Grafisk industri BRANSCHFAKTA UTGÅVA 2 SEPTEMBER 2005

Transkript

1 Grafisk industri BRANSCHFAKTA UTGÅVA 2 SEPTEMBER 2005

2 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Utgåva 2 Förord Naturvårdsverkets Branschfaktablad innehåller snabb och lättillgänglig information om en bransch, dess miljöproblem och tillgänglig teknik. Här redovisas exempel på krav som ställs för att begränsa miljöpåverkan från en viss bransch eller verksamhet. Branschfaktabladen är ett hjälpmedel för länsstyrelser, kommuner och miljöprövningsdelegationer vid handläggning av prövnings- och tillsynsärenden. Tidigare branschfaktablad om grafisk industri är från 1995 och har bedömts vara i behov av uppdatering och komplettering. Det här branschfaktabladet har tagits fram i samarbete med Naturvårdsverkets branschexpert Lena Embertsen och Milgraf AB. Det här branschfaktabladet ingår i en serie, som du kan ladda ner som pdf, köpa i Naturvårdsverkets webbokhandel eller låna i vårt bibliotek, se vidare på Naturvårdsverket, april 2005 About this fact sheet The Swedish Environmental Protection Agency s Industry Fact Sheets contain rapidly and easily accessible information about an industry, its environmental problems and its current technology. They report examples of requirements set to limit environmental impact by an industry or activity. The Industry Fact Sheet is intended as an aid to County Administrative Boards, municipalities and environmental review committees considering permits and supervisory matters. This Fact Sheet is about printers and is part of a series that you can download as pdf, buy in the EPA online bookshop or borrow from our library. Read more at 1

3 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Utgåva 2 2

4 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Utgåva 2 Innehåll Introduktion och läsanvisning 5 Branschpresentation 5 Prepress 7 Verksamhetsbeskrivning prepress 7 Miljöpåverkan prepress 8 Åtgärder prepress 9 Offsettryck 9 Verksamhetsbeskrivning offsettryck 9 Miljöpåverkan offsettryck 16 Åtgärder offsettryck 20 Screentryck 24 Verksamhetsbeskrivning screentryck 24 Miljöpåverkan screentryck 30 Åtgärder screentryck 32 Flexografiskt tryck 34 Verksamhetsbeskrivning flexografiskt tryck 34 Miljöpåverkan flexografiskt tryck 39 Åtgärder flexografiskt tryck 42 Digitalt tryck 44 Verksamhetsbeskrivning digitalt tryck 44 Miljöpåverkan digitalt tryck 46 Åtgärder digitalt tryck 47 Efterbearbetning 47 Verksamhetsbeskrivning efterbearbetning 47 Miljöpåverkan efterbearbetning 50 Åtgärder efterbearbetning 53 Egenkontroll och tillsyn 54 Organisation 54 Utredning och bedömning av risker 54 Undersökningar 57 Mätningar och provtagningar 57 Kemikalier 59 Rättelseåtgärder 61 Rapportering av driftstörningar 61 Löpande rapportering 62 Tillsynstips 62 Exempel på villkor 62 Exempel på villkor för tillståndets omfattning 62 Exempel på villkor för utsläpp till luft 62 Exempel på villkor för utsläpp till vatten 64 Exempel på villkor för kemikaliehantering och farligt avfall 64 Exempel på villkor för buller 64 Litteratur och länkar 65 3

5 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Utgåva 2 4

6 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Utgåva 2 Introduktion och läsanvisning Branschfaktabladet är avsett att vara ett hjälpmedel för länsstyrelser, kommuner och miljöprövningsdelegationer vid handläggning av prövnings- och tillsynsärenden. Faktabladet innehåller inte råd eller anvisningar om vilka krav som bör ställas i enskilda fall utifrån skilda förutsättningar. Det är avsett att ge en kort redovisning av viktiga branschtypiska förhållanden och kan därmed aldrig bli heltäckande. Grafisk industri är mycket varierad med avseende på olika typer av trycksaker och tryckprocesser. Dessa olikheter medför olika påverkan på miljön och möjligheter till förbättringar. Faktabladet är strukturerat så att text- och bildbehandling inklusive eventuell filmframkallning (prepress), som är lika för alla tryckmetoderna, behandlas först. De olika tryckmetoderna (offset-, screen-, flexo- och digitaltryck) inklusive tryckform beskrivs var för sig och avslutningsvis behandlas efterbearbetningsprocesser. I figur 1 visas hela processen för tryck från prepress till efterbearbetning. Djuptryck behandlas inte i detta faktablad då det endast förekommer på ett fåtal tryckerier. Boktryck, med blyklichéer beskrivs inte i detta faktablad då det numera används i mycket liten utsträckning och då främst för stansning, prägling, numrering m.m. Någon nytillverkning av blyklichéer torde inte förekomma. Färgerna för boktryck är i sin uppbyggnad lika arkoffsetfärg. Figur 1. Hela processen från prepress till efterbearbetning. Databehandling av text och bild Tryckning Tryckformsframställning Efterbearbetning Filmframkallning Branschpresentation Företag inom den grafiska industrin har i sin verksamhet en eller flera delar av den grafiska processen. I framställning av tryckta produkter ingår processtegen textoch bildbehandling, tryckformsframställning, tryckning och efterbearbetning. Tryckning kan ske med olika metoder och på olika typer av material. Grafisk framställning förekommer också integrerad i annan industriverksamhet. De vanligaste tryckteknikerna i Sverige idag är offset-, flexo-, screen- och digitaltryck. Det finns ett djuptryckeri för tidskrifter. Djuptryck används också inom förpackningstryck och tapettryck. Inom de olika tryckteknikerna finns sedan speciella tryckförfaranden som t.ex. blankett, frimärks-, textil-, tapet- och tampontryck. Följande punkter i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd gäller för den grafiska industrin: 5

