Bästa tillgängliga teknik i grafiska branschen (BAT) Vägledning och praktisk tillämpning Augusti 1999

Bästa tillgängliga teknik i grafiska branschen (BAT) Vägledning och praktisk tillämpning Augusti 1999 Grafiska Miljörådet INTERGRAF / EGF Tidningsutgivarna

Bästa tillgängliga teknik i grafiska branschen (BAT) Vägledning och praktisk tillämpning Augusti 1999 Sammanställt av Grafiska Miljögruppen Lill Brodin Jaromir Korostenski

Förord BAT-Best Available Techniques in Printing Industries Under ett par års tid har arbetet pågått i Bryssel med att ta fram en guide för hur man från miljösynpunkt ska veta att man gör det bästa möjliga när man står i begrepp att genomföra någon teknisk förändring i produktionen. De personer som har arbetat med detta projekt är miljöspecialisterna vid de grafiska arbetsgivareförbunden i Tyskland, England, Holland, Belgien och Sverige. Även representanter för grafiska fackförbundet i EU har deltagit. Guiden tar även hänsyn till kvalitetsmässiga och ekonomiska aspekter i en totalbedömning. Råden som ges är även tänkta att vara till hjälp för tillsynsmyndigheterna i dess arbete. Rapporten är den första i sitt slag inom EU och är resultatet av ett frivilligt initiativ som tagits av Intergraf (den internationella arbetsgivareorganisatinen i Bryssel) för att visa omvärlden att den grafiska sektorn tar man miljöfrågorna på allvar. Hellre handling än vackra ord och tomt prat! Rapporten som utgivits på engelska är på ca 350 sidor och går att beställa genom GFF. Denna skrift är en förkortad svensk översättning som Grafiska Miljörådet (GMR) uppdragit åt Lill Brodin och Jaromir Korostenski att göra så läsvänlig och tillämpbar som möjligt. Grafiska Miljörådet bekostar även tryckning och distribution så att spridningen ska bli maximal inom branschen. Hans Danielson Ordförande i GMR BAT Inledning Sida 3

Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Inledning 2. Prepress 3. Offset 3.1 Tryckform, offsetplåt 3.2 Tryckning, offset 3.2.1 Arkoffset 3.2.2 Tryckning, rulloffset (coldset offset, tidningsoffset) 3.2.3 Heatsetoffset 4. Djuptryck 4.1 Tryckform, djuptryckscylinder 4.2 Tryckning, djuptryck 5. Flexo 5.1 Tryckform, flexokliché 5.2 Tryckning, flexo 6. Screen 6.1 Tryckform, schablon 6.2 Tryckning, screen 7. Digital tryckning 7.1 Computer-to-Print 8. Efterbearbetning 8.1 Lackering 8.2 Laminering 8.3 Limning 9. Referenser Ordlista 5 6 8 17 17 22 30 38 46 46 52 58 58 63 71 71 79 85 85 90 90 91 91 96 97 BAT Inledning Sida 4

SAMMANTTNING Bästa tillgängliga teknik, BAT (Best Available Technique) omfattar val av råvaror och processer med hänsyn till miljöbelastningar. Intergrafs Guidance on Best Available Techniques in Printing Industries, 1999, ligger som grund för den svenska versionen. BAT rekommenderar processförbättringar som ofta angriper orsaken till föroreningar vid källan och kan ge företaget positiva sidoeffekter som t ex minskade produktionskostnader, mindre avfall, bättre val av råvaror, förbättrad kvalitet samt bättre organisation. Förhållanden för bedömningen av BAT kan variera från företag till företag och var och en bör göra egna bedömningar av vad som kan vara den bästa lösningen i varje enskilt fall. Den presenterade tekniken är inte rangordnad med hänsyn till bästa uppnådda effekt och inte heller bedömd från kostnadssynpunkt. Varje processteg och tryckteknik hålls samman i den svenska vägledningen som inleds med en kortfattad processbeskrivning. Därefter följer avsnitt om avfall, bedömning av miljöbelastningar, teknik att föredra (BAT), myndighetskrav samt ny teknik och utveckling. Figur med materialflöde och tabell med indentifiering av miljöbelastningar avslutar varje processteg. Hållbar miljöutveckling i samhället bygger på en effektivare användning av tillgängliga naturresurser. BAT har i detta sammanhang en given plats. BAT Inledning Sida 5

1. INLEDNING Förhållanden för bedömningen av BAT kan variera från företag till företag och det är upp till var och en att göra egna utvärderingar av vad som kan vara den bästa lösningen i varje enskilt fall. BAT - behov BAT är en förkortning av engelska Best Available Technique och konceptet omfattar val av råvaror och processer med hänsyn till miljöbelastningar. BAT ska inte förknippas enbart med lösningar som innebär rening av utsläpp i slutet av processen ( end-of-pipe ) utan framför allt processförbättringar som angriper orsaken till föroreningar vid källan. Användningen av BAT leder inte bara till bättre miljö utan ska ge företaget önskvärda sidoeffekter som minskade produktionskostnader, mindre avfall, bättre val av råvaror, förbättrad kvalitet, bättre organisation m m. Avgränsningar i den svenska BAT-handboken Uppläggning Intergrafs rapport Guidance on Best Available Techniques in Printing Industries 1, ligger som grund för den svenska versionen. Rapporten är avsedd för alla europeiska grafiska företag. För den svenska marknaden har materialet anpassats så att tekniker som inte längre används eller förekommer i mycket ringa omfattning inte har tagits med. Å andra sidan har vissa förslag som i rapporten förkastats av olika anledningar tagits med eftersom de används i Sverige och har god spridning. Dessutom kompletteras denna rapport med nya tekniker, som vi har kommit i kontakt med på svenska företag. BAT kan inte betraktas som en särskild företeelse, utan måste alltid ha anknytning till på företaget rådande förhållanden, samspel med övrig använd teknik, arbetsmiljö, nödlägesberedskap inklusive larm, underhåll, befintlig organisation och ledning avseende kvalitet, arbetsmiljö, säkerhet och miljö. Med hänsyn till detta är därmed gällande lagstiftning på alla dessa områden en viktig ingrediens vid valet av BAT. Med undantag för IPPC (EU:s Integrated Pollution Prevention Control Directive) och avfallshantering i den svenska lagstiftningen kommenteras dock inte anknytningen till lagar och författningar. Energibesparingar är inte medtagna i den svenska versionen. Förslag presenterade i Intergrafs rapport är i flera fall landsspecifika och påverkade av respektive lands använda energimix. Detta beror bl a på att energimarknaden stöps om genom privatiseringar, satsningar på nya energikällor och omvärdering av gamla. Transporter är ett angeläget område som framdeles kommer att ha än större betydelse vid bedömning av trycksakens miljöbelastningar men som saknas i båda BAT-rapporterna. Den grafiska branschen använder mycket transporter för frakt av papper både som råvara och som färdig produkt. Modern logistik hjälper till att minska transporternas miljöbelastningar och för närvarande kan man se en kraftig utveckling inom detta område. Kostnader för den presenterade tekniken bedöms och redovisas inte. BAT är inte heller rangordnad med hänsyn till bästa uppnådda effekt. Kostnader och utrustningars prestanda är föremål för snabba förändringar och måste kontrolleras vid varje tillfälle. Handboken är uppdelad i 9 kapitel. Den grafiska processens olika trycktekniker och processteg behandlas i kap 2 till kap 8. Vi har valt att samla allt som berör respektive tryckteknik under samma kapitel. Prepress och efterbearbetning är dock gemensamma för alla tryckteknikerna. 1 Guidance on Best Available Techniques in Printing Industries, 1999, Intergraf / EGF BAT Inledning Sida 6

