KYRKPOSTEN Nr 1. 2013 1
Tidning för Svenska Kyrkan i vårt pastorat KYRKPOSTEN Vittangi församling Nr 1 2013 Redaktionskommitte: Jan Jordal, Börje Johansson Birgitta Ranner och Ileana Huuva Ansvarig utgivare: Jan Jordal Hemsida:www.vittangiforsamling.com Tryck: Fabricii Tryckeri AB Vi tar gärna emot skrivelser som känns angelägna för er att få ut i Kyrkposten t.ex debattartiklar, synpunkter eller historik m.m. Adress: Pastorsexpeditionen Abrahamsvägen 16 980 10 Vittangi Telefon: 0981 / 100 01 vx Fax: 0981 / 102 21 Öppettider: Mån-tisd och Torsd-fredag 09.00 12.00 Torsdag kvällsöppet 15.00-18.00 Onsdag är expeditionen stängd. Kanslist: Åsa Nordström 070-678 02 99 Direkttelefoner: Vik kyrkoherde: Jan Jordal 0980-12 941 Mobil: 070-955 44 32 Komminister Vakant Mobil: Organist: Eva Holma. 0981-10 834 Mobil: 070-216 45 76 Församlingsass.Gun Olofsson 0981-10 122 Mobil: 070-551 07 67 Diakonass: Anne Pekkari 0981-10 836 Mobil: 070-288 81 17 Diakon.Monika Nutti Blind 0981-10 836 Mobil. 070-615 08 36 Vaktmästare exp:börje Johansson. 0981-101 66 Mobil: 070-552 25 80 Vaktmästare Vittangi: 0981-10 835 Bengt Henriksson 070-211 17 54 Rune Larsson 070-317 51 37 Vaktmästare Svappavaara Lisa Grönberg 070-582 54 41 Vaktm. Lannavaara kyrkogård Rune Törelid 070-216 46 69 Vaktmästare Lainio kyrkogård Tankar i Advent Advent är latin och betyder ankomst. De första kristna väntade på Jesu omedelbara återkomst. De gick i ständig väntan. Snart skulle det ske. Redan innan de flesta hunnit smaka döden skulle Jesus komma tillbaka. De tydde tecken och höll sig redo för att ta emot Konungen. Åren gick och generationer Kristustroende avlöste varandra. Ändock förlorade inte kyrkan hoppet och tron om att det snart ska ske. Julen, firandet av Kristi födelse, hans första ankomst, fastställdes till årets längsta natt då solståndet vände och världen ånyo gick in i ljusare tider. Inför julen, Kristusmässan, infördes en fastetid då man förberedde sig för Herrens andra ankomst med fasta och bön. Kyrkan, och vi med den, väntar fortfarande på vår Herre Jesu Kristi andra ankomst. Det var och är fortfarande en tid för eftertanke. En förberedelsetid då man rannsakar sig själv och gör sig redo för den stora dagen då Herren Jesus återkommer i sin härlighet. Nu har vi förlorat mycket av adventstidens ursprungliga mening. Vi fastar inte längre utan adventsveckorna har blivit en julbordens tid i överflöd av mat och konsumtion inför julgranens, tomtens, TV-soffans och Kalle Ankas stora högtidskväll den 24 december. Låt oss försöka besinna oss något, ta några steg tillbaka och försöka finna adventstidens ursprungliga djupa mening. Guds Rike är inom er eller mitt ibland er, säger Jesus. Låt oss försöka återfinna det och förbereda oss för att ta emot Guds Rikes Konung, vår Herre Jesus Kristus. Jan Jordal Vik kyrkoherde Kyrkogårdar: Vittangi Nya 0981-105 70 Vittangi Gamla 0981-106 33 Svappavaara 0980-301 56 Kyrkor: Vittangi Svappavaara 0980-300 72 Församlingshem: Vittangi 0981-101 25 Svappavaara 0980-300 72 2
Kyrkorådet informerar Idag har vi firat Fars Dag i hela vårt avlånga land och traditionsenligt har Svenska kyrkan också uppmärksammat dagen. Om två veckor infaller domssöndagen och sedan följer firandet av första advent och julen närmar sig med stormsteg. Vittangi kyrkoråd har genomfört sitt senaste sammanträde den 24 oktober och nu återstår endast ett sammanträde under denna fyraåriga mandatperiod. Kyrkorådet i vår församling liksom i Karesuando och Jukkasjärvi församlingar försvinner för gott vid årsskiftet, då alla tre församlingarna blir ett storpastorat med ett enda kyrkoråd och en gemensam kyrkoherde stationerad i Kiruna. Som huvudpunkt på oktobersammanträdets dagordning stod