Innehåll Islam Historia...2 Lära...4 Skrifter...6 Ritualer...7 Riktningar...8 Livsfrågor...9 Etik...10 Politik...11 Övningar...12 Islam är med sina ca 1,6 miljarder anhängare världen över den näst största världsreligionen efter kristendomen. De länder som har den största andelen anhängare är Indonesien, Indien, och Pakistan. Ekonomiska och sociala motsättningar har drivit fram en omfattande migration dels inom den muslimska världen, dels utanför den. Det har medfört att islam nu är den efter kristendomen största religionen i Europa och så även i Sverige. Samtidigt är islam nära förbunden med en slags geografisk mittpunkt Mekka. Islam i Sverige Enligt 1930-års folkräkning gällande religionstillhörighet genomförd av Statistiska centralbyrån SCB uppgav endast 15 personer att de var muslimer. Därefter har antalet muslimer stadigt ökat i Sverige. Enligt Ipsos Moris (ett av världens största researchföretag) undersökning från år 2015 säger sig 5 % av Sveriges befolkning tro på islam. Vad gäller uppskattningen av organiserade muslimer uppgav SST (Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund) år 2015 att antalet medlemmar i islamiska församlingar som finns i Sverige uppgick till drygt 140 000 personer. -1- Den äldsta gruppen muslimska invandrare i de nordiska länderna kom från Centralasien. De kom till Estland och Finland på 1800-talet och därefter till Sverige på 1940-talet. Den första muslimska församlingen bildades i Stockholm år 1949. Men redan på 1700- och 1800talen var intresset för islam stort i Sverige, speciellt bland kulturarbetare och akademiker. I slutet av 1800-talet konverterade t ex den kände konstnären Ivan Aguéli till islam
Halima Enligt arabisk tradition skickades småbarnen till landet för att bli ammade och för att vänja sig vid livets hårdhet på landet. En annan anledning var att barnen skulle lära sig en bättre arabiska. Beduinerna ansågs nämligen på Muhammeds tid tala en finare arabiska än den som talades i städerna. Muhammed presenterades för många ammor. Men eftersom han var faderlös och därför ekonomiskt beroende ville ingen av dem ta emot honom, utom Halima. Muhammed stannade hos henne i fyra år. Den nattliga resan Till Muhammeds svåra situation i Mekka hänförs också traditionen om Muhammeds nattliga resa. Denna gjordes på en Buraq (bevingad häst) år 621 till vad som kallas "den mest avlägsna böneplatsen som brukar identifieras med platsen för Salomos tempel i Jerusalem. I Koranen kan man läsa följande: STOR är Gud i sin härlighet, Han som under natten förde Sin tjänare från den heliga Moskén till den fjärran böneplatsen, vars omgivningar Vi har välsignat, för att visa honom några av Våra tecken; Han är den som hör allt, ser allt (Sura 17:1). Det var i samband med denna resa som, enligt islamsk tradition, Muhammed steg upp till himlen där Gud bl a gav anvisningen om att muslimer ska be fem gånger om dagen. Historia Muhammed islams grundare År 570 gifte sig Abdullâh Ibn Abd al-muttalib med Amina bint Wahb. Abdullah dog innan Amina hann föda sitt barn en pojke som hon gav namnet Muhammed. Födseln ägde rum i Mekka måndagen den tolfte i månaden Rabi al-awwal år 571. När Muhammed var sex år dog även hans mor Amina. Under dessa omständigheter tog hans farfar Abd al-muttalib hand om honom. Men då Muhammed fyllt åtta år dog även farfadern. Muhammed flyttade då till sin farbror Abu Talib. Abu Talibs son Ali, Muhammeds kusin, blev så småningom även Muhammeds svärson genom giftermålet med Muhammeds dotter Fatima. Muhammeds vuxenliv År 596 gifte sig Muhammed med en rik affärskvinna från Mekka, Khadija bint Khuwaylid. Muhammed och Khadija fick två söner, al- Qasim och Abdallah, vilka båda dog som små samt fyra döttrar Zaynab, Ruqayya, Umm Kalthum och Fatima. Även de tre äldsta döttrarna dog relativt unga. Den yngsta dottern, Fatima, levde längre och dog först sex månader efter Muhammeds död. Den första uppenbarelsen Muhammed tyckte om ensamhet och genom äktenskapet med Khadija fick han en sådan ekonomisk ställning att han tidvis kunde dra sig undan för andliga övningar. Han brukade klättra upp på ett berg, Jabal en-nour, strax utanför staden Mekka. På bergets topp fanns det en grotta benämnd Hira där han brukade stanna flera dagar och nätter för att meditera. En gång år 610 när han var i grottan under natten, i månaden Ramadan, kom ängeln Jibril (Gabriel) ner till honom med ett budskap från Gud. Denna händelse kallas "allmaktens natt". Det var denna natt som Muhammed fick sin första uppenbarelse dvs Guds, enligt islam, sanna budskap om hur man skulle leva enligt hans lära. En ny tro tar form Tre år efter sin första uppenbarelse började Muhammed, som nu var drygt fyrtio år gammal, att förkunna sin nya lära i Mekka. Till Muhammeds följeslagare, som vid den här tiden endast uppgick till ett hundratal, hörde Abu Bakr (far till Muhammeds blivande hustru Aisha), kusinen Ali, hustrun Khadija samt adoptivsonen Zaid ibn Haritha. Staden Mekka var huvudsäte för den gamla arabiska religionen. Och det var också här som Muhammed skulle komma att få det svåraste motståndet : SÄG: Ni som förnekar sanningen! Jag dyrkar inte vad ni dyrkar. Inte heller dyrkar ni vad jag dyrkar. Och jag kommer aldrig att dyrka vad ni dyrkar, och ni kommer heller aldrig att dyrka vad jag dyrkar. Ni har er tro och jag har min tro! (Sura 109). -2-
