HÅLLBARHETSBOKSLUT 2007 Lars Erik tar en paus i trädgårdsarbetet på Oasen SMEDJEBACKENS KOMMUN Smedjebackens kommun April 2008 1
Foto: A M Kraft Innehåll sid Inledning 3 Hållbart och blandat inom Hälsa- Miljö 4-7 Barnkonventionen 8 Smedjebackens Energi och Bärkehus 9 Nationella miljömål 10-11 Kommunförbundets Gröna Nyckeltal 12-18 Säker och Trygg kommun, 19-20 Folkhälsomål 21-24 Översiktsplan 25-29 Kontaktpersoner 30 2
Inledning Världens utveckling är tyvärr inte hållbar, vare sig på nationell eller global nivå. Den rikaste femtedelen av befolkningen använder jordens resurser i en omfattning som långt överskrider vad naturen tål. Denna påverkan förstärks nu av en konsumtionsökning i utvecklingsländerna. Genom ny resurssnål teknik, ökad miljömedvetenhet och ett kraftfullt internationellt samarbete är en hållbar utveckling möjlig. En utveckling i den riktningen bygger på att kunskapen om vad som krävs utvecklas och sprids och att alla krafter i samhället drar åt samma håll. Kommuner har ett stort ansvar att bistå denna utveckling. Ett verktyg finns bland annat i det nationella generationsmålet "att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta". Generationsmålet är preciserat i 16 miljökvalitetsmål, som är fastställda av riksdagen. Smedjebackens kommuns Hållbarhetsbokslut, som i år ges ut för fjärde gången, försöker beskriva på vilket sätt som kommunen och dess bolag, lever upp till målsättningen med generationsmålet. Vad tittar de på? Se svaret längst ner på sidan! 3 Vindkraftverket Hanna.
Hållbart och blandat Fredagen 30 mars invigdes vindkraftverket Hanna. Bertil Andersson, ordförande i Smedjebacken Energi AB invigningstalade. Med på invigningen var klass 5 A från Röda Berga, som visat stort intresse för miljöarbete och arbetat aktivt med miljöfrågor. Hälsovecka i Smedjebackens kommun 5-års jubileum. Under veckan kunde man ta del av ett stort utbud av aktiviteter i hälsans tecken. Allt från frukostar, föreläsningar, prova på aktiviteter, bussresa för det äldre till Varsam i Västerås. Totalt under veckan besökte och deltog ca 3000 personer i aktiviteter/ evenemang. Smedjebackens kommun, Landstinget Dalarna och Norrbärke församling är huvudarrangörer. Fem-års jubileum Fredagen den 19 oktober invigdes broarna vid Söppenmyren. Invigningstal hölls av kommunalråd Leif Nilsson. Broarna är en del av den promenadring som börjar ta form. I färdigt skick mäter den 9 km och är så långt det är möjligt handikappanpassad. Promenadringen följer Kolbäcksån via Gamla Meken, Hamnen, Heros, Moga, elljusspåret, Nybergs- banan, Morgårdshammar, Väderbacken, Söppenmyren och kvarnen. Klimatstrategiarbete Den 12 december hölls det första offentliga energiseminariet i klimatstrategiarbetet. Seminariet arrangerades av Klimatstrategigruppen i Smedjebacken. Ett 30-tal personer var åhörare under förmiddagen och mötet avslutades med grupparbeten med frågeställningen Vad kan vi göra lokalt och vad kan vi som enskilda göra för att minska klimathotet?. Klimatstrategin ska tas av fullmäktige under hösten 2008. I augusti var det dags att återinviga Skogsgläntans förskola. En av avdelningarna på förskolan kommer att arbeta enligt pedagogiken I Ur och skur. Det innebär att man bedriver verksamheten mestadels utomhus. Inom kommunen finns sedan tidigare Solhyttans förskola i Söderbärke som också har en Ur och skuravdelning. Grundidén i I Ur och Skurpedagogiken är att barns behov av kunskap, rörelse och gemenskap tillfredsställs genom vistelse i naturen. Under vecka 11 var det dags igen för en ny omgång av Dialogen. Tillsammans med dialoghandledarna Raija Inkilänen och Ann-Britt Gustafsson deltog 11 stycken i vårens omgång av dialogen i Ahlbäcksalen, Folkets Hus. 4
Hållbart och blandat ISO-14001 certifierade företag i kommunen Norrbärke Sparbank Ovako AB Fridhems förskola Stora Enso Skog AB Svensk Ytbehandling SWL Stålkonstruktioner Kommunens interna miljöpris gick till lokalvårdarna. På bilden ses städledare Eva Graaf, miljösamordnare Annika Östberg, Gunnel Bysell och Christina Egilsson. I bakgrunden prisutdelarna, Sven Andersson, förvaltningschef på miljö- och byggkontoret och Ingemar Hellström, vice. ordf. i kommunstyrelsen och miljöoch byggnadsnämnden samt personal och miljösamordnare på de två arbetsplatserna. Miljöledning Miljöledningsarbetet inom kommunens organisation, innebär kontinuerliga revisioner av de olika enheternas lokala miljöprogram. Under 2007 har ett tiotal internrevisioner utförts. Arbetet inriktas på den standard som finns i ISO 14001 eller EMAS. För skolans del alternativt Skolverkets standard för miljöskolor eller Grön Flagg som Stiftelsen Håll Sverige Rent introducerar. Björkbackens Dagcenter tilldelades Dala demokratens miljöpris på 10 000 kronor. Björbacken fick priset med följande motivering: Björkbackens Dagcenters miljöarbete har under alla år präglats av ett stort engagemang och intresse för miljöfrågor. Man har på eget initiativ reviderat sitt miljöprogram och kontinuerligt skapat nya mål. Man har hela tiden utvecklat nya idéer för verksamheten och dess deltagare. Återvinning och senare även trädgårdsarbete och kompostering i en harmonisk miljö, har varit verksamhetens ledord. Tågresor Under 2007 reste vi 5 520 mil med tåg i tjänsten. Det motsvarar 0,32 kg CO2. Om vi valt dessa resor med bil skulle det motsvara 9 549 kg CO2. Solhyttans förskola erhöll Grön Flagg i december, men firandet skedde i mars, 2008. Från Komhall så distribuerades under året, 47 ton sand i 1,8 kilos påsar ut till olika utlämningsställen i kommunen. Björkbackens dagcenter plockar skräp. Skräpplockning Under v. 17 i april månad deltog ca 1200 personer i den nationella skräpplockarveckan, en kampanj initierad från stiftelsen Håll Sverige Rent. 5