fastställande av budget för år 2014 och plan för åren 2015-2016. Kyrkorådet har av samfälligheten för år 2014 tilldelats 5.200.000 kronor till församlingsverksamheten. Kyrkorådet fastställde förslaget till fördelning mellan de olika verksamheterna inom ramen för de tilldelade medlen. Samtidigt har vi också fått ett nytt och för hela Svenska kyrkan gemensamt budgetsystem inför omorganisationen från och med 1 januari 2014. Tidigare stod posterna för kyrkoråd, information och pastorsexpedition längst upp men nu har man vänt på systemet så att gudstjänster, kyrkliga handlingar, gudstjänster och förrättningar, barnverksamhet osv toppar listan. Anslagen till stiftelsekyrkor, kapell och bönhus hamnar under rubriken mission. Poängen är nog den att mission idag också bedrivs hemma i den egna församlingen och inte bara i främmande länder. Det är en form av ny och vidare tolkning av begreppet mission. Under 2013 har vi haft svårigheter att hålla vår budget. Under alla mina år i kyrkorådet alltsedan 1977 och som ordförande under alla mandatperioder utom en, då jag var vice ordförande, har vi lyckats hålla vår budget och målsättningen är att göra det även i år. Det är något av en hederssak. Bestämmelserna är nämligen sådana att går kyrkorådet med underskott, så får vi ta med oss underskottet till nästa år och det vill vi inte ska behöva drabba någon, speciellt inför en ny mandatperiod. Nu har vår vikarierande kyrkoherde i egenskap av verksamhetsledare fått i uppdrag av kyrkorådet att hålla igen och dra i bromsarna utan att det nämnvärt ska behöva drabba våra medlemmar och vår verksamhet. Jag är övertygad om att vi klarar av problemet och når ett bokslut i balans när året väl är slut. Vad gäller prästtjänsterna i vår församling är läget just nu så här. Vår kyrkoherde Anna Kuoksu är föräldraledig till och med 31 december 2013. Vikarierande kyrkoherde idag är Jan Jordal. Hans förordnande går också ut den 31 december 2013. Genom omorganisationen och bildandet av Kiruna storpastorat så har vi ingen kyrkoherde efter den 1 januari 2014. Däremot har vi två komministertjänster, varav den ena innehas av Anna Kuoksu, men Anna Kuoksu har sökt fortsatt föräldraledighet till och med 31 mars 2014 och ledigheten är beviljad. Där kommer vi att med alla medel försöka få in en vikarie Den andra komministertjänsten är utannonserad i Kyrkans Tidning den 24 oktober 2013 under rubriken Kiruna pastorat söker komminister med placering i Vittangi församling. Ansökningstiden utgår den 22 november. Jag tillönskar alla Kyrkpostens läsare EN FRIDFULL JUL och ETT GOTT NYTT ÅR 2014! Vi hoppas på ett gott samarbete med det nya tryckeriet! Vittangi den 10 november 2013 Thore Klippmark, kyrkorådets ordf 3
Nya medlemmar i församlingen Edvin Fredrik Tuoremaa Linghall, Vittangi, född den 20 december 2012, döptes den 30 mars 2013 i Vittangi kyrka. Fr.v. Mamma Josefin Nilsson Tuoremaa med lilla Edvin i famnen och pappa Fredrik Linghall. Dopförrättare: Vik kyrkoherde Jan Jordal Pär Olle Loke Strålberg, Vittangi, född den 27 februari 2013, döptes den 4 oktober 2013 i Vittangi kyrka. Fr.v. Vik kh Jan Jordal, fadderveronica Durhan, pappa Dick Strålberg med lilla Olle i famnen, mamma Lina Carlsson och brodern Ebbe. Dan-Olof Hugo Lantto, Vittangi, född den 23 november 2012, döptes den 8 juni 2013 i Vittangi kyrka. Fr.v. Vik kh Jan Jordal, faddrar Emma Andersson Junkka och Tomas Lantto, pappa Mikael Lantto med Klara i famnen, mamma Matilda Edfast med Julia och lilla Hugo i famnen. Karl Axel Henrik Tervaniemi Blind, Vittangi, född den 11 april 2013, döptes den 11 oktober 2013 i Vittangi kyrka. Fr.v. Vik kh Jan Jordal, mamma Sofie Blind, brodern William och pappa Jonatan Tervaniemi med