Det religiösa budskapet Gud är världens skapare, människan ska ställas till ansvar för sina gärningar och Gud ska döma människan på den yttersta dagen ingick i Muhammeds förkunnelse. Här och nu skulle individen visa ånger över sitt lättsinniga liv och underkasta sig sin skapare. För de trogna väntade ett paradisiskt tillstånd nära Gud. De otrogna skulle istället få leva i total avskildhet från Gud. Detta tillstånd, helvetet, beskrevs som en plats av eld och kvävande rök. Både paradiset och helvetesstraffen beskrivs i sura 56. Budskapet möter motstånd De rika i Mekka tog mycket illa vid sig av Muhammeds budskap och de försökte på alla sätt hindra den nya läran från att sprida sig. Tanken om att det bara fanns en gud sågs som ett angrepp på den rådande månggudadyrkan i staden. Man hade nämligen en rad tempel för gudar och gudinnor, även helgedomen Kaaba var fylld av gudabilder. De styrande blev därför oroliga att tempelintäkterna skulle komma att minska. De som stod för det främsta motståndet var Qurayshstammen dvs den stam som Muhammed själv tillhörde. Det lär även ha varit denna stam som haft Kaaba som sin helgedom där de dyrkade guden Hubal och gudinnorna Al -Lāt (gudinnan), Manāt (ödet) och Al-Uzzā (den starka). Denna dyrkan finns även omnämnd i Koranen (Sura 53 19-23). Hijra - emigrationen När Muhammed förstod att situationen i Mekka inte skulle komma att förändras till det bättre började han tänka på att flytta till ett annat, fredligare ställe. Muhammed uppmanade därför sina följeslagare att lämna Mekka för staden Medina. Så blev det och till slut var det bara Muhammed (Khadija, hans hustru, hade dött år 619), Abu Bakr och kusinen Ali som var kvar i Mekka. Men även de begav sig senare år 622 till Medina. Året för denna vad man brukar kalla emigrationen (hijra) har tagits till utgångspunkt för islamisk tideräkning. Den nya eran räknas dock inte från den dag Muhammed anlände till Medina utan från detta års första dag dvs den 1 i månaden Muharram vilket motsvarar fredagen den 16 juli år 622 enligt västerländsk tideräkning. Muhammeds sista år Muhammed fortsatte att sprida sitt budskap trots att han blev indragen i ett flertal regelrätta strider med olika motståndargrupper. Men hans anhängare växte i skara och med tiden blev han en mäktig religiös ledare och Medina ett betydelsefullt religiöst centrum. År 630 tågade Muhammed in i Mekka i spetsen för ca 10 000 man. Muhammed kom att stå som segrare i detta slag. Och enligt traditionen lyckades han genom sin behandling av sina forna ovänner även här vinna gehör för sin lära. Vid sin död, orsakad av en febersjukdom, måndagen den 8 juni 632 i Medina, där han även har sin grav, hade Muhammeds lära spritt sig över hela den Arabiska halvön. De fyra första kaliferna Efter Muhammeds död utsågs Abu Bakr som hörde till klanen Taym vilken härstammade från Muhammeds stam Quraysh till hans ställföreträdare (kalif). Men det fanns grupper från andra stammar som menade att det religiösa ledarskapet rätteligen borde tillhöra Muhammeds kusin och svärson Ali. Trots detta kom Umar ibn al- Khattab som tillhörde klanen Adi vilken även den härstammade från Qurayshstammen att bli Abu Bakrs efterträdare. Den tredje kalifen skulle bli Uthman ibn Affan. Han tillhörde också en klan som härstammade från Qurayshstammen nämligen umayyadklanen. Efter att Uthman mördats i samband med ett uppror år 656 utsågs Muhammeds kusin Ali till den fjärde kalifen. Detta mötte en stark kritik från umayyaderna. Mellan åren 656 och 661 utkämpades därför ett krig kallat fitna (inbördeskriget) mellan umayyaderna och anhängarna till Ali. På grund av oroligheterna flyttade Ali det religiösa centret från Medina till staden Kufa i Irak. Men år 661 mördades även Ali. Mördaren var Abd-al-Rahman ibn Muljam och mordet ägde rum då Ali förrättade bön i moskén. - 3 -
Nabi och rasul Benämningen för profet inom islam är nabi. Men vissa profeter benämns rasul vilket betyder sändebud. Anledningen till detta är att dessa profeter vilka är Noa, Abraham, Mose, Jesus och Muhammed har fått ett speciellt uppdrag eller budskap från Gud. De övriga profeterna som t ex Ismael och Isak har fört vidare det budskap som en rasul dvs ett sändebud fått. Det innebär alltså att alla rasul är nabi men alla nabi är inte rasul. Frid vare med honom Uttrycket alayhi as-salam som betyder frid vare med honom är en durood eller artighetsfras som används i samband med att man säger namnet på profeterna i islam. En utökad variant lyder: Salla llāhu'alay-hi waalehe-wa-sallam (må Allah ära honom och ge honom frid) och används endast i samband med Muhammed. Uttrycket förkortas saw i engelskspråkiga sammanhang. Salaam-o Allah alayha (Frid vare med henne) är en fras man använder då man nämner