Varje processteg inleds med en kortfattad processbeskrivning därefter följer avsnitt om avfall, bedömning av miljöbelastningar, teknik att föredra (BAT), myndighetskrav samt ny teknik och utveckling, figur med materialflöde och tabell med indentifiering av miljöbelastningar. Processbeskrivning: från miljösynpunkt Avfall: uppdelning i farligt avfall och övrigt avfall Miljöbelastningar: sammanfattning Teknik att föredra (BAT): förslag från Intergraf, komplettering och anpassning till svenska förhållanden Myndighetskrav: krav från svenska myndigheter Ny teknik-utveckling: aktuell och kommande teknik Materialflöde: inkommande och utgående materialflöden, utsläpp, avfall, återvinning, figur Identifiering av miljöbelastningar: tabell. Hållbar miljöutveckling Hållbar miljöutveckling i samhället bygger på en effektivare användning av tillgängliga naturresurser. BAT har i detta sammanhang en given plats. Effektivare användning av naturresurserna går helt i linje som leder till ett ekologiskt-ekonomiskt hållbart samhälle. Behov av att minimera material- och energianvändning stämmer väl med tankarna uttryckta i Faktor 10. Miljömärkning för trycksaker (Svanen) påverkar val av teknik genom sina krav på minskad miljöbelastning från hela produktionen. Inom varje processteg finns rangordnade alternativ att välja mellan. Det finns en viss automatik i miljöförbättringar, eftersom kraven skärps eller ändrar inriktning vart tredje år beroende på den tekniska utvecklingen. Miljöledning (t ex ISO 14001) har ett organisatoriskt grepp om hantering av miljöfrågor på ett företag. Vid upphandling av t ex ny teknik, granskas och behandlas alla specifikationer från miljösynpunkt, BAT. Inom miljöledningens ramar utvidgas BAT från val av material och process till samspel med ledningssystem för säkerhet, hälsa samt miljömärkning. BAT Inledning Sida 7

2. PREPRESS Processbeskrivning Inom prepress eller förpress bearbetas text, grafik och bild ihop till sidor. Tidigare innebar detta flera manuella processer där text och bild behandlades separat. Idag sker denna bearbetning i huvudsak i digital form. Databearbetningen är i princip likadan, oberoende av efterföljande tryckprocess. Färgseparationer, av t ex färgfotografier, utförs i scanner. Bilden separeras i fyra färger och lagras i digitalform eller att en film för varje färg framställs. Färdiga sidor med text och bild överförs i fotosättare till silverhaltig film eller papper. Framkallning, fixering och sköljning av materialet sker oftast i automatiska framkallningsmaskiner. Fotokemikalierna kan köpas som koncentrat i lösning eller i pulverform samt som bruksfärdig lösning. Filmerna kan vara både positiva och negativa men det vanligaste i Sverige är negativ film. Det finns även s k kemikaliefri film. Dessa filmer exponeras med laserstråle och ingen vidare bearbetning behövs. Den färdigbehandlade filmen används i sin tur för att framställa tryckform. När text och bild framställs manuellt görs först en paste-up av varje individuell sida. Varje färg som ska tryckas kräver en egen paste-up. Den färdigställda paste-upen för en sida fotograferas över till en film. På tidningssidan är paste-upen gjord av fotopapper. Denna process försvinner alltmer i samband med att text och bild bearbetas elektroniskt. Inom screen och storformatoffset (affischer) reduceras filmstorleken tack vare s k direktprojiceringskameror. Original framställs i skala 1:10 och förstoras sedan vid exponering till dukens eller plåtens storlek. Svartvit framkallning I en framkallningsmaskin finns i regel ett framkallningsbad, fixerbad och sköljbad samt en torkenhet. Filmen passerar genom de olika enheterna med hjälp av transport-/klämvalsar. En viss mängd ny framkallnings- och fixerlösning tillsätts varje gång film framkallas. Överskottet av framkallnings- och fixerlösningarna bräddar över i ett bräddavlopp. Uppsamling sker av det som bräddar till avlopp. Nytt sköljvatten tillsätts kontinuerligt sköljbadet så länge film passerar genom maskinen. En mindre del fixlösning följer med filmen från fixerbadet över till sköljvattendelen (överdraget). Exempel på vad en svartvit framkallare och fixerlösning kan innehålla framgår av nedanstående tabell: Framkallare (brukslösning) g/liter Fixerlösning (brukslösning) g/liter Hydrokinon Fenidon Kaliumsulfit Kaliumkarbonat Kaliumhydroxid Kaliumbromid Vatten 6.5 0.5 30.0 12.5 2.5 1.5 Ammoniumtiosulfat Natriumacetat Natriumsulfit Ättiksyra Borsyra 111 8.5 10.5 Ett använt fixerbad innehåller i regel mellan 1-10 g silver per liter. Överdraget av fix till sköljvattnet varierar mellan 20 och 100 ml/m 2 framkallad film. Den stora spännvidden beror bl a på maskintyp, film- och papperssort och inställning av kläm-/transportvalsar. 8.5 5.0 BAT Prepress Sida 8

