt sedvanlig prövning. Utlandsvistelse Huvudprincipen är att försörjningsstöd inte annat än i undantagsfall beviljas vid utlandsvistelse. Undantagsfall kan vara rekognoseringsresor till hemlandet eller om sökanden av särskilda skäl behöver besöka anhörig. Särskilt är att beakta barnperspektivet och långvarigt bidragsberoende. I helhetsbedömningen måste även beaktas hur resan finansierats och om den sökande genom sin resa fördröjt sina möjligheter till egen försörjning i Sverige. Om t.ex. en person blir bjuden på en resa och genom resan inte försämrar sina möjligheter till försörjning i Sverige, finns inte självklart laglig grund för att säga att rätten till försörjningsstöd under restiden eller vid återkomsten upphört p.g.a. resan. 3. BISTÅND LIVSFÖRING I ÖVRIGT Om den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, kan den enskilde få ekonomiskt bistånd för sin livsföring i övrigt. Biståndet utgår för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Bistånd livsföring i övrigt kan avse kostnader för: Advokat I första hand ska den sökande utnyttja det rättskydd som ingår i hemförsäkringen. Detta rättsskydd gäller t.ex. för tvister angående vårdnad och underhåll men inte för tvister som rör äktenskapsskillnad, upplösning av samboförhållanden eller bodelning. I vissa fall kan rättshjälp från staten beviljas om det finns behov av mer omfattande insatser av juridiskt ombud. Hjälpen prövas utifrån den enskildes ekonomi och är numera avsevärt begränsad. Ekonomiskt
17(44) bistånd kan beviljas till självrisken vid rättsskydd och till den kostnad som tillkommer sökanden vid statlig rättshjälp om målet gäller t.ex. familjerättsliga ärenden. Bistånd i övrigt till advokatkostnader ska endast beviljas om det finns särskilda skäl, t.ex. att det av sociala skäl är mycket viktigt att en person får behålla sin bostad. Anhörigs sjukdom och död Anhörig är barn, föräldrar, syskon eller annan som bedöms vara närstående. Resa gällande anhörigs sjukdom beviljas utifrån att den anhörige är allvarligt sjuk och riskerar bestående men eller är döende. Kostnaden ska vara i nivå med vad en låginkomsttagare har råd till. Vid nära anhörigs dödsfall kan bistånd till kläder utgå. Till blomsterdekoration utgår inget bistånd. Begravningskostnad Bistånd till begravningskostnader kan beviljas i de fall där dödsboets tillgångar inte är tillräckliga för att täcka skälig kostnad för begravning. Vid bedömning av dödsboets betalningsförmåga ska begravningskostnader gå före betalning av skulder för hyra, hushållsel, telefon, etc. Hänsyn ska tas till tillgångar i form av t.ex. försäkringar. Bistånd till begravningskostnad beviljas enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. (Dödsboanmälan. Bouppteckning kan ersättas med dödsboanmälan om den dödes tillgångar endast räcker till begravningskostnader och andra utgifter med anledning av begravning och om den dödes tillgångar inte omfattar fastighet eller tomträtt. Dödsboanmälan lämnas till Skatteverket på den avlidnes hemort av socialnämnden i den kommun där den avlidne bodde). Enligt SOSFS 2003:5 bör ekonomiskt bistånd till begravningskostnader motsvara kostnaderna för en begravning i Sverige och i regel inte vara högre än ett halvt prisbasbelopp. Skälig kostnad för begravning innefattar: Tjänster som begravningsbyrån utför. Detta inkluderar kista med dekoration, svepningsarbete, urna, representant vid begravningen, transporter och arvoden. Bärare vid begravningsakt Dödsannons 70 mm (standardmått) i en dagstidning. Gravsten/ inskription. Tjänster som beställts utöver ovanstående betalas av beställaren. Begravning utomlands beviljas inte. Bistånd till kostnad för begravning av minderårig prövas i förhållande till vårdnadshavarens ekonomiska situation. Resa till begravning Bistånd kan beviljas för resa om den avlidne är nära anhörig eller annan närstående. Med nära anhörig menas make/maka e.d., förälder, barn, syskon, mor- och farförälder och barnbarn. Med annan närstående menas person som, utan att vara nära anhörig, stått den sökande mycket nära. Kostnaden ska vara i nivå med vad en låginkomsttagare har råd till.