lilla Axel i famnen Ronja My Eliasson, Vittangi, född den 27 december 2012, döptes den 8 juni 2013 i Vittangi kyrka. Fr.v. Pappa Tobias Eliasson med lilla My i famnen, mamma Linda-Maria och syskonen Wilja och Dennis. Dopförrättare: Vik kyrkoherde Jan Jordal Hilja Sigrid Elina Vitblom Labba, Vittangi, född den 8 augusti 2012, döptes den 9 juni 2013 i Övre Soppero kapell. Fr.v. Syskonen John-Ante, Ida Kristin med lilla Elina i famnen och Per-Àilu Labba Föräldrar, ej med i bild. Ellen Marit Labba och Sven Anders Vitblom Dodförrättare: Vik kyrkoherde Jan Jordal Anna Elmina Engström, Vittangi, född den 25 september 2013, döptes den 16 november 2013 i Vittangi kyrka. Fr.v. Kh Oskar Skoglind, mamma Emma med systern Selma i famnen, brodern Noah, pappa Simon med lilla Elmina i famnen och faddern Valter Määttä. 4
Avlidna medlemmar i Vittangi församling kyrkoåret 2012/ 2013 1. Henny Linnea Määttänen Vittangi 24/11 2012. 86 år 2. Holger Albert Björkdalen Vittangi 24/11 2012. 90 år 3. Carl Staffan Berggren Vittangi 28/11 2012 70 år 4. Eida Eva Frideborg Lindmark Svappavaara 10/12 2012 87 år 5. Mauno Benjamin Anundi Vittangi 14/12 2012 85 år 6. Stig Andreas Raevaara Lainio 26/12 2012 27 år 7. Doris Anna Viktoria Matilainen Vittangi 28/12 2012 72 år 8. Bo Dan William Lingbro Silkkimuotka 22/1 2013 61 år 9. Johan Påve Lannavaara 7/3 2013 89 år 10. Sanni Vanha Svappavaara 10/3 2013 80 år 11. Alf Helge Lundberg Vittangi 23/3 2013 78 år 12. Göta Irene Isovaara Masugnsbyn 6/4 2013 93 år 13. Oskar Vilhelm Vigren Lainio 23/4 2013 84 år 14. Bror Vincent Romark Silkkimuotka 28/4 2013 78 år 15. Brita Inger-Anna Pettersson Lannavaara 29/4 2013 77 år 16. Maria Irene Karlsson Masugnsbyn 19/5 2013 77 år 17. Ingvar Fredrik Vigren Vittangi 24/5 2013 74 år 18. Fanny Margareta Jakobsson Vittangi 27/5 2013 85 år 19. Alfred Orrmalm Svappavaara 15/6 2013 84 år 20. Maire Karoliina Koivuniemi Merasjärvi 23/7 2013 75 år 21. Laila Maria Hansi Vittangi 26/7 2013 87år 22. Jim Olaf Edmund Flygare Vittangi 2/9 2013 67 år 23. Göta Paulina Henrietta Uusitalo Vittangi 11/9 2013 94 år 24. Karl Gustav Lindmark Svappavaara 6/10 2013 89 år 25. Hans Markus Nenonen Svappavaara 8/10 2013 56 år 26. Viola Gertrud Hagebjörk Nedre Soppero 25/10 2013 89 år 27. Per Thomas Skum Övre Soppero 29/10 2013 79 år 28. Tyra Sally Elisabet Norrblom Vittangi 31/10 2013 77 år 5
Kyrkorådet informerar om den nya organisationen. Det har varit ett längre uppehåll med utgivningen av Kyrkposten under 2013 på grund av flera orsaker. Tryckeriet, som vi har anlitat i åratal, har lagt ner sin verksamhet och i församlingen har vi bytt personal och haft mycket att sätta oss in i. Stora saker i form av omorganisationer är också på gång. Följande förändringar träder i kraft redan den 1 januari 2014. Vittangi, Karesuando och Jukkasjärvi församlingar kommer att bilda ett storpastorat, som får namnet Kiruna pastorat. Endast en kyrkoherde kommer att finnas i storpastoratet med placering i Kiruna. Vi i Vittangi församling får behålla våra två präster. Båda får titeln komminister. Storpastoratet styrs av kyrkofullmäktige bestående av 29 ledamöter, som utsågs vid höstens direktval till kyrkofullmäktige. Tre nomineringsgrupper ställde upp i valet, där de 29 mandaten fördelades enligt följande: Arbetarepartiet - Socialdemokraterna 14 Församlingarnas väl i Kiruna pastorat 9 Kyrkans väl i Kiruna pastorat 6 En koalition har bildats mellan Arbetarepartiet Socialdemokraterna och Kyrkans väl i Kiruna pastorat, som då tillsammans får totalt 20 mandat. Det blir endast ett gemensamt kyrkoråd för alla tre församlingarna bestående av 12 valda ledamöter och sex ersättare plus kyrkoherden eller den av kyrkoherden utsedda. Under