Förbrukad framkallare/fix kan ha följande sammansättning: Framkallare g/liter Fixerlösning Hydrokinon <12 Ammonium Kaliumsulfit <10 Tiosulfat Kaliumbromid/klorid <3 Natriumsulfit COD <100 Silver BOD <60 Sulfat ph 9-13 COD Vatten 95% BOD g/liter <40 <150 <30 <10 <10 120 25 Färgframkallning I förhållande till den totala svartvita framkallningen utgör färgframkallningen ca 5%. Färgframkallning förekommer på tidningssidan för framkallning av småbildsfilm och fotokopior eftersom alltfler bilder trycks i fyrfärg. Digitala kameror ersätter idag viss fotografering. Det medför att bilderna behandlas elektroniskt och inte kräver någon framkallningsprocess. Det exponerade materialet framkallas i automatiska framkallningsmaskiner, vilka har olika utseende beroende på om film eller papper framkallas. Processen för positiv färgfilm är i princip svartvit framkallning, sköljning, omvändningsbad, färgframkallning, konditionering, blekning, sköljning, fixering, sköljning och stabilisering. Processtegen varierar lite beroende på om det är negativ eller positiv film och färgpapper. I processer för minilab ersätts konventionell sköljning av superstabilisering. Detta innebär att framkallningsmaskinerna är avloppslösa. Vad som har beskrivits under svartvit framkallning gäller även för färgframkallning förutom att här tillkommer ytterligare några steg. Korrigering av film Ibland behöver filmerna korrigeras med avseende på färg och rasterpunkten. Separationsfilmerna korrigeras huvudsakligen med scannerteknik eller s k torretsning. Fortfarande kan våtetsning av rasterfilmer förekomma, men alltmer torretsning görs. Den vanligaste etsvätskan vid våtetsning består av blodlutsalt (kaliumferricyanid) och fixernatron, vilka ofta hälls till avlopp. Rengöring av filmframkallningsmaskin Transport- och klämvalsarna, s k racken, behöver regelbundet rengöras på grund av avsättningar av silver. Rengöring av valsarna kan göras med hjälp av borste/svamp och något allrengöringsmedel. Dock kan det fortfarande förekomma att kromhaltiga rengöringsmedel används för att lättare bli av med silveravsättningarna. Större rengöring och genomgång av maskinerna utförs i de flesta fall en gång per kvartal och sker på liknande sätt. Rengöring av racken sker genom att dessa lyfts upp från maskinerna, som spolas av och rengörs över en vask. Vid dessa tillfällen går en del silver till avlopp. För att undvika utsläpp av silver kan silverhaltigt tvättvatten tillföras uppsamlingskärl för förbrukad fix. Förprovtryck För att säkerställa att prepressarbetet är riktigt utfört framställs ett förprovtryck. Förprovtrycket kan tas fram dels för intern kontroll av repron, dels som provtryck för godkännande av kund. Det finns kemiska och digitala förprovtryck. Utvecklingen går mot digitala system kopplade till färgskrivare. Digitala pressar kan användas till förprovtryck (se 7. Digital tryckning). Dock finns vissa kemiska system fortfarande kvar. I ett system används silverbaserat material, framkallare och blekfixlösning och som sista steg sköljning med vatten. Andra system använder UV-känsliga fotopolymermaterial. BAT Prepress Sida 9

Framkallarna utgörs i de flesta fall av alkalisalter och tensider, oftast ej namngivna. Sköljvattnet går ofta till avlopp. Blåkopior är en speciell typ av förprovtryck där kopiorna är blåvita, vilket innebär att kontroll av kulörerna inte kan göras. Avfall Det avfall som kan uppkomma vid framställning av trycksida är följande: ( = farligt avfall) svartvit framkallare färgframkallningskemikalier fix och blekfix silverhaltig svartvit film och papper färgfilm och färgfotopapper div. förprovtrycksframkallare folier, laminat från förprovtryck - kromhaltiga rengöringsmedel från rengöring av framkallningsmaskiner - jonbytarmassa från jonbytaranläggning silver från elektrolysanläggning - filter från framkallningsmaskin toners emballage, t ex plastdunkar, kartonger, tonerbehållare - Farligt avfall får endast transporteras av transportörer med tillstånd från länsstyrelsen. Avsändaren (tryckeriet) ska kontrollera om transportören och den som mellanlagrar avfallet har tillstånd för detta. Transportdokument ska upprättas för varje avfallstransport. Miljöbelastningar, sammanfattning Förbrukad filmframkallare klassas som farligt avfall. Den innehåller organiska och oorganiska reduktionsmedel med höga COD-värden samt hydrokinon, som är giftigt för vattenlevande organismer, men inte fettlösligt. Förbrukad framkallare får inte släppas till avlopp. Förbrukad fixerlösning innehåller silver och klassas som farligt avfall. Silver bioackumuleras och är toxiskt för vattenorganismer och varmblodiga djur. Får inte släppas till avlopp. Alla framkallare för förprovtryck är klassade som farligt avfall. Beroende på typ av provtryckssystem innehåller den förbrukade framkallaren t ex polymerskiktsrester eller silver. Får inte släppas till avlopp. Blodlutsalt är klassat som farligt avfall och får inte släppas till avlopp. Silverbaserad film och fotopapper är klassat som farligt avfall och måste skickas för externt omhändertagande. (Se även figur Materialflöde och tabell Identifiering av miljöbelastningar i slutet på detta kapitel.) Teknik att föredra, BAT Utsläpp av silver till vatten BAT 10.2.2-1 Rengöring Silverutsläppen kan minskas vid regelbunden rengöring och utbyte av klämvalsar i tid. BAT 10.2.2-2 Service Silverutsläppen kan reduceras genom återkommande service och genomgång av framkallningsmaskinerna. Detta bör utföras av personal från leverantör eller annan utbildad personal. Särskild uppmärksamhet ska ägnas överdragets storlek och klämvalsarnas kondition. BAT Prepress Sida 10

BAT 10.2.2-3 Silveråtervinning Genom att hålla silverhalten i fixbadet lågt (ca 0.5 till 1 g/l istället för 3 till 10 g/l) reduceras silverutsläppen. Detta kan göras genom återvinning av silver i en elektrolysanläggning. I vissa moderna maskiner finns elektrolysanläggning integrerad i maskinen. För befintliga maskiner kan elektrolysanläggning kopplas ihop med en eller ett par framkallningsmaskiner. SV BAT 2-1 Rengöring av rack Vid rengöring av racken i fixbaden bör dessa först spolas av med lite vatten över fixbadet innan övrig rengöring sker i vask. SV BAT 2-2 Kontroll av silverhalt i fix Varje vecka kan med hjälp av silvertestpapper eller enkel kolorimeter kontrolleras att silverhalten i fixet inte blir för hög. Silverhalten bör inte överstiga 3 g/l om man inte vill riskera förhöjda silverutsläpp. SV BAT 2-3 Minskad fixförbrukning Silvermängden på film och papper är idag mycket mindre än tidigare. Silverhalten i fixet ligger normalt under 3 g/l. Fixet kan återanvändas ett antal gånger innan det samlas upp och skickas iväg för behandling. En annan besparing uppnås om man minskar mängden förnyelselösning mot den mängd leverantören rekommenderar per m 2 filmyta. Ofta kan företagen pröva sig fram till en betydligt mindre mängd fixerlösning än den rekommenderade. Exemplen ovan medför dock att maskinerna snabbare blir nedsmutsade och behöver rengöras oftare. Den högre silverhalten i fixet ger högre silverhalt i sköljvattnet. Därför bör framkallningsmaskinerna vara anslutna till en reningsanläggning för sköljvattnet eller ett slutet sköljvattensystem. SV BAT 2-4 Silveråtervinning och minskat underhåll Maskiner som är kopplade till elektrolysanläggning återanvänder delar av fixet efter avsilvring och nytt fix tillsätts till viss del. Detta medför att silverhalten i fixet är så låg att silver avsätter sig på valsarna i mindre omfattning. Valsarna behöver rengöras mer sällan. SV BAT 2-5 Jonbytare för rening av sköljvatten En jonbytare kan reducera silverhalten i utgående sköljvatten efter framkallningsmaskin. Sköljvatten från en eller flera framkallningsmaskiner kan kopplas till en jonbytesanläggning. När jonbytarmassan är mättad med silverjoner måste denna bytas ut mot ny massa.. Vid verksamheter med många framkallningsmaskiner kan detta vara ett alternativ. För mindre verksamheter med en eller två framkallningsmaskiner rekommenderas inte detta alternativ från kostnadssynpunkt. För att ytterligare minska silverutsläppet kan de jonbytare som har förfilter och som backspolas ändras om så att backspolningsvattnet under de första 5 minuterna går tillbaka till uppsamlingstanken istället för till avlopp. Det vatten som finns i förfiltret vid start av backspolningen är silverhaltigt sköljvatten. SV BAT 2-6 Slutet sköljvattensystem Ett slutet sköljvattensystem reducerar silverutsläppen till avlopp helt och hållet. I de flesta anläggningarna används det recirkulerande vattnet till att späda upp ny fixerlösning. Nytt färskt vatten kan fyllas på i systemet. Vid de tillfällen vattnet behöver bytas ut får det inte släppas till avlopp utan måste skickas bort för omhändertagande. Det kan samlas upp tillsammans med förbrukad fixerlösning. Problem med algbildning kan uppkomma och tillsättning av slembekämpningsmedel kan vara nödvändigt. Vid användning av slutet sköljvattensystem kan torra kemikalier med fördel användas. BAT Prepress Sida 11