KRAV-ekologiska produkter Ekomjölk i detaljhandeln 2006 Ekomjölk i kommunen, totalt 2006 Ekomjölk i kommunen 2005 Kommuner Säter 12,5 17,6 17,2 Borlänge 11,8 15,3 15,0 Smedjebacken 11,8 14,5 12,0 Hedemora 8,5 14,1 13,0 Ludvika 7,5 12,4 12,0 Orsa 8,5 12,0 11,0 Falun 10,3 11,7 10,0 Mora 10,1 10,7 9,0 Rättvik 10,3 10,6 10,0 Leksand 10,7 9,9 9,0 Avesta 7,0 7,3 8,0 Gagnef 7,4 6,8 6,0 Älvdalen 5,9 6,1 5,0 Vansbro 6,0 5,3 4,4 Malung 4,5 4,3 4,4 Dalarna 9,2 11,2 10,3 Smedjebacken ligger i täten när det gäller försäljning av ekologisk mjölk i Dalarna. Både konsumtionen inom kommunen och i detaljhandeln ökar. KRAVcertifieringen av de kommunala skol- och förskoleköken är naturligtvis en del av förklaringen, men också de KRAVkampanjer som under många år riktats till skolor, förskolor, restauranger och affärer, har säkert bidragit till de fina resultaten. Vi vet också att miljömedvetenheten av tradition, är väldigt stor hos allmänheten i Smedjebacken, så resultatet är också en spegling av detta. KRAV-veckan, vecka 42, som 2007 arrangerades för nionde gången, vände sig till de lokala näringsidkarna, matvaruaffärer samt till förskoleoch skolkök, med uppmaning att öka användandet av ekologiska varor. I samarbete med konsumentrådgivningen gjordes under veckan en undersökning av utbudet av ekologiska alternativ i de tre större matvarubutikerna i kommunen. Skolornas och förskolornas kök utökade KRAV produkterna med en nionde produkt, potatis. Sedan tidigare är köken KRAV- certifierade med produkterna: morötter, gul lök, vitkål, vetemjöl, mellanmjölk, havregryn, banan och kaffe. Sedan hösten 2007, har socialförvaltningen beslutat att enbart servera ekologisk mjölk inom verksamhetens kök. KÖK 2007 KRAV Vinsbo 16,2% Bergaskolan 14,5% Stegelbacken 26,9% Vad skola 22,1% Hagge skola 17,6% Kyrkskolan 14,7% Fritid Röda Berga 33,6% Hemkunskapen 0,7% Hattstugan 31,4% Skogsgläntan 18,8% Sagan 31,4% Solhyttan 19,9% Harnäs 21,2% Fridhem 27,4% Myrstacken 45,2% Munkbo 5,4% Solhöjden 8,9% Allégården 1,6% Hedgården 2,8% Gläntan 0,7% 6
Planer och policyer Jämställdhets och mångfaldspolicy för anställda hos Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommuns uppfattning är att jämställdhet och mångfald finns i organisationer där kvinnors och mäns erfarenheter och kompetens, oberoende av kön, etnisk tillhörighet eller kulturella skillnader, värderas lika och tillsammans ses som en stimulerande och utvecklande tillgång. Lagkraven på handlingsplaner i fråga om jämställdhet, mångfald och förbud mot diskriminering slogs 2007 ihop i en likabehandlingsplan. Denna plan uppmärksammades av kommunförbundets EUfinansierade mångfaldsprojekt som den enda i Dalarna. Region Dalarna rekommenderar andra kommuner att ta efter. Smedjebacken avancerade från 284 till 84 plats i den jämställdhetsbarometer som varje år upprättas över jämställdheten i Sveriges kommuner. Områden som likabehandlingsgruppen prioriterar inför 2008 är "ålders-diskriminering" där en ny lag väntas, rekryteringsprocessen måste ses över och uppdateras samt mäns våld mot kvinnor. Friskvårdspolicy för anställda i Smedjebackens kommun. Kommunen vill genom regelbunden friskvård ge den anställde bättre möjligheter att möta de krav, såväl fysiskt, som psykiskt, socialt och kompetensmässigt, som ställs i arbetslivet. Därför har alla anställda möjlighet att ta ut en friskvårdstimme i veckan, om verksamheten tillåter. SMEDJEBACKENS KOMMUNS Miljöpolicy Smedjebackens miljöpolicy betonar den långsiktigt hållbara utvecklingen. Inriktningen mot miljöanpassad upphandling har fått genomslagskraft, likaså hushållning med naturresurser. Smedjebackens kommun arbetar för att effektivisera användningen av naturresurser och för att miljöanpassa alla delar av verksamheten i enlighet med kretsloppsprincipen. Smedjebackens kommun ska uppfylla kraven i lämpliga lagar och bestämmelser, samt i sitt miljöarbete inrikta sig på ständiga förbättringar av såväl den yttre som den inre miljön. Smedjebackens kommun utbildar alla anställda och förtroendevalda så att grundläggande förståelse för miljöfrågor genomsyrar organisationen och så att de enskilda individerna kan vara pådrivande, kunskapsspridande och inspirerande både inom den egna organisationen och gentemot övriga kommuninvånare. De miljökrav som ställs inom den egna verksamheten skall också ställas på leverantörer och entreprenörer som anlitas av kommunen. Smedjebackens kommun skall i sin rådgivande verksamhet verka för att inspirera företag och privatpersoner i kommunen till miljöriktiga och kretsloppsanpassade lösningar. Miljöarbetet inom den kommunala verksamheten bygger på eget ansvar hos varje medarbetare och på att kommunens förvaltningar och bolag samarbetar mot ett gemensamt mål. Alkohol- och drogpolicy inom Smedjebackens kommuns verksamhetsområde: Syftet är att redovisa värderingar som ligger till grund för de handlingsplaner och den vägledning som ska resultera i en kompetent hantering av alkoholoch andra frågor. Kommunens missbruksförebyggande arbete år 2007. Under 2007 har personalavdelningen följt de under år 2006 fastlagda handlings- och aktivitetsplanerna och bl a genomfört ett antal informationsträffar för kommunens personal med en grundlig information om kommunens drog- och alkoholpolicy. En dialog har förts om attityder och förhållningssätt för att på så sätt skapa förutsättningar för arbetsplatsbundna handlingsplaner. 2007 beviljades Individ- och familjeomsorgen bidrag med 314 500 kr, av Länsstyrelsen i Dalarna, för utveckling och förstärkning i öppenvårdsverksamheten för personer med tungt missbruk. De som genomgått behandling ska kunna erbjudas bostad och sysselsättning som eftervårdsinsats. Handikapplan Människor med funktionsnedsättning i Smedjebackens kommun skall ges möjlighet att leva i full delaktighet och jämlikhet. Denna vision har alla nämnder ansvar för att utveckla i vid bemärkelse. Syftet med en handikapplan är att utifrån FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning: Införliva handikappaspekten inom de kommunala verksamheternas alla område. Belysa kommunens arbete med handikappfrågor. Vara riktmärke för nämnder och förvaltningar i arbetet med handikappfrågor. Undanröja hinder och sträva efter att människor med funktionsnedsättning får samma möjligheter som andra till delaktighet och jämlikhet. 7