kyrkorådet skall finnas en beredningsgrupp bestående av ordföranden i kyrkorådet, vice ordförande i kyrkorådet, kyrkoherde, kanslichef och en representant för övriga i kyrkorådet ingående nomineringsgrupper. Kyrkorådets ordförande är beredningsgruppens ordförande. Under kyrkorådet skall finnas ett personalutskott bestående av ordförande i kyrkorådet och två ledamöter från kyrkorådet samt kyrkoherde och kanslichef. Under kyrkorådet skall finnas ett fastighets- och kyrkogårdsutskott bestående av en ordförande och fyra ledamöter från kyrkorådet samt kyrkoherde och kanslichef. Det blir ett församlingsråd i varje församling bestående av åtta ledamöter och fyra ersättare plus en präst. Det nya kyrkofullmäktige kommer att under december månad 2013 välja såväl det gemensamma kyrkorådet som samtliga tre församlingsråd. Den 1 januari 2014 träder den nya organisationen enligt ovan i kraft. Som en följd av att denna nya organisation träder i kraft den 1 januari 2014 så upphör Kiruna kyrkliga samfällighet att existera efter detta datum. Vittangi 2013-11-11 Thore Klippmark ordförande Var med och stöd tyfondrabbade i Filippinerna Tillsammans med ACT-alliansen har nu Svenska kyrkan inlett insatser till 235 000 människor som drabbats av tyfonen Haiyan. Insatserna ska täcka deras akuta behov, ge möjlighet till snabb återhämtning samt ge möjlighet att bygga upp samhället igen. Våra plusgiro- och bankgironummer Svenska kyrkans internationella arbete Ge en gåva direkt! Plusgironummer: 90 01 22-3 Bankgironummer: 900-1223 6 Kontrolleras av Svensk insamlingskontroll
Investering i ny miljövänlig krematorieteknik. Eftersom verksamheten i krematoriet betraktas som miljöfarlig verksamhet, har Kiruna kyrkliga samfällighet en skyldighet att ansöka om tillstånd för att bedriva verksamheten. Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation har den 9 april 2010 meddelat tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för fortsatt verksamhet vid krematoriet på fastigheten Kyrkan 12 med följande villkor för verksamheten: Senast den 31 december 2011 ska samfälligheten ha installerat reningsutrustning för rening av rökgaser Fastighets- och kyrkogårdsnämnden har under tiden från det att länsstyrelsen meddelat miljöprövningstillståndet undersökt möjligheterna till att utföra kremationer i framtiden på bästa möjliga sätt och länsstyrelsen förlängde dispenstiden för att utföra kremationer t o m 2013-02-28. En extern konsult, knuten till Sveriges kyrkogårdsoch krematorieförbund, anlitades för att undersöka möjligheterna att investera i befintligt utrymme i Kiruna krematorium och enligt länsstyrelsens tillståndskrav. Fastighets- och kyrkogårdsnämnden gjorde, enligt de beslutsunderlag som framtagits, den bedömningen att det bästa alternativet för att utföra kremationer i framtiden är att investera i ny miljövänlig krematorieteknik i Kiruna krematorium. Möte med LKABs företrädare för samhällsomvandlingen har genomförts i syfte att efterhöra om LKAB har synpunkter på planerna att investera i ny krematorieteknik. LKAB har ej inkommit med några invändningar på planerade investeringar. Fr.v den gamla ugnen från 1953 och ugnen från början av 70 talet Investeringarna och ombyggnationerna är slutförda och anläggningen är i drift fr. o m vecka 49, 2013. I samband med ombyggnationerna har även arbetsmiljö- och handikappanpassning utförts av lokalerna i krematoriet. Det som återstår att åtgärda är markarbeten och yttre underhållet av krematoriet som kommer att utföras under sommaren 2014. Under byggtiden har kremationer utförts i Gällivare krematorium. Historik: Kiruna krematorium invigdes den 17 september 1933. Arkitekt Bertil Höök. 2013-11-22 Roland Rova Kanslichef