Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008



Relevanta dokument
Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret

Tabeller för den late från Avelsdata.

Årsrapport från SKBKs Avelskommitté 2018

RAS Uppföljning

Utvärdering av RAS 2016 RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR MINIATYRBULLTERRIER SVENSKA BULLTERRIERKLUBBENS AVELSKOMMITTÉ

Utvärdering av RAS 2016 RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR BULLTERRIER SVENSKA BULLTERRIERKLUBBENS AVELSKOMMITTÉ

RAS Uppföljning

RAS Uppföljning

Antalet registrerade westie och medlemmar i WestieAlliansen

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för

WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica Richard, har gjort denna sammanställning. Layout Ingegerd Grünberger och Monica Richard. 1.

Årsrapport från SKBKs Avelskommitté 2016

Utvärdering RAS Rasspecifik avelsstrategi för NORSK LUNDEHUND

Svenska Rottweilerklubben/AfR

RAS Uppföljning

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen , byggd på statistik t.o.m och godkänd av SNTK:s styrelse

Kleiner münsterländer

Utvärdering hälsoprogram vit herdehund. Avelsrådet Vit Herdehundklubb

Avelsstrategi för Australisk terrier

Utvärdering av Rasspecifika Avelsstrategier för Grosser Schweizer Sennenhund

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SLRKs

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier

Utvärdering av RAS 2017 RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR BULLTERRIER SVENSKA BULLTERRIERKLUBBENS AVELSKOMMITTÉ

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning

Utvärdering av RAS 2017 RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR MINIATYRBULLTERRIER SVENSKA BULLTERRIERKLUBBENS AVELSKOMMITTÉ

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Rasspecifik Avelsstrategi

Australisk terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Australisk terrier. Författare (Klubb) Svenska Aussieklubben RAS-dokument avseende

AVELSKOMMITTÉN WELSH CORGI CARDIGAN. Avelskommittén har under 2015 genomgått stora organisationsförändringar.

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2011

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh

Rasspecifik Avelsstrategi för Berger Picard.

Rasanpassad avelsstrategi för Norsk Buhund

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Korthårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA

RAS Griffon Fauve de Bretagne

All utvärdering nedan baseras på uppgifter från SKK:s Avelsdata (om inte annat anges). (Januari 2012)

Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa. Mall med exempel på olika program

RAS Griffon Fauve de Bretagne Historia

Avelspolicy & avelsstrategier

Framtidsplan för Svensk lapphund

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE

RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov

Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI

Drever i SKKs avelsdata. Avelskonferens i Tällberg juni 2016 Kjell Andersson Avelskommittén

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007.

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Långhårig vorsteh. Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstrategi som gäller för rasen

Utvärdering RAS 2011 American Staffordshire terrier

Rasspecifika avelsstrategier

Utvärdering av SKKs hälsoprogram för mentalitet

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

RASANPASSAD AVELSSTRATEGI FÖR YORKSHIRETERRIER - RAS FÖRSTA REVIDERINGEN

GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK

Pudelavel under 2000-talet uppdaterat 2014

Avelspolicy & avelsstrategier

Rasspecifik avelsstrategi för Svensk Irländsk Varghund Sammanställt av SvIVK /AHK för åren Version 2

Verksamhetsberättelse

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Kleiner münsterländer

Rapport från projektarbete avseende cavalier. Helena Skarp och Sofia Malm SKK, Avdelningen för avel och hälsa

Bibehålla och utveckla rasens vallningsförmåga och funktion som brukshund.

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Terrier Brasileiro

Rysk Svart Terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Rasklubben för Rysk Svart Terrier. Förenklad rasspecifik avelsstrategi

Strategi - Rasklubben ska aktivt söka upp nya och äldre uppfödare som medlemmar till rasklubben.

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Schnauzer

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS

Svenska Älghundklubben och Hälleforshundklubbens Rasstrategi för Hälleforshunden

ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars

Mycket information i nyhetsbrevet.

RAS 2012 IRISH GLEN OF IMAAL TERRIER RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER ALLMÄNT. Historiskt perspektiv.

RAS Rasspecifika avelsstrategier.

MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK.

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh

Utvärdering av RAS, Rasspecifik Avels Strategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2014

Svenska Parson Russell Terrierklubben. Rasspecifik Avelsstrategi. Version 2003, Utvärdering per

SPHK rasklubb för Alaskan Malamute

RAS Rasspecifika avelsstrategier.

