2017 Vilka företag har underskott från tidigare år att använda? PROMEMORIA TILL SVENSKT NÄRINGSLIV JOACIM TÅG
Innehållsförteckning 1 Introduktion... 3 2 Beskrivning av datamaterialet... 4 3 Vilka företag har underskott från tidigare år att använda?... 5 4 Reflektioner på resultaten från den akademiska litteraturen... 7 4.1 Avdragen är koncentrerade till mindre företag och unga riskfyllda företag... 7 4.2 Avdragsmöjligheten påverkar företag olika över konjunkturen... 8 4.3 Avdragsmöjligheten kan påverka investeringar... 8 5 Sammanfattning... 9 Referenser... 10 Appendix... 12 2
1 Introduktion Denna promemoria beskriver med hjälp av datamaterial från Bolagsverket vilka typer av företag i Sverige som har underskott från tidigare år och samtidigt överskott detta år. Analysen fokuserar på företagens storlek, ålder, bransch, och koncerntillhörighet. Detta mot bakgrunden att regeringen har presenterat ett förslag inom bolagsbeskattningen om att rätten att från årets överskott dra av underskott från tidigare år skall tillfälligt begränsas. Analysen visar att kring 11% av alla aktiebolag tenderar ha underskott från tidigare år samtidigt som de har överskott detta år. Det finns även skillnader mellan olika företagstyper. Andelen företag med tidigare underskott att använda är högst bland företag: 1. med mindre än fem anställda (11.8%), 2. som är mellan fem och nio år gamla (12.2%), 3. som inte har någon koncerntillhörighet (11.5%), och 4. som verkar inom följande branscher: hotell och restaurang branschen (14.3%), övriga samhälleliga/personliga tjänster (13.1%), finansiell verksamhet (12.3%), och utbildning (12.1%). Andelen företag med underskott från tidigare år att använda är också högst efter lågkonjunkturer (12.2-13.1%) och lägst under lågkonjunkturer (9.2-9.5%). Resultaten att avdragsmöjligheten är viktigast för unga och små företag och att dess viktighet varierar över konjunkturen stämmer väl överens med vad den akademiska litteraturen funnit genom att studera datamaterial från andra länder. Den akademiska litteraturen har även hittar viss evidens för att investeringar påverkas svagt positivt av avdragsmöjligheter. Promemorian är organiserad som följande. Sektion två beskriver datamaterialet och hur de variabler som används i analysen är konstruerade medan sektion tre presenterar resultaten från analysen. Sektion fyra ger en kort beskrivning av relaterade aspekter utifrån den nationalekonomiska forskningen om avdrag av tidigare års underskott. Sektion fem sammanfattar promemorian. Appendixet innehåller kompletterande tabeller som visar mönster över tid per storlek, ålder, industri, och koncerntillhörighet. 3
2 Beskrivning av datamaterialet Datamaterialet kommer från Institutet för Näringslivsforsknings företagsdatabas. Denna databas innehåller bokslut för samtliga svenska aktiebolag mellan åren 1998 och 2012. Informationen kommer i grunden från Bolagsverket och är hämtad via konsultbolaget Bisnode. Datamaterialet har behandlats enligt följande. Boksluten hänförs till det året som det avslutas. Data för ett företag för år 2007 kan således både komma från bokslut som avslutas 1.2.2007 och bokslut som avslutas 31.12.2007. Under en procent av alla företag har dubbla bokslut för varje år, och för dessa används det senast inlämnade bokslutet. Promemorian använder sig av följande definition med variabelnamn från Bisnode inom parentes. Ett företags underskott/överskott räknas ut som årets resultat (RESAR) justerat för skatter (SKATTER), resultat från andelar i koncern- och intresseföretag (RESAND), koncernbidrag (KNCBDR), och aktieägartillskott (AGTSK). Data om ett företag används enbart om