7 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Utgåva 2 Tillstånd hos miljödomstolen -o A förbrukning av mer än 500 ton organiska lösningsmedel per år (dock ej mineralolja eller vegetabilisk olja i ark- och tidningsoffsetfärg) Tillstånd hos länsstyrelsen B tryckeri där tryckning sker med heatsetteknik -o B förbrukning av mer än 5 ton men högst 500 ton halogenerade organiska lösningsmedel eller förbrukning av mer än 10 ton men högst 500 ton organiska lösningsmedel per år (dock ej mineralolja eller vegetabilisk olja i ark- och tidningsoffsetfärg) B anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än m 2 fotografiskt material framkallas per år eller där processavloppsvatten omhändertas och mer än m 2 fotografiskt material framkallas per år. (fotografiskt material = innehåller silver) Anmälan till kommunala nämnden -o C förbrukning av mer än 500 kg men högst 5 ton halogenerade organiska lösningsmedel eller förbrukning av mer än 500 kg men högst 10 ton organiska lösningsmedel per år (dock ej mineralolja eller vegetabilisk olja i ark- och tidningsoffsetfärg) C anläggning för klichétillverkning C anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än m 2 men högst m 2 fotografiskt material framkallas per år eller där processavloppsvatten omhändertas och mer än m 2 men högst m 2 fotografiskt material framkallas per år. (fotografiskt material = innehåller silver) Den finns ca företag inom den grafiska industrin (SNI 22.2). Fördelningen av antal anställda är enligt följande år 2003 (SCB Industristatistik): 0-9 anställda företag anställda 410 företag >50 anställda 110 företag Ett 70-tal företag har tillstånd enligt miljöskyddslagen eller miljöbalken. En koncentration av de grafiska företagen finns i storstadsområdena, mälardalen, Jönköpings län och i Skåne. Branschen är mycket varierad, vilket återspeglas i den mängd produkter som bär någon form av tryck, t ex. böcker, dagstidningar, tidskrifter, broschyrer, reklam, kartonger, bärkassar, skyltar, tapeter, sedlar, etiketter, tyger och olika typer av förpackningar. Förutom på papper trycker man på kartong, olika typer av plastmaterial, textil, plåt, metallfolie m.m. Enskilda företag kan inrymma hela kedjan av processer från förlaga till färdig produkt, inklusive olika typer av tryckmetoder, men många specialiserar sig på t.ex. prepress, tryckning eller efterbearbetning. Den tekniska utvecklingen har under det senaste årtiondet gått mycket snabbt genom ytterligare datorisering och automatisering, vilket även inneburit förändringar i miljöhänseende. 6

8 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Utgåva 2 Branschen (grafisk produktion SNI 22.2) med totalt ca anställda står för ca 0,7 % av svensk tillverkningsindustris totala förädlingsvärde. Branschorganisationer inom grafisk industri är Grafiska Företagens Förbund, Tidningsutgivarna, Grafiska Fackförbundet Mediafacket och Grafiska Leverantörsföreningen. Prepress Verksamhetsbeskrivning prepress PROCESS PREPRESS Första steget i den grafiska processen är framställning av original och bildbehandling som sammanställs till färdig sida. Färgbilder separeras i de fyra grundfärgerna (svart, gult, cyan och magenta) och rastreras, dvs. bilden består av ett stort antal mycket små punkter istället för hela fält. Dessa procedurer är lika för alla trycktekniker och utförs med hjälp av datateknik. Färdig sida kan antingen exponeras på grafisk film eller på papper men idag sker det alltmer direkt från datorn till en tryckform. Denna teknik är olika långt kommen beroende på tryckteknik. Förprovtryck görs för att kontrollera att allt är rätt och för att se hur trycksaken kommer att se ut. Digitalt förprovtryck är dominerande idag men förprovtrycket kan också framställas kemiskt utifrån filmoriginalet. Digitala provtryck använder samma teknik och kan även använda samma utrustning som för digital tryckning. Se vidare under det avsnittet. RÅVAROR OCH KEMIKALIER PREPRESS Nedan listas råvaror och kemiska produkter som kan förekomma inom prepress. Inom parentes anges exempel på kemiska ämnen som de kan innehålla: Filmframkallare (hydrokinon, fenidon, metol, kaliumsulfit, kaliumkarbonat, kalium- och natriumhydroxid, kaliumbromid) Fixerlösning (ammoniumtiosulfat, natriumacetat, natriumsulfit, isättika, borsyra) Rengöringsprodukter för framkallningsmaskin (sulfaminsyra, tiokarbamid, natriumvätesulfat, tensider). Oftast sker rengöring med bara vatten och med ev. borste. Dessutom används förprovtrycksframkallare, etsvätskor för retuschering, svartvit film/papper, färgfolie, torra toners och vätsketoners. TRANSPORTER OCH ENERGIFÖRBRUKNING PREEPRESS Transporter förekommer i mycket liten utsträckning från denna processdel. Energiförbrukning härrör främst från utnyttjande av datorer, skrivare och kopiatorer samt i viss utsträckning från klimatanläggningar. 7

9 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Prepress Utgåva 2 BRANSCHTERMER PREEPRESS Exempel på facktermer som används inom prepress listas nedan. Sättare är utrustning som exponerar och skriver ut grafisk film. Ripp, rippning är både hård- och mjukvara som omvandlar och rastrerar sidor för utskrift på sättare eller skrivare. Rack är det valspaket som matar fram filmen mellan baden i filmframkallningsmaskinen. Raster används för att få fram gråtoner i tryck och är punkter i olika storlekar. Blåkopia/vitkopia/ljuskopia är en kopia av det färdiga filmmontaget. Ett sista korrektur i en färg före plåtkopiering. Används också för ritningar m.m. Framkallades tidigare med ammoniak. Chroma är ett slanguttryck som ofta används för kemiskt förprovtryck. Kommer från Chromalin, som var ett av de första förprovtrycken. Miljöpåverkan prepress UTSLÄPP TILL VATTEN PREPRESS Utsläpp av processvatten från detta processteg förekommer endast från de verksamheter (endast mindre anläggningar) som fortfarande har filmframkallning och ej har slutna sköljvattensystem. En mindre mängd fix innehållande silver följer med filmen över till sköljvattnet. Utsläpp av silver uppgår till mellan 1-10 mg/m 2 film. Vid rengöring av filmframkallningsmaskiner kan mindre mängder silver följa med rengöringsvattnet till avloppet. UTSLÄPP TILL LUFT PREPRESS Det förekommer normalt inga direkta utsläpp till luft från detta processteg. Lukt kan förekomma (oftast i lokalerna) från framkallningsbaden i form av svavelföreningar, ättiksyra och ammoniak från blåkopiering. UTSLÄPP/PÅVERKAN PÅ MARK PREPRESS I fastigheter som inrymt verksamheter med filmframkallning kan det förekomma avlagringar av silver i rörledningarna. Det kan vara aktuellt att uppmärksamma detta vid ombyggnad eller rivning av fastigheten. BULLER PREPRESS Verksamheten i sig alstrar inget buller. Buller kan förekomma från ventilationsoch klimatanläggningar om fläktar är placerade utomhus. AVFALL PREPRESS Det farliga avfall som uppkommer härrör främst från filmframkallningen: 8