Rasspecifika Avelsstrategier för. PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou. Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare

Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik

För en fortsatt positiv utveckling av rasen har SNK utarbetat följande riktlinjer som stöd för avelsarbetet

Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik

Inavelsgrader beräknat på svenskfödda kullar under respektive år.

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.

Inledning 3. Avelspolicy.4. Historik..5. Population/avelsstruktur..7. Hälsa...8. Sjukdomar.10 Sköldkörtelrubbning Mentalitet..11. Exteriör.

Uppföljning Mål och strategier RAS

Hälsoenkät Irländsk varghund 2011

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig Vizsla

Transkript:

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. Klubben har under de senaste åren haft stora problem med att få kompetenta funktionärer i sin Avelskommitté, men har sedan hösten 2008 tillsatt en ny men fungerande konstellation. Då arbetet i kommittén kraftigt släpar efter, försöker man nu ta igen förlorad mark och inleder här bl a här med att göra en snabb utvärdering av vad som skett med anledning av klubbens RAS. SvBtks RAS blev fastställt 2008-1l-19 och ska utvärderas 2011. Lite grundläggande statistik från Avelsdata (se även Bilaga 1, Tabeller för den late från Avelsdata) Bullterrier: År 2008 har 101 hundar registrerats varav 5 st är importhundar (162 st varav 11 importer år 2007). 96 valpar är således fördelade på 19 kullar. (151 st fördelat på 26 kullar år 2007). Att notera: år 2008 särskiljer sig ifråga om avelsdjursanvändningen i jämförelsen mellan tik och hane genom att det för första gången används lika många tikar som hanar. Ålder för avelsdjurens första kull tycks ligga ganska konstant. Det betyder att ett fåtal hanar används då de är under året (av klubben förordade hälsotester måste göras efter 1 års ålder) och att de flesta tikar får sina valpar från 19 månaders ålder och uppåt. Kullstorleken har under 2000-talet visat på en tendens att öka. År 2008 var den 5,2 mot 5,6 år 2007. Under 90-talet var kullstorlekarna genomgående under 5 valpar. Jämför med inavelsgraden om den kan ha någon inverkan? Inavelsgraden har konsekvent legat under de rekommenderade 2,5 % sedan medvetandet väcktes hos uppfödarna år 2004. Inavelsgraden år 2008 var 1,9 % och 0,5 % år 2007. Ingen överanvändning av avelshane/tik har inträffat de sista åren. Hälsa: I Avelsdata kan man endast utläsa av SKK registrerade intyg. Den enda test av SvBtks rekommenderade tester, som finns i dataprogrammet är patellaundersökning. De undersökta djur som blivit inskickade till SKK sedan 2003 är alla utan anmärkning. Avelskommittén håller sig uppdaterad genom Avelsdata för att detektera och motverka förekomst av andra sjukdomar som registreras av SKK.

MH: Antal beskrivna hundar 2008-03-01 var 177 st (källa Genetica) och 195 st (källa Avelsdata 2009-02-23) att jämföra med 122 hundar vid årsskiftet 2005-2006 Att notera: 6 nya uppfödare har registrerats i rasen sedan 2006-06-01. Miniatyrbullterrier: År 2008 har 39 hundar registrerats varav 3 st är importhundar. (43 st varav 7 importer år 2007). 35 valpar är således fördelade på 11 kullar. 36 st fördelade på 9 kullar år 2007). Att notera: Miniatyren särskiljer sig från Bullterriern ifråga om avelsdjursanvändningen i jämförelsen mellan tik och hane genom att det ofta under åren används lika många tikar som hanar. Detta kunde ha varit en fördel, men då antalet avelsdjur är så få, innebär det ingen vinst i fråga om inavelsgraden. Ålder för avelsdjurens första kull tycks ligga ganska konstant. Det betyder att ett fåtal hanar används då de är under året (av klubben förordade hälsotester måste göras efter 1 års ålder) och att de flesta tikar får sina valpar från 2-3 års ålder och uppåt. Kullstorleken har under 2000-talet visat på en tendens att minska. Då bör man beakta att endast enstaka kullar fötts fram under hela 90-talet. Kullstorleken tycks minska med att antalet kullar ökar, vilket kan tyda på att de enstaka kullar som fötts tidigare snarare har en kullstorlek över genomsnittet. År 2008 var den 4,3 fördelat på 11 kullar mot år 2007 = 4,0 fördelat på 9 kullar. Under 90-talet var som jämförelse kullstorlekarna genomgående runt 6. Jämfört med inavelsgraden ser det ut som de år som har extra små kullar också är förknippade med extra hög inavelsgrad (2002 samt 2005) Inavelsgraden har oftast legat under de rekommenderade 2,5 % under hela 2000- talet. Inavelsgraden år 2008 var 2,8 % och 3,9 % år 2007. Matadoravel av enstaka individ har förekommit de sista åren. Hälsa: I Avelsdata kan man endast utläsa av SKK registrerade intyg. De enda test av SvBtks rekommenderade tester, som finns i dataprogrammet är patellaundersökning och PLL-undersökning. De patellaundersökta djur som blivit inskickade till SKK sedan 2003 är alla utan anmärkning. Av ögonundersökta hundar har ingen med PLL påvisats men 3 andra anmärkningar har förekommit. 65 av totalt 199 födda hundar sedan år 2000 är undersökta. Avelskommittén håller sig uppdaterad genom Avelsdata för att detektera och motverka förekomst av andra sjukdomar som registreras av SKK. MH: Antal beskrivna hundar 2008 var 17 st (källa Avelsdata) att jämföra med 6 hundar vid årsskiftet 2005-2006 Att notera: 1 ny uppfödare har registrerats sedan 2006-06-01.