underskott/överskott kan räknas ut (alla variabler finns rapporterade i bokslutet) och om det finns information om antal anställda i bokslutet. För analysen av koncerner summeras underskotten/överskotten över alla majoritetsägda företag som ingår i koncernen. Variabeln företag med underskott tar värdet ett för företag med överskott detta år och underskott året innan. Variabeln underskott i procent definieras som det ackumulerade underskottet sedan senaste år med överskott i procent av detta års överskott. Denna variabel räknas endast ut för företag med överskott detta år och kan enbart räknas ut från 1999 och framåt. Viktigt att notera är att dessa mått på underskott är trubbiga, då faktiska underskott från tidigare år som faktiskt kan användas för att minska skatten inte rapporteras i boksluten. I tabellerna rapporteras andelen företag med underskott inom olika kategorier samt medianen av underskottet i procent för företag i en kategori som har underskott. Industrikoden som används är SNI 2002, där nycklar från SNI1992 och SNI2007 använts för åren 1998-2001 och 2007-2012. Företagets ålder räknas ut från året då företaget moms eller arbetsgivarregistrerades för första gången (tidigast 1970) eller första året som bolaget startade ett räkenskapsår (tidigast 1990). Eftersom information om tidigare år krävs i analysen begränsas datamaterialet till åren 1999-2012. Det slutliga datamaterialet innehåller 3.6 miljoner bokslut, där 31% är bokslut från företag som ingår i koncerner. Kring 11% av alla företag har underskott från tidigare år, och medianen av detta underskottet uppgår till 119% av detta års överskott. 4
3 Vilka företag har underskott från tidigare år att använda? Denna sektion beskriver resultaten per storlek, ålder, bransch, koncerntillhörighet, och över konjunkturen. Tabell 1: Andelen är högst bland företag med få anställda Antal anställda Antal företag Andel med underskott Underskott i procent 0-4 2782954 11.8% 120% 5-49 753667 8.6% 111% 50-99 38281 8.3% 129% 100-249 21027 8.9% 125% 250-499 6802 9.3% 119% 500-> 5995 9.4% 133% Tabell 1 inleder med att dela upp datamaterialet över antal anställda. Tabellen visar att det bland företag med färre än fem anställda finns en högre andel företag med tidigare underskott än bland företag med fler anställda. Medianen av det ackumulerade underskotten uppgår här till 120% av årets överskott. Tabell 2: Andelen är högst bland företag som överlevt de första åren Åldersklass Antal företag Andel med underskott Underskott i procent 1-4 841893 9.8% 106% 5-9 752501 12.2% 122% 10+ 2014332 11.2% 123% Tabell 2 fortsätter med att dela upp datamaterialet över företagens ålder. Bland företag som är 1-4 år gamla tenderar andelen med tidigare underskott att använda att vara lägst, och medianen av det ackumulerade underskottet är också lägst här. Detta beror delvis på att andelen företag med positivt överskott här är lägst. Den är 60%, jämfört med 65% för företag som är mellan 5-9 år gamla och 68% för företag som är äldre än 10 år. Andelen företag med tidigare överskott att använda är högst bland företag som överlevt de första åren och är mellan 5-9 år gamla. 5