Barnkonventionen Alla barn ska ges förutsättningar för en god hälsa och livskvalitet. FN:s konvention om barns rättigheter antogs 1989 och är ett folkrättsligt bindande dokument. Konventionen ratificerades av Sveriges riksdag 1990. Barnkonventionen omfattar 54 artiklar varav fyra är prioriterade som vägledande vid alla beslut som rör barn. Barnkonventionen bygger på fyra grundläggande principer. Barn har rätt till likvärdiga villkor och skall skyddas mot alla former av diskriminering Barns bästa i främsta rummet Barn har rätt till liv och utveckling Barn har rätt att komma till tals Inom socialnämndens verksamhet deltar Individoch familjeomsorgen (IFO) i ett rikstäckande projekt initierat av Socialstyrelsen BBIC - Barns behov i centrum. BBIC är ett strukturerat hjälpmedel för inhämtning av information som tydliggör barnets alla behovsområden. Barnets behov sätts i relation till föräldrarnas förmåga och faktorer i den omgivande miljön. IFO ingår i ett lokalt nätverk för BBIC-kommuner i länet. Under året har intern BBICutbildning skett av alla handläggare i barn- och familjegruppen. Fortlöpande utbildning i BBIC sker både till befintlig och ny personal. IFO är i införandestadiet av BBIC och har en prövolicens. På Socialstyrelsens hemsida finns mer information om BBIC. Ungdomskontoret Under 2007 har fortbildning av elevråden på Kyrk- och Bergaskolan skett. Ungdomskontoret fungerar som mentorer till Ungdomsrådet som bildades 2006, och som har regelbundna träffar ca 1 gång i månaden. Ungdomskontoret genomför årligen minst ett öppet inflytandeforum som riktar sig till ungdomar, politiker och tjänstemän. Fältarbetet är riktat främst till åldersgruppen 13-18 år. Varannan fredagskväll har man uppsökande verksamhet i Smedjebackens tätort samt närområden. Verksamheten är stationerad på Stegelbackens fritidsgård två till tre kvällar i veckan. Skolbesök sker någon gång per vecka. Man har riktad ungdomsverksamhet av något slag en gång per vecka. Bergakul har öppet fredagskvällar 18-24 och har haft ca. 35 sammankomster under året. Det arrangeras av kommunen i samverkan med föreningar och skolklasser. Verksamheten bedrivs i Bergahallen där det finns redskap för golvaktiviteter och förutsättningar för spontana matcher, turneringar och lek. Bergakul har ett snittbesök på 100-150 barn och ungdomar, och leds av en ansvarig arbetsledare/fritidsledare. Bergakul Barn- och utbildningsnämnden ger varje år ut kvalitetsredovisning där analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet görs. Man har också under året beslutat att ställa sig bakom förslaget om att kommunen ska arbeta för att inkludera barn med funktionshinder i verksamheten. Alla övergripande styrdokument från FN:s standardregler och Carlbeckskommitténs betänkande För oss alla (2004) stödjer det här inriktningsmålet, att alla oavsett funktionshinder ska bli en del av samhället och skolan. Smedjebackens kommun har avtal med Migrationsverket, där man åtar sig att ta emot 36 flyktingar per år. Bland dessa flyktingar finns det barn och ungdomar som är i behov av barnomsorg och skola. En handlingsplan med innehållande åtgärder och ansvarsfördelning när det gäller utbildning utarbetats under hösten. Särskilt beaktas introduktionen, modersmålsundervisning, svenska som andraspråk och hur inkludering kan ske på bästa sätt. Planen omfattar åtgärder från förskola till gymnasium. 8
Nytt från Bärkehus 2007 Samtliga fastigheter i såväl Smedjebacken som Söderbärke är anslutna till fjärrvärmenätet. Styrning av värme och varmvatten sker via övervakningsdator. Sedan införandet av driftdatorsystemet påbörjades år 2001 har värmeförbrukningen minskat varje år fram till och med år 2006 för att sedan plana ut. Minskningen sedan år 2001 uppgår till cirka 14%. Med nuvarande taxa och förbrukning motsvarar det en kostnadsminskning med cirka 786 000 kr/år för den rörliga delen av taxan och jämförbara enheter. Normalårskorrigerad förbrukning för år 2007 är 179 kwh/kvm. Bärkehus AB är sedan år 2006 delägare i Dala Vindkraft Ekonomisk Förening. Storleken på delägarskapet medför att köp av miljövänlig el upp till en volym av 175 000 kwh/år kan ske till ett förmånligt pris. Leverans av el påbörjades fr o m mars månad 2007. Avfallskvarnar är installerade i 148 lägenheter. Fyra av företagets åtta servicebilar har miljödiesel med partikelfilter som drivmedel. Under 2006 utfördes ett prov med införande av akustisk belysningsstyrning i trapphuset i ett hus på Malmgatan. Provet var till belåtenhet och under 2007 har motsvarande installation utförts i ytterligare tre hus. Vid fönsterrenoveringar bytes ytterbågen till en båge med lågemissionsglas som spar energi. Det något tjockare glaset är dessutom bullerdämpande. Totalt har 233 lägenheter fått nya utbytesbågar varav 42 under år 2007. Elvärmefläktar i torkrum ersätts successivt med avfuktare. Totala antalet avfuktare i företaget uppgår till 10 stycken. Nytt från SEAB 2007 På Uvberget uppfördes ett vindkraftverk i samarbete med Dala Vindkraft Ekonomisk förening. Anläggningen togs i drift 1 januari 2007 och har producerat 1, 7 GWh. Kraftverket i Kolbäcksån är fortfarande klassat som Bra miljöval, vilket ger 0,6 öre extra per producerad kwh när kraften säljs till Dala Kraft. Under året producerades 3,7GWh. Sedan tidigare har vattenautomater för kranvatten installerats i Bergaskolan och Kyrkskolan. Under året har automater installerats i Vinsboskolan och ytterligare en i Bergaskolan. Avloppsnätet i Årängen och Vikersvik utökades. Dessutom säkrades vattenkvalitén i Söderbärke och Malingsbo. 25 nya fjärrvärmekunder anslöts i Smedjebacken och Söderbärke. Det installerades ytterligare 10 avfallskvarnar. Totalt finns 512 installerade. Slammet från reningsverket omvandlas till såväl energi (biogas), som material för anläggningsjord vid Bylandets reningsverk Den återvunna värmen svarade för 63 % och träpulverbränslet för 28 %.av vår värmeproduktion i Smedjebacken. En ny pelletsbrännare installerades under året, för att ytterligare minska oljebehovet. I Söderbärke produceras 97 % av fjärrvärmen med biobränsle. Fjärravläsningsbara mätare har installerats till alla kunder. Utrustningen ger kunden ett värdefullt underlag för energibesparing samtidigt som vi spar transporter då vi inte läser av elmätarna manuellt. Systemet utvecklas ytterligare i samarbete med Mälardalens högskola för att hjälpa fastighetsägarna att spara energi. 9