Mängden farligt avfall och förbrukning av material Förbrukad fixerlösning och framkallare är klassat som farligt avfall och måste samlas upp och bortskaffas. Endast företag som har tillstånd får transportera farligt avfall. Transportdokument måste finnas för varje transport. BAT 10.2.3-6 Silveråtervinning och förnyelselösningar En elektrolysanläggning är ofta konstruerad så att delar av fixerlösningen kan återanvändas vilket dessutom gör att fixförbrukningen minskar upp till 75%. Även mängden avfall som måste omhändertas minskas i samma omfattning. BAT 10.2.3-7 Minskad förbrukning av framkallare Delar av framkallningsvätska kan återanvändas efter att den passerat ett mekaniskt filter kompletterat med kolfilter. Förbrukad del av framkallare ersätts med förnyelselösning. Detta förfarande kan reducera förbrukning av framkallare med 40-50%. Mindre kemikalieförbrukning motsvarar mindre avfall och färre transporter. BAT 10.2.3-8 Kemikaliefri film En kemikaliefri film är gjord på plastbas med ett värmekänsligt skikt. Den exponeras med laserstråle eller genom värme. I detta fall behövs ingen framkallningsprocess. Efter exponering är filmen färdig att använda. Den kan endast användas i de fall repron och ombrytningen sker helt elektroniskt. Speciella framkallningsmaskiner krävs och filmkostnaderna är högre än för konventionella filmer. SV BAT 2-7 Minskad förbrukning av film och kemikalier Med hjälp av direktprojiceringsmetod görs besparingar av filmmaterial, fotokemikalier och avfall med ca faktor 10. Det krävs en dammfri miljö för ett problemfritt arbete. Vattenförbrukning Framkallad film sköljs i vatten för att få bort rester av fixlösning. Färskt vatten tillsätts kontinuerligt i framkallningsmaskin under framkallningsprocessen. Normal vattenförbrukning ligger i regel mellan 20 och 50 liter per m 2 film. BAT 10.2.4-9 Vattenförbrukning anpassad till filmens bredd I de flesta framkallningsmaskiner utnyttjas inte maskinens bredd till att framkalla filmer av dess maximala bredd. Normalt är framkallningsmaskinernas vattenförbrukning anpassad till filmens längd utan hänsyn till dess bredd. Vattenförbrukningen kan minskas om sköljvattenmängden automatiskt anpassas inte bara till filmens längd utan också till dess bredd. Nya framkallningsmaskiner bör vara utrustade med denna teknik. Däremot kan inte äldre maskiner kompletteras. BAT 10.2.4-10 Dubbla sköljbad Vattenförbrukningen kan minska vid användning av två sköljbad istället för ett. Det första badet tar hand om det mesta av överdragen fixlösning och silver och det andra badet de resterande delarna. Vattnet från det andra sköljbadet återförs till det första sköljbadet. Vattnet från det första badet släpps ut eller samlas upp för behandling. Den totala mängden silver till avlopp påverkas inte av den här metoden men med hänsyn till den minskade vattenmängden så ökar silverkoncentrationen i avloppsvattnet. Vattenförbrukningen minskar med 70-80 %. En del nya framkallningsmaskiner är utrustade med denna typ av sköljbad. Däremot finns inte möjligheten att komplettera äldre maskiner med denna teknik. BAT 10.2.4-11 Motströmssköljning Vattenförbrukningen kan reduceras vid användning av motströmssköljning. Vattnet i sköljbadet har motsatt riktning mot filmens rörelseriktning. I slutet av badet tillsätts rent vatten och i början av badet, med en relativt hög silverhalt, släpps vattnet ut. Den totala mängden silver till avlopp påverkas inte av den här metoden, men med hänsyn BAT Prepress Sida 12

