Tidskriften för veterinärmedicin och hästvetenskap TEMA AVMASKNING

E qui L ibris Tidskriften för veterinärmedicin och hästvetenskap NY TIDNING Nr 1-2008 TEMA AVMASKNING z Träckanalys minskar behovet av avmaskning z Dosera rätt - väg eller mät hästen! z Färre parasiter med hygien och planering EOmslag1_08AltB.indd 1 2008-03-25 19:02:40

LaserCyte Full 5-partsdiff på häst Hematologi system

LEDARE equilibris Tidningen för veterinärmedicin och hästvetenskap Adress Torbjörntorp Hälsingsgården 2 521 96 Falköping Webbadress www.equilibris.nu Chefredaktör Anne Haglund, 0418-43 02 12 anne@equilibris.nu Ansvarig utgivare Lena Myrenius, tel 070-678 79 79 lena@equilibris.nu Marknad och annons Anne Haglund tel 0418-43 02 12 anne@equilibris.nu Lena Myrenius tel 070-678 79 79 lena@equilibris.nu Annonsmaterial Karli Ord och Bild annons@equilibris.nu Prenumeration Lena Myrenius prenumeration@equilibris.nu Prenumerationspris Helår (4 nr) 200 kr (inkl. moms) Equilibris ISSN 1654-8906 Tryckeri Svärd & Söner Tryckeri AB, Falköping Eftertryck av text och reproduktion av bilder kan göras efter medgivande av redaktionen. För obeställt material ansvaras ej. EquiLibris ska förmedla kunskap om hästar Kunskap och information är spännande och utvecklande för att inte glömma inspirerande. En amerikansk föreläsare på Veterinärhögskolan sade till oss studenter på 1980-talet att det som vi idag tror är sanning kommer om fem år bevisats vara fel till 20 procent. Det är inte svårt att förstå men att ta reda på vilken 1/5 som inte stämmer är utmaningen. Det har jag haft med mig under mina snart 18 år som yrkesverksam veterinär. Kunskap måste underhållas och förnyas hela tiden. Målet med EquiLibris är att svara på frågeställningar som ofta återkommer till oss veterinärer ute i praktiken såväl som att förmedla rykande färska nya forskningsrön. Du som läsare kan kontakta redaktionen med förslag på frågor och ämnen till artiklarna. Vi vet att det finns mycket kunnande och erfarenhet samlad ute bland veterinärer, hovslagare, foderrådgivare, stuteripersonal och många andra yrkesgrupper. EquiLibris vill förmedla denna kunskap mellan grupperna och till alla vanliga hästmänniskor som bara vill lära sig mer. INNEHÅLL 1/2008 TEMA AVMASKNING KVINNLIG TREKLÖVER MED PASSION FÖR DJUR. Målet med EquiLibris är att förmedla kunskap mellan alla som äger eller arbetar med hästar. Sid. 4 FÖREBYGGANDE AVMASKNING. Veterinär EVA OSTERMAN-LIND redogör för när man bör avmaska hästen. Sid. 5 TRÄCKANALYS MINSKAR BEHOVET AV AVMASKNING. Biomedicinsk analytiker BITTE LJUNGSTRÖM beskriver hur man tar träckprov och vad som händer med detta när det kommer till laboratoriet. Sid. 8 AVMASKNINGSPREPARAT. Veterinär ANNE HAGLUND redogör för vilka grupper av avmaskningsmedel som finns och mot vilka parasiter de kan användas. Sid. 10 INÄLVSPARASITERNAS LIVCYKEL. Veterinär LENA MYRENIUS beskriver de vanligaste inälvsparasiterna hos häst, men tar också upp några av de mer ovanliga parasiterna. Sid. 12 Tema för första numret blev ett lätt val. Receptkrav på avmaskningsmedlen till häst ökar kraven på både veterinärer och hästägare. I ett privat stall med flera olika ägare av hästar behöver man enas om provtagningar och preparatval för att lyckas hålla nere parasitnivåerna. I Eva Osterman-Linds artikel om resistensutveckling kan du läsa om att detta inte längre är ett framtida hot, vi är redan där! Enligt veterinär Michelle Deblanc från Kentucky, USA, har man där bara en verksam substans att använda mot spolmask. Slentrianmässigt har man valt att avmaska en gång per månad och därigenom drivit fram den besvärliga resistenssituation man nu har. Nästa nummer av EquiLibris kommer i juni. Temat är Artros hos häst och vad som händer i leden efter en skada samt på vilket sätt olika behandlingar fungerar. Välkomna att skicka in frågor som just Du vill ha svar på. Vi lovar att ta upp så många aktuella ämnen vi kan. Torbjörntorp mars 2008 Lena Myrenius DOSERA RÄTT VÄG ELLER MÄT HÄSTEN. Veterinärerna LENA MYRENIUS och ANNE HAGLUND beskriver fyra sätt att uppskatta hästens vikt om man inte har tillgång till en våg. Sid. 15 INÄLVSMASKARNA BLIR RESISTENTA MOT MASKMEDEL. Veterinär EVA OSTERMAN-LIND beskriver mekanismen bakom resistens hos inälvsmaskars mot bensimidazol och hur man kan förebygga att parasiter blir resistenta mot fler preparat. Sid. 16 FÄRRE PARASITER MED HYGIEN OCH PLANERING. Veterinär LENA MYRENIUS beskriver vilka åtgärder man själv kan vidta för att minska problemen med parasitangrepp. Sid. 18 Equilibris 1/2008 3

REDAKTIONEN Kvinnlig treklöver med passion för djur EquiLibris har startats som ett helt privat initiativ. Tre kvinnor som känner starkt för djurens välfärd vill uppmuntra till kunskapsutbyte mellan alla som är knutna till hästar både hästägare, veterinärer och andra yrkesgrupper som har anknytning till hästen. Vi vet att det finns ett behov av kunskap, och vi vill med hjälp av svensk och internationell forskningsexpertis medverka till att fylla det för hästens väl! Men vilka är vi? En presentation av treklövern är på sin plats! Anne Haglund Anne blev färdig veterinär 1990 och har sedan vidareutbildat sig som hästveterinär inom ATGs utbildningsprogram för veterinärer. Hon har även tagit specialistkompensexamen inom hästens sjukdomar. Anne har ett gediget eget hästintresse, har ridit och tävlat dressyr, hoppning och fältävlan och har även kört och vunnit travlopp som travamatör. Hon är sambo med travtränare Mats Rånlund som har 60 hästar i träning. Tillsammans bedriver de travavel i liten skala. Anne driver sedan april 2007 Saxtorps Hästklinik hemma på gården i Skåne. Lena Myrenius Lena tog veterinärexamen 1990 och har specialistexamen för hund och katt. Hon jobbar deltid med smådjur på Skövde Djurklinik och övrig tid med hästar samt konsultuppdrag. Är sedan fyra år tillbaka veterinärkonsult åt Doggy och tidningen Doggy- Rapport. Det brinnande hästintresset har lett till en del dressyrtävlande och egen uppfödning av några tigrerade gotlandsruss men har på senare år ersatts av travhästuppfödning. Lena sköter den veterinära verksamheten på familjens travstuteri Conrads med ett femtontal fölningar per år och seminmottagarstation för ytterligare några ston per år. Lisbeth Karlsson Lisbeth blev husdjursagronom 1989 och har därefter läst massmediekunskap vid Göteborgs Universitet och journalistik vid Poppius Journalistskola i Stockholm. Hon arbetar heltid som journalist men har även arbetat med Doggy-Rapport sedan 1998. Hästintresset vaknade på lågstadiet och via Blå Stjärnan utökades intressesfären till hundar och katter. Inom brukshundklubben är Lisbeth mentaltestledare men hon har även varit instruktör och tävlingsledare. Nu är dock dragningen till hästkrafter på två hjul stark. Kan man inte ha djur hemma får man njuta av livet på en stålhäst! Har hästen mask? - kollamasken! Gör som tusentals medvetna hästägare, använd kollamasken. Innehåller allt du behöver. Skicka in provet i den färdigfrankerade lådan så får du snabbt svar! Vill du provta många hästar? Kontakta oss för mer information. Varför ta prov? Om vi regelbundet gör parasitkontroll på våra hästar behöver bara djur som verkligen är infekterade behandlas. Då minskar vi risken för att resistens mot avmaskningspreparat uppstår. För rådgivning och eventuellt recept, ring vår veterinär på telefontid: mån 18.00-19.00 eller tors 09.30-10.30 (10:-/min) För mer information om återförsäljare se: www.kollamasken.nu Överst till vänster Anne Haglund. Överst till höger Lena Myrenius. Underst Lisbeth Karlsson. Analyseras av Box 33 745 21 Enköping Tel 0171-44 11 50 www.vidilab.se info@kollamasken.nu 4