18(44) Flyttkostnader Bistånd kan beviljas till sökande som har försörjningsstöd eller inkomster i nivå med riksnormen. Biståndsbehovet ska prövas utifrån följande: Behov av och orsak till byte av bostad (hälsa, sociala omständigheter dvs. Är flytten nödvändig för att den enskilde skall uppnå en skälig levnadsnivå ) Egen förmåga att ordna flytt med hjälp av vänner och anhöriga. Att planera för sin flytt både ekonomiskt och praktiskt. Vid byte av bostad pga. arbetsmarknadsskäl, ska möjligheten att få bidrag från Arbetsförmedlingen i första hand undersökas. I normalfallet ombesörjer klienten flyttningen själv och kan erhålla bistånd till hyra av släpkärra eller liten lastbil. Endast i undantagsfall anlitas flyttfirma, då kostnadsförslag ska föreligga. Flyttlådor bör kunna ombesörjas kostnadsfritt via exempelvis livsmedelsaffärer. Kostnad för flytt av telefonabonnemang kan beviljas vid behov. Det beviljade biståndet ska i första hand gälla hyra av släpvagn inklusive kostnader för drivmedel, i andra hand hyra av flyttbil inklusive kostnader för drivmedel. Endast om särskilda skäl finns godtas anlitande av flyttfirma exempelvis vid sjukdom, hög ålder eller andra skäl. Särskilda skäl ska även finnas för bistånd till flyttning till ort i övriga Norden. Bistånd till kostnad för flyttning utanför Norden beviljas inte. Om kommunen har upphandlingsavtal med särskilda flyttfirmor ska dessa normalt användas. Den enskilde kan vid behov beviljas ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd den första månaden i den nya kommunen. T.ex. riksnorm samt skälig boendekostnad. Flytt från annan kommun Om den enskilde tidigare inte haft ekonomiskt bistånd och behov uppstår i samband med flyttning, ska den enskilde söka första månaden i utflyttningskommunen. Färdtjänstavgift Om behov finns av färdtjänst bör man vid beräkningen av skäliga kostnader för resor med färdtjänst beakta färdtjänstavgiften upp till högkostnadsskyddet. Glasögon eller kontaktlinser Den sökande ska uppvisa intyg/kostnadsförslag från ögonläkare eller legitimerad optiker som styrker behovet av glasögon och vad som ingår i begärt pris. Skälig kostnad för glasögon är ofta de paketpris som de flesta optiker erbjuder. Om medicinskt behov av t.ex. särskild slipning eller behandling av glasen finns, ska det framgå av intyget.