namnet på för islam historiskt viktiga kvinnor som Muhammeds hustru Aisha eller Jesus moder Maria. Uppmaning att använda artighetsfraser finns förankrat i Koranen Sura 33: 56. Konvertera För att konvertera till islam bekänner man sin tro genom att uttala trosbekännelsen inför vittnen. Lära För alla muslimer är Gud (Allah på arabiska) den ende guden. Ingen eller inget får sättas över eller vid sidan av Gud. Gud ses vidare som världens skapare och den som utformat sharia (den religiösa lagen). Allahu Akbar Enligt islams lära har Gud skapat universum och de olika beskrivningar av skapelseprocessen som finns i Koranen har som huvudsyfte att påvisa detta. "Också natten och dagen är Hans verk, liksom solen och månen, som rör sig var och en i sitt kretslopp (Sura 21:33). En annan korantext lyder Och (vet de inte) att Vi har låtit allt liv uppstå ur vatten?. ( Sura 21:30). Men samtidigt ses Gud som större än skapelsen vilket frasen Allahu Akbar (Gud är större) är ett uttryck för. Profeter Människan, som även hon är skapad av Gud, ska vara Guds tjänare och därmed följa Guds lag. Det är i detta sammanhang som man inom islam talar om att underkasta sig Gud. Även om Gud först skapade änglarna var det människan, först representerad av Adam (den första människan enligt Första Moseboks skapelseberättelse), som utsågs att vara Guds ställföreträdare (khalifa) på jorden. Adam ses även som Guds första profet. Gud har sedan dess meddelat sig genom ett stort antal profeter t ex Noa, Abraham, Mose, kung David, Johannes Döparen och Jesus. Muhammed ses som den siste i raden av profeter eftersom han kom med det slutgiltiga och sanna budskapet om Gud. Muhammed ses som den siste i raden av profeter eftersom han kom med det slutgiltiga och sanna budskapet om Gud Halal och haram Till islams lära hör regler som skiljer mellan vad som är tillåtet (halal) och vad som är förbjudet (haram). Att äta kött från självdöda djur, rovdjur, fläskkött och blodmat är haram (Sura 5:3). Men om man är tvungen att äta detta på grund av hunger och nöd räknas det inte som synd. (Sura 2:173). Tillåtet kött avses sådant som kommer från djur slaktade enligt speciella regler. Halalslakt innebär att djuret avlivas utan bedövning genom att halspulsådern skärs av med kniv (skäktning) vilket leder till att djuret förblöder. I Sverige är denna slaktmetod, av djurrättsskydd, förbjuden sedan 1937. Däremot är halalslakt med bedövning tillåten. Vid sidan av viss mat är även alkoholhaltiga drycker och alla former av droger haram. (Sura 5:90 91). Som muslim måste man tro på att man ska rätta sig efter halal- och haramreglerna. Men om någon regel inte tillämpas t ex av okunnighet eller av glömska så förlåter Gud detta förutsatt att man ångrar sig och ber Gud om förlåtelse. Men att förneka Gud eller dyrka någon/något vid sidan av Gud (shirk) är däremot en synd som inte förlåts av Gud. - 4 -
Judisk influens I Medina fanns det redan före islams bildande på den arabiska halvön både kristna men framför allt judiska stammar. Muhammed och hans anhängare kom i kontakt med dessa judiska stammar. Det är mot bakgrund av dessa kontakter man tydligt kan se att Muhammed blev influerad av judendomen. För judarna var en påbjuden fasta förknippad med försoningsdagen Yom Kippur. Muhammed förordade en liknande bestämmelse men muslimerna skulle iaktta fullständig fasta från gryning till solens nedgång under hela månaden Ramadan. Den muslimska fredagsbönen som bör hållas i en moské blev ett gensvar på den judiska sabbaten som inleds i synagogorna under fredagen. Dessutom skulle judendomens förbud att äta griskött och blodmat även gälla muslimerna. De fem pelarna Den grund på vilken det andliga livet byggs inom islam brukar vanligtvis sammanfattas i de fem grundpelarna vilka också utgör de religiösa plikterna. 1. Trosbekännelsen (shahada) Den sunni-muslimska trosbekännelsen låter: ASH-HADU (jag vittnar) ANLA-ILAHA (att det finns ingen Gud) ILLA-ALLAH (utom Gud), WA ASH-HADU (och jag vittnar) ANNA MUHHAMMADAN RASUL-ALLAH (att Muhammad är Hans sändebud). Anm: Då shia-muslimer läser trosbekännelsen avslutar de med orden och jag vittnar att Ali är Guds ombud. 2. Tidebönen (salat) Tidebönen innebär att man ska be fem gånger dagligen. De fem bönetiderna är dock inte uttryckligen föreskrivna i Koranen utan härrör sig från islamsk tradition. (Se Den nattliga resan sid 2.) Böneriktningen ska vara mot Kaaba i Mekka. Fredagens middagsbön bör utföras gemensamt under ledning av en imam i en moské. 