TEMA AVMASKNING Särskilt när beteshagarna är små bör de rensas från hästarnas träck åtminstone en till två gånger per vecka under sommaren. Foto: Bengt Ekberg, SVA. Förebyggande avmaskning av häst Avmaskningspreparat till häst är idag receptbelagda. Samtidigt har det, bland annat på grund av resistens hos maskarna, blivit allt viktigare att hålla nere antalet avmaskningar som utförs på häst. Det kan man göra med hjälp av träckprov och riktad selektiv avmaskning. Man kan utgå från att alla hästar infekteras med inälvsparasiter. Är mängden parasiter låg har detta i regel ingen betydelse för hästars hälsa, i synnerhet inte för vuxna och i övrigt friska hästar. Yngre individer i åldern upp till fyra år som ännu inte byggt upp ett immunförsvar är den grupp som är känsligast för parasitinfektioner. Stora och små blodmaskar samt spolmask är de mest betydelsefulla maskarna. Hästar som är mellan två och tre år utskiljer flest blodmaskägg medan spolmaskägg framförallt utskiljs av föl och åringar. Hästarna infekteras med inälvsparasiter när de betar gräs som innehåller infektiösa stadier av larver/ägg (se artikel sid 12). Målet med parasitkontroll är att minimera smittrycket i sommarhagarna. De viktigaste förebyggande åtgärderna E1_08_sid_5_6_7.indd 1 för att åstadkomma detta är genom betesplanering och beteshygien (se artikel sid 18). Eftersom många gårdar har för lite betesmark i förhållande till antalet hästar samt inte bedriver jordbruk eller har andra djurslag, är det ofta nödvändigt att utföra strategiska avmaskningar. Avmaskningsstrategier När de moderna, bredspektriga avmaskningsmedlen introducerades på marknaden på 1960-talet började man med så kallad intervallavmaskning, det vill säga alla hästar i en grupp avmaskades med jämna intervall året runt. Denna strategi ledde snabbt till att man fick problem med resistens hos maskarna. Därför övergick man i stället till strategiska avmaskningar vilka utförs vid vissa kritiska tidpunkter under året. Under senare år har man på olika håll i världen vidareutvecklat strategisk avmaskning och börjat tillämpa så kallad riktad selektiv avmaskning. Det innebär att man först undersöker träckprov från individuella djur innan man genomför en tänkt strategisk avmaskning. Sedan avmaskas bara de hästar som utskiljer mer än en viss mängd parasitägg i träcken. Riktad selektiv avmaskning är en strategi som har minskat användningen av maskmedel väsentligt. I många besättningar har man till och med halverat antalet utdelade doser. Träckprov ett stöd inför avmaskning För att uppmuntra hästägare och veterinärer att tillämpa riktad selektiv avmaskning och samtidigt få en kontrollerad användning av maskmedel erbjuder SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) ett övervakningsprogram för besättningar som vill ta individuella prover på sina hästar (se www. sva.se). Flera besättningar har på detta sätt tagit prov på sina hästar ett antal gånger sedan övervakningsprogrammet inleddes år 2006. Resultaten från dessa träckprovsanalyser visar att det bland hästar ofta är stora individuella variationer i hur många maskägg de utskiljer, även om hästarna betar tillsammans. Yngre hästar utskiljer nästan alltid fler ägg än äldre. Det är vanligt att man i en och samma betesgrupp vid upprepade tillfällen både kan identifiera hästar som utskiljer få maskägg och hästar som utskiljer många maskägg. I besättningar där man i hög grad tillämpar beteshygien, till exempel genom att låta hästarna växelbeta med andra djurslag, visar det sig ofta att hästarna utskiljer färre maskägg. 5 2008-03-24 21:23:53

TEMA AVMASKNING Avmaska hästen minst tre till fyra dagar innan den ska ut på ett rent bete. Anledningen till att man inte ska göra det samma dag som man byter till det rena betet är att det tar några dagar innan hästens långa mag-tarmkanal har tömts på ägg. De vanligaste preparaten mot rundmask har ingen effekt på ägg utan dödar endast maskar och eventuellt larver. Man behöver däremot inte ta in en häst från betet några dagar vid avmaskning eftersom betet där den går inte är rent. A) Vuxna hästar avmaskas mot blodmask Se till att munnen är fri från foder och kontrollera att sprutan är inställd på rätt vikt. Foto: Lena Myrenius. Sammantaget visar erfarenheterna från de besättningar som ingår i SVA:s övervakningsprogram att det krävs prov från flera individer för att man ska kunna bedöma om betesrutiner och avmaskningar fungerar, och att beteshygieniska åtgärder som växelbete ger ett minskat smittryck på betet. Genom åren har rutinerna för parasitkontroll varierat. I många fall har man begränsat sig till att avmaska hästarna regelbundet. Den 15 oktober 2007 infördes krav på recept för alla avmaskningsmedel till häst. Innan dess hade hästägare i stor utsträckning själva kunnat planera och utföra avmaskningar, ofta i samråd med veterinär. Det är i första hand när i övrigt friska hästar har förekomst av blodmask och/ eller spolmask som de behöver avmaskas. Man kan inte räkna med att det finns något avmaskningsmedel som har fullgod effekt mot alla arter av maskar. Därför bör man veta vilka parasiter man i första hand vill uppnå effekt mot. Därefter väljer man ett lämpligt läkemedel. Maskmedel dödar vuxna maskar i hästen, vilket leder till att äggutskiljningen upphör. Maskmedlens effekt på parasiternas olika larvstadier varierar mellan olika preparat. Ju fler larvstadier som dödas av preparatet desto längre tid tar det efter avmaskning innan hästen har nya maskägg i träcken. Utskiljningen av blodmaskägg upphör under fyra till sex veckor efter avmaskning med pyrantel, åtta veckor efter ivermektin och 12-14 veckor efter moxidektin. Under ett till två dygn efter avmaskning kan man se maskar i träcken, men dessa är döda. Det rekommenderas att man emellanåt följer upp avmaskningens effekt genom att låta göra en träckprovsundersökning tio till fjorton dagar efter avmaskningen. Stora blodmasken, Strongylus Vulgaris, i tarminnehåll. Maskarna är mörkröda och 2-3 cm långa. Foto: Bengt Ekberg, SVA. En massiv infektion av spolmask kan, som i det här fallet, leda till att tarmen brister. Foto: Bengt Ekberg, SVA. Generella råd om avmaskning 6 E1_08_sid_5_6_7.indd 2 Vuxna hästar (äldre än fem år) behöver oftast bara avmaskas i anslutning till betessäsongen. Den viktigaste tidpunkten är på våren innan byte från vinter- till sommarhage eller motsvarande tidpunkt. Träckprov tas innan hästen avmaskas för att ge vägledning om hur stort behovet av avmaskning är. Vid högt smittryck av blodmask kan man behöva avmaska ytterligare under säsongen. Hur ofta beror på vilket maskmedel man väljer och hur stort smittrycket är. Växla mellan substansgrupperna makrocykliska laktoner (ivermektin/moxidektin) och pyrantel varje eller vartannat år. Avmaska nya hästar med makrocykliska laktoner (eventuellt i kombination med prazikvantel) innan de släpps i gräshagar. Man rekommenderar att hästen avmaskas mot bandmask när man med hjälp av träckprov har visat att den är infekterad. B) Unga hästar avmaskas mot spolmask och blodmask Generellt är spolmask den viktigaste masken hos föl, och blodmaskar de viktigaste hos två till fem år gamla hästar. Unghästar behöver i regel avmaskas innan byte till sommarhage. Analys av bandmaskägg hos häst kräver särskild analys och begärs separat på remissen till labbet. Foto: Bengt Ekberg, SVA. 2008-03-24 21:23:58

TEMA AVMASKNING Vid högt smittryck avmaskas de var fjärde till sjätte vecka med pyrantel, eller var åttonde vecka med ivermektin eller var tolfte till fjortonde vecka med moxidektin under sommarhalvåret. Föl avmaskas mot spolmask vid cirka tio och 18 veckors ålder samt i januari-februari. Eftersom effekten av makrocykliska laktoner mot spolmask ofta är otillräcklig (se artikel om resistens) rekommenderar man idag att använda fenbendazol eller pyrantel mot spolmask. Avmaska föl gruppvis på hösten efter att de skiljts från stona. Eventuellt kombineras preparat för att uppnå effekt mot både spol- och blodmask. Riktad selektiv avmaskning efter träckprov minskar oftast antalet avmaskningstillfällen även i grupper med unghästar. AVMASKNING MOT ANDRA PARASITER Bandmask Bandmask är en vanlig mask hos hästar i alla åldrar, men man vet idag inte hur stor betydelse bandmask har. Därför är rekommendationen att man i första hand avmaskar mot bandmask när man med hjälp av träckprov har konstaterat att hästen är infekterad. Observera dock att en speciell teknik används på laboratoriet för att påvisa bandmaskägg. Preparat som har effekt mot bandmask är prazikvantel eller dubbel dos pyrantel. Styngfluga Till skillnad från tidigare rekommendationer lägger man idag mindre tyngdpunkt på styngflugan. Styngflugans larver betraktas som tämligen ofarliga och infektion kan förebyggas genom att man dagligen skrapar bort de karakteristiska äggen från benen under den korta tid som flugan svärmar. Lättast är då att använda en ryktsten. Vid kraftiga angrepp kan man använda makrocykliska laktoner i september-oktober eller under efterföljande vår. Fölmask Fölmask kan vara en av orsakerna till en mild diarré som föl kan drabbas av under sin andra levnadsvecka. Det diskuteras även om orsaken till diarré hos unga föl skulle kunna vara ändringar i fölets diet och att stoet kommer i brunst (den så kallade fölbrunsten). Man rekommenderar inte rutinmässig avmaskning av ston vid fölning. Misstänker man att fölmask är orsak till diarrér kan ston avmaskas med ivermektin samma dag som fölningen. Med hjälp av träckprov från föl som är två till tre veckor gamla kan man påvisa eventuella ägg från fölmask. Föl kan behandlas med ivermektin eller fenbendazol (förhöjd dos). Eva Osterman Lind Veterinär EVA OSTERMAN LIND är doktor i veterinärmedicinsk parasitologi och chef för parasitologisk diagnostik vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt i Uppsala. För referenser till artikeln hänvisas till författaren. 7