10 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Prepress Utgåva 2 förbrukad framkallare förbrukad fixlösning förbrukad förprovtrycksframkallare eventuella rengöringskemikalier från rengöring av filmframkallningsmaskiner Dessutom uppkommer filmavfall, elektronikavfall som datorer och skrivare samt toners. HAVERIER OCH DRIFTSTÖRNINGAR PREPRESS Haverier och driftstörningar kan förekomma såväl i framkallningsmaskiner som i slutna sköljvattensystem och jonbytesanläggningar. Det kan medföra bräddning och oönskat utsläpp av framkallare, fix eller silverhaltigt vatten till avlopp. Åtgärder prepress Den digitala utvecklingen gör att filmhanteringen försvinner. Det medför en minskad kemikalieförbrukning, minskade avfallsmängder och färre transporter. I de fall filmhantering fortfarande finns kvar kan utsläppet av silver till vatten minskas eller helt upphöra genom att slutet sköljvattensystem eller jonbytesanläggning installeras. I de slutna sköljvattensystemen används i regel det använda sköljvattnet för spädning av ny fixerlösning. Kostnaden för en sådan anläggning är från kr och uppåt. I de fall ett slutet system inte fungerar t.ex. på grund av problem med algbildning kan istället en jonbytesanläggning installeras. Ett annat sätt att minska silverutsläppen är genom elektrolys av fixlösning. Silverhalten minskar då i fixlösningen och därmed minskar mängden silver som förs över till sköljvattnet. För att minska utsläppet av silver vid rengöring av valsar m.m. kan första rengöringsvattnet samlas upp. Offsettryck Verksamhetsbeskrivning offsettryck PROCESS OFFSETTRYCK Offsettryckerier indelas oftast i arkoffset, heatset rulloffset, blankett- och tidningstryckerier. I Sverige finns idag 15 heatset rulloffsettryckerier, ett 40-tal blanketttryckerier, ett 70-tal tidningstryckerier och ca arkoffsettryckerier. I figur 2 beskrivs översiktligt processen vid offsettryck och figur 3 är en schematisk bild över var utsläpp och avfall uppstår i processen. 9

11 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 Figur 2. Tryckprocessen vid offset. Källa: Trycksaksboken 1. Tryckmedium (tryckplåt, fastspänd kring formcylindern) 2. Gummiklädd överföringscylinder. 3. Tryckcylinder som pressar papperet mot överföringscylindern. 4. Papper 5. Fuktverk med fuktvals. 6. Färgverk med färgvalsar. Figur 3. Schematisk bild över processflödet för offsettryck. Utsläpp till luft Plåtframkallning Plåtframkallare, offsetplåt, gummering, sköljvatten. Tryckning arkoffset, heatset rulloffset eller coldset rulloffset Färg/lack, papper, fuktvatten, isopropanol, vaskmedel. Avfall Utsläpp till vatten Avfall Utsläpp till vatten Tryckformsframställning I offsetprocessen utgörs tryckformen av en plan offsetplåt som vanligtvis består av aluminium som är belagd med ett ljuskänsligt polymerskikt. Offsetplåtens tryckande och icke tryckande ytor ligger i samma nivå. Tryckande ytor är vattenbortstötande men tar emot färg medan övriga ytor av plåten kan behålla den fukt som löpande tillförs plåten under tryckning. Torroffset eller vattenfri offset är en variant av offsetprocessen. Där tillförs inget vatten. Istället är det ljuskänsliga skiktet täckt av ett icke tryckande skikt av silikongummi. De ytor där silikongummit avlägsnats är färgmottagliga. Idag sker i huvudsak slutligt montage i datorn och information skickas direkt till en CTP (computer to plate)-anläggning och exponeras. Det finns olika typer av 10

12 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 CTP-plåtar. En del exponeras med ljus och en del med värme (energirikt ljus), s.k. termoplåt. En del CTP-plåtar kan vara belagda med ett skikt av silverhalid. Innan CTP-tekniken på allvar kom i början av 2000-talet skedde exponering till plåt via film. Framförallt på mindre tryckerier är fortfarande den tekniken vanlig. Framkallad sidfilm monteras ihop (flera sidor monteras på en montagefilm) och läggs på offsetplåten. Exponering görs sedan i en exponeringsram med hjälp av UV-ljus. Efter exponering framkallas, sköljs och gummeras offsetplåten i framkallningsmaskiner. I undantagsfall kan manuell framkallning förekomma. Gummering av plåten sker för att skydda tryckande ytor mot oxidering. Offsettryckning Offsettryckning sker antingen i arkoffsetpressar eller i rulloffsetpressar. I en rulloffsetpress sker tryckningen på en löpande pappersbana på båda sidorna samtidigt. I en arkoffsetpress matas papperet in som ark och tryckning görs på en sida i taget. I nya arkoffsetpressar finns vändutrustning så att tryckning sker även på andra sidan i ett flöde i tryckpressen. I rulloffsetpressen kan också falsning, skärning och häftning förekomma. Inom rulloffset skiljer man på heatset och coldset. Coldset används främst för dagstidningar. Rulloffsettryckning sker med tidningsfärg, blankettfärg eller heatsetfärg. Heatsetfärg kräver värme för att kunna torka. Torkningen sker i en tork efter sista tryckverket. I rulloffsetpressar sker tryckningen i högre hastighet och större upplagor än i arkoffset, vilket medför att rengöring inte behöver ske lika ofta som i arkoffsetpressar. Tryckning i arkoffset ger något bättre kvalitet. Merparten av alla mindre offsettryckerier utgörs av arkoffsettryckerier. I figur 4 och 5 visas bilder på en arkoffsetpress och en rulloffsetpress (tidningspress). Figur 4. Arkoffsetpress. 11

13 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 Figur 5. Rulloffsetpress (tidningspress). En offsetpress har ett tryckverk för varje färg. En press med t.ex. fyra tryckverk kallas fyrfärgspress. Färgen finns i färgkistor och matas mellan ett antal färgvalsar för att sedan överföras till tryckplåten. Färgen överförs från tryckplåten till en gummidukscylinder, som i sin tur överför den till papperet. Papperet passerar mellan gummidukscylindern och en mottryckscylinder, se figur 6. Figur 6. Cylindrar. För att färgen inte ska fastna på de icke tryckande ytorna fuktas tryckplåten kontinuerligt med s.k. fuktvatten. Fuktvattnets funktion är förutom att snabbt förde- 12