Tabell 3: Andelen varierar över olika industrier Industri Antal företag Andel med underskott Underskott i procent Jordbruk, Jakt, Fiske och Skogsbruk 232689 11.0% 112% Utvinning av mineraler 9405 9.0% 131% Tillverkning 447078 10.9% 122% El/gas/värme/vatten 13903 8.7% 113% Byggverksamhet 277927 10.4% 100% Parti/detaljhandel/reparation 741992 10.9% 132% Hotell/Restaurang 127874 14.3% 142% Transport/Magasinering/kommunikation 201687 9.9% 124% Finansiell verksamhet 112838 12.3% 127% Fastighetsverksamhet och företagstjänster 1160662 11.1% 114% Utbildning 45356 12.1% 112% Hälsa/sjukvård och sociala tjänster 106027 9.4% 88% Andra samhälleliga och personliga tjänster 131288 13.1% 129% Tabell 3 övergår till att dela upp datamaterialet över industrier. Högst andel företag med tidigare underskott och som nu har överskott finns inom hotell och restaurang branschen (14.3%). Andelen är relativt sett hög även inom finansiell verksamhet (12.3%), utbildning (12.1%), och övriga samhälleliga/personliga tjänster (13.1%). Tabell 4: Andelen är högst bland företag utan koncerntillhörighet Koncerntillhörighet Antal företag Andel med underskott Underskott i procent Nej 2485181 11.5% 114% Ja 1123545 10.1% 136% Koncernsummering 491459 9.1% 115% Analysen av datamaterialet har hittills fokuserat på enskilda aktiebolag, oberoende deras koncerntillhörighet. Tabell 4 delar upp datamaterialet i tre grupper: företag utan koncerntillhörighet, företag med koncerntillhörighet, och koncerner. För att skapa koncerner har underskott/överskott bland alla företag med majoritetägande inom koncernen summerats upp. Således är gruppen koncerner en summering av de enskilda företag som ingår i gruppen företag med koncerntillhörighet. Tabellen visar att andelen företag med underskott att använda är högst bland företag som inte har någon koncerntillhörighet och lägst när överskott/underskott summeras inom koncerner. 6
Tabell 5: Andelen är högre efter lågkonjunkturer År Antal företag Andel med underskott Underskott i procent 1999 198707 10.7% 85% 2000 210651 10.5% 106% 2001 227367 9.2% 121% 2002 234074 10.7% 126% 2003 239318 13.1% 151% 2004 244588 12.2% 135% 2005 252012 11.7% 117% 2006 262062 10.8% 109% 2007 271920 10.4% 104% 2008 280117 9.5% 113% 2009 284488 12.2% 123% 2010 289801 12.3% 124% 2011 304188 10.5% 122% 2012 309433 10.9% 126% Slutligen delar Tabell 5 upp datamaterialet över tid. Andelen företag med underskott från tidigare år varierar mellan 9.2% 2001 till 13.1% år 2003. Det finns ett tydligt mönster över konjunkturen. I spåren av IT bubblans slut 2001-2002 och efter finanskrisen 2008 är andelen företag med underskott markant högre än vid andra tidpunkter. Andelen är också låg under dessa krisår. Appendixet innehåller kompletterande tabeller som visar mönster över tid också per storlek, ålder, industri, och koncerntillhörighet. 4 Reflektioner på resultaten från den akademiska litteraturen Dessa resultat kan delvis relateras till vad den akademiska litteraturen har funnit när det gäller vilka företag som har nytta av möjligheten att dra av tidigare års underskott från överskott detta år. 4.1 Avdragen är koncentrerade till mindre företag och unga riskfyllda företag Auerbach och Poterba (1987) lyfter fram att tidigare underskott tenderar vara koncentrerade till mindre företag i USA, vilket är konsistent med resultaten i Tabell 1 som visar att andelen företag med underskott att använda är högst bland företag med få anställda. Mintz (1988) och Cooper och Knittel (2010) lyfter fram att möjligheten att dra av tidigare underskott är viktig för unga riskfyllda företag som ofta går med förlust flera år innan de gör vinst. Detta stämmer väl med resultaten i 7