TEMA AVMASKNING Med hjälp av mikroskop räknas alla parasitägg i de träckprover som kommit in till laboratoriet. Foto: Bitte Ljungström. Träckanalys minskar behovet av avmaskning Varje år läggs tiotusentals träckprover på postlådor i vårt avlånga land. När avmaskningsmedel till häst nu har blivit receptbelagda och man börjar praktisera riktad selektiv avmaskning så kommer antalet att öka ytterligare. Själva provtagningen vet de flesta hur den går till. Två eller tre färska träckbollar läggs i en väl försluten plastpåse. Påsen ska märkas på ett sätt som inte suddas ut eller ramlar av. På remissen numreras de hästar vars träck skickas in för analys från siffran 1 och uppåt. Hästägaren hjälper till att få korrekta resultat genom att fylla i remissen fullständigt med namn på hästarna, deras ålder, senaste avmaskning och med vilket preparat hästen avmaskades. Glöm inte heller att skriva adress, e-mailadress och ett eventuellt faxnum8 E1_08_sid_8_9_10_11.indd 2 mer, samt sist men inte minst, vilken eller vilka analyser du vill ha utförda. Tänk på att odling av blodmask samt bandmaskdiagnostik kan vara särskilda tillval på remissen som du måste göra redan när du skickar in provet. I större stall är det en fördel om man samordnar provtagning och avmaskning. Skickar man många prover får man mängdrabatt. Dessutom bygger effekten av den riktade selektiva avmaskningen på att man kontrollerar alla hästar och att man hittar de hästar som utskiljer maskägg så att just dessa kan avmaskas. I vissa fall, särskilt om man har tagit avföringsprover under flera säsonger och har god kontroll på sin hästbesättning samt beteshygienen, kan poolade prover (samlingsprov) från två till tre hästar vara aktuellt. Detta kan till exempel gälla för stall med mest äldre hästar ( > 5 år) och sedan tidigare god kontroll på parasitläget, då poolade prover kan räcka. Dessa innebär att man testar träck från flera hästar i ett och samma prov. Men du måste ta individuella prover från hästarna, poolningen sker på labbet. Vill man ha ett poolat prov är det viktigt att man anger det på remissen. Tänk dock på att ju fler hästar som poolas, desto osäkrare blir tolkningen av resultatet. När ska provet tas? För att hinna få analyssvaren och därefter avmaska de hästar som utskiljer många ägg bör man ta träckprov några veckor innan betessläppet. Vill man senare på säsongen kontrollera om hästarna återigen blivit smittade så görs det beroende på vilken preparatgrupp man använt. Har man använt preparat ur pyrantel-gruppen tas ett nytt träckprov efter minst fem veckor, har makrocykliska laktoner använts så tas ett nytt träckprov efter minst nio veckor och har man använt den vidareutvecklade mak 2008-03-25 18:40:12

TEMA AVMASKNING En viss mängd hästträck vägs upp i en märkt plastmugg. De märkta muggarna ställs alltid i en bestämd ordning. En speciell koksaltlösning (mättad med specifik vikt 1,2) tillsätts som gör att de lätta äggen flyter upp. Foto: Bitte Ljungström. När postsäckarna med prover kommer till Vidilab packas de upp och ställs i högar om tio i varje. Varje tio-serie märks med löpnummer på både provpåse och följesedel, vilket samtidigt förs upp på en resultatlista med plats för tio prov. Foto: Bitte Ljungström. rocykliska laktonen moxidektin så tas ett nytt träckprov efter minst tretton veckor. Sent på hösten kan vissa arter av den lilla blodmasken ha lagt sig i vilande stadier och ge något lägre provsvar. Men ett nollvärde under vintern är tämligen säkert. Vad gör labbet? Paketera proverna väl och förvara dem svalt i väntan på att läggas på posten. Det uppskattas av Postens medarbetare! Posta aldrig träckprover torsdag, fredag eller lördag. Då blir de liggande på vägen till laboratoriet och resultaten från analyserna kan bli felaktiga. I Sverige finns två ackrediterade laboratorier, Vidilab och SVA. Ackrediteringen är en garanti för att analyserna utförs enligt bestämda regler och att personalen har den kunskap som krävs. Snabbt omhändertagande När provet kommer till Vidilab tas de samma dag omhand av laboratoriepersonalen. Analyserna utförs snabbt och med högsta kvalitet. Den undersökning som man oftast gör är en metod där man räknar antalet ägg. Metoden är en så kallad kvantitativ flotationsmetod enligt MacMaster och ger ett värde i EPG-tal (Eggs Per Gram). Man kan identifiera ägg från lilla och/eller stora blodmasken, spolmask, fölmask och springmask. Om hästen är kraftigt infekterad av bandmask kan man även hitta ägg från denna. Vill man ha en specifik bandmaskanalys utförd är dock en annan, kvalitativ analysmetod bättre. Man tar då E1_08_sid_8_9_10_11.indd 3 en större mängd träck och ökar därmed chansen att hitta ägg hos en infekterad individ. Om det är över en viss mängd blodmaskägg i provet, 100 EPG, vill man göra skillnad på lilla och stora blodmasken. Det kan man göra först efter att ha odlat äggen i värmeskåp (26oC) i tio dagar. Denna odling är en utvidgad odling som beställs redan när du fyller i remissen. Den utförs om antalet blodmaskägg är högre än 100 EPG. Eftersom lilla och stora blodmaskens livscykler och utveckling skiljer sig åt så har denna bedömning stor betydelse för vilka råd hästägaren ska få angående avmaskning. Mängden ägg ger riktlinjer för hur man ska avmaska den enskilda hästen, men den informationen måste även vägas ihop med andra fakta. Till de ackrediterade laboratorierna finns veterinärer knutna som kan ge råd om avmaskningen. För att denna veterinär, liksom din lokala veterinär, ska kunna hjälpa dig på rätt sätt, behövs även uppgifter om beten och betesplanering. Bokför därför provsvar, betesplanering och avmaskningar varje år så ökar du chanserna att få bra rådgivning. Foto ovan och nedan. Lösningen blandas väl i muggen och sugs upp med en plastpipett i speciella räknekammare. En timer sätts och äggen tillåts där flyta upp under fem minuter. Även kamrarna läggs i en bestämd ordning på brickan. Foto: Bitte Ljungström. Bitte Ljungström BITTE LJUNGSTRÖM är biomedicinsk analytiker och laboratoriechef med mångårig erfarenhet av parasitologiska undersökningar. Hon driver företaget Vidilab i Enköping. Efter mikroskopering och sammanräkning lämnas följesedlarna till besvarning snabbast via e-mail och protokollen sätts in i pärmar. Inom tre dagar bör du ha fått ditt svar. Foto: Bitte Ljungström. 9 2008-03-25 18:40:13

TEMA AVMASKNING Fyra grupper av avmaskningsmedel finns till häst Avmaskningsmedel indelas i grupper beroende på vilka kemiska egenskaper de har. Verkningsmekanismen på parasiten är liknande inom gruppen. Om man ska byta preparat till exempel ur resistenssynpunkt är det mellan dessa grupper man ska skifta och inte mellan olika preparatnamn. I Sverige finns följande grupper; tetrahydropyrimidiner, makrocykliska laktoner, isokinolin-pyrazinderivat och bensimidazoler. Tetrahydropyrimidiner Denna substans påverkar parasitens nervsystem så att parasiten förlamas och där-igenom dör. Preparatet är säkert för hästen eftersom det verkar i tarmsystemet och bara tas upp av kroppen i mindre mängder. Preparat: I denna grupp ingår preparaten Fyrantel och Banminth som båda innehåller den aktiva substansen pyrantel. Parasiter: Substansen är verksam mot stora och lilla blodmasken, springmask, spolmask och bandmask, i dubbel dos. Ålder: Preparatet kan ges till hästar i alla åldrar inklusive dräktiga och digivande ston. När man har gjort försök med förhöjda doser har man inte sett några negativa effekter. Makrocykliska laktoner Preparaten verkar genom att de förstärker en specifik överföring av nervimpulser (GABA) hos parasiten så att den dör av det. Däggdjur (hästar) använder också GABA i nervimpulsöverföring men bara i hjärnan. Detta innebär dock inga problem, eftersom däggdjur har en speciell barriär mellan blod och hjärna som förhindrar att preparatet kommer in i hjärnan. Detta är en förutsättning för att preparatet ska kunna användas på däggdjur eftersom maskmedlet tas upp i blodet via tarmen och alltså cirkulerar i hela kroppen. Det är därför som substansen även har effekt på parasiter som vandrar i kroppen, till exempel stora blodmasken som vandrar i blodkärlsväggen och magmasken som vandrar från munslemhinnan till magsäcken. Preparat: Den aktiva substansen i Ivomec, Noromectin, Bimectin, Eraquell, Equimax heter ivermektin. Cydectin tillhör också gruppen makrocykliska laktoner men är vidareutvecklad. Den aktiva substansen hos Cydectin heter moxidectin, vilken har en längre verkningstid i kroppen genom att den binds i fettvävnaden. Parasiter: Makrocykliska laktoner är verksamma mot flertalet parasiter som stora och lilla blodmasken, springmask, nackbandmask, styngflugelarver, lungmask och fölmask. Resistens: Tyvärr har man under senare år upptäckt en viss resistens hos spolmasken mot substansen. Ålder: Föl under fyra månader ska inte Håller du koll på parasiterna? Många hästar avmaskas i onödan. SVA utför träckprovsanalyser dagligen för att fastställa förekomsten av de vanligaste inälvsparasiterna, inklusive bandmask. För besättningar med minst 8 hästar erbjuder SVA kontinuerlig övervakning av parasitläget kombinerat med en gårdsanpassad rådgivning. Resultat och eventuella åtgärder diskuteras med veterinär vid SVA. Vi bistår med portofria kuvert och remisser. Har du frågor, vill beställa kuvert och remisser är du välkommen att ringa 018-67 41 41 eller besök vår webbplats www.sva.se. ENHET FÖR VIROLOGI, IMMUNOLOGI OCH PARASITOLOGI 751 89 Uppsala tel 018-67 41 41 www.sva.se 10