Nationella miljömål 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål och i nov. 2005 kompletterades målen med mål nummer 16. Målen beskriver kvaliteter som vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans, samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt och djurliv Smedjebackens kommun har valt att prioritera följande mål: Begränsad klimatpåverkan Genomfört eller under genomförande Framtagande av kommunal klimatstrategi-energiplan. Energirådgivning till allmänhet och företag. Under 2007 har Smedjebackens första vindkraftverk tagits i drift. Avses att genomföras Fortsatt utbyggnad av Gång- och cykelstråk. Framtagande av strategi för fjärrvärmeutbyggnad. Kommunal resepolicy. Planering för flexibel kollektivtrafik. Information om energibesparing, samt om förnyelsebara och miljöanpassade bränslen. Giftfri miljö Genomfört eller under genomförande Det miljöledningsarbete som Smedjebackens kommun bedriver sedan ett tiotal år tillbaka har medfört att ett antal farliga och onödiga kemikalier tagits bort från verksamheten. En ökad miljömedvetenhet från innevånarnas sida och inlämningskampanjer för farligt avfall har också bidragit till en medvetenhet och en minskning av antalet farliga kemikalier i omlopp i Smedjebacken. Utredning och ansökan om medel för efterbehandling av förorenade områden. Mycket arbete har lagts ner från kommunens sida vad gäller Stollbergsområdet, som är vårt största och mest akuta område med förorenad mark. Smedjebackens kommun deltar indirekt genom Smedjebacken Energi & Vatten i den regionala avfallsplaneringen ( Se god bebyggd miljö). I den ingår farligt avfall som en av delarna. Inventering och förslag till åtgärder för gamla kommunala deponier och industrideponier. Avses att genomföras Sanering av Stollbergsområdet. Sanering av vissa gamla deponier. 10
Ingen övergödning Genomfört eller under genomförande Genomgång av ovidkommande vatten och dagvatten i kommunala avloppsnät. Detta åtgärdas i samband med ombyggnadsåtgärder. Översyn verksamhetsområden VA-möjliga gemensamhetsanläggningar (underlag till VA-strategin). Inventering av enskilda avlopp (underlag till VA-strategin). Kommunal strategi för vatten och avlopp (antogs av KF i juni 2007). Avses att genomföras Utbyggnad av vatten och avlopp i enlighet med VA-strategin. Riktlinjer och information om enskilda avlopp. Egenkontroll kommunala avlopp. Grundvatten av god kvalitet Genomfört eller under genomförande Upprättande av vattenskyddsområden för kommunala vattentäkter som saknar sådana. Genomgång och revidering av befintliga vattenskyddsområden och föreskrifter. God bebyggd miljö Genomfört eller under genomförande Planläggning i syfte att skapa attraktiva och miljöanpassade boendemiljöer. Gestaltningsfrågor behandlas vid planering, bygglov och övriga fysiska åtgärder. Frågor om trygghet och säkerhet behandlas vid planering, bygglov och övriga fysiska åtgärder. Rådgivning vad gäller lokal byggnadstradition och kretsloppsanpassade lösningar. Områdesbestämmelser för kulturhistoriskt intressanta områden (Torrbo-Stimmerbo). Fortsatt utveckling av avfallsverksamheten i samarbete med andra kommuner (Smedjebacken har lyckats hantera avfallsfrågorna på ett sätt som gynnat såväl våra medborgare, omgivningen och miljön. Minskningen av mängden hushållsavfall per medborgare är omfattande). Revidering och komplettering av kulturmiljöprogrammet. Avses att genomföras Områdesbestämmelser för kulturhistoriskt intressanta områden (fler områden). Information om kulturhistorisk bebyggelse. Planering och åtgärder för säkrare skolmiljöer. Grönstrukturplanering i tätorterna. Ett rikt djur- och växtliv Genomfört eller under genomförande Kommunala naturvårdsinsatser (kommunala betesdjur). Avses att genomföras Grönstrukturplanering i tätorterna. Riktade insatser för att stimulera en ökad djurhållning i hela kommunen. 11
År 1990 valde Smedjebackens kommun att bli en av de första Ekokommunerna. Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal Sveriges Ekokommuner arbetar för att Sveriges alla kommuner ska bli hållbara. Föreningen är ideell och bildades 1995. Då bestod föreningen av en handfull kommuner, men sedan dess har föreningen växt och nu finns det 67 Ekokommuner. Sveriges Ekokommuner har tagit fram 12 Gröna nyckeltal som ska kunna vara jämförbara för ekokommunerna. Nyckeltalen är också aktuella i diskussionerna om uppföljning av de nationella miljömålen. För kommunen som geografiskt område finns nyckeltal för energi, biologisk mångfald, luft, slam och avfall. För kommunen som organisation har valts områden som energi, transporter och inköp. När det gäller jämförelsemedeltalet till övriga ekokommuner, är uppgifterna från 2006, då 2007 års uppgifter inte finns sammanställda vid tryckningen av Hållbarhetsbokslutet. Nyckeltal 1 Koldioxid (CO2)-utsläpp från försålda fossila bränslen i kommunen (ton/invånare) (Siffrorna är från 2005. Några senare finns inte från SCB) Visar hur fossilbränsleberoende energianvändningen är i kommunen Miljömål: Begränsad klimatpåverkan 2002 2003 2004 2005 Ton CO2-utsläpp från industrisektorn inom kommunen Ton CO2-utsläpp från övriga sektorer inom kommunen 2,85 ton CO2/inv. 2,89 tonco2/inv. 2,98 ton CO2/inv. 2,85 ton CO2/inv. 3,16 ton CO2/inv. 2,74 ton CO2/inv. 3,08 ton CO2/inv 2,22 ton CO2/inv Medeltalet 2004 bland ekokommunerna är 5,24 frånco2/inv industrin och 3,3 fråco2/inv från övriga sektorer Det finns stora skillnader i utsläpp av koldioxid per person globalt sett. OECD-länderna släpper exempelvis ut fem gånger så mycket koldioxid per person som utvecklingsländerna. Även inom de industrialiserade länderna är skillnaderna stora. Frankrike och Sverige släpper ut cirka sex ton koldioxid per person medan Kanada, Australien och USA släpper ut tre gånger så mycket. Danmark, Norge och Finland har alla höga utsläpp per person jämfört med Sverige vilket bland annat beror på att Sverige är mindre beroende av fossila bränslen, t.ex. olja och kol, än våra nordiska grannar. Klimatbra mattips! Tänk på hur du tar dig till affären. Ät mindre kött. Följ svenska odlingssäsongen. Köp närproducerat, mindre halvfabrikat. Köp ekologiskt. Spara energi i matlagningen. Ät upp det du har köpt hem. 12
