Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer



Relevanta dokument
Objektorienterad programmering

Imperativ programmering

Välkomna till NADA. Paradigm i datalogin. Vad är ett paradigm

Program & programmering

Kapitel 2. Evolutionen av de viktigaste programmeringsspråken ISBN

Introduktion till Datalogi DD1339. Föreläsning 1 8 sept 2014

TDP002 Imperativ programmering

Objektorienterade programmeringsspråk. Objektorienterade språk. Den objekt-orienterade modellen. Jämför med icke-oo

Exempel på typer av datorspråk EXCEL

Sista delen av kursen

Programspråkslingvistik. Sista delen av kursen. Ett programspråk

Sista delen av kursen

Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316. Mikael Djurfeldt

Kompilatorteknik. Görel Hedin Datavetenskap Lunds Tekniska Högskola. Temaföreläsning, Datorer i system, 2014

Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??

Imperativ programmering. Föreläsning 3

Imperativ programmering. Föreläsning 2

Deklarationer/definitioner/specifikationer

TDP002 - Imperativ programmering

TDDC30. Kursledning Kursledare: Jonas Lindgren. Labassistent: Jonas Lindgren Labassistent: Niklas Holma Labassistent: Erik Nilsson

Objektorienterad programmering, allmänt

Viktiga egenskaper hos ett program (Meyer): Objektorienterad programmering, allmänt. Vilka egenskaper vill vi att våra program ska ha?

Repetition C-programmering

Introduktion till programmering. Programspråk och paradigmer

TDDC30. Objektorienterad programmering i Java, datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 1 Jonas Lindgren, Institutionen för Datavetenskap, LiU

TDP002 - Imperativ programmering

Syfte : Lära sig objektorienterad programmering Syfte : Lära sig programmering i ett OO-språk vilket?

Omgivningar. Omgivningar är viktiga eftersom de avgör vilka namn som är synliga och därmed dessas innebörd och de värden som är förknippade med dem.

TDDD78, TDDE30, 729A Introduktion till Java -- för Pythonprogrammerare

Typkonvertering. Java versus C

Föreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk

Introduktion C-programmering

Imperativ programmering. Föreläsning 4

Pascal. reserverade ord fördefinierade funktioner och procedurer egendefinierade funktioner, procedurer och objekt

Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316. Programmering. Programspråk

Föreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

Funktionell programmering

Läsöversikt. Föreläsningar 2-6. Genomförande av laborationer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Imperativ programmering. Imperativ programmering konstruktioner i Lisp. Datastrukturer (kap ) arraystruktur poststruktur

Programmeringsteknisk översiktskurs för yrkeshögskoleprogram

Pascal... Pascal. Pascal... Pascal...

En kort text om programmering i C.

ITK:P1 Föreläsning 1. Programmering. Programmeringsspråket Java. Stark typning Explicit typning Strukturerat Hög säkerhet

Universitetet i Linköping Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson

Skolverket Workshop i kursen TIATIL00S Tillämpad Programmering

TDDD78, TDDE30, 729A Introduktion till Java -- för Pythonprogrammerare

Innehålls förteckning

Föreläsning 5 Mer om funktioner, villkor

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Checklista. Föreläsning 1-2 Innehåll. Programmering.

Administrivia Programmering Grunderna i C Kortspel. Programmering. Sommarkurs Verónica Gaspes.

Exempel på typer av datorspråk EXCEL

PROGRAMMERINGSMETODIK

Typsystem. DA2001 (Föreläsning 23) Datalogi 1 Hösten / 19

Föreläsning 10 Datalogi 1 DA2001. Utskrift på skärmen. Syntax. print( Hej ) Hur är det? Hej. print( Hej,end= ) print( Hur är det? ) HejHur är det?

Programmering, grundkurs

Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring

DD1361 Programmeringsparadigm. Carina Edlund

DD1361 Programmeringsparadigm Föreläsning 1: Intro

TDDE44 Programmering, grundkurs

729G75: Programmering och algoritmiskt tänkande. Tema 1, föreläsning 1 Jody Foo

Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316

OBS! All teori i detta och följande dokument kompletteras med genomgångar på lektionerna. Så det är viktigt att närvara och göra egna anteckningar.

729G75: Programmering och algoritmiskt tänkande. Tema 1. Föreläsning 1 Jody Foo

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

SKOLFS. beslutade den XXX 2017.

Abstraktion. procedurabstraktion. DA2001 (Föreläsning 26) Datalogi 1 Hösten / 27

OMTENTAMEN I PROGRAMSPRÅK -- DVG C kl. 08:15-13: 15

6. Ge korta beskrivningar av följande begrepp a) texteditor b) kompilator c) länkare d) interpretator e) korskompilator f) formatterare ( pretty-print

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg

Kompilering och exekvering. Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332. En kompilerbar och körbar java-kod. Kompilering och exekvering

Typsystem. Typsystem... Typsystem... Typsystem... 2 *

Programmering A. Johan Eliasson

Översikt över Visual Basic

Programmeringsteknik II

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock

Dagens föreläsning Programmering i Lisp Fö 5

Abstraktion. Abstraktion... Abstraktion... Abstraktion...