till den minskade vattenmängden ökar silverkoncentrationen i avloppsvattnet. Vattenförbrukningen kan minska med upp till 95%. En del nya framkallningsmaskiner kan vara utrustade med denna typ av sköljbad. Däremot finns inte möjligheten att komplettera äldre maskiner med denna teknik. Förpackningsavfall Framkallare och fixlösning levereras normalt som lösning i plastdunkar. Om lösningen levereras som koncentrat måste spädning ske till brukslösning. Ett antal tomma dunkar uppkommer som avfall. BAT 10.2.5-13 Återanvända dunkar till förbrukad fix och framkallare För att minska förpackningsavfallet kan uppsamling av förbrukad framkallare och fixlösning, som är farligt avfall, ske i de dunkar som fotokemikalierna levererats i. Detta gäller framförallt vid mindre förbrukning av fix och framkallare. BAT 10.2.5-14 Använda större förpackningar Användning av större förpackningar kan minska mängden förpackningsavfall. Normala kemikalieförpackningar ligger på ca 5 liter. Större förpackningar rymmer ca 25 liter. Framkallare levereras oftast inte i större förpackningar än 25 liter för att förhindra oxidation under förvaringen. Större förpackningar kan med fördel användas på företag med en större förbrukning av kemikalier. SV BAT 2-7 Använda kemikalier i pulverform Framkallare och fix kan även erhållas i pulver- eller granulatform som levereras i polyetenpåsar. Detta minimerar förpackningsavfallet och antalet transporter. OBS! Det bör påpekas att kemikalierna i pulver- och granulatform är koncentrerade och i kontakt med hud irriterande. För att undvika hudkontakt ska vid tillblandning handskar och andningsskydd eller mixeranläggning användas. Paste-up, avfall Färdigställd paste-up utgörs av en blankfolie (polyester), negativ eller positiv film och en maskningsfilm (oftast PET). Efter användning arkiveras de ofta en viss tid i avvaktan på ytterligare tryckning. Vid vissa tillfällen rensas de paste-up bort som inte längre är aktuella för omtryckning. BAT 10.3.2-17 Isärtagning av paste-up sidorna För att underlätta återvinning måste paste-up sidorna tas isär. Detta gör det möjligt att separera polyester (förbränning) och återvinningsbar PET samt den fotografiska filmen för silveråtervinning. Kostnaden för hanteringen är beroende på svärtan (silver) på den negativa eller positiva filmen. Det är kostsamt att separera stora volymer som vid utrensning av arkiv. Den bästa ekonomin ligger i om fotofilmen kan tas bort från blankfolien så fort paste-up sidan använts färdigt och separeras i två fraktioner beroende på svärtningsgraden. Film med lite svärta klassas i lägsta klassen och som ger minst pengar tillbaka. Filmen kan även skickas som farligt avfall som en samlad filmfraktion, där avfallsomhändertagaren gör en grovseparering och sorterar ut de mest svärtade filmerna. Resterande film skickas sedan till en speciell förbränningsanläggning, där silvret kan omhändertas. BAT 10.3.2-21 Återanvändning av icke förstörd blankfolie Efter isärtagning av paste-up kan blankfolien användas igen om den inte är förstörd. Folien måste vara perfekt: absolut klar, ren, fri från skrapmärken och exakt dimension. Förprovtryck Skillnad görs mellan tryckt och icke tryckt förprovtryck. Tryckt förprovtryck använder exakt samma teknik som den aktuella tryckprocess som provtrycket är avsett för. Från miljösynpunkt är skillnaden liten jämfört med själva tryckprocessen. Tryckta BAT Prepress Sida 13

Myndighetskrav provtryck tas inte upp som separat redovisning. BAT för dessa system är desamma som under tryckprocessen. Ink-jet skrivare använder ofta lösningsmedelsbaserad färg. De färgmängder som används är i liten omfattning och utsläpp av lösningsmedel är relativt litet och någon BAT rekommendation tas inte med. När flera sidor sätts samman till en paste-up behövs en sista kontroll av filmen, utskjutningar och sidans innehåll. För detta ändamål görs i vissa fall en blåkopia. Blåkopia kan göras i en torr eller våt metod. I den torra metoden används en 25%-ig ammoniaklösning. I den våta metoden används en blandning av di- och trihydroxybensen, men finns numera i liten utsträckning och är på väg ut från marknaden. BAT 11.3.2-1 Utsläpp till luft Vid användning av den torra metoden av blåkopiering uppkommer ett mindre utsläpp av ammoniak till luft. Miljöeffekten av utsläppet är försumbar och berör huvudsakligen arbetsmiljön. Utsläpp av ammoniak till luft kan minskas genom att dunkarna hålls tillslutna samt att framkallningsmaskinerna regelbundet justeras. BAT 11.3.2-2 Utsläpp till luft, rening Utsläppet av ammoniak kan minskas genom att använda kolfilter. Kolfiltret måste regelbundet bytas ut. All förbrukad fixerlösning, film- och förprovtrycksframkallare måste samlas upp och hanteras som farligt avfall. Förbrukade färgframkallningskemikalier måste samlas upp och hanteras som farligt avfall. All silverhaltig film och papper måste omhändertas som farligt avfall. Större verksamheter har krav på rening av sköljvatten från film- och pappersframkallning. Kravet på utsläpp av silver varierar från 0,1 mg/l upp till 1 mg/l. Det totala utsläppet av silver per år är beroende av mängden framkallad film/papper och sköljvattenmängden. Ny teknik/utveckling Computer-to-Plate, Computer-to-Screen och Computer-to-Cylinder är tekniker där överföring av de färdiga sidorna sker direkt till tryckform, utan mellansteg över film. Detta är teknik som är på stark frammarsch men idag sker i huvudsak överföring från film till respektive tryckform. Framöver kommer prepress att vara helt digitaliserad inklusive fotograferingen (digitalfoto). När data-till-tryckform-tekniken får större utbredning minskar filmen i omfattning och som följd av detta även förbrukningen av filmframkallare och fixerlösning samt sköljvattenförbrukningen. För CTP (Computer-to-Plate) finns idag en del plåtar med silverskikt och som kräver framkallning med hjälp av traditionella fotokemikalier. Dock kommer denna typ av plåt att minska i omfattning och ersättas med bl a fotopolymerplåtar med hög ljuskänslighet, termoplåtar eller UV-system för exponering av konventionella plåtar. På filmsidan finns alternativa silverfria filmtyper. De nya filmtyperna bygger på helt ny teknik och behöver inte framkallas med kemikalier. Dessa filmtyper kräver speciell utrustning och används oftast till speciella jobb. Filmkostnaderna är högre än konventionell silverhaltig film. Alternativ till den konventionella filmframkallaren med hydrokinon finns tillgänglig idag på marknaden. Hydrokinonet är ersatt med ett natriumsalt av iso-askorbinsyra. BAT Prepress Sida 14

Grafiska Miljögruppen, 1999 Identifiering av miljöbelastningar 2. Prepress Arbetsmiljö se varuinformationsblad IN UT ja hänvisar till BAT i resp. avsnitt Arbetsmoment Använda kemikalier Utsläpp till Avfall Återv. Störning BAT Lagar Kommentarer eller produktgrupper luft vatten av omgivn. föreskrifter Exponering film, s/v 18 3,16 10 11 Minskad förbrukning fotopapper, s/v 18 3,16 10 11 av filmmaterial och film, färg 18 3,16 10 11 kemikalier p g a fotopapper, färg 18 3,16 10 11 övergång till CTP eller annan digital Framkallning, s/v framkallare, s/v 4 ja 11 teknik. framkallare, färg 4 ja 11 Fixering, s/v fixer, s/v 17 5 10 ja 11 Fixering, färg fixer, färg 17 5 10 ja 11 Sköljning obehandlat sköljvatten 1 ja 12 behand. via jonbytarmassa 2 7 12 sköljvatten till slutet syst. nej 8 Korrektion av film etsmedel 4 ja 11 Förprovtryck våtkemisktvatten+folie+framkallare 13 14 4 ja Arbetsmiljö, lukt digitalt inkjet, laser, sublimering Rengöring, framkalln.mask. vatten + ytaktiva medel 6 ja Rengöring,scanner m m flyktiga kolväten 19 Elektronisk prepress 9 Förklaringar: 1 Utsläpp vid sköljning, 0,1-10 mg Ag/l, sulfat- och kvävefören. 8 Som farligt avfall vid tömning 14 Sköljvatten med bl a organiska föreningar 2 Utsläpp vid sköljning, <0,2 mg Ag/l,sulfat- och kvävefören. 9 Leverantör tar hand om avfall 16 Lysrör/UV-lampor (tungmetaller), farligt avfa 3 Samlas som farligt avfall, återvinning av silver 10 Silveråtervinning 17 Ättiksyra i vissa processer 4 Samlas till destruktion som farligt avfall 11 Bl a förordning om farligt avfall och transport 18 Ev ozon 5 Samlas som farligt avfall till silveråtervinning 12 Silverutsläpp enligt lokala föreskrifter 19 Flyktiga kolväten 6 Silverhaliga rester, samlas i vissa fall som farligt avfall 13 Ammoniak vid blåkopiering, 7 Förbrukad massa till farligt avfall små mängder kolväten vid förprovtryck 17