Foto: Börje Johansson Samfällda kyrkofullmäktige beslutade i maj 2012 att avsätta medel till investering i ny miljövänlig krematorieteknik. Förvaltningen gjorde därefter besök i ett antal krematorier som nyligen infört ny krematorieteknik eller var i stånd att införa ny krematorieteknik, bl.a Umeå krematorium, Luleå krematorium och Narvik krematorium, för att få ta del av deras erfarenheter och få en okulär bedömning av omfattningen av planerade investeringar. Arbetet med att utföra ombyggnationerna och installation av ny ugn och rökgasrening påbörjades i februari 2013. Allmänheten har informerats om arbetet med att införa ny krematorieteknik och att eventuella olägenheter kan uppstå under byggtiden och då framförallt gällande det yttre området kring krematoriet. Framsidan av ugnen I slutet av december färdigställdes allt Se nästa sida: Bildkollage av reparation 7
I februari 2013 påbörjade schaktarbetet och öppningen av den nya ingången, som ligger i samma plan som krematoriet, och var färdig i början på oktober månad. I mitten av mars påbörjades rivningen av båda ugnarna och sågning av betongväggar. Detta var klar i mitten av april I maj påbörjades murningen av ugnen och monteringen av skalet samt rökgasreningsanläggningen m.m. I september påbörjades golvläggning och målning 8 Baksidan av ugnen Foto: Börje Johansson
Från Arktis till Ekvatorn och tillbaka Jag är en gäst och främling som mina fäder här. Hem, hem mitt kära hem, ej finns en plats på jorden så skön som du mitt Jan Jordal hem. Som missionärsbarn blir livet som en flyttfågel men med den skillnaden att fåglarna flyttar regelbundet fram och tillbaka till bestämda platser. Jag föddes i Narvik av norska föräldrar. I tidiga barndomsår på sena femtiotalet flyttade familjen till London där vi barn gick i engelsk skola och lärde oss läsa och skriva. Efter cirka fem år kallades min far till missionärstjänst i Etiopien och familjen bröt upp och flyttade vidare till huvudstaden Addis Abeba. Därifrån flyttade sedan familjen vidare till Norge, där vi bodde en kort tid för att sedan bosätta oss i Stockholm. När jag gick ut nionde klass i Sverige hade jag gått i tio olika skolor i fyra olika länder. Jag blev kvar i Sverige och gick i skola och utbildade mig och etablerade eget hem och familj. Mina bröder flyttade tillbaka till Norge och mina föräldrar tillbaka till London, där min far etablerade huvudkontoret för hjälp- och biståndsorganisationen ADRA som är verksam i 125 länder. Nästan samtliga i vår släkt är missionärer eller arbetar med hjälp- och utvecklingsprojekt i olika länder i världen, främst Afrika. Men släkt- och familjebanden är starka och vi har funnit att hem är inte nödvändigtvis en bestämd plats på jorden. Ett hem är där ens älskade nära och kära är och dit du alltid är efterlängtad och välkommen. Hem, hem mitt kära hem, ej finns en plats på jorden så skön som du mitt hem. Mitt hemland är Sverige. Jag är gift med en kvinna från renskötarfamilj i Idivuoma. Nordnorge och Nordkalotten är den plats som vi, precis som flyttfåglarna, alltid har återvänt till. Här har vi alltid känt oss välkomna och fria. Kanske är det för att det faktiskt finns likheter med Afrika. Jag upptäckte stora likheter mellan att sitta vid elden i svärmors kåta på fjället och i en familjs hydda i Etiopien. Att få växa upp i Afrika gav mig fria och glädjerika barn- och ungdomsår. I Afrika kastas man ideligen mellan kontraster i olika situationer och miljöer. Från det yttersta elände och misär ena stunden för att i nästa minut befinna sig i de överdådigt lyxiga diplomatsalongerna eller de fina kyrkornas och biståndsorganisationernas ingärdade inrättningar. Afrika har präglat mig. De senaste åren har