3. Fastan (sawm) En muslim ska fasta under det muslimska årets nionde månad (Ramadan). Under fastedagarna får en muslim inte äta, dricka, röka eller ha sexuell samvaro från gryning till solnedgång. Undantagna är gravida eller ammande kvinnor, sjuka och resande människor. Fastan avslutas med firandet av högtiden Eid al-fitr. 4. Allmosan (zakat) Allmosa innebär att en muslim sparar en viss summa pengar, det man har råd med, under ett år. Av denna summa betalas sedan 2,5 % i allmosa. Om man är skuldsatt så dras denna skuld av från besparingarna. Kaaba Kaaba (kub) är muslimernas viktigaste helgedom och en av islams heligaste platser. Kaaba ligger på innergården till Al- Masjid al-harām-moskén i Mekka (se sid 1) vilken är världens största moské och täcker ett område på nära 357 000 kvadratmeter. Kaaba är det viktigaste målet för den muslimska vallfärden. Kaaba är tolv meter lång, tio meter bred och femton meter hög. På utsidan är den täckt av ett svart sidentyg broderat med ord ur Koranen. Den heliga svarta stenen (al- Hajar-al-Aswad) finns inbäddad i det östra hörnet av byggnaden. Muhammed lär ha sagt: Den svarta stenen kom ned från Paradiset och var vitare än mjölk. Men med Adams söners synder blev den svart. Via den nordöstra sidan kan man komma in i Kaba genom en dörr. Inuti Kaaba utgörs golvet och delar av väggarna av marmor. Här finns tavlor med koranverser och en av väggarna är klädd med en grön duk även den dekorerad med koranverser. Det finns även ett litet bord för rökelser. 5. Vallfärden (hajj) Vallfärden till Mekka i Saudiarabien är den femte grundpelaren och genomförs mellan den åttonde och den trettonde dagen under den islamiska kalenderns tolfte och sista månad, Dhu Al-Hijjah. En muslim bör göra vallfärden minst en gång i livet eftersom den ger den ultimata förlåtelsen för synder. Som sammanfattning av islams lära anförs ofta koranorden att man " tror på Gud och den Yttersta dagen och änglarna och uppenbarelsen och profeterna " (Sura 2:177). - 5 -
Lärdomstraditioner Koranen är den viktigaste källan för all kunskap inom islam. Men även Sunna dvs en samling av berättelser (hadither) om vad profeten Muhammed har sagt och gjort i olika situationer har stor betydelse. Dessutom är den litteratur som behandlar den islamska rättsläran (fiqh) viktig dvs hur man ska tolka sharialagarna. Sharialagarna stadgar vad som är tillåtet och vad som är förbjudet enligt Koranen och Muhammeds sunna. Sedan 800-talet har också tafsir-litteraturen haft stor betydelse. Denna litteratur utgör tolkningar och kommentarer främst kring korantexter och hadither. Ett exempel på vad tafsirlitteraturen åstadkommit är borttagandet av hadither som inte anses vara äkta. Dessa haditer har helt enkelt uppfattats bygga på tvivelaktiga källor. Skrifter Heliga skrifter som Tora dvs de fem Moseböckerna (Tawrat), Psaltaren (Zabur) och Nya testamentets fyra evangelier (Injil) har stor betydelse inom islam. Dessa skrifter, i sitt originalutförande, har få muslimer något att anmärka på. Men eftersom de genom århundradena har bearbetats, tolkats och översatts anses detta, till viss del, ha bidragit till missuppfattningar av Guds budskap. Den sista och slutliga uppenbarade skriften, Koranen (al-qur'ān), anses däremot evig och ofelbar eftersom det är Guds egna ord (Kalam Allah). Koranen Koranen (al-quruan), islams heliga skrift, innehåller religiös förkunnelse samt olika påbud och bestämmelser för hur en muslim ska leva sitt liv. Man kan säga att Koranen både är en helig skrift, en uppenbarelsebok och en lagbok. Den jordiska Koranen sägs vara en exakt kopia av den himmelska Koranen Umm al-kitab (Bokens Moder). Koranen (al-quruan), islams heliga skrift, innehåller religiös förkunnelse samt olika påbud och bestämmelser för hur en muslim ska leva sitt liv Koranen är skriven på arabiska vilket utgör det religiösa språket för alla muslimer. Enligt Koranen ska nämligen Muhammeds uppenbarelser förmedlas "på ren och klar arabiska (Sura 26:195). Arabiska är idag ett världsspråk (talas av ca 300 miljoner människor), mycket på grund av Koranen. Men faktum är att en övervägande majoritet av dagens muslimer varken är araber eller arabisktalande. Muhammed kunde varken läsa eller skriva. Istället uppenbarades innehållet i Koranen till honom mellan åren 610-632 genom ängeln Jirbil (Gabriel). Uppenbarelserna kan delas upp i två huvudgrupper vilket är baserat på var Muhammed befann sig, Mekka eller Medina, då han fick sina uppenbarelser. Mekka-surorna härrör sig från åren 610-622 och Medina-surorna härstammar från år 623 och fram till Muhammeds död år 632. Koranens texter kom till slut att fördelas på 114 kapitel (surah) vilka totalt omfattar 6 200 verser (ayat). Sura 1 utgörs endast av en kortare bön (al-fatihah) men i övrigt är surorna, generellt sett, indelade efter längd. Den andra suran som även är den lägsta innehåller exempelvis 286 verser. Alla suror utom sura 9 börjar med I GUDS, DEN NÅDERIKES, DEN BARMHÄR- TIGES NAMN! vilket anses bero på att sura 9 troligtvis är en fortsättning på sura 8. Anledningen till att surorna inleds på detta sätt är, enligt imamer, för att poängtera Guds förlåtande karaktär vilket är av mycket central betydelse inom islam. - 6 -