Den extra kostnaden ska godtas om speciell slipning eller behandling är det enda alternativet för att korrigera sökandens synfel. Kostnad för kontaktlinser ska godtas om det är det enda alternativet för sökanden. Om en person som betalar hemtjänstavgift ansöker om bistånd till glasögon ska de i första hand uppmanas att ansöka om nedsättning av hemtjänstavgiften. 19(44) Rutin: Kostnadsförslag lämnas. Efter bedömning meddelar handläggare på IFO beslutet till optiker. Faktura skickas till IFO. Om kostnad för båge specificeras på kostnadsförslaget gäller en kostnad upp till 2 % av basbeloppet som högsta godtagbara kostnad. Kontrollera med sökande om försäkring finns som täcker kostnad för förlorade eller trasiga glas. Hemtjänstavgift Möjligheten till avgiftsnedsättning alternativt avgiftsbefrielse ska alltid undersökas. Kan avgiftsbefrielse ej erhållas utgår bistånd till avgiften. Vid beräkning för bedömning av bistånd till post som ingår i begreppet skälig levnadsnivå utgör hemtjänstavgiften en godkänd kostnad i den ekonomiska beräkningen. Hemutrustning Hembesök ska alltid ske i samband med utredning av behov av hemutrustning. För flyktingar gäller särskilda bestämmelser för lån från CSN till hemutrustning, så kallat bosättningslån. Möjligheterna till anskaffande av begagnad hemutrustning ska alltid övervägas då man förutsätter att begagnad hemutrustning är billigare. Säng, sängkläder och dammsugare beviljas i nyskick. Individutskottet bör ge ekonomiskt bistånd till den hemutrustning som behövs för att ett hem ska fungera. Den hemutrustning som avses ska kunna tillgodose behov som till exempel matlagning, umgänge, sömn, förvaring, rengöring, rekreation och information via radio eller TV. Det bör finnas specifika och sociala skäl för att IFO ska ge bistånd till grundutrustning av ett hem, inte enbart ekonomiska förhållanden. Det ingår i skälig levnadsnivå att ha ett hem som fungerar tillfredställande, men det finns ingen allmän rätt för den som får en bostad och har dålig ekonomi att få ekonomiskt bistånd till utrustning av bostaden. De flesta får därför hänvisas till att klara av situationen på det sätt som människor i allmänhet gör, dvs. genom planering, sparande, lån och gåvor från nätverket etc. Detta gäller särskilt för unga personer som flyttar hemifrån och som har kunnat planera för sin flytt till eget boende. Bistånd till löpande komplettering och reparationer av befintlig hemutrustning ska vid behov beviljas till personer med mer än tre månaders behov av försörjningsstöd. Prövning av behovet ska göras i förhållande till vad som kan anses vara skälig levnadsnivå och vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig.
20(44) Om en person inom kort anses kunna bli självförsörjande bör man se mer restriktivt på behov av bistånd till hemutrustning. Hemutrustning: Säng Taklampor Köksbord Köksstolar Soffa samt soffbord till vardagsrum Husgeråd: Köksutrustning Städartiklar, dammsugare Sängkläder, täcke och kudde Handdukar TV eller radio Läkarvård och medicin Omfattar avgift vid läkarbesök och läkarföreskriven medicin och behandling som ingår i högkostnadsskyddet. Biståndet kan omfatta t.ex. besök hos distriktssköterska, sjukgymnast, psykolog eller annan öppenvårdsbehandling. Högkostnadsskydd för sjukvård är 1100 kr, Högkostnadsskydd för medicinkostnader är 2200 kr. Faktureringsavgift på 50 kr från vårdgivare godkänns inte som bistånd. Kostnad för psykoterapi som ges av landstingets hälso- och sjukvård räknas som godtagbar kostnad. Bistånd beviljas till patientkostnad upp till högkostnadsskyddet. Bistånd till annan form av psykoterapi beviljas endast om synnerliga skäl föreligger. Kostnad för alternativ medicinsk behandling kan endast beviljas om den offentliga sjukvårdens resurser är uttömda och synnerliga skäl föreligger. Magasineringskostnad För personer som saknar permanent bostad bör kostnaden för magasinering av egna tillhörigheter under skälig tid ingå i den faktiska boendekostnaden, skälig tid anses vara sex månader. Vid bedömningen ska också följande beaktas: Kostnaderna för magasinering i förhållande till kostnad för nyanskaffning av hemutrustning. Bohagets innehåll och skick. Konsekvenser för den enskilde vid eventuell försäljning av bohaget. Om skäl för fortsatt magasinering inte föreligger efter sex månader kommer bohaget att avyttras av socialtjänsten. Rekreation Huvudprincipen är att bistånd till rekreationsresor inte ska beviljas. För ensamstående vuxna ska biståndet prövas mycket restriktivt och endast ges när det finns starka sociala eller medicinska skäl för en resa till anhörig e.d. i rehabiliterande syfte.