Vad har hänt under året i förhållande till RAS? Mål för exteriör: Att utöka antalet hundar som exteriörbeskrivs. SvBtks Avelskommitté kommer att under en försöksperiod av två år använda sig av de kritiker som vi får oss tillsända från SvTeK samt det kritikunderlag vi själva får årligen på vår Open Show. Meningen är att vi i stället för att anordna geografiskt spridda och kostsamma beskrivningar, med ett underlag som hjälp kan utvärdera kritikerna och därmed se om exteriöra anmärkningar inom raserna existerar. Underlaget ska gå att utvärdera i datorn och tanken är att man koncentrerar sig på ÖKL-hundar för att få ett moget material att utvärdera. Om försöket inte slår väl ut, avbryts det, och man får då överlägga om den gamla metoden med fysiska beskrivningar, bör återupptas (eller andra typer av alternativ). Att öka uppfödarnas kunskap inom det exteriöra område. En exteriör utbildningsdag planeras under hösten 2009 och vi hoppas på en bra uppslutning från uppfödarna detta år! Mål för hälsa: Att aktivt medverka till att flytta raserna från höga till lägre försäkringspremieklasser. Tyvärr är detta ett mycket långsiktigt mål, där vi för att kunna sänka premierna måste kunna påvisa att hälsan hos våra raser är bättre. Att kontinuerligt inventera, kartlägga och utvärdera hälsotillståndet i Sverige. SvBtk skickade ut sin sista hälsoenkät 2002, och den besvarades såpass dåligt att utvärderingen inte kan sägas vara tillförlitlig. Den vände sig till hundar som var fyra år. Avelskommittén arbetar just nu med en ny enkät, som vi kommer försöka förmedla till hundägarna genom Internet. Den kommer i stället att vända sig till alla som vill svara för att svarsprocenten ska öka och vi hoppas även på ett bättre deltagande även här. Att medverka till att utöka kunskapen inom hälsoområdet i Sverige och internationellt. Arbetet med att motverka sjukdomar som inverkar på hundens livskvalitet (se ovan) bör prioriteras. Avelskommittén håller just nu på att adjungera lämpliga personer till kommittén för detta ändamål, och kommer också öka informationen till alla hundägare genom klubbtidning och på hemsida. Mål för fertilitet: Att klargöra i vad mån problem föreligger i raserna och därefter ta ställning till om rekommendationer behövs. I den kommande Hälsoenkäten finns även frågor om avel som vi hoppas kan hjälpa till att klargöra situationen. Att utöka avelsbasen och att arbeta förebyggande mot inavelsdepression. Se statistik från Avelsdata för båda raserna.