14 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 la sig mellan färgmottagande och färgavstötande ytor också att hålla rent från pappersfibrer och att kyla processen. Fuktvatttnet utgörs av några procent fuktvattenkoncentrat och i många fall även isopropanol (även etanol kan förekomma). Halten isopropanol i fuktvattnet kan ligga mellan 3-15 %. Isopropanol i fuktvattnet används främst i arkoffset, blankettryckning samt i heatset rulloffset. Vid tryckning i torroffset finns inget fuktvatten. Istället har plåtarna ett silikonskikt och dessutom används speciella torroffsetfärger. Vid tryckning av större upplagor krävs också tempererade valsar eftersom det inte finns något fuktvatten som kyler. Vid rengöring av plåtar, valsar och gummiduk används s.k. vaskmedel. Många tryckpressar är utrustade med olika automatiska rengöringssystem. RÅVAROR OCH KEMIKALIER OFFSETTRYCK Tryckformsframställning Nedan återfinns exempel på råvaror och kemiska produkter. Inom parentes anges exempel på kemiska ämnen som de kan innehålla. Plåtframkallare, negativ (alkalier, alkoholer som fenoxietanol, polyvinylalkohol etc. och ytaktiva ämnen) Plåtframkallare, positiv (alkalilösningar som natriummetasilikat, natrium-/kaliumhydroxid etc. och ytaktiva ämnen) Pre-treatmentlösning till torroffsetplåt (dietylenglykol, propylenglykol, 2-(2-aminoetoxi)etanol) After-treatmentlösning till torroffsetplåt (dietylenglykoleter, alkoholer, färgämne) Plåtrengörare till torroffsetplåt (isoparaffiner) Gummering (gummi arabicum, dextrin, biocider) Dessutom finns olika typer av offsetplåt som CTP-plåt, torroffsetplåt, konventionell plåt och masters. Offsettryckning Inom offsettryckning förekommer varianter av de tre tidigare nämnda tryckpresstyperna. Det medför också att nedan nämnda tryckfärger finns i andra varianter beroende t.ex. på typ av tryckpress eller vilket material som det ska tryckas på. Tryckfärgen är baserad på mineraloljor och/eller vegetabiliska oljor. I övrigt innehåller tryckfärgen även organiska pigment, bindemedel, torkmedel som kobolt och mangan, antioxidanter, mjukgörare m.m. Arkoffsetfärgen är oxidationstorkande, vilket innebär att den torkar genom reaktion med luftens syre. Tidningsfärger torkar huvudsakligen genom att den sugs upp i papperet. Heatsetfärgen, som innehåller högkokande processoljor, kräver värme för att kunna torka. UV-färg som torkar genom härdning med UV-ljus förekommer framförallt i arkoffset och till blankettryck. 13

15 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 Fuktvatten innehåller ett flertal komponenter bl.a. isopropanol, biocider som hindrar tillväxt av alger och bakterier i systemet, organiska syror eller fosforsyra och dess salter som ph-givare, skyddskolloid som gummi arabicum eller cellulosaderivat, ytaktiva ämnen och korrosionsinhibitor som amider, tioler, sulfider eller cykliska kolväten. I äldre tryckpressar som inte har alkoholfuktverk tillsätts i regel inte isopropanol till fuktvattnet. Vaskmedel används vid rengöring av tryckpressen. Efter att upplagan tryckts färdigt men ibland även under upplagans tryckning behöver gummiduk och offsetplåt rengöras för att få bort ansamlingar av färg och pappersfibrer. Rengöring behöver också göras av färgvalsar, mottryckscylindrar m.m. men detta görs inte lika ofta som gummiduken rengörs. Vaskmedlen utgörs av petroleumbaserade lösningsmedel som olika typer av nafta, men även vegetabiliska vaskmedel baserade på förestrad kokosolja används. Det finns också många vaskmedel av aromatfri nafta och vegetabilisk olja i olika blandningar. Även till glykoletrar och tensider tillsätts en del vaskmedel. Övriga produkter som kan förekomma vid offsettryckning är: Sprutpulver (arkoffset) Plåtrengörare Silikonlösning (heatset rulloffset) Gasol, naturgas till torkar, reningsanläggningar (heatset rulloffset) Antitorkmedel Torkmedel Avsyrningsmedel m.m. Dessutom finns papper, kartong eller annat material som har använts för tryckning. Transporter och energiförbrukning offsettryck Transporter förekommer dels i form av intransport av material som papper, färg, lösningsmedel, fuktvatten, gasol m.m. och dels i form av uttransport av färdig trycksak som ska till kund eller underleverantör för efterbearbetning. Antal intransporter till tryckeriet varierar från 5-10 per dygn till 1-2 per vecka beroende på företagets storlek. Uttransporterna är i regel fler då trycksakerna ska distribueras till olika platser i landet. Intransporterna sker vanligen med långtradare, lastbil eller paketbil och uttransporter i huvudsak med lastbil. För tidningstryckerier sker uttransport av dagstidningarna med personbil. Elenergi används för maskindrift, uppvärmning, kylning men även till reningsanläggningar. Olja, naturgas eller fjärrvärme används också för uppvärmning av lokaler. Flera större tryckerier tar tillvara på överskottsvärme från produktionen som används för t.ex. uppvärmning av varmvatten eller kontorslokaler. Heatsettryckerier, som har någon typ av förbränningsanläggning för rening av torkgaser, använder gasol eller naturgas som stödbränsle. Gasolförbrukningen kan variera från 20 ton per år upp till närmare 800 ton per år beroende på företagets storlek. 14

16 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 BRANSCHTERMER OFFSETTRYCK Exempel på facktermer som används inom tryckformsframställning och offsettryckning listas nedan. CTP är förkortning av Computer To Plate, där exponering sker direkt från datorn till tryckplåten. Plåtscanner är en skanner som läser av den exponerade plåten och data kan sedan användas för att göra en grundinställning av färghållningen i tryckpressen. Masters är en enklare typ av tryckplåt av papper eller plast, som kan användas i mindre och enklare typer av tryckpressar. Det finns silvermasters för digitalöverföring från datorn. Fyrfärgstryck är tryckning med de fyra grundfärgerna gult, cyan, magenta och svart. Dekorfärg är en färdigblandad färg som trycks från egen tryckplåt. PMS-färg (andra färger än de fyra grundfärgerna) används ofta för tryckning av dekorfärg. Processfärger är de fyra grundfärgerna dvs. gult, magenta, cyan och svart som används vid fyrfärgstryck. IPA är förkortning av isopropanol. Fuktvattentillsats är de olika ämnena i fuktvattenkoncentratet, som sedan späds och då benämns som fuktvatten. Fuktvatten är den färdigblandade vätskan som används i offsettryckningen och har till uppgift att upprätthålla plåtens vattenmottagliga egenskaper. Alkoholfuktverk/filmfuktverk är den vanligaste förekommande typen av fuktverk i moderna tryckpressar. Andra typer av fuktverk kan vara hoppvalsfuktverk, borstfuktverk och sprayfuktverk. Intag är olika förberedelsemoment och inställningar som görs innan man får ett godkänt tryckark. Mackel/makulatur är kasserade inställningsark och feltryckta exemplar. Används ofta även för allt papperspill som uppkommer i samband med tryckning. Passning är den inställning som behövs så att alla tryckfärgerna ligger exakt lika i förhållande till varandra. Till hjälp används passmärken på arket. Falsning av papperet sker i falsen, och innebär en vikning av papperet. Utskjutning är att placera sidorna enligt det falsschema som gäller för den aktuella trycksaken så att sidorna bl.a. kommer i rätt ordning vid färdigställande av trycksaken. Negativ plåt används för negativ film. De ytor som belyses härdas och vid framkallning sköljs de icke belysta (icke tryckande) ytorna bort. Positiv plåt används för positiv film och de exponerade (icke tryckande) ytorna sköljs bort vid framkallningen. VOC är förkortning av engelskans volatile organic compounds vilket översatt betyder flyktiga organiska ämnen. 15