21(44) Det kan finnas särskilda behov av rekreation, t.ex. hos barnfamiljer som under lång tid på grund av ekonomiska problem inte har kunnat få någon form av semester och hos vuxna med långvariga medicinska eller sociala problem. Om det finns barn i hushållet, bör nämnden alltid göra en särskild bedömning av barnets behov. Ekonomiskt bistånd till rekreation bör räcka till t.ex. en tåg- eller bussresa och logi. När det gäller barn bör biståndet räcka till kostnaden för t.ex. en koloni- eller lägervistelse. Behovet ska prövas utifrån barnets behov av miljöombyte och extra stödinsats. Bedömning av barnets behov ska göras av socialsekreterare som har god kännedom om familjen. Bistånd beviljas till skälig kostnad för hyra av stuga, resa till släkting eller dylikt. Kostnaden ska vara rimlig i förhållande till vad barnfamiljer med låga inkomster i allmänhet har råd till. Bistånd kan beviljas för barns skolresor, läger/ kolonivistelse av sociala skäl. Rimligheten i biståndsnivån ska prövas i varje enskilt fall. Observera att skolan inte har rätt att ta ut kostnader för aktiviteter under skoltid. Återföreningsresor- till flykting Bistånd till denna typ av resor beviljas inte utan synnerliga skäl. Det gäller både för resor som den som är bosatt i Sverige gör för att leta efter anhöriga i utlandet och för anhörigas resor till Sverige. Undantag kan göras när Röda Korset beviljat hjälp till reskostnaden för barn som ska förenas med föräldrarna i Sverige. Vid sådan resa kan bistånd beviljas till egenavgiften. Återföreningsresor: Beslutsfattare Individutskottet Återvandringsresor- till flykting Utländska medborgare som kommit till Sverige som flyktingar kan söka återvandringsbidrag hos Migrationsverket. Bidraget ges dels i form av resekostnad, dels som en allmän schablon per person. I de fall en person fått statligt återvandringsbidrag ska kommunen inte ge bistånd. När det gäller personer som fått uppehållstillstånd i Sverige p.g.a. anknytning ska ansökan om bistånd för återflyttning till hemlandet prövas av kommunen men prövas mycket restriktivt. Bistånd beviljas endast om det finns synnerliga medicinska och sociala skäl. Om bistånd ges ska det avse resekostnaden och 1-2 månaders uppehälle efter flyttningen. Ibland önskar en person rekognosera i hemlandet innan eventuell återvandring. Inte heller i dessa fall ska kommunen gå in med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen till resekostnad annat än i undantagsfall. Återvandringsresor: Beslutsfattare Individutskottet Skulder Bistånd till skulder som exempelvis böter, avbetalning på studielån eller banklån, underhållstöd, kontokortskulder, privata skulder, beviljas inte. Undantag görs endast om lån tagits för att undanröja en akut situation och där den sökande annars skulle ha beviljats bistånd enligt socialtjänstlagen. Om sökanden på grund av skulder har dålig kontroll över sin ekonomi ska han eller hon erbjudas hjälp av budget- och skuldrådgivare. Individutskottet kan ge bistånd till skulder efter en individuell prövning och när det enligt utskottets bedömning skulle få allvarliga sociala konsekvenser för den enskilde om skulden inte betalas. Det kan t.ex. gälla skulder för boendekostnader eller hushållsel.