TEMA AVMASKNING behandlas med moxidectin (Cydectin och Cydectin comp.) eftersom man sett förgiftningssymtom på så unga föl. För övrigt kan medel i denna grupp användas till alla hästar över fyra månaders ålder. Kan även användas till dräktiga och digivande ston. Isokinolin-pyrazinderivat Denna substans är verksam mot bandmasken. Verkningsmekanismen är att preparatet skadar parasitens ytterhölje. Parasiten förlorar därmed näring, vilket gör att den dör. Bandmasken sönderdelas eller löses ofta upp under tarmpassagen ur djuret så att det kan vara svårt att se om det kommer ut döda parasiter. Substansen tas upp nästan fullständigt i magsäck och tunntarm och utsöndras från kroppen via urin och avföring. Preparat: Den aktiva substansen heter prazikvantel. Preparatnamnen är Droncit och Cydectin comp. Parasiter: Bandmasken. Ålder: Alla. Preparatets säkerhet på dräktiga och digivande ston är inte undersökt, men vid studier på laboratoriedjur har preparatet inte visat några negativa effekter. Bensimidazoler Bensimidazoler binder till proteinet β-tubulin i maskarnas celler. Det gör att celldelning och transport av näringsämnen inuti cellerna förhindras. Eftersom organismer som växer har den aktivaste näringsomsättningen så är preparatet effektivast på växande parasiter. Det verkar framförallt lokalt i tarmen och tas bara upp av kroppen i små mängder. Substansen har bred säkerhetsmarginal. Man har inte sett några skadliga effekter av att överdosera 5-20 gånger. Preparat: Den aktiva beståndsdelen i Rintal heter febantel och i Axilur heter den febendazol. Parasiter: Vuxna och larvstadier av stora blodmasken, springmask, spolmask, lungmask och fölmask (ökad dos). Ålder: Alla, kan ges till dräktiga och digivande ston. Resistens: Man har upptäckt att den lilla blodmasken utvecklat resistens mot bensimidazoler. Anne Haglund, leg vet Fråga EquiLibris! Syftet med EquiLibris är att Ni läsare ska kunna ställa frågor till redaktionen. De frågorna bollar vi vidare till forskare och andra experter på de områden som frågan berör. Det är genom kontakten med Er läsare som vi får uppslag till nya artiklar! Vi kan dock inte svara på specifika frågor som rör en viss individ eller ett visst sjukdomsfall. Ni är alltid välkomna att höra av er med önskemål om ämnen. Inom redaktionen diskuterar vi alla frågor och synpunkter, även om de inte alltid leder till att en artikel publiceras. Skriv, maila eller ring till oss. Du når oss på adress EquiLibris HB, Hälsingsgården Torbjörntorp, 521 96 Falköping, eller på mail redaktion@ equilibris.nu. Du kan också skicka in din fråga via vår hemsida www.equilibris.nu. Välkommen med synpunkter och önskemål! Lena, Anne och Lisbeth Ett DR system i hästväg! Nu lanseras Mark III, ett nytt, robust och mobilt DR system från Eklin Medical System. Mark III gör det möjligt att få högkvalitativa DR bilder snabbt och enkelt, även med en portabel generator erhålles högkvalitativa bilder på knä/stifl e. Högpresterande bildplatta Bästa upplösning Liten vikt & störst bildyta Inte temp.känslig Snabb Pekskärm Allt i ett system Robust & Mobilt E-film gransknings mjukvara Mjukvara anpassad för häst Nätverksanslutning Kontakta SweVet för mer information. Ni kan läsa mer om Mark III på www.eklinmark3.com Verkstadsgatan 8 275 39 Sjöbo Tel 0416-258 25 Fax 0416-258 31 info@swevet.se www.swevet.se 11

TEMA AVMASKNING Hästens inälvsparasiter Det här är deras livscykler Liten blodmask, flera arter av underfamilj Cyathostaminae Predilektionsställe*: Grovtarmen Utseende: De vuxna maskarna är 0,5-2,0 centimeter långa. Deras färg är beroende av hur mycket blod de har sugit. De kan vara allt från gråvita till rödaktiga i färgen. Livscykel: Prepatenstiden, tiden från det att hästen infekteras till att den utsöndrar ägg med träcken, är två till tre månader. Det kan också dröja längre på grund av att vissa arter av lilla blodmasken har vilande stadier av larver, L 3, som kapslar in sig i grovtarmens slemhinna. Dessa kan vara vilande under flera veckor eller till och med år. När den lilla blodmaskens ägg utsöndras via träcken till betet så kläcks det första larvstadiet. Larven utvecklas till L 3 i en process som tar två till fyra veckor och som gynnas av värme och fuktighet. Om larverna befinner sig i träcken kan de överleva länge, även under torka. När vädret är fuktigt stimuleras larverna att vandra upp på grässtrån för att infektera hästen när den betar. Om larven på grässtrået utsätts för värme och torka dör den snabbt. I kyla kan L 3 överleva flera månader. Den kan även övervintra och överleva på betet till i juni året efter. L 3 larven äts upp av hästen och vandrar in i grovtarmens slemhinna. Där utvecklas den vidare till L 4 som tar sig ut i tarmen igen för att utvecklas vidare till vuxenstadiet av den lilla blodmasken. Under hösten kan L 3 stanna i ett vilostadium och bli inhiberade (vilande) larver som aktiveras efter flera veckor eller år. Smittspridning: Den lilla blodmasken är hästens vanligaste parasit. Den orsakar mest problem på permanenta beten vår till höst, men om man har många hästar på liten yta i vinterhagar så kan smittan spridas även där. För att minska smittrycket bör man sommartid plocka bort träcken från hagarna två gånger per vecka. Smittan på betet kommer både från övervintrande larver från föregående säsong (L 3 ) men framför allt genom ny smitta från betande hästar (ägg). Symtom: En häst som är infekterad med den lilla blodmasken får symtom som försämrad tillväxt och avmagring. Mest utsatta är hästar i ålder två till tre år som också utskiljer flest ägg. I sällsynta fall kan hästen få kraftigare symtom och eventuellt blodbrist. Ett akut syndrom (sjukdomsbild) kan uppstå när vilande larvstadier (L 3 ) plötsligt aktiveras och utvecklas för att i stort antal L 4 plötsligt börja vandra ut från tarmslemhinnan. Följden av detta blir vävnadsskador. Diagnos: Låt undersöka förekomsten av ägg i träckprov på våren och under hösten, särskilt i träckprov från hästar i åldern ett till fem år. Beroende på den enskilda situationen kan provtagning också vara aktuell under betessäsongen (se artikel sidan 5). Äggen i träckprovet kan inte skiljas från stora blodmasken utan måste odlas fram för att kunna särskiljas. Kontrollåtgärder: Förebyggande, beteshygieniska åtgärder (se artikel sid 18) är viktiga eftersom avmaskningspreparaten i regel inte har fullgod effekt eller tar alla larvstadier alternativt vilande stadier. När man fått provtagningsresultatet utförs riktad selektiv avmaskning av de hästar som utskiljer mer än ett visst antal ägg per gram (EPG). På våren används ofta 200 EPG som ett riktvärde för avmaskning, men riktvärdet kan variera beroende på årstid, ålderssammansättning på hästarna, driftsform med mera. Växla mellan grupperna makrocykliska laktoner (ivermektin/moxidektin) och pyrantel varje eller vartannat år. De makrocykliska laktonerna har även effekt på vissa larvstadier. Stora blodmasken, Strongylus-arter, särskilt Strongylus vulgaris Predilektionsställe: Vuxen parasit i grovtarmen (samt L4 och L5 i kraniala krösroten, se förklaring under Livscykel). Utseende: Maskarna är robusta och mörkröda, två till tre centimeter långa. Livscykel: Prepatenstiden, tiden från infektion till utsöndring av ägg med träcken, är minst sex till sju månader. Utvecklingen från ägg till L 3 -stadiet liknar den för lilla blodmasken. Därefter är utvecklingen annorlunda för de stora blodmaskarna och det skiljer även lite mellan de olika arterna. Strongylus vulgaris L 3 -larv tränger in i tarmslemhinnan inom några dagar. Sedan utvecklas nästa stadium, L 4. Dessa larver går in i de små blodkärlen i tarmväggen och vandrar under två till tre veckor vidare till kraniala krösroten (det blodkärl som utgår från kroppspulsådern och försörjer grovtarmen) och dess huvudförgreningar. Där växer larverna till rejält i storlek under tre till fyra månader innan de utvecklas till L 5 -stadiet. Sedan är det dags för larverna att vandra tillbaka till tarmväggen via blodkärlen. I tarmväggen bildas små knutor i vilka larverna kapslas in innan de slutligen tar sig ut i tarminnehållet där de utvecklas till vuxna, stora blodmaskar som suger blod från tarmväggen. Smittspridning: Stora blodmasken är mindre vanlig än lilla blodmasken. Den förekommer hos cirka fem procent av våra svenska hästar. Symtom: Allmän nedsatt kondition, olika grader av kolik, feber, blodbrist och tillfällig hälta (till följd av blodproppar). Symtomen orsakas till största delen av de skador som larverna åstadkommer i blodkärlen. Diagnos: Förutom att man konstaterar förekomst av ägg i träckprov måste odling ske för att särskilja lilla och stora blodmasken. Odling rekommenderas, framför allt på prover tagna under våren, då vuxna maskar kan finnas i tarmen. Under hösten och vintern befinner sig larverna i krösroten och sannolikheten att finna ägg från vuxna maskar i träckprov är liten. Kontrollåtgärder: Se lilla blodmasken. Spolmask, Parascaris equorum Predilektionsställe: Tunntarm. Utseende: En mycket stor, kraftig, vitaktig rundmask vars honor kan bli 15-25 centimeter. Livscykel: Prepatenstiden, tiden från infektion till att ägg utsöndras med träcken, är tio till tolv veckor. Man vet att spolmaskäggen kan överleva flera år på sommarbeten, i paddockar och i stallmiljön. Äggen har ett tjockt, motståndskraftigt skal och ett klistrigt yttre hölje som gör miljösanering besvärlig. Hästarna infekteras med ägg innehållande det infektiösa larvstadiet (L 2 ). L 2 utvecklas i ägget, vilket kan ta tre till fyra veckor i vanlig stallmiljö 12