17 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 Miljöpåverkan offsettryck UTSLÄPP TILL VATTEN OFFSETTRYCK Tryckformsframställning Utsläpp av processvatten från detta processteg förekommer som sköljvatten vid plåtframkallningen och rengöring. I konventionell plåtframkallning sker utsläpp kontinuerligt under den tid plåten framkallas. Vid framkallning av CTP-plåtar förekommer antingen kontinuerligt flöde under framkallningstiden eller recirkulering av sköljvattnet under en viss bestämd tid eller medan viss mängd plåt framkallas. Sköljvattnet innehåller lösta ämnen från plåtskiktet och en mindre mängd plåtframkallare som följer med plåten över till sköljvattnet. Provtagningar, som utförts på sköljvattnen från olika CTP-plåtar, har visat att kvoten BOD 7 /COD Cr oftast är mindre än 0.5, vilket ger en indikation på att vattnet inte är lätt nedbrytbart. Metallhalterna är låga. I några fall har sköljvattnet uppvisat tendens till nitrifikationshämning. För ett medelstort offsettryckeri uppgår sköljvattenflödet under ett år till ca 200 m 3 vid kontinuerligt flöde och ca 2-3 m 3 vid recirkulation av sköljvattnet. Vid rengöring av plåtframkallningsmaskiner används vanligen endast vatten och ibland diskmedel. Rengöringsvattnet spolas till avlopp. Plåtskiktsrester, som finns på botten av plåtframkallningsmaskin, rengörs med hjälp av trasor. Offsettryckning Vid rengöring av fuktvattensystem (i pressar med alkoholfuktverk) släpps ofta kvarvarande fuktvatten till avlopp. Rengöring av fuktvattensystem sker från en gång i veckan till någon gång per år. Från en arkoffsetpress är utsläppet ca liter per tryckverk och utsläppstillfälle. Fuktvattnet innehåller färgpartiklar, oljerester från tryckfärgen, pappersfibrer, fuktvattenkoncentrat och ibland isopropanol. I fuktvattenkoncentrat, som ska hjälpa till att minska isopropanolhalten i fuktvattnet, är en del tensider svårnedbrytbara. Förbrukat fuktvatten är i de flesta fall nitrifikationshämmande. Färgslam i fuktverk torkas i regel rent med hjälp av trasor. I tryckpressar med sprayfuktverk, främst tidningspressar, sker ett mindre utsläpp av fuktvatten kontinuerligt under tryckning. Utsläppet uppgår till ca 2-50 liter per dag. Fuktstrumpor, som finns i äldre offsetpressar, rengörs med högtryck men mindre mängd lösningsmedel kan också förekomma. Det förorenade vattnet, som innehåller färgrester och eventuellt lösningsmedel, släpps till avlopp. Rengöring sker från en gång i veckan till enstaka tillfällen per år. Vid rengöring av tryckpressen används en svamp/trasa indränkt med vatten för att få bort pappersfibrer från gummiduken. Samma vatten (ofta i en hink), ca 3-5 liter, används normalt under en dag och vid skiftets slut hälls det i regel till avlopp. Tvättvattnet kan innehålla färgrester, lösningsmedel och plåtrengöringsmedel. I tidningstryckpressarna tas ibland vissa pressdelar ut och rengörs med lösningsmedel i tvättbänk eller i sluten rengöringsanläggning. Efter rengöringen kan eftersköljning av vatten förekomma. Lösningsmedlet samlas upp men sköljvattnet släpps till avlopp. 16

18 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 UTSLÄPP TILL LUFT OFFSETTRYCK Tryckformsframställning Det förekommer normalt inga utsläpp till luft från detta processteg. Offsettryckning Utsläpp till luft sker vid användning av isopropanol/etanol under tryckning och vid rengöring med organiska lösningsmedel. Det huvudsakliga VOC-utsläppet kommer från isopropanol/etanol i fuktvattnet, där merparten av förbrukningen avdunstar till luft. Under 2002 användes ca 1000 ton isopropanol till grafisk industri och pappersindustri enligt statistik från SCB, vilket motsvara ca 5 % av den totalt använda mängden isopropanol i Sverige. Huvuddelen används inom grafisk industri (arkoffsettryck, heatset och blankettryck i rulloffset). Den totala förbrukningen av lösningsmedel som används för rengöring uppskattas till ca1400 ton per år. Av dessa lösningsmedel är det dock en mindre mängd som avdunstar till luft. VOC, arkoffset och rulloffset -blankett Vid ark- och blankettryckning, som använder isopropanol i fuktvattnet, avdunstar merparten av isopropanolen till luft, ca % av förbrukad mängd. Beroende på inblandningen av isopropanol i fuktvattnet varierar förbrukningen från 1 kg/ton papper (eller annat tryckmaterial) till mer än 6 kg/ton papper. Variationen av inblandningen beror bl.a. på typ av papper som det normalt trycks på, tryckpress, färg och fuktvattenkoncentrat. Förbrukningen av isopropanol hos landets arkoffsettryckerier uppskattas till ungefär 900 ton per år men siffran är osäker. Tendensen är att vid rengöring av tryckpressen alltmer använda lösningsmedel med lågt ångtryck som vegetabiliska rengöringsmedel, högkokande alifatiska lösningsmedel eller en blandning av dessa. Det kan dock fortfarande förekomma att aromatiska naftor (ca 20 % aromater) används för att få bort t.ex. intorkad färg men då endast vid ett fåtal tillfällen. Vilken typ av lösningsmedel ett arkoffsettryckeri eller blankettryckeri använder beror bl.a. på tryckpress, färg, typ av jobb som trycks och papperstyp. Förbrukning av organiska lösningsmedel till arkoffset/blankettryck uppskattas till 700 ton per år och mellan 1->4 kg/ton papper (eller annat tryckmaterial). Då merparten av använda lösningsmedel är lågflyktiga är det endast mindre del av förbrukningen som avdunstar till luft, 5-20 % beroende på lösningsmedlets ångtryck. Lukt kan vara ett problem om tryckeriet ligger i en bostads- eller kontorsfastighet. Speciellt kan luktproblem uppkomma vid större rengöring av pressarna och företaget ev. har fönster öppna. Mindre mängd ozon bildas från UV-lampor som används vid torkning av UVfärg/lack. VOC, rulloffset - tidningstryck Utsläpp till luft sker vid rengöring med organiska lösningsmedel. Isopropanol/etanol kan förekomma men i mycket ringa omfattning vid något enstaka tidningstryckeri. 17