Nyckeltal 2 (Nytt nyckeltal från 2007) Antal resor med kollektivtrafik per invånare och år Visar förändringar i kommuninvånarnas nyttjande av den kollektivtrafik som erbjuds inom kommunen. Detta nyckeltal är nytt från år 2007. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan 2007 Antal resor med kollektivtrafik per invånare och år. 16,12 Detta nyckeltal är nytt från år 2007 och något jämförelsetal finns inte. Nyckeltal 3 Andel åkermark med miljöstöd för ekologisk odling (%) Visar andelen a) ekologiskt odlad åkermark enligt EU:s stödregler och b) KRAV-kontrollerad odlingsareal jämfört med totalarealen åkermark i kommunen. Miljömål: Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt djur och växtliv 2004 2005 2006 Foto: A M Kraft 2007 Total areal åkermark i kommunen 2 364 ha 2 446 ha 2 403 ha 2 530 Antal hektar åkermark med miljöstöd enligt EU:s stödregler 640 27 % 878 ha 36 % 943 ha 39 % 583 23 % Andel hektar åker som omfattas av KRAVkontroll 102 ha 4,3 % 50 ha 2,0 % 50 ha 2,0 % 71 ha 2,8 % Medeltalet 2006 bland ekokommunerna är: EU:s stödregler 18,7 %, KRAV-kontroll 6,7 % Uppgifter för 2007 går inte att jämföra med tidigare år då stödet har gjorts om. Stödet har riktats in på ekologisk produktion som ger ekologiska produkter. T ex utbetalas inte längre ersättning för vall utan ekologiskt hållna djur. För att få full ersättning krävs anslutning till certifiering för ekologisk produktion. Certifiering innebär att man dessutom har kontroll av ett kontrollorgan varje år och då får sälja produkterna som ekologiska. Som upplysning kan tilläggas att Smedjebacken har 2530 ha åkermark och 955 ha betesmark = 3485 ha jordbruksmark. 13
Nyckeltal 4 Andel miljöcertifierat skogsbruk (%) Visar hur skyddet av skogsmark utvecklas inom kommunen genom certifiering (FSC eller PEFC). Kommunens totala skogsareal är 82 000 hektar. FSC (Forest Stewardship Council) är ett internationellt system för certifiering av skogsbruk. Det tar hänsyn till både miljö-, produktions- och sociala aspekter. PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) är ett europeiskt system för certifiering av skogsbruk. Systemet bygger på att hela kedjan är involverad, från skogsbruk via sågverk till möbeltillverkare. Miljömål: Levande skogar, Ett rikt djur och växtliv FSC-certifierat skogsbruk PEFC-certifierat skogsbruk Total certifierad areal 2004 2005 2006 64 000 ha 64 000 ha 64 000 ha 2 045 ha 2 405 ha 2 830 ha 80,5 % 80,9 % 81,5 % 2007 64 000 ha 2 830 ha 81,5 % Medeltalet 2006 bland ekokommunerna är: 36,7 % De FSC- certifierade skogsbruken är ofta också PEFC- certifierade. De som här redovisas som PEFC - certifierade skogsbruk är dock endast PEFC-certifierade. Nyckeltal 5 Andel skyddad natur (%) Visar hur skyddet av värdefulla naturtyper utvecklas inom kommunen genom naturreservatsbildning och biotopskydd. Den totala kommunarealen är 95 300 ha och hela 25 177 ha är skyddad mark genom naturreservatsbildning. 10 ha är mark med biotopskydd. Foto: A M Kraft Miljömål: Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt djur och växtliv 2004 2005 2006 2007 Andelen skyddad natur 26,43% 26,43% 26,43% 26,43% Medeltalet 2005 bland ekokommunerna är: 2,7 % I andelen naturreservatsbildning utgörs 25 153 ha av Malingsbo-Kloten området. Syftet med detta område är i första hand skydd för det rörliga friluftslivet. Naturvården har en underordnad roll. I området finns dock, som "små öar" en del reservat med naturskyddssyften. 14
Nyckeltal 6 Insamling av hushållsavfall för återvinning enligt producentansvar (kg/invånare) Visar kommuninvånarnas förmåga att källsortera avfall för återvinning. Miljömål: God bebyggd miljö 2004 2005 2006 2007 Pappersförpackningar (inkl kartong, wellpapp och tidningar) 962 316 kg 941 000 kg 583 110 kg 797 303 kg Metallförpackningar 50 683 kg 47 000 kg 29 680 kg Hårdplastförpackningar 17 586 kg 22 000 kg 24 858 kg Mjukplastförpackningar 140 000 kg 168 000 kg 255 017 kg Glasförpackningar 200 437 kg 188 000 kg 205 942 kg Totalt antal kg/invånare 125,5 kg/inv. 126,4 kg/inv. 100,4 kg/inv. 32 252 kg 28 823 kg 156 600 kg 176 905 kg 111,2 kg/inv. Medeltalet 2006 bland ekokommunerna är: 103,2 kg/invånare Insamlingsresultaten anges i kg per fast boende invånare och år. Från och med 2006 redovisas endast insamlingen från hushållen. Det innebär att siffrorna inte är jämförbara med tidigare år, eftersom de då även inkluderade insamlingen från företag. När det gäller mjukplast så har vi inte någon särskild återvinning av detta material. Siffran som redovisas när det gäller mjukplast är uträknad från den mängd hushållsavfall som går till förbränning. Utav denna mängd är ca 7 % mjukplast. Nyckeltal 7 Total mängd hushållsavfall exkl. producentansvar (kg/invånare) Innefattar mängden restavfall som går till biologisk behandling, förbränning. och deponi samt grovsopor. Avfall från större verksamheter, samt avfall som källsorteras för materialåtervinning ingår inte i nyckeltalet. Invånare: 10 715, grön tunna: 1 724 000 kg, brun tunna 187 000 kg. Återvinningscentralen: Brännbart 535 000 kg, deponi 245 000 kg, flis 894 000 kg Miljömål: God bebyggd miljö Total mängd hushållsavfall exkl. producentansvar (kg/invånare) 2004 2005 2006 318 kg 313 kg 340 kg 2007 335 kg Medeltalet 2006 bland ekokommunerna är: 285,1 kg/invånare 15
Nyckeltal 8 Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg *TS) *TS= torrsubstans Visar trenden av halten tungmetaller som bly, kadmium och kvicksilver i avloppsslammet. Miljömål: Giftfri miljö, God bebyggd miljö Årsmedeltal i avloppsslammet (mg/kg TS TS=Torrsubstans) 2004 2005 2006 Bly (Pb) 47 mg/kg TS 47 mg/kg TS 42 mg/kg TS 2007 39 mg/kg TS Kadmium (Cd) 1,30 mg/kg TS 1,82 mg/kg TS 1,15 mg/kg TS 1,10 mg/kg TS Kvicksilver (Hg) 0,72 mg/kg TS 0,65 mg/kg TS 0,68 mg/kg TS 0,66 mg/kg TS Medeltalet 2005 (finns inte för 2006), bland ekokommunerna är: Bly 31 mg/kg TS, Kadmium 1,58 mg/kg TS, Kvicksilver 1,08 mg/kg TS Nyckeltal 9 Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) Visar en del av kommunens interna arbete för minskad klimatpåverkan. Kommunen är stor inköpare av energi och påverkar därför energimarknaden. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan Andelen förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler Andelen förnybar och återvunnen energi om förnybar el som ingår i elmixen räknas med. 2004 2005 2006 2007 46,44 % 45,85% 43,82 51,96 61,7 % 75,09 % Medeltalet 2006 bland ekokommunerna är: 56,72 ( beräknat med elmixen) Ursprungsmärkning (elmix) Från och med 2006 har elhandelsföretagen skyldighet att minst en gång per kalenderår lämna uppgifter till elanvändare om energikällornas genomsnittliga sammansättning och inverkan på miljön. Riktlinjerna för de uppgifter som anges skall grundas på varje enskild energikällas andel av den genomsnittliga sammansättning av energikällor som använts för att framställa den el som elhandelsföretaget sålde under närmast föregående kalenderår 16