Grafiska Miljögruppen, 1999 Materialflöde - prepress UTsläpp till luft: Kolväten Ammoniak Råvaror och kemikalier IN: Ättiksyra Film, fotopapper (Ozon) Framkallare Fixerlösning Etsmedel Ammoniak Toner UV-lampor Produkt UT: (Jonbytarmassa) Film till tryckform Rengöringsmedel Prepress Vatten Energi Avfall: Film-, förprovtrycks- framkallare Fix UTsläpp till vatten: Förpackningar (Silver) Folie, laminat - förprovtryck Återvinning: Organiska föreningar Filter Film, fotopapper Sulfat, kväveföreningar Toner Fix, silver UV-lampor Elektronik, datorer Jonbytarmassa 16

3. OFFSET Den litografiska processen kallas i dagligt tal offset och betyder överföring av färgen från plåten till substratet (tryckbäraren) via en gummiduk. De tryckande och icke-tryckande ytorna på plåten skiljs åt med hjälp av fuktvatten. Numera kan dock vatten utelämnas i s k vattenfri offset. I de flesta fallen avses med offset civiltryckerier som trycker i arkoffset. Arkoffset avvänds för både enklare tryck i en- eller tvåfärgspressar till de mest kvalitetskrävande fyr- eller flerfärgstryck. Arkoffset använder oxidationstorkande färger med eller utan fuktvatten. Isopropanol (IPA) används i fuktvatten på pressar som har s k alkoholfuktverk. Produktionshastighet går upp till 15 000 tryck/timme. IPA underlättar för tryckaren inställningen av färgöverföring. När alkoholfuktverk introducerades användes upp till 30% IPA, medan i dagens pressar hålls koncentrationen mellan 5-12%, beroende på konstruktionen av fuktverket, papperet, färgen och tryckaren. Direktreklam eller kataloger använder ofta heatset offset rotation som i många fall konkurrerar om samma jobb med djuptryck. Färgen torkar genom inslagning i papperet och avdunstning med hjälp av varmluftstork vid högre temperatur, ca 180 C. IPA brukar tillsättas i fuktvatten. Tidningar trycks i rotationspressar, s k coldset pressar, i vanliga fall utan värmetork. Färgen torkar huvudsakligen genom inslagning i papperet. Rotationspressar har högre produktionshastighet än arkpressar och beroende på storleken och typen kan hastigheten uppgå till 100 000 tryck/timme. Till rotationspressar räknas de som trycker från rulle till rulle eller via fals till färdigt skurna eller falsade exemplar. Banans bredd kan variera från ca 40 cm i blankettryck till ca 160 cm i tidningar. Vid blankettryckning kan även andra typer av färger och papper användas som kräver torkning, med t ex värme eller UV. 3.1 Tryckform, offsetplåt Processbeskrivning Plåtar De mest dominerande offsetplåtarna består av aluminium belagt med ett ljuskänsligt skikt. Det förekommer även tryckformar där basmaterialet utgörs av polyester eller papper, vilka främst används i mindre pressar. Plåtarna kan antingen vara positiva eller negativa. Positiv film används för positiv plåt och negativ film används för negativ plåt. Den vanligast förekommande plåten i Sverige (>90%) är negativplåt. Den färdiga trycksidan kopieras över till en plåt belagd med ett polymerskikt som är 1-3 µm tjockt. Skiktet innehåller i regel ett kresol-formaldehyd harts och ett ljuskänsligt material som o-diazokinon samt något färgämne. Den färdigexponerade plåten framkallas i automatiska plåtframkallningsmaskiner men kan även framkallas för hand. De flesta framkallningsmaskiner är uppbyggda med tre separata stationer: framkallning, sköljning och gummering. Konventionell offsetplåt Framkallaren för positiv plåt utgörs oftast av en alkalisk vattenlösning. Även framkallaren för negativ plåt är vattenbaserad, men kan också innehålla lösningsmedel som fenoxietanol och benzylalkohol samt ytaktivt ämne. Vid framkallning av negativ plåt framkallas de obelysta delarna medan på en positiv plåt framkallas de belysta delarna. Efter framkallning och sköljning gummeras plåtarna för att förhindra oxidation innan de kommer i press. All förbrukad BAT Offset, plåt Sida 17

plåtframkallare är klassad som farligt avfall och får inte släppas till avlopp. Sköljvattnet släpps till avlopp. Exempel på vad en plåtframkallare för positiv resp negativ plåt kan innehålla framgår av nedanstående tabell: Positiv framkallare % Negativ framkallare % Vatten Alkalisilikater, hydroxider Vätmedel 90 5 <5 Vatten Alkalisalter Alkohol Ytaktiva ämnen Torroffset plåt Tryckning enligt torroffsetmetoden används av alltfler tryckerier. Plåten, som används till denna metod, utgörs av aluminiumbas belagd med ett ljuskänsligt skikt och över detta ligger ett icke tryckande skikt av silikongummi. Framkallningsmaskin för torroffsetplåt är uppbyggd med förskiktnings-, framkallnings- och efterskiktningssektion. Framkallning av torroffsetplåt sker precis som för vanlig offsetplåt. Olika delar framkallas beroende på om det är positiv eller negativ plåt. Silverbaserad plåt Offsetplåtar belagda med ett tunt silverhaltigt skikt har kommit ut på marknaden i samband med utvecklingen av "Computer-to-Plate"-tekniken. Framkallningsmaskinerna är utrustade med filter för att ta bort gelatinrester. En del av framkallningsmaskinerna har slutet sköljvattensystem. Silverdiffusionsplåt Silverdiffusionsplåtar är i regel gjorda av papper eller plast. Ett fotografiskt pappersnegativ exponeras. Papperet placeras i tät kontakt med plåtmaterialet. Det sammansatta materialet passerar en specialframkallare. När det negativa papperet dras av från plåten kvarstår en positiv yta på plåten. Plåtytan innehåller små mängder metalliskt silver. Inget sköljvatten förekommer i processen. Rengöring av plåtframkallningsmaskin Rengöring av maskinerna sker i regel från en gång i veckan till några månaders intervall. Ansamlingar av plåtskikt som samlats på botten tas bort och övrig rengöring sker ofta med borste/svamp och något allrengöringsmedel. Vid recirkulation av plåtframkallaren i maskinen renas den ofta från delar av plåtskiktet via ett filter. 80 <10 <5 <10 Avfall Det avfall som kan uppkomma vid framställning av tryckform, offset är följande: ( = farligt avfall) förbrukad plåtframkallare eller för- och efterskiktningslösning offsetplåt - offsetplåt silverhaltig - filter från plåtframkallningsmaskin rester av plåtskikt vid rengöring - av framkallningsmaskin UV-lampor emballage, t ex plastdunkar, kartonger, - plast- och metallband och mjukplast. Farligt avfall får endast transporteras av transportörer med tillstånd från länsstyrelsen. Avsändaren (tryckeriet) ska kontrollera om transportören och den som mellanlagrar avfallet har tillstånd för detta. Transportdokument ska upprättas för varje avfallstransport. BAT Offset, plåt Sida 18