Mål för mentalitet: Att öka kunskapen om hundars mentalitet hos uppfödare och medlemmar. SvBtk arbetar kontinuerligt för att öka medvetandet hos både hundägare och uppfödare. Att öka antalet mentalbeskrivna hundar. Se statistik från Avelsdata för båda raserna. Under en period av 2007-07-01 2008-06-30 är 17 bullterrier och 5 miniatyrbullterrier mentalbeskrivna. Att bibehålla rasernas goda egenskaper i form av stabilitet och godmodighet. Denna utvärdering kommer vi låta vänta att slutligt utvärdera är 2011. Under tiden håller vi uppsikt på mentalt svaga hundar både genom kritiker och vad vi ser ute i det verkliga livet. Mål för population: Att öka avelsbasen genom att använda fler och mer obesläktade djur i avel. Se statistik från Avelsdata. Vad gäller Bullterrier ser vi att uppfödarna anammat RAS budskap och att förändringar har inträffat. Detta gläds vi mycket åt. Vad gäller Miniatyrbullterrier måste man ta i beräkning att arbetet kommer att ske långsammare då rasen är så pass numerärt liten i vårt land. Korsavelsprogrammet kommer också förhoppningsvis att ge effekt i aveln, både då det gäller exteriör och inavelsgrad. Att begränsa användandet av avelsdjur. En till avelskommittén adjungerad arbetsgrupp kommer under 2009 att presentera ett förslag på avelsstrategier för miniatyren. Denna typ av upplysande verksamhet gagnar båda raserna då det väcker till eftertanke och diskussion. Att begränsa inavelsökningen för raserna som helhet och i enskilda parningar. Se statistik från Avelsdata. Att genomföra en ny undersökning DNA/genetisk variation om 5 år och då om möjligt för båda raserna. Avelskommittén ämnar undersöka om det i första hand finns möjlighet både ekonomiskt och populationsmässigt att utföra en dylik undersökning på i första hand miniatyren och då inom en snar framtid. Detta är ett prioriterat område eftersom genetisk variation är en förutsättning för rasernas fortlevnad och hälsa Övrigt: Avelskommittén har inbjudit till uppfödarträff 2008-03-28. Under denna träff kommer vi presentera oss och våra tankar om vårt framtida arbete för att förankra det hos uppfödare och styrelse. Inbjudan har skickats per ordinarie post till alla uppfödare i ett personligt brev för att på så vis försöka öka deltagandet på träffen. Avelskommittén kommer att deltaga med representant på SKKs Avelskonferens samt Avelsråd steg 2 under våren 2009.

Bilagor: Tabeller för den late, från Avelsdata Mötesanteckningar från SvBtks Avelskommittés möten. Vid pennan och för SvBtks Avelskommitté Lena Grundén Danielson

Tabeller för den late från Avelsdata. Bullterrier: Registreringstatistik: Antal reg/år 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Tikar (varav importer) 69 46 39 38 89 ( 7) 69 ( 5) 58 ( 6) 88 ( 6) 48 ( 3) 9 ( 1) Hanar (varav importer) 66 58 44 52 88 ( 6) 56 ( 7) 50 ( 9) 74 ( 5) 53 ( 2) 7 Totalt 135 104 83 90 177 ( 13) 125 ( 12) 108 ( 15) 162 ( 11) 101 ( 5) 16 ( 1) Importer kan visas fr.o.m. 2004 Djur använda i avel: 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Totalt

Kullar 29 26 28 28 23 22 21 23 23 23 26 19 23 13 27 31 20 26 19 1 451 Tikar 27 25 27 27 23 22 21 23 23 23 26 19 23 13 26 31 19 26 18 1 291 Hanar 13 11 13 14 16 13 15 15 12 15 17 12 17 10 15 23 15 18 17 1 169 Antal olika tikar resp. hanar använda i avel ett visst år. (År = födelsedatum för kull) D.v.s. Hur många tikar resp. hanar användes i avel till kullar födda år xxxx. Ålder första valpkull: Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2008 (Totalt 19 st). Moder 0 0 0 0 8 1 0 9 Fader 0 0 3 1 4 2 0 10 Totalt 0 0 3 1 12 3 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2007 (Totalt 26 st). Moder 0 0 0 5 17 3 0 25 Fader 0 1 3 0 6 3 0 13 Totalt 0 1 3 5 23 6 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2006 (Totalt 20 st).

Moder 0 0 0 0 9 1 0 10 Fader 0 0 0 2 6 1 0 9 Totalt 0 0 0 2 15 2 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2005 (Totalt 31 st). Moder 0 0 1 1 10 6 0 18 Fader 0 0 6 1 1 2 0 10 Totalt 0 0 7 2 11 8 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2004 (Totalt 27 st). Moder 0 0 1 1 13 4 0 19 Fader 0 1 2 1 2 1 1 8 Totalt 0 1 3 2 15 5 1 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2003 (Totalt 13 st). Moder 0 0 0 1 4 0 0 5 Fader 0 0 3 1 3 0 0 7 Totalt 0 0 3 2 7 0 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2002 (Totalt 23 st). Moder 0 0 1 2 11 1 0 15 Fader 0 1 4 2 5 0 0 12 Totalt 0 1 5 4 16 1 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2001 (Totalt 19 st). Moder 0 0 0 1 7 2 0 10