Ritualer Religionsutövningens omfattning baseras på förhållandet till följande tre aspekter. Iman betecknar förhållandet till den grundläggande trosläran dvs Guds enhet (monoteismen) och Muhammeds uppenbarelser. Detta uttrycks framförallt i trosbekännelsen. Ibādāt rör förhållandet till religionens roll i samhället och betecknar de religiösa plikterna dvs de fem pelarna Muāmalāt rör förhållandet till det sekulära samhället och då allt som berör det ekonomiska, politiska och sociala livet. Dessa tre aspekter samt gemenskapen i församlingen (umma) är det som förenar de flesta muslimer. Men här är det viktigt att framhålla att synen på framför allt förhållandet mellan ibādāt och muāmalāt samtidigt lett till splittring i olika muslimska rörelser. Frågan som splittrat muslimerna är om ibādāt och muāmalāt ska ses som två enskilda enheter i samhället eller om de ska ses som en enhet. Att se de två enheterna som en enhet är den syn som präglar islamismen som hävdar att islam utgör ett heltäckande program för att kunna förverkliga en islamisk stat. Den islamiska lagen, sharia, ska då ersätta den sekulära lagstiftningen. Gudstjänst I moskéns s k bönehall ber endast män. Kvinnor och barn är hänvisade till en separat avdelning vilket vanligtvis är en läktare. På en av väggarna i bönhallen finns en nisch (mihrab) vilken visar böneriktningen (qibla) mot Mekka. I de flesta moskéer finns även en predikstol (minbar) från vilken en imam eller en predikant håller sin predikan vid bl a fredagsbönen. I anslutning till moskén finns ofta ett torn, minaret, från vilket en böneutropare kallar till bön. Högtider När Muhammed kom till Medina år 622 firade folket där ett flertal högtider. Muhammed avskaffade dessa högtider eftersom han hävdade att Gud endast föreskrivit två högtider. Dessa högtider är Eid al-fitr och Eid al-adha. Eid al-fitr Eid al-fitr som firas den 1 Shawwal (den månad som följer på fastemånaden Ramadan) kallas ofta enbart för eid (festglädje) och är den mindre av de två stora årliga högtiderna. Högtiden som firas i tre dagar jämförs ofta med den kristna julen eftersom man bland annat ger presenter till framförallt barn och unga. Eid al-adha Eid al-adha firas den 10 i månaden Dhul-Hijjah dvs dagen efter att vallfärden till Mekka avslutats. Eid al-adha är en offerhögtid som firas i fyra dagar till minne av hur Abraham var beredd att offra sin son Ismael för att bevisa sin tro för Gud. Högtiden firas oavsett om man genomfört vallfärden eller ej och präglas av att boskap (får, getter) offras. - 7 - Ashura-dagen är en viktig högtid för shiamuslimer. Denna dag, den 10 i månaden Muharram, firas till minne av Alis son Husayn som led martyrdöden i slaget vid Karbala år 680. Även sunnimuslimer firar Ashura men då till minne av att Gud räddade Mose och hans folk från slaveriet i Egypten. Se även sid 9. Turbah Shia-muslimer föredrar i samband med bön att falla ner med sina huvuden på en liten platta av jord som kallas Turbah. Den är vanligtvis tillverkad av lera från Karbala i Irak. Enligt Shiamuslimer måste nedfallelse i bönen nämligen förrättas på ren jord. Det är inte tillåtet med nedfallelse på klädesplagg eller mattor.
Wahhabism Wahhabism är en sunni-islamsk inriktning som grundades i Saudiarabien på 1700-talet av Muhammed ibn abd al Wahhab (1703-1792). Han ansåg att folket glömt bort det sanna islam dvs den islam som utövades under Muhammeds tid och strax efter hans död. Wahhabismen har en mycket detaljerad och sträng tolkning av hur islam ska tillämpas. Den förbjuder bilder, musik, spel och andra nöjen och har mycket strikta kläd- och uppföranderegler. Kvinnor har, generellt sett, en relativt tillbakadragen ställning. Salafism Salafism, med rötter i wahhabismen, är en benämning på en rörelse inom islam vars företrädare säger sig vilja återgå till islams grundläggande källor. Företrädare för salafismen säger sig representera den ursprungliga formen av islam så som de anser den praktiserades av Muhammed och hans närmaste anhängare. Salafismen präglas i hög grad av en stark fientlighet gentemot shiitisk islam vilken uppfattas som en kättersk lära. Men det finns även motsättningar inom salafismen. Det gäller bl a frågan om hur och med vilka medel sharialagarna ska tillämpas och under vilka omständigheter jihad, och då i betydelsen "helig kamp", är tillåtet. Se Lilla jihad nedan. Den gren av salafismen som företräds av al-qaida brukar kallas för jihad-salafism (jihad-orienterad salafism). Jihad I västvärlden är jihad ofta felaktigt översatt med "heligt krig". Det arabiska ordet för krig är harb. Inom islam finns två olika typer av jihad. Stora jihad innebär en strävan att bli en god muslim och Lilla jihad står för helig kamp, inte nödvändigtvis väpnad kamp, mot det som kan uppfattas som islamfientligt i samhället. Riktningar Sunni-muslimer Den största gruppen inom islam benämns sunni-muslimer eller sunniter. De utgör 85-87 % av världens muslimer. Mot bakgrund av detta har en stor del av innehållet i detta häfte ett sunni-muslimskt perspektiv. Sunniterna ser Koranen och Muhammeds sunna (samlade berättelser, hadither, om hur Muhammed agerade i olika situationer) som grundläggande rättesnören för islam. Dessutom anser man att grundprincipen för en religiös ledare är att man väljer den bäst lämpade. Därför finns inga anspråk på släktskap med Muhammed så som finns inom shiitisk islam. Shia-muslimer Benämningen shia kommer