TEMA AVMASKNING med hög luftfuktighet och en temperatur på 15-20 grader. Är temperaturen lägre tar det längre tid. Efter att hästen tagit upp äggen via munnen kläcks äggen i tunntarmen. Larverna borrar sig in i tunntarmsväggen och vidare via blodkärlen till levern. Denna vandring från tunntarm till lever tar två till fyra dagar. I nästa fas vandrar larverna med blodflödet till bronkerna i lungorna, vilket sker inom 14 dagar. De L 3 -larver som då hostas upp från lungorna sväljs och utvecklas vidare till vuxen parasit i tunntarmen. Smittspridning: Sker i huvudsak via miljön ute och inomhus från tidigare års föl. Maskhonornas massiva utsöndring av miljontals ägg i avföringen hos drabbade föl i kombination med äggens extrema motståndskraft mot den yttre miljön bidrar till det enorma smittryck som kan byggas upp vid stuterier. Spolmask förekommer normalt sett mera sällan hos vuxna hästar men desto oftare hos föl upp till ett års ålder. Det finns inga bevis för prenatal smitta (smitta under dräktigheten, innan födelsen) som hos andra djurslag. Symtom: Symtom på spolmaskinfektion kan vara hosta, matt och glanslös hårrem, dålig tillväxt, viktminskning, bukighet, diarré och foderleda. En massiv infektion av spolmask kan orsaka skador på tunntarmsväggen och förstoppning. Utsatta föl blir i de flesta fall immuna mot spolmask och eliminerar delvis eller helt maskbördan. Diagnos: Ställs med hjälp av symtom och mikroskopisk undersökning av träcken för att påvisa ägg. Om man misstänker infektion under prepatenstiden (innan ägg hunnit utvecklas i tarmen) kan man genom att avmaska hästen hitta omogna maskar i avföringen en till två dagar efter avmaskning. Kontrollåtgärder: Eftersom smittan är svår att få bort från hästens miljö bör man hålla god hygien i fölboxar och paddockar samt erbjuda så rena beten som möjligt till ston med föl. När fölen är cirka åtta till tio veckor gamla börjar man avmaska dem. Se artikel sid 16. Bandmask, Anoaplocephala perfoliata Predilektionsställe: Slutet av tunntarmen, övergången till blindtarmen. Utseende: Bandmasken är drygt en centimeter bred och fyra till fem centimeter lång. Livscykel: Prepatenstid två till fyra På stuterier med många föl kan man räkna med ett massivt smittryck av spolmasksmitta. Det är därför viktigt med god stallhygien och så rena beten som möjligt för ston med föl samt avmaskning från åtta till tio veckors ålder. Foto: Ove Konradsson, Stuteri Conrads. månader. Mogna segment av bandmasken utsöndras med avföringen och frigör ägg. Kvalster av familjen Oribatidae (pansarkvalster) är mellanvärd för bandmasken där cysticerkoidstadium utvecklas. Cysticerkoider är blåsor i vilka bandmaskens larver utvecklas. Med gräset äter hästen även de smittade kvalstren. I magtarmkanalen hos hästen utvecklas cystocerkoidstadiet vidare till vuxna bandmaskar. Smittspridning: Via pansarkvalster som är mellanvärd och lever på beten. Symtom: Bandmaskinfektionens kliniska betydelse är omdiskuterad och inte helt klarlagd. Bandmask är vanligt förekommande hos hästar i alla åldrar. Hos de flesta hästar som bär på bandmask ser man inga sjukdomstecken alls. Vid stora skador på tarmen kan det leda till nedsatt allmäntillstånd, diarré och kolik. A. perfoliata är den mest patogena (sjukdomsframkallande) av hästens bandmaskar. A. perfoliata förekommer oftast i övergången mellan sista delen av tunntarmen och början av blindtarmen där den kan orsaka sår i tarmslemhinnan samt en inflammation som leder till en förtjockning av tarmväggen. Skador i passagen mellan tunntarmen och blindtarmen samtidigt som bandmask förekommer i tarmen har diskuterats som en orsak till tarminvagination, ett tillstånd där en del av tarmen träs in i en nedanför liggande del av sig själv. Diagnos: För att ställa diagnos på förekomst av bandmask finns både serologisk antikroppstest (Elisa-test) och träckprov med särskild bandmaskfrågeställning. För att ställa diagnos på individnivå anses träckproverna vara något säkrare, men glöm inte att det kan behöva beställas som en särskild analys på remissen till labbet. Kontrollåtgärder: Efter konstaterad smitta ska hästen avmaskas med särskilt preparat mot bandmasken. Prazikvantel eller pyrantel i dubbel dos rekommenderas. Styngflugan, Gasterophilus intestinalis Predilektionsställe: L 3 i magsäckens slemhinna. Utseende: Gulaktiga ägg, en till två millimeter stora, som sitter klistrade på hästens hårstrån. Från sen vår och framåt kan L 3 frigöras från magsäckens slemhinna och ses i avföringen som 1,5-2,0 centimeter långa, cylinderformade, rödorange färgade och veckade larver. Livscykel: Hästen är mellanvärd för styngflugan. Styngflugan lägger sina ägg fastklistrade på hårstråna på hästens framben och bringa under sensommar samt höst. Varje enskild fluga lever bara några dagar. Efter cirka sju dagar stimuleras äggen att kläckas av värmen som uppstår vid hästens slickande och kliande. Larverna tar sig in i hästens munhåla och genomborrar tandköttet för att vandra i vävnaden under slemhinnan i flera veckor. När larverna utvecklats till nästa sta- 13