Tabell 2, vilket visar att andelen företag med underskott att använda är störst bland företag som är 5-9 år gamla. 4.2 Avdragsmöjligheten påverkar företag olika över konjunkturen Mintz (1988) lyfter fram att möjligheten att dra av tidigare underskott är viktigt i cykliska industrier, vilket passar in med resultaten i Tabell 5 att andelen företag med underskott från tidigare år varierar över konjunkturen. I lågkonjunkturer har företag ofta brist på kapital och avdrag för förluster kan då fungera som en automatisk stabilisator (Devereux och Fuest 2009; Buettner och Fuest 2010). Edgerton (2010) pekar dock i denna kontext på att möjligheten att dra av tidigare års underskott inte underlättar för företag när det är som värst, d.v.s. mitt under krisåren, eftersom få företag då har överskott (se även Altshuler m.fl. 2008). Att andelen företag med underskott att använda är lägst under krisår är in linje med resultaten i Tabell 5. 4.3 Avdragsmöjligheten kan påverka investeringar Auerbach och Poterba (1987) lyfter fram att kapitalinvesteringar i företag kan påverkas av möjligheten att dra av tidigare års underskott från detta års överskott. Detta för att avdrag för tidigare års underskott konkurrerar om avdragsutrymme med avskrivningar från kapitalinvesteringar. Begränsad möjlighet till avdrag skulle alltså eventuellt kunna öka investeringsgraden bland företag. Och andra sidan kunde ökade avdragsmöjligheter öka investeringarna för företag som har problem finansiera nya investeringar med externt kapital i och med att det interna kapitalet ökar när avdragen ökar. Devereux m.fl. (1994) hittar dock inte stöd för att företagsinvesteringar i Storbritannien påverkas. Detta gör ej heller Cohen and Cummins (2006) eller Edgerton (2010) i en amerikansk kontext. Dock finner Bethmann m fl (2016) för europeiska företag att utökade möjligheter till förlustutjämning bakåt (loss carrybacks) leder till ökade investeringar bland företag och speciellt bland företag som har svårt att finansiera nya investeringar. Överlag är det ungefär hälften av utjämningen som omsätts i nya investeringar. Slutligen analyserar Dreßler och Overesch (2013) tyska multinationella företag och finner att kortare tidsintervall för att spara förluster leder till minskade investeringar. Det finns alltså viss evidens för att lägre avdrag antigen inte påverkar investeringsgraden eller så minskar den. 8
5 Sammanfattning Denna promemoria har beskrivit vilka typer av företag i Sverige som har underskott från tidigare år. Analysen fokuserade på företagens storlek, ålder, bransch, och koncerntillhörighet. Analysen visade att kring 11% av alla aktiebolag hade underskott från tidigare år samtidigt som de hade överskott detta år. Det fanns även skillnader mellan olika företagstyper. Andelen företag med tidigare underskott att använda var högst bland företag med mindre än fem anställda (11.8%), som var mellan fem och nio år gamla (12.2%), som inte hade någon koncerntillhörighet (11.5%), och som verkade inom följande branscher: hotell och restaurang branschen (14.3%), övriga samhälleliga/personliga tjänster (13.1%), finansiell verksamhet (12.3%), och utbildning (12.1%). Andelen företag med underskott från tidigare år att använda var också högst efter lågkonjunkturer (12.2-13.1%) och lägst under lågkonjunkturer (9.2-9.5%). 9
Referenser Auerbach, A. J., och Poterba, J. M. 1987. Tax loss carryforwards and corporate tax incentives. In M. Feldstein (Ed.), The effects of taxation on capital accumulation (pp. 305 342). Chicago: University of Chicago Press. Altshuler, R., Auerbach, A.J., Cooper, M., Knittel, M. 2008. Understanding U.S. corporate tax losses. NBER Working Paper 14405. Bethmann, I., Jacob, M., och M. Müller. 