Miljöbelastningar, sammanfattning Förbrukade framkallningskemikalier uppvisar toxisk och nitrifikationshämmande effekt samt kan innehålla tungmetaller som zink, koppar, järn, nickel och lösningsmedel. Sköljvattnet, som släpps till avlopp, innehåller rester av plåtskikt och kan i vissa fall även uppvisa nitrifikationshämmande effekt. Sköljvatten orsakar en COD-belastning på ca 0.3 g O 2/l och en AOX-belastning på ca 0.01 mg/l. Alla plåtframkallningskemikalier måste samlas upp och omhändertas för destruktion. Plåtar omhändertas och säljs för återvinning av aluminium. (Se även figur Materialflöde och tabell Identifiering av miljöbelastningar i slutet på detta kapitel.) Teknik att föredra, BAT Mängd farligt avfall och förbrukning av material Förbrukad plåtframkallare är klassad som farligt avfall och måste samlas upp och bortskaffas. Endast företag som har tillstånd får transportera farligt avfall. Transportdokument måste finnas för varje transport. BAT 12.2.2-4 Filtrering och återanvändning Automatisk filtrering, recirkulering och regenerering av framkallaren kan förlänga användningen av plåtframkallaren och reducera mängden med upp till 50%. För positiv framkallare krävs speciell regenereringslösning medan den negativa framkallaren kan regenereras med stamlösningen. Silverhaltiga plåtar Vid användning av silverhaltiga plåtar kan sköljvatten behandlas enligt vad som tagits upp under BAT för prepress. Rengöring av framkallningsmaskiner, utsläpp av tungmetall Myndighetskrav BAT 12.5.2-5 Rengöringsmedel Vid rengöring kan kromhaltiga rengöringsmedel ersättas med andra rengöringsmedel utan tungmetaller. T ex kan diskmedel och tvättsvamp/borste användas. All förbrukad plåtframkallare måste samlas upp och omhändertas som farligt avfall. Inga krav finns på sköljvattnet från plåtframkallningen. Ny teknik/utveckling CTP-tekniken (Computer to Plate) använder speciella plåtar med fotokänsligt eller polymerskikt. Lösningar för CTP som avser konventionella offsetplåtar har kommit fram. Även plåtar för vattenfri offset kan exponeras i CTP. CTP är en intressant teknik för större arkoffset- och tidningstryckerier. Utvecklingen kommer att gå mot att tryckbilden kan överföras från datorn direkt till pressens alla tryckverk, där ett laserhuvud exponerar de i förväg fastspända tryckplåtarna. BAT Offset, plåt Sida 19

Grafiska Miljögruppen, 1999 Identifiering av miljöbelastningar 3.1 Plåtfram- Arbetsmiljö se varuinformationsblad ställning, offset IN UT ja hänvisar till BAT i resp. avsnitt Arbetsmoment Använda kemikalier Utsläpp till Avfall Återv. Störning BAT Lagar Kommentarer eller produktgrupper luft vatten av omgivn. föreskrifter Exponering konventionell, pos/neg plåt A 1 2 10 11 Minskad materialtorroffset, pos/neg plåt B 1 2 10 11 förbrukning silverdiffusion, master C 1 2,5 13 11 vid övergång till CTP, silverplåt D 10,13 11 Computer-to-Press CTP, termoplåt E 10 CTP, fotopolymer F 10 Framkallning vattenbaserad A,D,E,F 5 ja 11 lösningsmedelbaserad A,B 3 5 ja 11 aktivator C 5 ja 11 foto D 5 ja 11 avskiktningsmedel B 3 5 ja 11 Sköljning obehandlat sköljvatten A,B,E,F 4 ja 12 behandlat via jonbytarmassa 4 7 ja 12 sköljvatten till slutet system nej 8 Korrektion av plåt etsmedel ja Arbetsmiljö, frätande Gummering antioxidant, gummeringsmedel Rengöring, framkallnm. rengöringsmedel, ytaktiva ämnen 4 9 ja Förklaringar: 1 Utsläpp, ozon 8 Som farligt avfall vid tömning 2 Lysrör/UV-lampor (tungmetaller), farligt avfall 9 Skiktrester från plåten och filter som farligt avfall 3 Mindre mängder VOC till luft 10 Aluminiumåtervinning 4 Utsläpp vid sköljning, bl a org.föreningar 11 Bl a förordning om farligt avfall och transport 5 Samlas till destruktion som farligt avfall 12 Utsläpp enligt lokala föreskrifter 6 Silverhaltigt avfall, samlas i vissa fall som farligt avfall 13 Silveråtervinning 7 Förbrukad massa som farligt avfall 20

Grafiska Miljögruppen, 1999 Materialflöde - plåt Råvaror och kemikalier IN: Plåt Framkallare, aktivator, avskiktningsmedel Gummering Etsmedel UTsläpp till luft: Kolväten Ozon Vatten UV-lampor Produkt UT: (Jonbytarmassa) Plåt till tryckning Rengöringsmedel Plåt Avfall: Plåt (vissa) Framkallare UTsläpp till vatten: Förpackningar (Silver) Skyddsfolie Återvinning: Organiska föreningar Filter Plåt Sulfat, kväveföreningar UV-lampor Plåtskikt Jonbytarmassa 21