TEMA AVMASKNING dium (L 2 ) och vandrat ut i munhålan igen sväljs de och förs vidare ner i magsäcken för att fästa på magslemhinnan. Denna vandring, från äggläggning till dess larven fäster i magsäcken, tar fyra veckor. Här blir larverna kvar över vintern. De släpper taget i slemhinnan först under senvåren eller försommaren. När larverna kommer ut med avföringen förpuppas de på marken under träcken och utvecklas vidare till vuxen styngfluga under sensommar eller tidig höst. Smittspridning: Genom styngflugan. Symtom: Det är sällsynt att en infektion ger någon märkbar påverkan på hästen. Diagnos: Synliga ägg under sensommar eller höst. Under vår eller tidig sommar kan man se larver i avföringen. Kontrollåtgärder: Avlägsna synliga ägg i pälsen för hand minst en gång dagligen. Avmaskning med makrocykliska laktoner rekommenderas endast vid kraftiga angrepp. Lämplig tidpunkt för avmaskning är september-oktober månad när styngflugan har slutat att lägga ägg. Fölmasken, Strongyloides westerii Predilektionsställe: Tunntarm Utseende: Fölmasken är en smal, hårliknande mask som är sex till nio millimeter lång. När man undersöker äggen i mikroskop ser man att de är ovala, hälften så stora som blodmaskägg. De har tunt skal och innehåller alltid en larv. Livscykel: Fölmasken är en speciell rundmask som har både en parasitär och en frilevande reproduktionscykel. Den parasitära fasen utgörs enbart av maskar av honkön som producerar ägg i tunntarmen utan att dessa ägg befruktas. Efter att äggen kläckts utvecklas larverna i fyra stadier till frilevande vuxna maskar av båda könen. Dessa kan också föröka sig frilevande. Under vissa förhållanden med värme och fuktighet kan L 3 larver infektera fölet genom att genomborra huden, med vidare vandring i blodbanorna eller genom upptag via munnen och orsaka infektion i tunntarmen. Föl infekteras vanligen direkt efter födseln av vilande larver som finns under huden på buken hos stoet. Dessa aktiveras och utsöndras med mjölken. Smittspridning: Prepatenstiden är åtta till 14 dagar beroende på smittoväg. Ett och samma sto kan smitta sina avkommor flera år i rad. Symtom: Diarré som oftast är lindrig Smittspridningen av fölmasken minskas med noggrann rengöring, mockning och torr boxmiljö. Rutinmässig avmaskning rekommenderas inte. Foto: Ove Konradsson, Stuteri Conrads. och går över utan behandling. Diagnos: Med hjälp av träckprov från föl som är två till tre veckor gamla kan man påvisa eventuella ägg från fölmask. Diagnos ställs med hjälp av kliniska symtom på föl under deras första levnadsveckor i kombination med förekomst av ägg i träcken. Även friska föl kan ha höga halter av strongyloidesägg i träcken. Kontrollåtgärder: Antal frilevande larver i miljön minskas med noggrann rengöring, mockning och torr boxmiljö. Rutinmässig avmaskning rekommenderas inte. Sto som tidigare visat sig smitta sina föl bör avmaskas med makrocykliska laktoner i samband med fölning. Föl kan behandlas med ivermektin eller fenbendazol (förhöjd dos). Ovanligare maskar Det finns en rad exempel på maskar som förekommer i Sverige men som är betydligt ovanligare än de tidigare nämnda. Lungmask, Dictyocaulus arnfieldi Masken trivs i luftstrupen och bronkerna. De är 3,5-6,5 centimeter långa som vuxna. Åsnor kan vara smittbärare av lungmasken utan att visa symtom. Springmask, Oxyuris equi Masken ger en kraftig klåda i analöppningen när de vuxna honorna vandrar ner från grovtarmen och lägger sina grågula ägg runt analöppningen. Lilla magmasken, Trichostrongylus axei Masken orsakar sällan några symtom. Det som är speciellt med lilla magmasken är att den kan drabba fler djurslag, som får och nöt. Detta är dock inget hinder för sam- eller växelbete. Magmask, Habronema Masken sprids med husflugan som mellanvärd och kan orsaka svårläkta sommarsår. Tårkanalmask, Thelazia lacrimalis Tårkanalsmasken sprids också med husflugan till ögat där larverna trivs i tårkanal samt i bindhinnan på insidan av ögonlocket. Nackbandmask, Onchocerca spp Dessa maskar trivs i bindväven under huden runt naveln och i nackbandet. Sprids med svidknott ( culocoides) som mellanvärd. De orsakar klåda, förtjockad hud och kan förväxlas med sommareksem. Lena Myrenius, leg vet Fotnot: * Predilektionsställe = Den eller de platser eller organ i kroppen där masken oftast lever och utvecklas. Litteratur Taylor, Mike A. Veterinary Parasitology, 3 rd ed, Oxford: Blackwell Publishers, 2007. Bowman, Dwight D. Georgis parasitology for veterinarians, 8 th ed, London:W. B.Saunders, 2003. Kjaer, L.N., Lungholt, M.M., Nielsen, M.K., Olsen, S.N., Maddox-Hyttel, C. Interpretation of serum antibody response to Anoplocephala perfoliata in relation to parasite burden and faecal egg count, Equine vet. J. (2007) 39 (6) 529 533. Lindgren, K., Ljungvall, Ö., Nilsson, O., Ljungström, B.-L., Lindahl, C., Höglund, J. Parascaris equorum in foals and in their environment on a Swedish stud farm, with notes on treatment failure of ivermectin, Vet. Parasitol. 2008 Feb. 14;151(2 4):337 43. 14

TEMA AVMASKNING Dosera rätt väg eller mät hästen! Avmaskningspreparat doseras per kilo kroppsvikt. För att undvika att parasiter utvecklar resistens är det viktigt att inte underdosera. Därför är det viktigt att veta hur mycket hästen väger. När man ska avmaska hästen är det viktigt att man inte underdoserar och använder för lite avmaskningsmedel. Detta ökar nämligen risken för att parasiterna utvecklar resistens mot preparatet. Överdosera hellre lite. När du har valt preparat ska du noggrant läsa på förpackningen till hur många kilo häst preparatet räcker. Var uppmärksam på att de olika märkena av avmaskningssprutor räcker till olika många kilo kroppsvikt! För att undvika underdosering är det viktigt att veta hur mycket hästen väger. Två lika stora hästar kan väga olika mycket beroende på kroppsfett, muskelmassa och benstomme. Bästa och säkraste sättet att ta reda på hästens rätta vikt är naturligtvis att väga den, men det är sällan som den vanliga hästägaren har tillgång till en våg. Större djursjukhus med mottagning för hästar har vanligtvis en sådan, men som djurägare kan man istället uppskatta hästens vikt genom att mäta hästen och att använda någon av nedanstående formler. Anne Haglund, leg vet Metod 1. Mät hästens bröstomfång i centimeter precis bakom manken. Mät dessutom hästens längd, från halsens undersida till bärbensknölen. Sätt in måtten i nedanstående formel och räkna ut! (bröstomfång i cm) 2 x längd i cm 11 900 = ungefärlig vikt i kilo Metod 4. Spiller Horse Feeds metod Mankhöjden mäts i centimeter från marken och rakt upp mot en linje som är horisontell mot mankens högsta punkt. Bröstomfånget mäts bakom manken. Leta upp ungefär var i tabellen till höger som hästens mått befinner sig. Metoden stämmer väl överens med vuxna halvblods verkliga vikt. Metod 2. Metoden skiljer sig endast vad gäller längdmåttet från metod 1. Mät hästens bröstomfång i centimeter precis bakom manken. Mät därefter hästens längd från armbågsspetsen till svansroten. (bröstomfång i cm) 2 x längd i cm 8900 = ungefärlig vikt i kilo Tabell 1. Viktberäkning enligt Spiller Horse Feeds metod. Mankhöjd Bröstomfång Kroppsvikt (cm) (cm) (kilo) 112 135 200 122 140 230 122 145 260 143 150 290 132 155 320 132 160 350 137 165 390 147 170 420 147 175 460 147 180 490 147 185 520 157 190 550 166 195 580 166 200 610 166 205 640 166 210 680 Metod 3. Martin-Rosetts metod Mankhöjden mäts i centimeter från marken rakt upp mot en linje horisontell mot mankens högsta punkt. Vid denna metod mäts bröstomfånget runt bröst och lansmärket, den lilla nedsänkning i hästens överlinje som ofta syns framför manken. Metoden stämmer väl överens med vuxna halvblods verkliga vikt. 3 x mankhjd i cm + 4,3 x bröstomf i cm 785 = ungefärlig vikt i kilo Normalt för rasen Det finns även normalvikter angivna för många hästraser. Av de mer vanliga raserna har följande ungefärliga genomsnittsvikter: Shetlandsponny 150 200 kilo B-ponny, 200-250 kilo till exempel gotlandsruss C-ponny, 200-250 kilo till exempel new forest D ponny eller 300 400 kilo åring av större ras Medelstor häst, 450 550 kilo halvblod eller travare Stor häst, halvblod 550 650 kilo Mycket stora raser 650 800 kilo som arbetshästar, ardenner 15