Nyckeltal 10a Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) Antalet kwh från fossila bränslen som åtgår till kommunens persontransporter med tjänstebilar, hyrbilar, leasingfordon och körning med privat bil i tjänsten per årsarbetare. Vid omvandling av drivmedelsförbrukningen till kwh används 1 liter bensin=9 kwh, 1 liter diesel= 10 kwh Miljömål: Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan 2004 (808 årsarbetare) 2005 (804 årsarbetare) 2006 (811 årsarbetare) 2007 (765 årsarbetare) Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) 894 kwh/årsarbetare 1043 kwh/årsarbetare 1030 kwh/årsarbetare 1078 kwh/årsarbetare Medeltalet 2006 bland ekokommunerna är: 863 kwh/årsarbetare Nyckeltal 10b Koldioxid (CO2) -utsläpp från tjänsteresor med bil (kg/årsarbetare) Visar klimatpåverkan från kommunens persontransporter med tjänstebilar, hyrbilar, leasingfordon och körning med privat bil i tjänsten. Omvandlingsfaktor för drivmedel till koldioxidutsläpp: Bensin 2,28, diesel 2,68, etanol 0,15*2,28, RME 0,3, biogas 0 (Källa, Naturvårdsverket). Miljömål: Begränsad klimatpåverkan Koldioxid (CO2) - utsläpp från tjänsteresor med bil (kg/årsarbetare) 2004 (808 årsanställda) 208 kg CO2 / årsanställd Medeltalet 2006 bland ekokommunerna är: 220 kg CO2 /årsarbetare 2005 (804 årsanställda) 235 kg CO2 / årsanställd 17 2006 (811 årsanställda) 263 kg CO2 / årsanställd 2007 (765 årsanställda) 276 kg CO2 / årsanställd
Nyckeltal 11 Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) Visar kommunens bidrag till minskad kemikalieanvändning och ökad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. KRAV eller motsvarande gäller som verifiering av att produkterna håller ekologisk standard. Miljömål: Ingen övergödning, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt djur och växtliv Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) Medeltalet 2006 bland ekokommunerna är: 3,9 % 2004 2005 2006 6,9 % 11,5 % 12,0 % 2007 12,3 % Inom förvaltningarna skiljer sig de olika procenttalen. Socialförvaltningens olika kök har sammanlagt köpt ekologiska varor för 3 %, skolans kök för 16 % och förskolans för 25 %. Inga extra medel i budgeten har tillsatts för inköp av de ekologiska varorna. Nyckeltal 12 Andelen miljöcertifierade skolor/förskolor (%) Visar de skolor/förskolor som arbetar systematiskt med miljöfrågor enligt en certifierad modell som utmärkelsen Miljöskola, ISO 14001/EMAS eller Grön Flagg. Grön Flagg Miljömål: God bebyggd miljö Andelen miljöcertifierade skolor/förskolor (%) 2004 2005 2006 18,75 25,0 31,25 2007 35,29 Medeltalet 2006 bland ekokommunerna är: 11,33 % Totalt har vi fem enheter utav 16 med någon form av utmärkelse/ registrering/ certifiering. Fridhems förskola är både ISO 14 001 certifierad och EMAS-registrerad (1999). Vad skola (2003) och Röda Berga (2004) är miljöskolor i enlighet med skolverkets kriterier. Sedan 2005 har Förskolan Hattstugan erhållit Håll Sverige Rents utmärkelse, Grön Flagg och 2006 Vinsbo skola och 2007 Solhyttans förskola. De övriga enheterna är: Björsjö skola, Gubbo skola, Gula Berga, Hagge skola, Kyrkskolan och förskolorna Myrstacken, Harnäs, Sagan, Bullerdalen och Lillgården. 18
Smedjebackens kommun är sedan 2006,certifierad som en Säker och Trygg kommun enligt WHO:s kriterier. Arbetet handlar om att väcka medvetenhet om skaderisker hos enskilda, inom skolan, föreningar, företag och organisationer. Utbildning av olika slag erbjuds både yngre och äldre. En Säker och Trygg kommun utgör en viktig strategi i Räddningsverkets nationella och WHO:s internationella skadeförebyggande program. Målet är att kommunen ska bli säker och trygg att leva och verka i, samt att olycksfall i alla åldrar ska förebyggas. Några tips för att minska risken för olyckor Norbert Junker f.d. ordförande i Miljö och byggnadsnämnden, tog emot priset i Uppsala. Norbert var den som kläckte idén med sandpåsarna. Smedjebackens kommun fick hedersomnämnande av NTFs GuldTriangel. GuldTriangeln är ett samarbete mellan NTF, Vägverket, Rikspolisstyrelsen och Sveriges kommuner och Landsting. Motiveringen lyder: Genom att dela ut 16.500 påsar med sand och genom att subventionera broddar till kommunens invånare bör satsningen ha bidragit till att antalet halkolyckor bland fotgängare har minskat och delaktigheten i kommunen ökat. Åtgärden bör ha en stor skadereduktionspotential därför blir det intressant att följa på lite längre sikt. Använd alltid flytväst på sjön. Håll uppsikt över barnen vid stranden och poolen. Använd alltid hjälm vid moped- och cykelåkning. Lämna inte grillar och andra heta föremål och vätskor utan uppsikt. Låt inte farliga verktyg och redskap ligga framme där barn leker. Vid lek vid studsmatta: undvik att flera barn hoppar samtidigt. Tänk på att små barn är särskilt känsliga för bl.a. sol, giftalger, insektsbett. Fredagen den trettonde mars, uppmärksammades från Räddningsverket och kommunen. Lars Andersson, räddningschef och Åsa Draiby, folkhälsoplanerare, var tillsammans med PRO ute och informerade om hur man kan förebygga olycksfall. Kommunens stora livsmedelsbutiker i Smedjebacken och Söderbärke var platserna för besöken. Räddningsverket presenterade en checklista för att själv kunna inventera eventuella åtgärder. (se sid. 20) Vi behöver vårda det friska! Den 13 mars föreläste Dr Albers, medicine doktor och forskare på Karolinska institutet, i Bergaskolans aula, om nyttan av friskvård. Enligt Dr Albers är inaktivitet den farligaste riskfaktorn för ohälsa och cigarettrök det farligaste miljögiftet. 19