19 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 Vid rengöring av tryckpressen används i huvudsak lösningsmedel med lågt ångtryck som vegetabiliska rengöringsmedel, högkokande alifatiska lösningsmedel eller en blandning av dessa. Vilken typ av lösningsmedel ett tidningstryckeri använder beror bl.a. på tryckpress, färg, typ av jobb som trycks och papperstyp. Förbrukning av organiska lösningsmedel till tidningsoffset uppskattas till ca 550 ton per år och mellan 0.4->1.6 kg/ton papper (eller annat tryckmaterial). Då merparten av använda lösningsmedel är lågflyktiga är det endast mindre del av förbrukningen som avdunstar till luft, mellan 5-20 % beroende på lösningsmedlets ångtryck. VOC, rulloffset - heatset Utsläpp till luft sker vid användning av isopropanol/etanol under tryckning, vid rengöring med organiska lösningsmedel samt från tryckfärgen vid torkning i varmluftstork. Den totala förbrukningen av isopropanol vid heatsettryckerier uppskattas till ca 150 ton. Beroende på inblandningen av isopropanol i fuktvattnet varierar förbrukningen från 1 kg/ton papper till mer 6 kg/ton papper. Variationen av inblandningen beror bl.a. på typ av papper som det normalt trycks på, tryckpress, färg och fuktvattenkoncentrat. Torkgaserna från torkning av tryckfärgen renas i olika typer av förbränningsanläggningar före utsläpp till luft. Efter rening uppgår kolväteutsläppen till <20 mg C/Nm3. Delar av isopropanolen i fuktvattnet, som följer med pappersbanan in i torken, förbränns också i reningsanläggningen. Det huvudsakliga VOC-utsläppet kommer från isopropanol/etanol i fuktvattnet, där merparten, ca % av förbrukningen, avdunstar till luft. Vid rengöring av tryckpressen används alltmer lösningsmedel med lågt ångtryck som vegetabiliska rengöringsmedel, högkokande alifatiska lösningsmedel eller en blandning av dessa. Vilken typ av lösningsmedel ett heatsettryckeri kan använda beror bl.a. på tryckpress, färg, typ av jobb som trycks och papperstyp. Förbrukning av organiska lösningsmedel (som används för rengöring) till heatsettryckerier har uppskattats till ca 150 ton per år och mellan 0.6->2.4 kg/ton papper (eller annat tryckmaterial). Då merparten av använda lösningsmedel är lågflyktiga är det endast mindre del av förbrukningen som avdunstar till luft, mellan 5-20 %, beroende på lösningsmedlets ångtryck. Luktproblem kan uppkomma vid driftstörningar i reningsanläggning då reningen av torkgaserna inte fungerar ordentligt. Orenade torkgaser har ungefär samma lukt som dieselavgaser. NO X, rulloffset-heatset Vid uppvärmning av heatsetfärgen i varmluftstork för torkning av färgen bildas högkokande krackade och oxiderade kolvätena. Torkgaserna renas i katalytisk eller termisk förbränningsanläggning. Gasol eller naturgas används som stödbränsle i förbränningsanläggningarna. Användning av stödbränsle orsakar utsläpp av små mängder kväveoxider (NO X ). 18

20 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 Utsläpp till och påverkan på mark offsettryck Läckage av olja från tryckpressar förekommer och beroende på om detta samlas upp eller ej innan det når t.ex. betonggolv kan det förorsaka påverkan på mark. Detta kan vara aktuellt att undersöka vid avveckling av ett tryckeri. Mindre läckage av olja från papperskomprimatorn förekommer i princip alltid. Beroende på hur papperskomprimatorn är placerad kan det förorsaka påverkan på mark. Nergrävda tankar med eldningsolja eller annan vätska kan förorsaka läckage till mark om tankarna och tillhörande ledningar inte är helt täta. Buller offsettryck Skärmaskiner och tryckpressar som orsakar stomljud kan vara ett problem när arkoffsettryckerier är belägna i bostads- eller kontorsfastighet. Buller kan också förekomma från ventilations- och klimatanläggningar om fläktar är placerade utomhus, från reningsanläggningar samt från papperskomprimatorer. Papperskomprimatorn kan orsaka ljud med hög frekvens, vilket kan vara störande för omkringboende. Transporter till och från tryckerier sker i huvudsak dagtid och orsakar normalt inga bullerstörningar. AVFALL OFFSETTRYCK Tryckformsframställning Det farliga avfall som uppkommer från plåtframkallningen är: förbrukad plåtframkallare Eventuella rengöringskemikalier för plåtframkallningsmaskin Dessutom uppkommer elektronikavfall som datorer och olika typer av lampor samt i vissa fall recirkulerande sköljvatten från CTP-framkallning. Offsettryckning Det farliga avfall som uppkommer från olika typer av offsettryckning är: förorenat lösningsmedel (ofta blandat med vatten) destillationsrester som innehåller lösningsmedel trasor/dukar med lösningsmedel (se kommentar nedan) spillolja Dessutom uppkommer annat avfall som färgspill, tryckpapper eller annat tryckmaterial, offsetplåt, förbrukat fuktvatten med eller utan isopropanol, trasor med färg som inte innehåller lösningsmedel och gummidukar. Regler om hur avfall ska klassificeras finns i avfallsförordningen (2001:1063). Flera avfallsslag har enligt denna förordning s.k. dubbla ingångar, vilket innebär att det är avfallets innehåll av "farliga ämnen" som är avgörande för klassificeringen. Faroklasser och riskfraser i kemikalielagstiftningen har en direkt koppling till de 19