jag tillbringat i Etiopien, där vi försöker överföra kunskap för att skapa långsiktiga arbetstillfällen genom att bearbeta inhemska råvaror för export och därmed skapa långsiktiga stabila arbeten och inkomster i lokalsamhällena. På senare tid har jag därför pendlat mellan Addis Abeba och Bangkok. Vid flera tillfällen har jag blivit inbjuden till församlingsaftnar för att föreläsa och tala om internationella frågor. Händelserna annonseras med ett löfte om att internationell mat kommer att serveras. Jag tackar gärna ja till inbjudningarna men påpekar att jag sällan varit internationell. Om de vill att jag ska tala om mina internationella erfarenheter kommer jag att tala om de gånger då jag mellanlandat och suttit i transit på internationella flygplatser. För det är de mest internationella platser jag varit på. Internationell mat? Vad är det? Vi kanske kan beställa takeaway McDonald hamburgare för händelsen. Jag kan ropa ut avgångstider och gatenummer till flighter till olika världsmetropoler. Att resa och bo i många länder och på olika platser har lärt mig att vart man än färdas i världen så hamnar man slutligen i ett lokalsamhälle och i personliga möten och situationer. Om vi reser från Vittangi till en by i Etiopien passerar vi många internationella anhalter men slutligen når vi fram till vårt färdmål, en plats, en grupp eller en individ. Så har min resa varit från Afrika och hit. Jag har passerat många anhalter på vägen. Slutligen når jag fram till ett kapell eller ett personligt möte vid ett köksbord i Lainio, Kuoksu, Övre Soppero eller Lannavaara. Det är just där i det personliga mötet som vänskap, förtroenden och solidaritet kommer till. Så är det också med missionens- och kyrkans hjälparbete. Därför talar jag om mina erfarenheter från lokalsamhällen, eftersom det är där människor lever sina dagliga liv och relationer, och vänskap kommer till. Det är just detta som är min poäng. Vi har mycket mer gemensamt som förenar oss som mäniskor än de små kulturella skillnader som tycks skilja oss åt. Det är bara en fråga om ett öppet sinnestillstånd och perspektiv. I möten med en för oss främmande kultur är det naturligtvis många saker som inte är förståeliga eller acceptabla för oss. Det är inte lätt, inte lätt alls. Därför är det bra att inta en iakttagande hållning och försöka se och ta emot och lära. Så sakteligen öppnar sig insikter och förståelse, nya relationer, förtroenden och vänskap. Kyrkan har ojämförligt världens största, vidaste och Forts: Nästa sida 9
djupaste nätverk. Som kristen kan du bege dig nästan var som helst i världen. Finner du en kyrka eller en kristen församling har du funnit ett hem där du blir välkomnad och mottagen av kristna bröder och systrar. Uttrycksformerna må te sig olika för oss. Vi kan känna oss främmande, obekväma till en början, men minns då Jesu ord i Matteus 18:18 20: Sannerligen, allt ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt ni löser på jorden skall vara löst i himlen. Vidare säger jag er: allt vad två av er kommer överens om att be om här på jorden, det skall de få av min himmelske fader. Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem. Herren är alltid med dig. I möten med andra folk och kulturer märker man snart att religion och kyrka tar sig andra uttrycksformer än det vi känner till och är vana vid. Gud talar inte bara många språk, Han talar alla språk och han talar till människorna på alla platser i alla tider. Beroende på var vi är i tid och rum så är våra frågor till Honom olika. Hans svar till andra kan därför te sig underligt och svårbegripligt för oss. Bara för att vi inte förstår språket, uttryckssättet och frågorna just nu är inte det samma som att andra har fel. Kom ihåg Jesu ord i Johannes 10:16. Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de skall lyssna till min röst, och det skall bli en hjord och en herde. Vår Herre skapade himmel och jord. Han skapade en mänsklighet till att vara Honom lik. Till man och kvinna skapade han dem. Vi är ett i Kristus. Låt oss därför först ta fasta på vad vi har gemensamt och förenar oss som människor istället för det som skiljer oss åt. Vi är ett i Honom. Jan Jordal Svenska Kyrkans Internationella arbete, actalliance. Kraftsamla för julkampanjen 2013 Ge alla barn en framtid utan våld! När vuxna slåss är det barnen som drabbas hårdast. Det gäller både i det lilla och i det stora perspektivet, i familjen, i en region eller ett land. I år fortsätter julkampanjen att ha focus på barn i krig och konflikt. Miljontals barn växer upp i en värld fylld av våld, krig och konflikter. Utsattheten gör dem till perfekta måltavlor när gerillor och kriminella gäng rekryterar nya medlemmar. Varje dag tvingas barn att bli soldater med vapen i hand och med droger i kroppen sprider de skräck i samhället. Andra utnyttjas sexuellt, som spioner eller tjänstefolk. Tillsammans måste vi kämpa för att minska våldet och skapa en ljusare framtid för våra unga och det kräver resurser. Vittangi församling har alltid varit bland de bättre insamlarna till olika projekt inom Svenska Kyrkans Internationella arbete. Syrien, Filippinerna och många andra länder som drabbas av katastrofer är actalliance bland de första hjälporganisationerna på plats. Nu tar vi nya tag och lämnar ett bra bidrag i kollekthåvar, insamlingsbössor och bidrar till olika lotterier och försäljningar! Försäljningen den 30 november i församlingshemmet inbringade över 14 000 kronor. mycket bra och det tackar vi för. Vi ger en eloge till de två före detta husmödrarna Anna-Maria Henriksson och Göta Engström som hela veckan bakat och jobbat idéellt för denna försäljning. Tack skall ni ha, alla som ställde upp på lördag och de som stickat, bakat och stöttat den internationella gruppen! Vi hoppas att ni orkar fortsätta med fastekampanjen 2014. Vatten en mänsklig rättighet. Vem använder vems vatten? Eftersom vatten är en förutsättning för allt liv, har det alltid haft en central plats i Svenska kyrkans internationella arbete. Vi skall också vara rädd om vårt vatten! Tack för allt ni gör inom församlingen för de svaga i världen! Den internationella gruppen i församlingen. Majken, Anne, Monica, Alf Julförsäljningen i Vittangi församlingshem Foto: Börje Johansson 10
Hör Änglasången Hälsar Oss JULKONSERT Vittangi kyrka Söndag 15 december kl.18.00 Medverkande: Solist: Hanna Fors Församlingskören Pianist och körledare: Eva Holma Övre Soppero kapell Torsdag 19 december kl.18.00 Vi sjunger in julen Medverkande: Koralkören Körledare: Eva Holma Lannavaara kyrka Lördag 21 december kl.18.00 JULSPEL Andlig förberedelse inför julen Efteråt bjuds det på glögg och fika Vittangi kyrka Måndag 23 december kl.18.00 JULKRUBBA JULOTTA Vittangi församling/marias Lamm i Lannavaara Onsdag/Juldagen 25 december 06.00 Vittangi 08.30 Svappavaara OBS! Predikoturerna kommer ej ut för januari, februari och mars vid denna tidnings tryckning p.g.a den nya organisationen. Se kommande annonser! Laestadianska samlingar Övre Soppero kapell 1 januari 2014 kl.12.00 och 17.00 Sören Ylipää, Håkan Kero Lannavaara minneskyrka 5 januari Kl.12.00 och17.00 6 januari kl.17.00 Predikanter: Se kommande annonser Lannavaara minneskyrka Trettondagen Måndag 6 januari kl.11.00 HÖGMÄSSA kyrkoherde em Jan Erik Kuoksu och Koralkören EN GOD JUL och ETT GOTT NYTT ÅR 2014 önskar Vittangi församling Se också församlingens hemsida! Adress: www.vittangiforsamling.com 11
12