2016. Asymmetris Treatment of Tax Losses and Corporate Investment. FaccT Center Working Paper Series 20/2016. Buettner, T., och Fuest, C. 2010. The role of the corporate income tax as an automatic stabilizer. International Tax and Public Finance 17:686 698 Cohen, D.S., och Cummins, J.G., 2006. A retrospective evaluation of the effects of temporary partial expensing. FEDS Working Paper Series 2006:19. Cooper, M., och Knittel, M. 2010. The implications of tax asymmetry for U.S. corporations. National Tax Journal 63:33 62. Devereux, M. P., och Fuest, C. 2009. Is the corporate tax an effective automatic stabilizer? National Tax Journal 62:429 437. Devereux, M. P., Keen, M., och Schiantarelli, F. 1994. Corporation tax asymmetries and investment. Journal of Public Economics 53: 395 418. Dreßler, D., och M. Overesch (2013). Investment impact of tax loss treatment Empirical insights from a panel of multinationals. International Tax and Public Finance, 20 (3): 513 543. Edgerton, J. 2010. Investment incentives and corporate tax asymmetries. Journal of Public Economics, 94: 936 952. 10
Mintz, J. 1988. An empirical estimate of corporate tax refundability and effective tax rates. The Quarterly Journal of Economics 103: 225-231. 11
Appendix Tabell A1: Andel företag med underskott per storlek och år Antal anställda 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0-11.5% 11.3% 9.9% 11.3% 14.2% 12.8% 12.3% 11.4% 11.3% 10.3% 13.3% 12.7% 11.0% 11.9% 5-8.5% 8.2% 6.9% 8.9% 9.5% 10.1% 9.7% 9.0% 7.6% 6.8% 8.7% 10.8% 8.8% 7.5% 50-8.3% 8.7% 7.0% 8.8% 9.0% 10.6% 8.9% 8.5% 6.7% 5.8% 8.1% 11.0% 8.6% 6.7% 100-9.2% 10.3% 7.1% 9.2% 9.5% 12.1% 9.2% 7.7% 7.8% 6.2% 10.0% 11.9% 8.1% 7.3% 250-10.7% 11.7% 6.5% 8.4% 10.0% 13.2% 9.7% 7.1% 8.4% 7.7% 8.6% 14.6% 5.5% 9.4% 500-10.8% 11.2% 7.3% 11.5% 11.9% 12.7% 7.7% 10.2% 6.7% 6.5% 11.4% 12.1% 6.8% 6.0% 12
Åldersklass 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 1-4 9.8% 8.3% 8.4% 10.1% 10.9% 10.6% 10.3% 10.0% 9.6% 9.1% 10.8% 10.7% 8.8% 9.8% 5-9 11.7% 11.8% 10.6% 12.1% 14.5% 13.6% 13.2% 12.2% 11.7% 10.7% 12.9% 13.5% 11.6% 11.8% 10+ 10.4% 10.7% 8.9% 10.5% 13.5% 12.4% 11.7% 10.7% 10.4% 9.3% 12.7% 12.7% 11.0% 11.2% Tabell A2: Andel företag med underskott per åldersklass och år 13
Industri 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Jord/skogsbruk, jakt och fiske 9.5% 10.7% 8.4% 10.3% 12.7% 11.9% 11.0% 9.4% 10.9% 9.8% 12.6% 12.6% 10.4% 11.1% Utvinning av material 8.9% 9.8% 6.5% 7.2% 10.6% 8.9% 9.2% 7.7% 10.7% 5.8% 8.7% 10.5% 8.3% 12.2% Tillverkning 9.9% 10.4% 8.6% 10.1% 12.1% 12.4% 11.6% 10.8% 10.3% 9.4% 10.8% 13.8% 11.8% 10.1% El/gas/värme/vatten 6.9% 8.2% 7.8% 8.2% 10.2% 10.9% 7.3% 7.5% 8.5% 8.5% 9.3% 8.7% 8.6% 10.2% Byggverksamhet 11.0% 10.6% 9.7% 10.3% 11.6% 12.3% 12.2% 10.7% 9.7% 8.5% 9.6% 11.3% 10.0% 9.2% Parti/detaljhandel 11.2% 10.6% 9.1% 11.0% 11.8% 11.3% 11.1% 10.9% 10.4% 9.4% 12.0% 12.9% 10.6% 10.6% Hotell/Restaurang 14.7% 12.7% 12.4% 13.7% 14.4% 13.7% 16.2% 14.5% 13.6% 12.6% 15.7% 15.8% 13.8% 15.7% Transport/kommunikation 8.6% 8.8% 9.2% 10.0% 10.8% 10.7% 10.1% 9.9% 9.4% 7.9% 10.3% 11.8% 10.1% 10.3% Finansiell verksamhet 13.6% 11.2% 8.1% 9.3% 21.3% 15.3% 10.7% 9.1% 9.6% 8.1% 18.2% 12.6% 9.5% 15.5% Fastighetsverksamhet och företagstjäns 10.7% 10.4% 9.1% 10.8% 14.2% 12.7% 11.9% 10.8% 10.3% 9.6% 12.8% 11.4% 10.0% 10.8% Utbildning 10.5% 12.5% 10.3% 13.2% 14.3% 13.9% 13.6% 12.5% 11.4% 10.8% 11.8% 13.4% 10.5% 11.7% Hälso/sjukvård och sociala tjänster 9.8% 9.6% 7.6% 9.1% 12.8% 10.7% 9.3% 9.2% 9.5% 8.5% 10.5% 9.5% 8.0% 8.5% Samhälleliga tjänster 11.8% 12.6% 10.8% 12.7% 14.7% 13.7% 13.1% 13.9% 12.9% 12.5% 14.1% 14.2% 12.5% 13.2% Tabell A3: Andel företag med underskott per industri och år 14
Koncerntillhörighet 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Nej 10.9% 10.6% 9.6% 10.9% 13.8% 12.7% 12.3% 11.4% 11.0% 10.0% 12.6% 12.8% 10.9% 11.4% Ja 10.5% 10.4% 8.2% 10.3% 11.4% 11.1% 10.4% 9.6% 9.2% 8.5% 11.4% 11.3% 9.8% 10.1% Koncernsummering 9.2% 8.8% 7.2% 9.6% 12.1% 11.1% 9.5% 8.4% 8.0% 7.0% 11.1% 9.8% 8.1% 9.1% Tabell A4: Andel företag med underskott per koncernstatus och år 15