22(44) Individutskottet kan ge ekonomiskt bistånd även till en skuld som uppstått under sådan tid då den enskilde inte har haft bistånd till kostnaden, men hade fått bistånd om han eller hon hade ansökt om detta. Vid el- och hyresskuld, ska den enskilde i första hand undersöka möjligheterna till en avbetalningsplan med fordringsägaren. Vid upprepade el- och hyresskulder ska restriktivare bedömning göras. För att undvika upprepning ska hushåll som beviljats bistånd till el- och hyresskuld så långt det är möjligt följas upp. Innevarande månads hyra eller el bör inte betraktas som en skuld även om den förfallit till betalning utan bör räknas som sådan kostnad som omfattas av försörjningsstödet enligt socialtjänstlagen. Skuld för avgift för förskoleverksamhet behandlas normalt som andra skulder. Den sökande bör ha möjlighet att göra upp en avbetalningsplan. Möjligheten att avskriva skulden och bevilja avgiftsbefrielse under den tid man har försörjningsstöd ska undersökas. Barnets behov av förskoleplats ska alltid beaktas. Spädbarnsutrustning Nämnden kan ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för nödvändig spädbarnsutrustning i samband med ett barns födelse, bl.a. Säng med madrass, sängkläder, kudde, täcke, spjälskydd. Säng beviljas begagnad. Övrigt (inkl madrass) beviljas nytt. Skötbädd (ej skötbord) Barnvagn med tillbehör. Barnvagn beviljas begagnad. Madrass, täcke, kudde och sängkläder beviljas i nyskick. Badbalja Bistånd till bärsele bör ej beviljas. Biståndet prövas utifrån det faktiska behovet och sökandens egna möjligheter att skaffa nödvändig utrustning. Man ska beakta familjens möjlighet att ha planerat inköpen samt att inom rimlig tid bli självförsörjande. Båda föräldrarna är ansvariga för att införskaffa nödvändig utrustning till barnet. Stämpelavgifter Huvudregeln är att bistånd till stämpelavgifter inte beviljas. Undantag kan göras för enskilda fall, exempelvis: Om det är viktigt att en äktenskapsskillnad eller bodelning genomförs Om behovet av försörjningsstöd kan bli långvarigt och avgiften gäller kostnader i samband med ansökan om svenskt medborgarskap Kostnader för identitetskort. För 2013: 400 kr för id-kort För att kunna bli svensk medborgare måste den enskilde i regel avsäga sig sitt tidigare medborgarskap. Detta medför ibland en kostnad som måste läggas till den stämpelavgift den enskilde ska betala för registrering av sitt svenska medborgarskap. Migrationsverket kan i vissa fall ge befrielse från krav på uppsägning av tidigare medborgarskap och då uppstår inte kostnaden. De avgifter Migrationsverket infört för ansökan om uppehålls- och/eller arbetstillstånd ska som huvudregel inte beviljas eftersom skyddsbehövande och sökande av humanitära skäl inte behöver betala för det.
För asylsökande i Sverige och för make, maka eller sambo samt barn under 18 år som vill återförenas med utlänning som har fått uppehållstillstånd som skyddsbehövande eller av humanitära skäl tas ingen avgift ut. Flera stora medborgargrupper och vissa studerande är också undantagna från avgift. Tandvård Akut tandvård 23(44) Med akut tandvård avses lindrande behandling vid värk, infektiösa tillstånd och traumaskador. Exempel på behandling kan vara tandutdragning, akut rotbehandling, temporära fyllningar, enstaka fyllningar för att undanröja värk samt proteser. Detta är behandling som oftast måste utföras omedelbart. Den får utföras utan kostnadsförslag i de fall ett sådant inte kan inväntas. Det ska av tandvårdsräkning eller genom kontakt med behandlande tandläkare framgå att tandvården var akut. Nödvändig tandvård Med nödvändig tandvård menas det vårdbehov en tandläkare preciserar i ett intyg eller kostnadsförslag. Bistånd till nödvändig tandvård kan beviljas personer som är långvarigt försörjningsstödsberoende (dvs. 10 månader) och som inte inom rimlig tid förväntas bli självförsörjande. Kostnaden för tandläkarens undersökning i samband med kostnadsförslaget