av Shiát Áli vilket betyder Alis parti. Men enligt shia-muslimerna är det Muhammed som gett shia dess benämning. Det finns många hadither (minst ett tjugotal) om att Muhammed kallade efterföljarna till hans kusin Ali för shia. Antalet bekännande shia-muslimer (10-12 % av det totala antalet muslimer) uppgår idag till ca 120 miljoner och de utgör ca 40 % av Mellanösterns muslimer. Shia-muslimerna utgör majoriteten av befolkningen i Iran, Irak, Bahrain och Azerbaijan. Även i sunnimuslimskt dominerade länder vid Persiska viken finns stora shiamuslimska befolkningar: Kuwait (35 procent) och Saudiarabien (15 procent). Vad gäller Saudiarabien är det framför allt i det östliga Hasadistriktet som har en shiamuslimsk befolkning (över 50 procent). Inom shiitisk islam anser man att Muhammeds kusin och svärson Ali ibn Abu Talib genom sitt släktskap var den rättmätige arvtagaren till ledarskapet (imamatet) efter Muhammeds död. Shia- muslimerna är dock ingen enhetlig religiös grupp. Historiskt har de haft skilda uppfattningar om vem som skall betraktas som rättmätig imam. Däremot råder det enighet om att Ali betraktas som den främste av imamer. Här bör noteras att inom shiitisk islam är imam en titel på islams ledare. Inom Sunniislam står imam för rollen som böneledare. En av de viktigaste helgedomarna för shiamuslimerna är Ali-moskén i staden an-najaf som ligger ca 13 mil söder om Bagdad (Irak). Här kan också nämnas att staden Karbala (Irak) och staden Qum (Iran) hör till shiiternas heliga städer. Idjtihad Shiitisk islam är i hög grad förknippad med idjtihad vilket innebär möjligheten för de rättslärde att nytolka Koranen eller en hadith (Här bör framhållas att Idjtihad även praktiseras inom sunni-islam). Dessa rättslärde har titeln mujtahid eller ayatolla. Ett utlåtande i någon rättslig fråga (fatwa) som bygger på sharia-lagarna kan ges av en religiöst lagkunnig med titeln mufti. - 8 -
Livsfrågor Universums tillblivelse För muslimer är vetenskap inte sanning i den meningen att den kan ligga till grund för en förståelse av livets och universums uppkomst. Det kan bara Koranen göra. Men det innebär inte att muslimer motsätter sig vetenskap. Istället framhäver man två olika kunskapsområden: Religionen rör förståelse av Guds mening med skapelsen och de religiösa plikterna och världslig kunskap rör allt som behövs för att klara sig i denna värld. Enligt islams lära har Gud skapat universum och de olika beskrivningar av skapelseprocessen som finns i Koranen har som huvudsyfte att påvisa detta. "Också natten och dagen är Hans verk, liksom solen och månen, som rör sig var och en i sitt kretslopp (Sura 21:33). En annan korantext lyder Och (vet de inte) att Vi har låtit allt liv uppstå ur vatten?. (Sura 21:30). Meningen med livet Enligt islamsk tro finns det tre huvudsakliga mål för meningen med livet. Dess är: att dyrka Gud. (Sura 51:56) att representera Gud på jorden (Sura 2:30) att befolka och utveckla jorden i meningen att plantera, bruka, bebygga och förbättra (Sura 11:61). Livet efter döden Enligt islam är en människa död då själen tas ur kroppen av dödsängeln på Guds befallning. Hjärtat slutar slå och andningen upphör. Efter döden befinner sig människan i ett slags väntans tillstånd (barzakh). Men det kommer en dag, Domens dag, när hela universum kommer att förstöras och då kommer också de döda att återuppstå (kroppen och själen förenas återigen) för att ställas till svars inför Gud. Vem skall uppväcka benen till liv, då de är förmultnade? Säg:" Han som frambragt dem första gången skall uppväcka dem till liv, ty Han förstår sig på all slags skapelse, Han som skaffat er eld från det grönskande trädet, och se, ni tänder eld därmed. Har då icke Han, som skapat himlarna och jorden, makt att skapa sådana som de? Jo, Han är ju Skaparen, den Vetande." (Sura 36:78-81). Inför en muslimsk begravning tvättas den döde och lindas i vita tygstycken s k svepning. Begravningen bör därefter ske inom 24 timmar. Den avlidne förs först till en plats, oftast utomhus, för en bönestund. Därefter förs kroppen till gravplatsen där den begravs. Kremering förekommer inte eftersom man har en tro på att kroppen och själen ska återförenas vid uppståndelsen. Se ovan. Sorgeceremonier Ett viktigt inslag i den shiamuslimska religionsutövningen är de s k sorgeceremonierna. Människan är en social varelse och att uttrycka sorg är en naturlig del som hör till. Sorgeceremonierna har en dubbel funktion varav den ena är att uttrycka sorg medan den andra och viktigaste är att hålla vissa historiska händelser levande och förnya banden med dem som fått sätta livet till för sin tro. De främsta sorgeceremonierna som relateras till Shia är de årliga ceremonier som hålls under det islamiska årets första månad (Muharram) och främst dess tionde dag benämnd Ashura. Shiamuslimer firar Ashuradagen till minne av Alis son Husayn som tillsammans med sina 72 anhängare i samband med ett uppror mot umayyaderna led martyrdöden i slaget vid Karbala år 680. Denna sorgeceremoni innebär dels att man ur en historisk aspekt påminns om vidden av den uppoffring Husayn gjorde i Karbala, dels ingår en förnyelse av budskapet "aldrig mera förtryck". I Karbala finns även en moské byggd till Husayns ära. - 9 -