21 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 farliga egenskaper som anges i bilaga 3 till avfallsförordningen. Avfallet klassas som farligt om det uppvisar en eller flera egenskaper som anges i bilaga 3 i avfallsförordningen. Anvisningar om de riskfraser som behövs för att utläsa haltgränser återfinns i den klassificeringslista som utgivits av Kemikalieinspektionen. Som hjälp vid bedömningen kan man använda sig av "Vägledning - Klassificering av farligt avfall" (RVF 2004:07) som utarbetats av ÅF Energi & Miljö AB på uppdrag av RVF. Färgspill är normalt inte klassat som farligt avfall utifrån riktlinjerna Vägledning - Klassificering av farligt avfall, men beroende på klassningen av ingående mineralolja skulle avfallet teoretiskt kunna klassas som farligt avfall. Trasor med färgspill och lösningsmedel klassas som farligt avfall om de är förorenade av farliga ämnen. Hur avfallet ska klassas är alltså beroende av hur lösningsmedlet är klassat och i vilken koncentration det förekommer. I "Vägledningen - Klassificering av farligt avfall"" anges t.ex. att avfallet ska klassas som farligt avfall pga. hälsoskadlighet H5 om de innehåller ämnen klassificerade som R20, R21, R22 om totalhalten är >25 %. I kombination med ämnen med annan inklassning kan gränsvärdet vara lägre. Det är alltså svårt att avgöra om det ska klassas som farligt avfall eller inte. Om det finns rimliga skäl att anta att avfallet kan ha farliga egenskaper och man inte kan visa på motsatsen på grund av bristande dataunderlag bör man betrakta avfallet som farligt avfall (miljöbalkens hänsynsregler). Förbrukat fuktvatten innehåller låga koncentrationer av färgrester men även isopropanol kan förekomma. Isopropanolhalten är oftast under 10 %. Fuktvatten som innehåller >10 % IPA klassas som brandfarligt. Förbrukat fuktvatten innehåller i regel inte irriterande, hälsoskadliga eller allergiframkallande ämnen i sådan koncentration att det blir klassificerat som farligt avfall. HAVERIER OCH DRIFTSTÖRNINGAR OFFSETTRYCK Haveri och driftstörning kan främst förekomma i förbränningsanläggningar och torkar på heatsettryckerier. Fel som kan uppkomma i förbränningsanläggning är bl.a. förgiftning av katalysmassan, läckage av orenade torkgaser i värmeväxlare, felaktig förbränningstemperatur och fel på brännartratt. Läckage till dagvattenbrunnar, avloppsbrunnar eller mark kan förekomma om kärl med kemikalier eller farligt avfall tappas eller körs på och går sönder. Risk finns för självantändning av framförallt trasor, som är indränkta med färg innehållande linolja. Åtgärder offsettryck VATTEN OFFSETTRYCK Tryckformsframställning För att spara vatten har vissa plåtframkallningsmaskiner till CTP-plåtar recirkulerande sköljvattensystem. Undersökningar som gjorts på både recirkulerat vatten och vatten som släpps ut kontinuerligt ger en indikation om att det inte är lätt nedbrytbart. Vissa plåtsköljvatten har också uppvisat en tendens till nitrifikations- 20

22 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 hämmning. Krav kan ställas på leverantörer av plåtframkallare och plåtar (som ofta är den samma) att redogöra för miljöpåverkan av utgående plåtsköljvatten. En del tryckerier där plåtsköljvattnet recirkuleras skickar vattnet till destruktion. Utvecklingen går mot processfria plåtar vilket medför att varken kemikalier eller sköljvatten behövs i detta processteg. De första plåtarna finns idag på marknaden. Raderbara plåtar håller också på att utvecklas men dessa finns ännu inte på marknaden. Offsettryckning Fuktvatten har i många fall visat sig vara nitrifikationshämmande. Några företag har installerat fat med aktivt kol, som fuktvattnet får passera före utsläpp till avlopp. I de flesta fall har nitrifikationshämningen minskat kraftigt men på några företag har inte denna metod hjälpt. Det är inte klarlagt varför det inte fungerar. Vid rengöring av fuktvattensystem har några företag återanvänt fuktvattnet efter att det filtrerats via filter med liten porstorlek. Denna metod kan inte appliceras på alla tryckerier utan är beroende på typ av press, typ av jobb som trycks samt papperstyp. Tvättvatten, som innehåller lösningsmedel och färgrester, kan renas före utsläpp till avlopp. Detta kan ske med t.ex. polymerfilter, olika patronfilter eller genom ultrafiltrering. Före filtrering kan viss separering av vatten och lösningsmedel/färg ske. Det kan dock vara svårt att åstadkomma då tensidtillsatser gör att vaskmedlet bildat emulsion med vattnet. Tvättvatten, som uppkommer från hinkar vid tryckpressen, kan undvikas om rutinerna ändras. Trasa, som doppas i hink med vatten, kan istället fuktas med vatten från t.ex. sprutflaska. Därigenom uppkommer inget processavloppsvatten. LUFT OFFSETTRYCK Tryckformsframställning Inga utsläpp förekommer. Offsettryckning Isopropanol Det förekommer en kontinuerlig utveckling för att finna ersättningsmedel för isopropanol. En del tryckerier har lyckats ta bort isopropanolen i fuktvattnet efter att förändringar i pressen gjorts, bl.a. utbyte av fuktvalsar. Det finns idag fuktvattenkoncentrat som till viss del kan ersätta isopropanolen eller minska halten i fuktvattnet men de kan istället innehålla svårnedbrytbara tensider. Isopropanolhalten kan då i många fall minskas från 8-12 % ner till ca 3-5 % inblandning. Vattenkvaliteten har också betydelse för inblandningen av isopropanol. Ett avhärdningsfilter eller omvänd osmosanläggning på inkommande vatten gör att mindre mängd isopropanol behöver tillsättas. Tryckpressar med alkoholfuktverk minskar avdunstningen av isopropanol om de är utrustade med kylda recirkulerande system. Nya tryckpressar har dessutom 21