ska inkluderas i biståndet. Omfattningen av tandvården och kostnaden ska jämföras med vad människor med ordinära inkomster har råd att kosta på sig, dvs. skäliga kostnader. Kostnadsförslag ska alltid föreligga ett beslut om bistånd. Individutskottet bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för nödvändig tandvård. Hit räknas också förebyggande åtgärder mot karies och tandlossning. Nämnden bör i regel grunda sin bedömning på behandlande tandläkares val av åtgärd och vad denne anser vara nödvändig tandvård. Nämnden bör väga in om biståndsbehovet beräknas bli kort- eller långvarigt. Förutom rent medicinska aspekter bör individutskottet beakta de sociala konsekvenser som kan uppstå vid utebliven tandvård. Avgift för narkos eller annan motsvarande smärtlindring kan ingå i tandvårdskostnaden om behovet är styrkt. Ett beslut tidsbegränsas med tre månader. Om det anses föreligga längre tid för behandling får tandläkaren påvisa detta behov. Sökande som har egen inkomst över riksnorm men ändå söker bistånd till tandvårdskostnad kan i vissa fall beviljas nödvändig tandvård. Bistånd kan beviljas till den del av kostnaden som överstiger vad den enskilde själv kan betala med sitt normöverskott under sex månader. Kostnad för utebliven tid beviljas inte. Tekniska hjälpmedel Bistånd beviljas efter sedvanlig ekonomisk prövning till egenavgiften för läkarföreskrivna hjälpmedel om behovet inte kan tillgodoses via Västra Götalandsregionen eller Försäkringskassan.
24(44) Telefonabonnemang Bistånd till öppning av nytt telefonabonnemang kan beviljas hushåll med särskilt behov av telefon. Följande skäl till behov av telefon kan godtas om: Det finns p.g.a. hälsoskäl behov av att akut ta kontakt med sjukhus eller anhöriga. Behovet ska styrkas med läkarintyg. Risk för social isolering. Personlarm ska installeras. (Skäl för fast installation) Observera att kostnader för telefoninstallation på grund av intensivövervakning (dvs. övervakning med fotboja) inte ska beviljas då detta bekostas av Kriminalvårdsmyndigheten. Alla löpande kostnader för telefon ingår i riksnormen. Tvättmaskin Bistånd till inköp av tvättmaskin kan beviljas i följande fall: Medicinska skäl till att tvätta mycket mer än normalt. Behovet ska styrkas med läkarintyg Fysiskt eller psykiskt handikapp som gör det omöjligt att använda fastighetens tvättstuga Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt, till exempel genom hemtjänst. Om behovet av tvättmaskin uppstått p.g.a. att fastigheten saknar tvättstuga ska sökanden i första hand hänvisas till värden, hyresgästföreningen eller hyresnämnden. 4. GRUPPER AV SÖKANDE I detta avsnitt tas vanliga frågeställningar upp som är knutna till vissa grupper av sökande. Personer 65 år och äldre Personer 65 år och äldre som ansöker om försörjningsstöd ska hänvisas till Försäkringskassan för att ansöka om äldreförsörjningsstöd. Äldreförsörjningsstödet riktas till äldre personer som är bosatta i Sverige med ingen eller låg pension. Detta kan betalas ut från och med den månad en person fyller 65 år. Äldreförsörjningsstödet beviljas inte retroaktivt. Arbetssökande Följande krav ska ställas på den som är arbetssökande: Inskriven på arbetsförmedlingen Aktivt söka arbete inom varierande yrkesområden på såväl orten som inom pendelavstånd. Arbetssökandet ska redovisas skriftligen och bifogas ansökan varje månad. Ta anvisat arbete förutsatt att det motsvarar den enskildes fysiska och psykiska förutsättningar. Delta i av Arbetsförmedlingen anvisad arbetsmarknadspolitisk åtgärd Vid behov delta i svenskundervisning Försörjningsstöd villkoras enligt 4 kap 4 (från 1 juli 2013) med deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som kommunen tillhandahåller. Villkoret och den kompetenshöjande insatsen ska vara tidsbegränsad och utformas i samråd med den sökande och Arbetsförmedlingen. Beslut enligt 4 kap. 4 Socialtjänstlagen går inte att överklaga med förvaltningsbesvär.