Räddningsverkets checklista Reflektera över svaren och fundera på hur eventuella nej kan ändras till ja. Ber om hjälp i stället för att klättra på pallar och stolar. Bra belysning. Lättåtkomliga hängare för ytterkläder. En stadig plats att sitta på vid av- och påklädning. Långt skohorn. Inneskor och tofflor med bakkappa som sitter ordentligt på fötterna. Torkar golv men polerar dem inte. Halkskydd under mattor. Fastsatta el- och telefonsladdar. Bärbara telefoner. Telefon vid sängen. Bra nattbelysning. Halkmatta i badkar, dusch och på badrumsgolvet. Duschpall eller sittbräda i badkaret/duschen. Stadigt handtag på väggen vid badkaret och i duschen. Saker som används ofta finns lättillgängliga. Har skaffat de hjälpmedel som behövs. Ledstänger och halkskydd i alla trappor. Brandvarnare fungerar. Sängrökning är otänkbart. Brandsläckare och brandfilt finns och är lättillgängliga. Använder ljusstakar av icke brännbart material. Timer för spis, strykjärn och kaffebryggare. Uppmärksammar fel på sladdar eller annan elektrisk utrustning. Vet att det finns doseringshjälpmedel för mediciner, t ex dosett. Tar den dos av läkemedel som ordinerats. Använder läsglasögon om sådana behövs för att undvika förväxling av läkemedel och för att dosera rätt. Använder bara receptbelagda läkemedel om de ordinerats till mig själv. Lämnar gamla och överblivna läkemedel åter till Apoteket. Förvarar kemikalier i sina originalförpackningar. Vet var man ska vända sig vid en förgiftningssituation. Har medicinskt kol hemma om det skulle bli aktuellt att ta/ge i en förgiftningssituation. Motionerar regelbundet. Äter allsidig kost. Dricker tillräckligt med vatten. Aktuell telefonlista om något händer. Anhörigstöd en kontakt för dem som vårdar anhöriga hemma. Referensgruppen för Anhörigstöd har funnits sedan 1997 och består av personer från kommun, landsting, kyrkan, pensionärsföreningar och frivilliga organisationer. De kan erbjuda rådgivning och stödjande åtgärder som exempelvis hjälpmedel, avlastningsplatser, enskilda samtal, samtal i grupp samt Vänkontakt på Gläntan etc. Anhörigstöd vänder sig till i första hand anhöriga som vårdar och hjälper närstående dagligen i hemmet. Som anhörig kan man få upp till 10 timmars kostnadsfri avlastningstid varje månad. Bli en miljöhjälte i vardagen Tänk efter innan du köper kemikalier. Det blir farligt avfall sen... Handla närproducerat av bröd, kött och grönsaker Cykla, gå, ta bussen eller tåget till skolan eller jobbet 20
Folkhälsa Med Regeringens elva folkhälsomål som grund finns nyckeltal som mäter hur vi som samhälle lever upp till de olika delmålen för befolkningens hälsa. De tal som används för att åskådliggöra folkhälsan är uppföljningsbara över tid. Folkhälsoarbetet kräver uthållighet, det tar tid innan förändring ger genomslag i hälsostatistiken. Folkhälsomålen ska ge stöd och vägledning för ökad samverkan på väg mot målet, en god miljö och hälsa i Smedjebackens kommun. En del av den statistik som redovisas är inte 2007 års uppgifter. Detta beror på att aktuella uppgifter inte finns sammanställda. 1. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande (inte aktuellt) 2. Ekonomisk och social trygghet Arbetslöshetsstatistik 6,0 5,0 5,2 4,0 3,0 2,5 2,3 2,6 3,2 3,1 3,4 2,0 1,7 1,0 0,0 Arbetslöshet, totalt Arbetslösa män Arbetslösa kvinnor Arbetslösa ungdomar Arbetslöshetsåtgärder, totalt Arbetslöshetsåtgärder, män Arbetslöshetsåtgärder, kvinnor Arbetslöshetsåtgärder, ungdomar 2006 Arb.lös totalt 3,8 % Arb.lös män 3,8 % Arb.lös kvin. 3,9% Arb.lös ungd. 6,7% Arb.lösåtg.tot 2,9% Arb.lösåtg.män 2,5% Arb.lösåtg.kvin. 3,4% Arb.lösåtg.ungd. 5,1% Källa: Arbetsförmedlingen 21
3. Trygga och goda uppväxtvillkor. Andel behöriga till gymnasieskolan vt 2004 totalt 90,4% Obehöriga 9,6% =11 personer (8 pojkar, 3 flickor) vt 2005 totalt 82,4% Obehöriga 17,6%= 18 personer (7 pojkar, 11 flickor) vt 2006 totalt 85,4% Obehöriga 14,6%= 15 pers (6 pojkar, 9 flickor) vt 2007 totalt 85,3% Obehöriga 14,6%= 15 pers (9 pojkar, 6 flickor Källa: Skolverket Antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd (i mer än 9 månader). 2005 2007 Antal hushåll 47 46 Antal barn som lever i familjer med långvarigt försörjningsstöd (i mer än 9 månader). 2005 2007 Antal barn 15 10 Antal hushåll 10 8 Källa: Nyckeltal från individ och familjeomsorgen (intern statistik) 4. Ökad hälsa i arbetslivet. Ohälsotalet för äldre och yngre Ohälsotal 2005 Ålder Kvinnor Män Kommunen 20-24 9 11 25-34 35 14 35-44 48 31 45-54 70 45 55-64 130 87 20-64 74 47 Länet 20-24 13 10 25-34 27 15 35-44 43 25 45-54 64 42 55-64 112 82 20-64 60 41 Riket 20-24 11 10 25-34 22 13 35-44 41 24 45-54 64 42 55-64 107 76 20-64 54 36 Statens Folkhälsoinstitut är ett nationellt kunskapscentrum för folkhälsa. Institutet följer upp den nationella folkhälsopolitiken och utövar tillsyn inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdena. Definition av ohälsotal: Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringsersättning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad. Antal dagar per person Källa: Försäkringskassan Källa: Kommunala basfakta Folkhälsoinstitutet 22
5. Sunda och säkra miljöer och produkter. Smedjebackens kommun är en Säker och Trygg kommun (se sid. 4) och EKO- kommun (se sid. 11). 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Inom detta mål finns det ej mättal. 7. Gott skydd mot smittspridning. Antal barn som vaccineras på BVC Barnvaccinationer 1 januari 2006 bland barn födda 2003 Sjukdom Kommunen Länet Riket Stelkramp* 100 99 99 Kikhosta* 100 99 99 Mässling Påssjuka Röda hund** 97 96 95 * Andel (%) barn som fått 3 injektioner ** Andel (%) barn som fått en injektion med kombinerat vaccin Källa: Smittskyddsinstitutet Influensavaccination Källa: Vårdcentralen Smedjebacken 2005 2006 2007 Influensavaccin 1 190 st 938 st 1 142 st 65 år och äldre 1 071 st 844 st 971 st 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. Antal aborter i Smedjebackens kommun Källa: Landstingets abortstatistik År 13-14 år 15år 16 år 17år 18år 19år 20-29år 30-45år Summa 2004 0 0 0 1 1 3 13 16 34 2005 0 0 2 6 2 1 7 11 29 2006 0 0 0 2 4 1 7 4 18 2007 0 0 1 0 3 1 10 10 27 Klamydia statistik Källa: Ungdomsmottagningen År Klamydiaprov Smittade 2002 95 11 2003 112 8 2004 127 6 2005 122 8 2006 124 18 2007 220 45 23 Foto: A-M Kraft