TEMA AVMASKNING Inälvsmaskarna blir resistenta mot maskmedel Det finns få verksamma maskmedel idag. Problemen med att inälvsmaskarna blir resistenta mot maskmedlen ökar för varje år. Därför är det viktigt att använda de maskmedel som fortfarande är effektiva på ett vettigt sätt. Enligt definition är resistens en signifi - kant ökad förmåga hos vissa maskar inom en stam att tåla doser som är dödliga för majoriteten av maskar i en normalpopulation av samma art. När maskarna utvecklar resistens innebär detta att det har skett förändringar i deras arvsmassa. Förändringarna kan till exempel leda till att omsättningen av maskmedlet i masken påverkas så att medlets effekt minskar eller uteblir helt. Det kan också betyda att den plats på masken där läkemedlet ska fästa ändras, varpå läkemedlet inte fastnar och effekten uteblir. När man avmaskar en häst överlever resistenta (motståndskraftiga) maskar och de kan fortsätta att föröka sig. Motståndskraften, förmågan att överleva, är ärftlig. Det betyder att om man fortsätter att avmaska med samma avmaskningsmedel ger detta ett urval bland maskarna så att andelen resistenta maskar ökar. När väl resistens har etablerats i en population av maskar är chansen minimal att maskarna ska bli känsliga för maskmedlet igen. Därför är det viktigt att förebygga utveckling av resistens. Resistens mot bensimidazol Mekanismerna för hur olika maskarters resistens mot bensimidazol fungerar är delvis klarlagda. För andra avmaskningsmedel är mekanismerna för hur resistens uppstår mer komplicerade och till stor del okända. Bensimidazol verkar genom att binda till maskens β-tubulin, ett protein som är livsnödvändigt för masken. Om β-tubulinet inte fungerar så sker ingen celldelning eller transport av näringsämnen inuti cellerna. Masken dör. Hos maskstammar som är resistenta mot bensimidazol är β-tubulinet förändrat efter en eller flera mutationer (förändringar) i arvsmassan. Bindningen mellan bensimidazol och β-tubulin blir svagare och läkemedlets effekt uteblir därför. Resistens sprider sig lätt När masken har byggt upp resistens mot ett ämne brukar resistensen ganska snart utvecklas till att även omfatta andra ämnen som är kemiskt närbesläktade och som verkar på samma sätt, till exempel albendazol fenbendazol, eller ivermektin moxidektin. Detta kallas för sidoresistens. Hur fort resistens sprids i en maskpopulation beror bland annat på om förmågan är knuten till ett dominant eller recessivt (vikande) anlag i arvsmassan samt på maskens generationsintervall, tiden från att en generation maskar föds till dess nästa generation föds. Om resistens är knutet till ett dominant anlag sprids förmågan fortare. Maskar med korta generationsintervall kan sprida sina gener snabbare än maskar med långa generationsintervall. Något annat som anses ha betydelse för resistensutveckling är den del av maskpopulationen som inte selekteras vid avmaskning, till exempel ägg eller larver som redan finns i gräset vid tiden för avmaskning. Denna del av maskpopulationen betecknas på engelska som refugia. Man tänker sig att dessa larver eller ägg späder ut, eller konkurrerar ut, ägg som produceras av resistenta maskar. En stor andel maskar i refugia skulle således vara positivt ur resistenssynpunkt. Förekomst av resistens De största problemen med resistens mot maskmedel har man idag på södra halvklotet i områden med mycket får och getter. På vissa platser kan man överhuvudtaget inte hålla dessa djurslag eftersom maskarna är resistenta mot alla slags avmaskningsmedel (multiresistens). Små blodmaskar Hos häst förekommer en utbredd resistens hos små blodmaskar mot maskmedel som tillhör gruppen bensimidazoler. Preparat i den här gruppen introducerades på marknaden för häst 1961. Bara fyra år senare rapporterade man i USA om det första fallet av resistens. Sedan dess har man kunnat dokumentera resistens mot bensimidazoler på flera håll i världen. Idag är resistens mot bensimidazoler spridd överallt där dessa preparat har använts. I Sverige är bensimidazolpreparat inte längre registrerade för användning mot små blodmaskar. I USA upptäckte man 1995 för första gången att hästens små blodmaskar hade utvecklat resistens mot pyrantel. Enligt en stor undersökning som utfördes 2004 är pyrantelresistensen nu mycket utbredd i USA. Man tror att det beror på att avmaskningsmedlet ofta ges dagligen i fodret. Under senare år har fall av pyrantelresistens rapporterats även från flera länder i Europa, bland andra Sverige. Hos små blodmaskar finns ännu så länge bara enstaka fall med misstänkt resistens mot ivermektin. Med tanke på hur utvecklingen har varit hos får och get är det troligtvis bara en tidsfråga innan även hästens små blodmaskar utvecklar resistens mot ivermektin. Spolmask Ett problem som man har uppmärksammat under senare år är att de makrocykliska laktonernas effekt på spolmask sviktar. SVA gjorde år 2005 en studie av olika avmaskningsmedels effekt på spolmask. Nio stora stuterier deltog i en så kallad Faecal Egg Count Reduction Test (se nedan) där totalt sex grupper av föl fick ivermektin, tre grupper fenbendazol och en grupp pyrantel. Resultaten visade dessvärre att ivermektin bara fungerade i en av fölgrupperna medan fenbendazol och pyrantel hade god effekt. Eftersom pyrantel bara användes i en grupp och effekten av moxidektin inte undersöktes alls gjordes hösten 2007 en liknande studie med ekonomiskt stöd från Stiftelsen för Svensk Hästforskning. Resultaten från den studien är i skrivande stund inte sammanställda. Påvisande av resistens Det finns olika metoder för att undersöka om det förekommer resistens hos maskarna. De säkraste metoderna innebär att djuren avlivas en till två veckor efter avmaskning, men det är knappast realistiskt i studier där hästar ingår. Den enda metod som används i praktiken för att undersöka maskmedlens effekt hos häst är så kallad Faecal Egg Count Reduction Test (FECRT). Man undersöker då träckprov från en grupp hästar före avmaskning och 14 dagar efter avmaskning. Antalet maskägg före och efter avmaskning jämförs och den procentuella minskningen kan beräknas på olika sätt. 16

TEMA AVMASKNING Om effekten är lägre än 90 95 procent så finns det anledning att misstänka resistens. Förebygg resistens Det finns olika sätt att fördröja att resistens utvecklas vidare. Man kan ge följande råd: Använd maskmedel återhållsamt, till exempel genom riktade selektiva avmaskningar, beteshygieniska åtgärder, betesplanering och genom att stimulera utveckling av immunitet hos hästarna. Dosera avmaskningsmedlet korrekt efter kroppsvikt underdosera aldrig. Växla säsongsvis mellan olika grupper av avmaskningsmedel. Undvik att importera resistenta maskar. Avmaska nya hästar med ett effektivt medel innan de släpps ut i en gräshage. Följ upp avmaskningens effekt då och då. Ur resistenssynpunkt är det positivt att avmaskningsmedel belagts med receptkrav. Detta eftersom det förhoppningsvis bidrar till en mer kontrollerad användning av avmaskningsmedel. Hot mot hästars hälsa Sammanfattningsvis utgör resistens hos inälvsmaskarna ett hot mot våra hästars hälsa. Det finns många preparat på marknaden men antalet aktiva substanser är få. Chansen att det kommer ut avmaskningsmedel med nya verkningsmekanismer på Olika klasser av avmaskningsmedel marknaden inom den närmaste framtiden är dessutom liten. Därför bör vi använda de maskmedel som finns på ett klokt sätt. Eva Osterman-Lind Veterinär EVA OSTERMAN-LIND är doktor i veterinärmedicinsk parasitologi samt chef för parasitologisk diagnostik SVA, Uppsala. Medel Djurslag Introduktion Resistens på marknaden utvecklad 1. Bensimidazoler Thiabendazol Får 1961 1964 Häst 1962 1965 2. Tetrahydropyr Levamisol Får 1970 1979 Pyrantel Häst 1974 1996 3. Makrocykliska laktoner Ivermektin Får 1981 1988 Häst 1983 2002* Moxidektin Får 1991 1995 Häst 1995 2003* * Spolmask Ursprung: R. Kaplan, 2004. Spolmaskens överlevnad i miljön ska undersökas Svenska forskare samarbetar för att ta fram skötselråd som håller ner spolmasksmittan i svenska hästbesättningar. Stiftelsen Svensk Hästforskning har med anslag bidragit till att två forskningsstudier har inletts. Det svenska klimatet och miljön påverkar spolmaskens ägg, men hur mycket? Det vill svenska forskare ta reda på. Med anslag från Stiftelsen Svensk Hästforskning ska de undersöka hur spolmaskägg överlever i miljön samt när och hur fölen smittas. Målet är att i framtiden kunna ge skötselråd som effektivt hjälper till att hålla ner spolmasksmittan i svenska hästbesättningar. De forskare som ska samarbeta i projektet är Johan Höglund från SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), Eva Osterman-Lind vid SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) och Kristina Lindgren vid JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Forskarna ska undersöka hur spolmaskägg utvecklas och överlever vid olika tidpunkter på året. Man är också intresserade av hur olika underlag som hästar vistas på påverkar äggens överlevnad. Man tror att spolmaskägg överlever bäst på gräsbevuxna ytor och sämst på grusmarker som är väl dränerade. Man tror också att föl smittas när de går på marker med högt antal spolmaskägg. Bland de frågor man vill få besvarade finns: Vid vilken tidpunkt och i vilka utemiljöer vistas fölen när de första gången smittas av spolmask? Hur påverkas förekomsten av spolmaskägg i marken av olika skötselåtgärder och betesrutiner? Hur stor andel av spolmaskäggen som placeras på marken har överlevt vid olika tidpunkter efter att de placerats där? Är det skillnad på äggens överlevnad om de placeras på gräs eller grus? Är det skillnad på äggens överlevnad om de placeras ut under sommaren eller hösten? För att få svar på frågorna ska undersökningen utföras på tre stora stuterier runt om i Sverige. Man ska kartlägga deras rutiner för avmaskning samt hur de sköter och utnyttjar rastfållor och betesmarker. Man ska även registrera jordarter på stuterierna, växttäckets utbredning och vilken växtföljd man har på betesmarkerna. Träckprov tas från fölen vid tio veckors ålder och framåt, en gång per vecka. På våren kommer man att ta jordprover för att räkna antalet spolmaskägg som har överlevt från året före. Förutom det inledande försöket på de tre svenska stuterierna ska ytterligare ett försök göras med spolmaskägg. Försöket ska utföras på både gräsbevuxen mark och grusad mark. Forskarna ska vid två tillfällen (sommaren och hösten) placera ut träck från föl som man vet är infekterade med spolmask i två provrutor, en ruta som är gräsbevuxen och en ruta på grusmark. Sedan låter man väderleken påverka äggen, varpå man tar prov efter 1, 2, 5, 10, 15, 30 och 50 veckor samt ytterligare en gång efter ungefär 1,5 år. Proverna undersöks sedan och man räknar hur många av de utlagda äggen som har överlevt vid varje tidpunkt. Anne Haglund, leg vet 17