23 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 kylda valsar, vilket ytterligare minskar avdunstningen. Ett sätt att minska avdunstning av isopropanol är kylning av förvaringstankarna för fuktvatten. Viktigt är också att dessa hålls slutna. Det finns idag inte några tryckerier som renar isopropanolutsläppen Kostnaden skulle vara mycket hög pga. stora luftflöden och omfattande ombyggnationer. Åtgärder bör istället vidtas vid källan genom att ersätta isopropanolen med andra alternativ eller genom att på olika sätt minska förbrukningen. Tidningspressar, som har ett fuktvattenkoncentrat utan isopropanol, använder allt oftare sprayfuktverk, där lägre halt av fuktvattenkoncentrat kan användas. Lösningsmedel för rengöring Utsläpp av lösningsmedel från rengöring har minskat kraftigt de senaste 5-10 åren då tryckerierna alltmer använder lågflyktiga lösningsmedel. Idag finns bra alternativ till flyktiga rengöringsmedel, t.ex. lågflyktiga alifatiska kolväten, vegetabiliska estrar eller en blandning av dessa. Utvecklingen går mot alltmer automatiserade rengöringssystem. Fördelen är att lösningsmedel med högre flampunkt eller vegetabiliska oljor används i dessa och att den mängd lösningsmedel som används är förprogrammerad. Vid manuell rengöring kan använd mängd variera mycket mellan olika tryckare och rengöringstillfälle. Nackdelen med t.ex. automatisk gummidukstvätt är att rengöring av gummiduken utförs oftare, vilket medför ökad lösningsmedelsförbrukning. Tidningsoffset En ny teknik, som utvecklats under de senaste 2-3 åren, är dammsugning av pappersbanan. Ett par tidningstryckerier i Sverige var först i världen med att installera denna teknik. Tekniken går ut på att ta bort fibrer från pappersbanan. Detta sker efter rullställ men innan pappersbanan går in i tryckpressen. I och med att det inte finns några pappersfibrer på gummiduken fastnar inte heller kvarvarande färg på denna utan all färg överförs till papperet. Tekniken medför att lösningsmedel inte behöver användas till rengöring av gummiduken utan endast till övrig rengöring av tryckpressen. Heatset rulloffset Orenade torkgaser från torkning av heatsetfärgen ger upphov till mutagen effekt och som kraftigt reduceras vid rening genom förbränning enligt Naturvårdsverkets rapport SNV pm I princip alla heatsettryckerier har idag någon form av förbränningsanläggning för rening av torkgaserna. Tidigare var det vanligast med katalytisk rening men idag är nya tryckpressar i regel utrustade med termisk reningsanläggning som är integrerad med torken. I äldre förbränningsanläggningar finns möjlighet till by-pass vid fel i anläggningen som t.ex. för hög temperatur. De nya integrerade anläggningarna är så konstruerade att tryckpressen inte kan starta om det förekommer något fel i tork eller reningsanläggning. Det finns ett inbyggt kontrollsystem som automatiskt kontrollerar ett antal olika parametrar före start av tork eller renare. 22

24 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 Förbränningsanläggningarna klarar att rena torkgaserna till 20 mg C/nm 3 exkl. metan. Anläggningarna kontrolleras genom mätning under en viss tid en gång per år. Under resterande delen av året kontrolleras anläggningarna genom registrering av förbränningstemperaturen på skrivare eller i dator. En del tryckerier registrerar även när tryckning sker i tryckpress och därigenom kan det kontrolleras om tryckning skett utan att rätt förbränningstemperatur uppnåtts. AVFALL OFFSETTRYCK Tryckformsframställning Det pågår en ständig förbättring av CTP-anläggningarna och det medför även en minskning av förbrukad mängd plåtframkallare. Inom en 5-årsperiod har troligen processfri CTP-plåt, som inte kräver någon framkallning med kemikalier eller vatten, slagit sig in på marknaden. Det medför att mängden farligt avfall sannolikt kommer att minska kraftigt. Offsettryckning Destillation av använt lösningsmedel förekommer, vilket minskar avfallet eftersom lösningsmedlet kan återanvändas. BULLER OFFSETTRYCK Papperskomprimatorn kan byggas in till vissa delar för att få bort störande ljud. Det måste dock finnas möjlighet för en lastbil att kunna byta container. Energi offsettryck Merparten av alla arktryckerier är företag med mindre än 10 anställda och som i huvudsak hyr lokalerna. Det medför att de har små möjligheter att påverka energiförbrukningen när det gäller vatten och värme. Lite större tryckerier, som antingen äger fastigheten eller hyr lokaler i nyare fastigheter, tar tillvara på överskottsvärme från produktionen. Överskottsvärmen utnyttjas för uppvärmning av t.ex. kontorslokaler eller varmvatten men det förekommer även att det säljs till fjärrvärmenät. LOKALISERING OFFSETTRYCK I Bättre plats för arbete, Naturvårdsverkets allmänna råd 1995:5 anges riktvärden för skyddsavstånd till bostadsbebyggelse vid lokalisering av olika verksamheter. För grafisk industri anges 200 meter för större offsettryckerier (t.ex. dagstidningstryckerier) och 400 meter för heatset-tryckerier. Det relativt långa avståndet för heatsettryckerier beror på de luktstörningar som kan uppkomma om tryckning förekommer utan rening under kortare perioder samt troligen även på att användning och transport av gasol som förekommer. För mindre arkoffsettryckerier finns ingen rekommendation gällande avstånd till bostadsbebyggelse. Nyetablering i bostadshus är dock inte lämplig. 23

25 BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 HAVERIER OCH DRIFTSTÖRNINGAR OFFSETTRYCK Nya heatset rulloffsetpressar med integrerad rening är programmerade så att de inte kan starta utan att tork- och reningsanläggning fungerar. Leverantören av tryckpress och integrerad tork kan koppla upp sig till tryckpressens kontrollsystem och i många fall åtgärda fel som uppkommer. Detta säkerställer att tryckning inte kan förekomma vid driftstörning eller vid haveri på reningsanläggningen. Även på äldre anläggningar går det att lägga in i systemet att tryckpressen inte kan starta om inte rätt förbränningstemperatur är uppnådd. Däremot måste fortfarande by-passen kunna utnyttjas under kortare tid vid t.ex. överhettning i reningsanläggningen. Om lastning och lossning av kemikalier och avfall sker i närhet av avlopps- eller dagvattenbrunn kan saneringsmedel och/eller brunnstätning förhindra större utsläpp om det finns nära till hands. INTERNATIONELLA BESTÄMMELSER OFFSETTRYCK Rulloffsettryckerier som använder heatsetfärg omfattas av Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2001:11) om begränsning av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar. I bilaga 2A till föreskrifterna finns tröskelvärden och gränsvärden för utsläppskontroll. För tryckerier med en lösningsmedelsförbrukning (inkl. det som finns i färgen) på ton per år får utsläppet inte överstiga 100 mg C/Nm 3. Med en lösningsmedelsförbrukning som överstiger 25 ton per år (inkl. det som finns i färgen) får utsläppet inte överstiga 20 mg C/Nm 3. De diffusa utsläppen får högst uppgå till 30 % av tillförd mängd lösningsmedel. Screentryck Verksamhetsbeskrivning screentryck PROCESS SCREENTRYCK Screentryckerier är i huvudsak små tryckerier med mindre än 5 anställda. I Sverige finns omkring screenföretag. Många av screentryckerier trycker bara på textil. Tryckformen i screenprocessen består av en väv/duk uppspänd på en ram. Färgen pressas igenom de öppna ytorna med hjälp av en rakel. Nästan vilket material som helst kan tryckas med screen. Tryckmetoden är relativt långsam. Det är den enda tryckmetod där tryckning kan ske med tjocka lager färg. Figur 7 visar överskådligt hur screentryck går till och figur 8 visar processflödet och var utsläpp och avfall uppstår i processen. 24