Fader 0 0 2 1 0 1 0 4 Totalt 0 0 2 2 7 3 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2000 (Totalt 26 st). Moder 0 0 0 1 9 3 0 13 Fader 0 0 2 1 6 2 0 11 Totalt 0 0 2 2 15 5 0 Kullstorlek: 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Kullstorlek genomsnitt 4,4 4,1 4,1 4,5 4,2 4,8 4,1 4,5 4,3 5,1 I två rader (se nedan) 29 26 28 28 23 22 21 23 23 23 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 4,8 5,2 4,4 5,2 5,7 4,1 4,2 5,6 5,2 8,0 26 19 23 13 27 31 20 26 19 1 (År = födelseår)

Inavelstrend/inavelsgrad: 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Inavelsgrad fördelat på två rader 3,3 % 4,3 % 4,5 % 4,6 % 4,2 % 3,1 % 3,1 % 2,3 % 2,8 % 1,4 % 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 3,5 % 3,1 % 3,7 % 2,7 % 1,6 % 1,4 % 1,6 % 0,5 % 1,9 % Rasens genomsnittliga inavelsgrad. Beräknad över 5 generationer.

Inavelsgrad/Fördelning parningar: År 2000 År 2004 då RAS började diskuteras År 2008

Miniatyrbullterrier: Registreringsstatistik: Antal reg/år 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Tikar (varav importer) 3 18 4 4 18 ( 1) 9 ( 2) 21 ( 2) 19 ( 4) 22 ( 2) 6 Hanar (varav importer) 2 10 3 11 4 8 12 ( 2) 24 ( 3) 17 ( 1) 5 Totalt 5 28 7 15 22 ( 1) 17 ( 2) 33 ( 4) 43 ( 7) 39 ( 3) 11 Importer kan visas fr.o.m. 2004 Djur använda i avel: 1990 1991 1992 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Totalt Kullar 1 2 1 1 2 1 8 3 2 7 4 6 9 11 58 Tikar 1 2 1 1 2 1 8 3 2 6 4 6 9 11 37

Hanar 1 2 1 1 1 1 2 2 2 4 3 5 6 10 29 Antal olika tikar resp. hanar använda i avel ett visst år. (År = födelsedatum för kull) D.v.s. Hur många tikar resp. hanar användes i avel till kullar födda år xxxx. Ålder första valpkull: Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2008 (Totalt 11 st). Moder 0 0 0 0 8 0 0 8 Fader 0 0 2 2 2 1 0 7 Totalt 0 0 2 2 10 1 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2007 (Totalt 9 st). Moder 0 0 0 0 4 1 0 5 Fader 0 2 0 1 0 1 0 4 Totalt 0 2 0 1 4 2 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2006 (Totalt 6 st). Moder 0 0 0 0 2 1 0 3 Fader 0 0 1 1 0 0 0 2

Totalt 0 0 1 1 2 1 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2005 (Totalt 4 st). Moder 0 0 0 0 1 1 0 2 Fader 0 0 0 0 2 0 0 2 Totalt 0 0 0 0 3 1 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2004 (Totalt 7 st). Moder 0 0 0 0 5 1 0 6 Fader 0 1 1 0 1 0 0 3 Totalt 0 1 1 0 6 1 0 Kullstorlek: 1990 1991 1992 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Kullstorlek genomsnitt 6,0 6,0 6,0 6,0 4,5 4,0 3,6 2,7 5,5 3,6 2,5 4,8 4,0 4,3 Antal kullar 1 2 1 1 2 1 8 3 2 7 4 6 9 11 (År = födelseår)

Inavelstrend/inavelsgrad: 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Inavelsgrad 1 % 2 % 6,3 % 0,1 % 3,3 % 5,6 % 1 % 3,9 % 2,8 % - Rasens genomsnittliga inavelsgrad. Beräknad över 5 generationer.

Inavelsgrad/Fördelning av parningar: År 2000 År 2004 då RAS började diskuteras År 2008

Hälsa/ögon: Diagnos 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 UA 1 (100,0 %) 10 (100,0 %) 3 (100,0 %) 5 (83,3 %) 15 (100,0 %) 5 (100,0 %) 14 (93,3 %) 8 (100,0 %) 2 (100,0 %) Diagnos 1 (16,7 %) 1 (20,0 %) 1 (6,7 %) Totalt antal undersökta 1 10 3 6 15 5 15 8 2 Antal födda 4 29 8 11 25 10 29 36 47 Diagramtyp: + 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Ögon, ua 1 10 3 5 15 5 14 8 2 + Ögon, katarakt öp 1 + Ögon, PPM 1 Ögon, näthinneveck 1

.