TEMA AVMASKNING den tid då parasiterna utvecklas snabbast. Under de kallare delarna av året kan man rengöra med något längre mellanrum. Utnyttja inte betet för hårt. Det ökar smittrycket för parasiter. Foto: Bengt Ekberg, SVA. Färre parasiter med beteshygien och planering Med planering av hur betesmarkerna ska användas och med hjälp av rätt skötsel kan man minska parasitinfektionerna på betet. Om man kan hålla nere parasitinfektionerna på betet så minskas också behovet och användandet av avmaskningsmedel. Detta leder i sin tur till att resistensutvecklingen hos inälvsparasiterna förhindras eller fördröjs. Det är viktigt att erbjuda de känsligaste yngre hästarna ett bete som är så fritt från smitta som möjligt. Man kan nå långt med rätt betesplanering och kunskap om hur smittor sprids. Ny betesvall minskar smitta Om man har möjlighet att plöja upp och så in ny betesvall med jämna intervall, gärna fyra till fem år, så är det positivt ur smittsynpunkt. När man plöjer marken förs parasitäggen och larverna ner i jorden. Den nysådda betesvallen kan därför betraktas som fri från smitta. Att regelbundet putsa betesmarkerna med betesputsare och traktor är också positivt. Det tar bort hästarnas rator och slår sönder de träckbollar som finns på betet. Putsa inte betesmark vid fuktigt eller blött väder. Fukt och värme (+8 o C till +39 o C är idealiskt för larverna) gör att larver (framför allt blodmaskens larver) överlever längre och kan utvecklas till smittsamma larvstadier. Betesputsningen innebär också att man sprider smittan över en större yta. Resultatet av betesputsningen kan alltså bli det omvända av vad man velat uppnå. Putsa istället betet när väderleksrapporterna visar på torrt och varmt väder. Torka och värme i kombination med att träckbollarna slås sönder vid putsningen gör att larverna dör. Växla med får eller nötkreatur Att låta hästar sambeta med andra djurslag är positivt ur parasitsynpunkt. När hagarna omväxlande betas av hästar och till exempel nötkreatur eller minskar man smittotrycket av parasiter. De olika djurslagen har artspecifika parasiter, vilket innebär att en parasit bara drabbar ett djurslag och inte smittar andra. Dessutom betar de andra djurslagen det gräset runt hästarnas gödselhögarna som hästarna själva undviker. Får är dock att föredra före nötkreatur. Detta eftersom deras betesbeteenden skiljer sig åt. Får betar bottenvegetationen och gräset närmast hästarnas rator (där det finns flest parasitlarver). Parasitsmittan minskar även om andra djurslag får gå på betet under första delen och hästarna den andra halvan av betessäsongen. De hagar som hästarna betar kan under senare delen av betessäsongen istället betas av får och nötkreatur. Det minskar den övervintrande smitta som kan drabba hästarna under nästa betessäsong. Man kan även göra tvärtom, låta får och nötkreatur beta under den första hälften av betessäsongen och låta hästar beta den andra hälften. Ta bort träcken Genom att ta bort träck från beteshagarna minskar man smittrycket på hästarna. Bäst är att använda en vakuum-maskin som suger upp gödseln. Detta bör göras minst två gånger i veckan under vår och sommar, Utfodra i häck Hästar bör varken sommar- eller vintertid ges kraftfoder direkt på marken i hagarna, och absolut inte i närheten av betesrator eller gödselhögar. Inte heller hö och ensilage ska utfodras på marken. Lägg fodret i foderhäckar anpassade för hästar. Planera betet Genom att noggrant planera hur beteshagarna ska användas under de kommande åren kan man hålla ner smittrycket avsevärt. I en sådan planering bör det finnas en förteckning över alla hagar. Man noterar vilka hagar som ska användas vinter- respektive sommartid, vilka hästar som ska gå där, hästarnas ålder och när samt med vilket preparat de avmaskas. Håll inte för många hästar i samma hage. Det ökar smittrycket. Använd inte heller samma hagar sommartid som vintertid. Flera av hästens parasiter överlever vintern. Att använda samma hage både vinter och sommar betyder att man utsätter hästen för ett mycket högt smittryck. Växla betesmarker för de olika åldersgrupperna från det ena året till det andra. Låt unghästar och ston med föl beta hagar som vuxna hästar betat året innan och tvärtom. Låt inte hästarna beta för länge i respektive beteshage, då betas gräset för hårt. Hästar undviker naturligt sina egna rator och gödselspillor, områden där det finns mer parasitsmitta. Om gräset i hagarna betats mycket kort tvingas hästarna att söka sig närmare dessa områden och de utsätts då för mer smitta. Har man egna vallar där man skördar hö eller ensilage till hästarna kan man använda återväxten efter vallskörden i juli till unga hästar och fölston. Man kan också låta någon hage vila från betande hästar under första delen av sommaren. Att låta betesmark vila helt från betande hästar under ett år är också positivt för att minimera smittan. I detta fall måste man dock vara uppmärksam på att om du söker EU-bidrag så måste du ha andra betande djur på marken du får stöd för eller använda betesputs i motsvarande omfattning. Att inte beta mark man får EU-bidrag för kan leda till allvarliga påföljder som kraftiga avdrag eller böter. Lena Myrenius, leg vet 18

Hästkliniker med modern utrustning! Ellens Byrålåda Digitalröntgen på 20 orter Hästklinikerna är öppna för alla typer av hästar. Idag finns 24 kliniker spridda över hela landet. I Skara finns dessutom Hästsjukhus med bilddiagnostiskt centrum och hovslagarskola. På klinikerna arbetar veterinärerna med modern utrustning som ultraljud, videoendoskopi, digital röntgen och artroskopi (titthålskirurgi). Digitalröntgen skapar helt nya kvalitativa förutsättningar. Ta vara på dem du också! För mer information och tidsbokning, kontakta din lokala Hästklinik! Hästsjukhus med bilddiagnostiskt centrum Kliniker med digitalröntgen Klinikfilialer Här hittar du ATG Hästkliniker Hästkliniken Jägersro Jägersro travbana, Malmö, tel 040-94 29 65 Hästkliniken Flyinge tel 046-649 30 Hästkliniken Kalmar Kalmartravet, tel 0480-47 12 74 Hästkliniken Ramkvilla Svarthults Gård, tel 0474-610 30 Hästkliniken Visby Skrubbs travbana, tel 0498-27 76 10 Hästkliniken Åsa tel 0340-65 61 30 Hästkliniken Åby Åby travbana, Mölndal, tel 031-87 03 60 Hästsjukhuset Skara tel 0511-275 55 Hästkliniken Axevalla Axevalla travbana, tel 0511-641 95 Hästkliniken Mantorp Mantorps travbana, tel 0142-36 90 66 Hästkliniken Färjestad Travbanan, Karlstad, tel 054-21 98 89 Hästkliniken Örebro Örebro travbana, tel 019-24 52 79 Hästkliniken Täby Täby galoppbana, tel 08-756 12 02 Hästkliniken Södertörn Stav, tel 08-500 360 60 Hästkliniken Gävle Gävle travbana, tel 026-12 60 68 Hästkliniken Romme Romme travbana, Borlänge, tel 0243-23 94 90 Hästkliniken Rättvik Travbanan, tel 0248-131 96 Hästkliniken Bergsåker Travbanan, Sundsvall, tel 060-66 81 80 Hästkliniken Dannero Travbanan, Nyland, tel 0612-503 93 Hästkliniken Solänget Travbanan, Själevad, tel 0660-37 67 61 Hästkliniken Östersund Travbanan, tel 063-12 60 27 Hästkliniken Umeå Umåkers travbana, tel 090-223 30 Hästkliniken Skellefteå Travbanan, tel 0910-379 80 Hästkliniken Boden (med klinikfilial i Luleå) Bodentravet, tel 0921-108 19 Hästsportens Hus 161 89 Stockholm, 08-627 20 00 www.hastklinikerna.se

Posttidning B Avs: EquiLibris Torbjörntorp Hälsingsgården 2 521 96 Falköping 6ÍRA KUNDER VÍGAR 3, 00!,/33 Kundtjänst t 0771-388 300 www.sveland.se EOmslag1_08AltB.indd 4 2008-03-25 19:02:44