Bildförbud I Koranen finns inte något bildförbud. Men man har tolkat korantexten...och ingen finns som kan liknas vid Honom... (Sura 112:4) som en form av bildförbud. Bildförbudet inom islam förknippas istället vanligtvis med hänvisning till olika hadither. I en av dessa hadither beskrivs hur Muhammed inte ville gå in i sin blivande hustru Aishas hem eftersom hon hade bildförsedda kuddar hemma. I en annan hadith ska Muhammed ha yttrat att inga änglar kommer att besöka ett hem där bilder förekommer. Dessa hadithers tillförlitlighet är dock omtvistad och då särskilt bland shia-muslimer. Hijab Etik Människosyn Enligt islam är människan skapad av Gud för att vara Guds ställföreträdare på jorden. Människan har därför en särställning och alla har lika värde. Ingen människa är således förmer än någon annan varken på grund av kön, nationalitet, hudfärg eller ekonomisk status. Människan är god av naturen. Hon har en fri vilja och därmed individuellt ansvarig för sina handlingar. Människan har också förpliktelser mot Gud och mot andra människor: " om någon dödar en människa, som inte själv har dödat någon eller försökt störa ordningen på jorden och sprida sedefördärv, skall det anses som om han hade dödat hela människosläktet. Och om någon räddar ett människoliv, skall det anses som om han hade räddat hela människosläktet..." (Sura 5:32) "Människor! Vi har skapat er av en man och en kvinna, och Vi har samlat er i folk och stammar för att ni skall lära känna varandra. Inför Gud är den av er den bäste vars gudsfruktan är djupast. Gud vet allt, är underrättad om allt."(sura 49:13) Jämställdhet Vad som ska uppfattas som en korrekt islamisk kvinnosyn har på allvar debatterats sedan 1970-talet. Det man debatterar är den traditionella uppfattningen att män och kvinnor visserligen är lika inför Gud men att deras rättigheter i familjen och i samhället skiljer sig åt. En man kan gifta sig med icke-muslimska kvinnor. Men då måste kvinnan tillhöra en tillåten religion som kristendom eller judendom. En muslimsk kvinna kan däremot inte ingå äktenskap med en icke-muslim. Tillämpningen av denna traditionella ordning har stött på stark kritik både från internationellt håll och från muslimskt håll. En fråga som väckt stor debatt bland i synnerhet icke-muslimer är muslimska kvinnors bruk att bära slöja. För muslimska kvinnor är bruket att bära slöja ett sätt att visa sin religiösa tillhörighet. Men hur kvinnor ska bära sin slöja (burka, niqab, hijab m fl) är däremot omtvistat även inom islam. Sex före äktenskapet Enligt islam är sex utanför äktenskapet inte tillåtet. Den " som håller sina begär i styr och inte ger fritt utlopp åt sin lust med någon annan än sina hustrur eller dem som de rättmätigt besitter - inget klander kan då riktas mot dem, men de som går längre är syndare - (Sura 23:5-7). En annan Koransura påpekar Och låt dem som inte har möjlighet att ingå äktenskap leva i avhållsamhet till dess Gud i sin nåd drar försorg om dem. (Sura 24:33) Homosexualitet Inom islam finns olika tolkningar kring homosexualitet. Bland ortodoxa muslimer är homosexualitet förbjudet och straffbart enligt sharialagarna. - 10 -
Men denna syn är relativt vanlig även bland andra muslimgrupper. Utgångspunkten för detta synsätt är tagen från Koranen som likt Gamla testamentet berättar om vad som hände i städerna Sodom och Gomorra: Lot som sade till sitt folk: "Måste ni begå sådana skamliga handlingar som ingen i världen har begått före er? Ni går, upptända av lust, till män i stället för till kvinnor! Nej, ni driver verkligen era utsvävningar för långt! (Sura 7:80 81). Organdonation Organdonation är tillåten inom islam om det sker enligt vad som är föreskrivet i sharia-lagarna. Till de villkor som har fastställts där hör att donatorn måste vara vuxen, helst över 21 år, måste ha tagit beslutet om donation utifrån egen fri vilja och att inga transplantationer av könsorgan är tillåtna. Om man vill donera ett visst organ som njurar, lever eller hjärta för att rädda livet på andra ses detta som en stor välgörenhet. Abort Enligt islam är det inte tillåtet att göra abort utan giltig anledning. Med giltig anledning menas i de flesta fall att graviditeten leder till negativa medicinska konsekvenser för kvinnan. Politik En rad politiska-religiösa rörelser framträdde under 1700- och 1800-talen i olika delar av den muslimska världen främst som en reaktion på den europeiska kolonialismen. En rörelse under 1800-talet, den s k reformrörelsen, bestod av ett stort antal muslimska tänkare. De reagerade mot kolonialismen men även mot islam som de såg som en förstelnad religion. Reformrörelsen var framstegsvänlig och positiv till kvinnlig frigörelse. Bland annat förespråkade de utbildning och arbete för kvinnor och de argumenterade även mot seden för kvinnor att bära slöja. Mot slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet uppstod en stark motsättning mellan "konservatism" och "modernism" vilket skulle komma att känneteckna islams senare kulturella och politiska utveckling. Den s k islamismen som här får representera en mer konservativ syn hävdar att staten ska vara underställd den religiösa auktoriteten. Modernisterna däremot ser religionen mer som en inspirationskälla och den religiösa auktoriteten ska inte överordnas den sekulära politiska makten. Organisation of Islamic Cooperation Efter ett muslimskt toppmöte i Rabat (Marocko) år 1969 bildades Organisation of Islamic Cooperation (OIC), en samarbetsorganisation för regeringarna i den muslimska världens stater. Organisationen har idag 57 medlemsstater. al-qaida al-qaida (basen) är en radikal islamistisk organisation som består av flera olika militanta sunnitiska grupper. al-qaidas uppkomst hänger samman med den afghanska motståndsrörelsens krig mot den sovjetiska ockupationen av landet under 1980-talet. I slutet av 1990-talet var al- Qaidas ledning stationerad i Afghanistan där man hade militära träningsläger. Den saudiske affärsmannen Usama bin Ladin har framträtt som nätverkets ledare (bin Ladin dödades av amerikanska trupper i Abbottabad utanför Islamabad i Pakistan år 2011). al-qaida har utpekats som ansvarigt för en rad terrorattentat som de mot ambassadbyggnaderna i Kenya och Tanzania år 1998 och World Trade Center i New York den 11 september år 2001. al-qaidas syfte är att återupprätta den islamiska civilisationens storhet. Världsbilden präglas av en föreställning om västmakternas och Israels gemensamma konspiration mot islam. Därför betraktas jihad och då i betydelsen helig kamp med våld som ett berättigat och nödvändigt självförsvar med hänvisning till koranställen som Sura 4:75 och Sura 9:38 39. Hizbullah och Amal Under inbördeskriget i Libanon 1975-1990 framträdde två starka shiarörelser. Det var Amal som grundades 1975 och som vill se Libanon som en mångreligiös stat. År 1982 bildade en radikal grupp inom Amal en ny organisation, Hizbullah (Guds parti) som har nära förbindelse med Iran. De betraktas som en terrororganisation av ett flertal länder. - 11 -
Fokusbegrepp Mekka Medina allmaktens natt kalif hijra halal haram shirk Kaaba Koranen sunna fiqh moské mihrab qibla Eid al-fitr Eid al-adha Ashura wahhabism salafism jihad ayatolla Frågor 1. Ge en kort beskrivning av Muhammeds barndomsår. 2. Inledningen till Muhammeds religiösa verksamhet sätts i hög grad i samband med berget Jabal en-nour, strax utanför staden Mekka. På vilket sätt? 3. Tre år efter sin första uppenbarelse började Muhammed förkunna sin nya lära. De rika i Mekka tog mycket illa vid sig av Muhammeds budskap och de försökte på alla sätt hindra den nya läran från att sprida sig. Vad var anledningen till att de rika i Mekka tog illa vid sig? 4. Det som hände efter Muhammeds död var att de ledande i Medina utsåg Abu Bakr till hans ställföreträdare (kalif). Men det fanns de som ansåg att detta var ett felaktigt beslut. Varför? 5. Den största gruppen inom islam benämns Sunni-muslimer eller sunniter. De utgör drygt 85 % av världens muslimer. Den grund på vilken det andliga livet byggs inom sunni-islam brukar vanligtvis sammanfattas i de fem grundpelarna. Redogör för dessa fem grundpelare. 6. Redogör för shia-muslimernas representation i världen. 7. För en bekännande muslim inbegriper religionsutövningen fyra aspekter. Dessa är iman, ibādāt, muāmalāt och umma. Vad står dessa aspekter för? 8. Det finns ett antal benämningar som man förknippar med en moské. Vad står följande benämningar för a) qibla b) mihrab c) minbar 9. Till religionsutövningen hör regler som alla muslimer bör följa. Vad står följande regler för a) haram b) halal c) shirk 10. När Muhammed kom till Medina år 622 firade folket där ett flertal högtider. Muhammed avskaffade dessa högtider eftersom han hävdade att Gud endast föreskrivit två högtider. Vilka två högtider är det och när och hur firar man dessa högtider? Analys I likhet med t ex kristendomen rymmer även islam flera olika riktningar. I den allmänna debatten gör man ofta skillnad på de olika riktningarna inom kristendomen. Man talar och skriver om att katoliker har en uppfattning medan protestanter har en annan uppfattning. Men när det gäller islam är det sällan eller aldrig att man gör åtskillnad på de olika inriktningarna. Man använder nära nog uteslutande begreppet muslimer som om de vore en homogen (enhetlig) grupp. Vad tror du att det beror på att man upplever muslimer som en enhetlig grupp? Många har uppfattningen att muslimer tillber en annan Gud än vad kristna och judar gör. En trolig anledning till denna missuppfattning är att även icke-arabisktalande, främst i västvärlden, vanligtvis använder det arabiska ordet Allah för Gud då man diskuterar islam. Denna problematik är även något som debatteras bland många muslimer. Vi säger inte masjid utan moské och vi säger inte rasul eller nabi utan profet. Men varför används vanligtvis det arabiska ordet Allah då man talar om Gud? - 12 -