9. Ökad fysisk aktivitet. Inom detta område finns inga aktuella nyckeltal för år 2007 10. Goda matvanor och säkra livsmedel. Antal kariesfria barn Kariesfria 12- åringar Kariesfria 16- åringar År 1995 År 2005 År 2006 52 % 79 % 88 % 35 % 63 % 78 % 2007 80 % 64 % Källa: Statistik från Folktandvården, Smedjebacken Amningsfrekvens vid 6 månaders ålder Barn som ammats helt eller födda år delvis vid 6 månaders ålder Procent 2003 2004 Kommunen 66 % 64% Länet 72 % 73% Riket 72 % 72% Källa: Socialstyrelsen, EpC Antal kravprodukter i kommunal barnomsorg och skola År 2005 År 2006 7 st 8 st År 2007 9 st 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Inom detta område finns inga aktuella nyckeltal för år 2007 24
Översiktplan Arbetet med översiktsplanen präglas av det långsiktigt hållbara perspektivet, vilket innebär att den skall ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Den ger också svar på huruvida de olika nationella målen efterlevs. Översiktsplanens strategier För att förenkla uppföljningen innehåller översiktplanen ett antal kommunala strategier. På denna och efterföljande fyra sidor redovisas en genomgång av dessa. Följande övergripande mål har valts ut: Ökad tillväxt och sysselsättning samt meningsfulla arbeten för alla genom samverkan mellan offentliga och privata arbetsgivare. Målet är att alla kommuninnevånare skall kunna försörja sig på eget arbete. Jämställdhet mellan kvinnor och män, samt en samhällsstruktur som ger stöd, trygghet och social gemenskap till alla kommuninnevånare. Höjd utbildningsnivå bland barn, ungdomar och vuxna genom att utveckla förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, samt verka för ett livslångt lärande. En ökning av företagandet och bostadsbyggandet även utanför tätorterna. Detta för att ta tillvara den unika kombinationen av naturskönhet och starka kulturtraditioner i Södra Dalarna. Ekologiskt hållbar tillväxt i ekokommunens anda, där naturens kretslopp och den biologiska mångfalden står i fokus. Tillgång till idrott, motion, ett aktivt friluftsliv och kulturella upplevelser för alla. Särskild vikt skall dock läggas vid aktiviteter riktade mot barn och ungdomar. Smedjebacken ska ha en väl utbyggd och säker infrastruktur både internt och externt, omfattande vägar, järnvägar, telekommunikationer och IT. GENERELL ÄRENDEHANTERING Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sin lov- och tillståndsgivning följa upp de rekommendationer som anges i översiktsplanen. Miljö-och byggnadsnämnden BOENDE OCH LIVSMILJÖ Strategi Ansvarig. Uppföljning Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör nya attraktiva boendemiljöer. Miljö- och byggnadsnämnden I varje enskilt ärende noteras vad översiktsplanen rekommenderar. Detta har följts upp med stickprov enligt internkontrollplanen. Några avvikelser har inte noterats under 2007. Under 2007 har detaljplanen för Larsveden vunnit laga kraft. Kommunen har även påbörjat planläggning för bostäder vid Kolbäcksån i Morgårdshammar. Samordna kommunens planering för boende och kommunal service så att bästa möjliga resultat kan erhållas. Kommunstyrelsen Genom fortlöpande konferenser för politiker och tjänstemän (BAS-gruppen) har planeringen i kommunen blivit mycket integrerad. 12 lägenheter uppföres i kv Solrosen med inflyttning våren 2008. Intresset för nyproduktion i Vikersvik är stort och fler tomter är klara för försäljning. Kommunen ska ge råd om hur lokal tradition och kretsloppsanpassade lösningar kan användas vid nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad eller rivning. Miljö- och byggnadsnämnden Vid ansökan och anmälan lämnas alltid råd i dessa frågor. Miljö- och byggkontoret har dock inte haft egna resurser att ta fram särskilt informationsmaterial men hänvisar till Boverket på kommunens hemsida. 25
FRILUFTSLIV, REKREATION Strategi Ansvarig. Uppföljning Kommunen ska samarbeta med föreningar, Kommun- Aktivitetshallen i Söderbärke färdigställs våren 2008. Broarna markägare och entreprenörer styrelsen på Söppenmyren har iordningsställts och är en populär del i i syfte att få till stånd goda förutsättningar promenadringen. för friluftsliv och rekreation i Smedjebackens kommun. INDUSTRI OCH TJÄNSTEUTVECKLING Strategi Ansvarig Uppföljning Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör snabba etableringar i kommunen. Miljö- och byggnadsnämnden Nisses etablering möjliggjordes genom en snabb detaljplaneändring i Gunnars. Planändring i centrala Smedjbacken möjliggör bredare användning av flera fastigheter. Revideringen av den fördjupade översiktsplanen för Smedjebackens tätort har påbörjats. Genom en aktiv näringslivspolitik stötta befintliga företags utveckling och locka nya företag till kommunen. Kommunstyrelsen Den största etableringen under året är Nisses varuhus i Gunnars med ett 20-tal anställda. Planerar att utöka ytan ytterligare. Diskussioner pågår om byggnation av en restaurangbyggnad i hamnen. Samordna kommunens insatser så att företagen får all nödvändig information vid första kontakttillfället en dörr in. Påverka övriga intressenter i frågor som gäller näringslivspolitik. SKOG OCH JORDBRUK Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Företagarcenter finns på samma plats som tidigare inga förändringar planeras. Några stora frågor inom detta område har inte varit aktuella under året. Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sitt näringslivsarbete verka för att skogsnäringen kan utvecklas och att förädlingen av trävaror ökar. Kommunstyrelsen Inget arbete har bedrivits inom detta område. Kommunen ska i samarbete med jordbrukare och övriga intressenter arbeta för att det öppna jordbrukslandskapet bevaras och att andelen ekologisk odling ökas. Kommunstyrelsen Intresset för att låna får, för att hålla markerna öppna, är fortsatt stort. Kommunen ska i sitt näringslivsarbete även arbeta med lantbruksföretagens utveckling. Kommunstyrelsen Beslut har tagits om att delta i ett Leaderprojekt med omkringliggande kommuner. Syftet är att skapa arbetstillfällen på landsbygden. Foto::Privat Foto: A M Kraft 26