3.2 Tryckning, offset 3.2.1 Arkoffset Processbeskrivning Tryckning i arkoffset sker vid en lägre tryckhastighet än i rulloffset. Antal färgverk i en offsetpress är ofta 1, 2 och 4, men fler än så förekommer. Upplagorna i arkoffsetpressarna är i regel mindre än i rulloffsetpressarna, vilket medför att rengöring sker oftare i arkpressar. Arkoffsettryckerier utgör huvuddelen av de mindre tryckerierna. Färgen levereras i regel i 4-12 kg-förpackningar och för specialfärger 1-2,5 kg. Färgen spacklas manuellt i färgverk eller matas ut från trycksatta färgtuber. Vid behov tillsätts även en annan kulör, täckande vitt för färgbrytning eller siccativ för torkning. I en fyrfärgspress används varje tryckverk hela tiden för samma kulör. Detta förkortar bl a tiden för färgbyte och minskar även tvättmomentet. Den gula färgen blir lätt smutsig och kräver därför stor tvättinsats vid färgbyte. Arkoffsetfärger Färger i arkoffset är oftast oxidationstorkande innehållande vegetabiliska oljor och hartser samt processoljor och polymerer. I arkoffset används även strålningstorkande typer av färger som torkar med t ex UV (ultraviolet strålning) eller EB (electron beam). Dessa färger ger produkten goda mekaniska egenskaper, men är svårare att hantera och kräver speciell torkutrustning. Torroffsetfärger är annorlunda uppbyggda än färger för våtoffsetplåt. Dessa färger bygger på en känslig balans mellan färgmottagande och färgfrånstötande ytor (silikonyta). Pigment för kulörta färger är endast av organisk typ. Inga oorganiska metallpigment används i offsetfärger. Den svarta färgen består av carbon black (sot). Pigmenthalten utgör 10-20 vikt% av färgen. Inga avsiktliga tillsatser av tungmetaller förekommer i färgerna. Flera av tungmetallerna kan dock påvisas i färger vid mycket låga halter (under 100 ppm). Dessa metaller kommer som föroreningar från tillverkningen. Koppar ingår i blått och grönt pigment upp till 13 vikt% som olika former av stabil kopparftalocyanin. Bindemedel i färger varierar med färgens typ. Det är olika hartser eller oljor som ofta blandas för att erhålla önskvärda egenskaper hos färgen. Oljor kan vara av typ processolja, vegetabilisk olja, dehydrerad ricinolja. Hartser kan vara syntetiska eller naturliga (t ex kolofonium). Naturliga hartser som tallharts kan ytterligare modifieras. Syntetiska hartser är alkyd-, fenol eller akrylhartser. Flera av hartserna kan orsaka hudirritation och överkänslighet vid tillverkningen. I tryckta alster bedöms deras miljöbelastning som liten. Lösningsmedel i offsetfärgen utgörs av högkokande process- eller vegetabilisk olja med hög kokpunkt, 200-350 C. Denna olja fungerar som lösningsmedel för färgen men från arbetsmiljö- och utsläppssynpunkt kan den inte jämföras med lättflyktiga lösningsmedel som används i t ex djuptrycks-/flexo-/screenfärger och för tvätt- eller rengöringsändamål. Dessa lösningsmedel har lägre kokpunkt, ofta under 110 C, och avdunstar mycket snabbare till arbetsmiljön och omgivningen. Tillsatser i färger utgörs av t ex Katalysatorer för oxidation som tillsätts till arkoffsetfärger för att underlätta tryksakens torkning. Katalysatorerna är oorganiska salter eller tvålar innehållande kobolt (Co) och mangan (Mn)-naftenater eller Co- och Mn-oktoater med totalhalt metall av 10-20 vikt%. Vid inblandning i färger erhålls metallhalter kring 1 vikt%. Antioxidanter som fenoler, naftoler eller aminer tillsätts för att förhindra torkning av färger med luftsyre vid t ex längre lagring. BAT Tryckning, arkoffset Sida 22

Fuktvatten Kelater (komplexbildare) av typ EDTA används till bindning av fria icke önskvärda metaller i färgen. Fungicider som isotiazolinon eller benzisotiazolinon motverkar svampbildning i vegetabiliska färger. Mjukgörare är olika fettsyreestrar som tillsätts för att bidra till den torkade färgens elasticitet. Vaxer minskar friktion i färger. Naturliga vaxer är blandning av olika fettsyror och estrar. Syntetvaxer kan vara av ren polyeten (PE) eller polytetrafluoroetylen (PTFE, Teflon). Ytaktiva ämnen (vätmedel) för minskning av gränsytspänning används för att underlätta inblandning av pigment i färgen. En stor mängd olika ämnen finns att välja mellan. Fuktvatten innehåller ett flertal komponenter som gör det möjligt för en offsetfärg att snabbt fördela sig mellan färgmottagande och färgavstötande ytor på tryckplåten. Fuktvatten innehåller även ph-buffertar, korrosionsinhibitorer, ytaktiva ämnen, baktericider (dödar bakterier, svampar, alger), skydd av icketryckande ytor mot nötning och medel för justering av vattnets hårdhetsgrad. Med isopropanol (IPA) kyls färgen samt att borttagningen av smuts och damm från plåten förbättras. För tryckare innebär IPA att det är lättare att ställa in färg- och fuktverken. Fuktvatten levereras oftast i koncentrat som späds till 2-4%-ig lösning före användningen i pressen. De flesta av tillsatserna i fuktvattnet blir mycket utspädda, kring en procent eller mycket mindre än så. Lösningsmedel, vaskmedel Under tryckningen behöver avtvättning av offsetplåt och duk ske med jämna mellanrum för att ta bort ansamlade färg- och dammrester. Vaskmedel i offset kan vara en blandning av aromatiska, lågaromatiska, alifatiska eller vegetabiliska ämnen. Fördelen med flyktiga tvättvätskor är att dessa avdunstar snabbt efter användningen samt att de verkar snabbare under själva tvättmomentet. Nackdelen är en hög exponering av personalen för luftburna kolväten. Vegetabiliska tvättvätskor kräver längre tvättid och något större arbetsinsats hos tryckaren. Detta kan i vissa fall medföra risk för belastningsskador i axlar och underarmar. Droppar av tvättvätskor kan även hänga kvar i pressen, droppa ner på tryckalstret och orsaka kassation mitt under en pågående tryckning. Vegetabiliska tvättvätskor har en hög kokpunkt och avdunstar mycket långsamt. Av den anledningen kräver vegetabiliska vaskmedel noggrannare förberedelser och hantering än de konventionella vaskmedlen. Torkar i arkoffset Rengöring I vanliga fall torkar färger genom oxidation. IR- eller UV-torkar förekommer. IR-torkar snabbar upp absorption (inslagning) av konventionella färger i obestrukna papper. UV-torkar behövs för härdning av UV-färger som har annorlunda uppbyggnad än de konventionella färgerna. Färgverk Efter avslutad tryckning skrapas huvuddelen av färgen av från valsar och färglåda och färgen används igen. Därefter sprutas i regel lösningsmedel på valsarna och färgen förtunnas. Färglösningen skrapas av med en rakel och tas upp i ett färgtråg. Därefter sker rengöring med trasor indränkta i lösningsmedel och eftertorkning med rena trasor. Färglösningen hälls tillsammans med trasorna i en hink eller plåtfat utan lock. Det börjar dock bli allt vanligare att uppsamlingskärlen förses med lock. En del tryckerier samlar upp färglösningen i separata fat och skickar det för destruktion. På en del tryckerier skickas trasor med färg och lösningsmedel som vanliga sopor. De BAT Tryckning, arkoffset Sida 23