Språket Python - Del 1 Grundkurs i programmering med Python

Föreläsning 3: Booleans, if, switch

Programmering. Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik. Niklas Broberg

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p

SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.

729G06 Föreläsning 1 Objektorienterad programmering

Programmeringsteknik med C och Matlab

TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs

TENTAMEN I PROGRAMSPRÅK -- DVG C kl. 08:15-13:15

Några inbyggda funktioner (med resultat!) Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 4: Villkor och rekursion. Modulus-operatorn.

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C#

Dagens föreläsning Programmering i Lisp. - Bindning av variabler (avs 14.6) fria variabler statisk/lexikalisk och dynamisk bindning

Universitetet i Linköping Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson

Grundkurs i programmering - intro

Bättre COBOL. monitors. Peter Sterwe. training people

Programmeringsparadigm - en jämförelse

DD1361 Programmeringsparadigm Föreläsning 1: Intro

Variabler, värden och typer

Universitetet i Linköping Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson 2

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Om att lära sig programmera. Föreläsning 1-2 Innehåll.

Transkript:

Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer Grunderna i programmering (Java) Jan Lönnberg Institutionen för datateknik -universitetets tekniska högskola 1.12.2010

Programspråkens historia Överblick Det har utvecklats tusentals programspråk. Bara några tiotal har eller har haft någon större betydelse. Språkens historia kan indelas i olika generationer kopplade till hur språket är strukturerat och används. Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 2/39

Programspråkens historia Generationer 1. Maskinkod 2. Assemblerkod 3. Generella språk som låter programmeraren uttrycka begrepp på sitt sätt istället för datorns 4. Specialspråk för specifika ändamål 5. Villkors- och logikprogrammering Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 3/39

Programspråkens historia Första generationen 1937 1952 Maskinkod Numeriska koder för instruktioner Absoluta adresser i instruktioner och data Svårt att lägga till och ta bort instruktioner NOP Programmering oftast från noll Betoning på hur man uttrycker sitt program i programspråket ( coding ) Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 4/39

Programspråkens historia Andra generationen 1949 1956 Symboliska representationer av maskinkod: assemblatorer Automatisk kodgeneration betraktades ännu som slöseri med resurser. Lättare att ändra på program och återanvända befintliga rutiner Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 5/39

Andra generationen Short code Mauchly & Schmitt 1949 1950 på BINAC och UNIVAC I. Aritmetiska uttryck, förgrening och subrutinsanrop kodade i två teckens koder. x 0 = y 0 blev 00 X0 03 20 06 Y0 Tolkad; ungefär 50 gånger långsammare än maskinkod Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 6/39

Andra generationen A-0 Grace Hopper 1951 1952 på UNIVAC I Första kompilatorn Byggde på att kombinera anrop till färdiga subrutiner En tre teckens kod angav operationer, sedan argument och resultat Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 7/39

Andra generationen A-0 y = e x n sin cx Operation Argument Resultat Förklarning apn 1,10 4 u = x n x-e 4 5 U = e u amc 6,1 7 v = cx ts0 7 8 V = sin v am0 5,8 9 y = UV Källa: Grace Murray Hopper: The Education of a Computer, Proceedings of the 1952 ACM national meeting Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 8/39

Programspråkens historia Tredje generationen Låta programmeraren förklara sina begrepp för datorn Språk oberoende av maskinen 1957 Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 9/39

FORTRAN IBM Mathematical FORmula TRANslating System Utvecklad 1954 1957 av John Backus et al. Gjord för att lätt producera effektiv kod för beräkningar Variabler, uttryck, satser, kommentarer Aritmetisk (tre-vägs) IF, DO-slingor Fixerad källkodslayout Subrutiner (utan rekursion) Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 10/39

FORTRAN II Subrutiner och funktioner med parametrar och returvärden FORTRAN IV Boolesk datatyp och operationer (logisk IF) FORTRAN 77 Ordentliga textsträngar IF i blockform med ELSE Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 11/39

Fortran 90 Rekursion Operationer på tabeller (och delar därav) på en gång Fri källkodslayout Fortran 2003 Objekt-orientering Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 12/39

Fortran 90 exempel PROGRAM Temperatures IMPLICIT NONE REAL, DIMENSION (1:5,1:5) :: Fahrenheit, Celsius INTEGER :: Long, Lat DO Lat=1,5 PRINT *, ' For Latitude= ',Lat DO Long=1,5 PRINT *, ' For Longitude', Long READ *,Fahrenheit( Long, Lat) END DO END DO Celsius = 5.0/9.0 * (Fahrenheit - 32.0) PRINT *, Celsius PRINT *, Fahrenheit END PROGRAM Temperatures Källa: Ian David Chivers, Jane Sleighthome: Introducing Fortran 95, Springer 2000 Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 13/39

ALGOL ALGOrithm Language Preliminär version, ALGOL 58, från Association for Computing Machinery och Gesellschaft für Angewandte Mathematik und Mechanik Första färdiga versionen från samma organisationer: ALGOL 60 Reviderad i ALGOL 68 Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 14/39

ALGOL 60 if/then/else Blockstruktur och nästlade strukturer Rekursion Anrop med värde eller namn Explicit typdeklaration Åtkomstregler för lokala variabler Dynamisk minnesallokation Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 15/39

ALGOL 60 I/O inte definierat i språket beroende av systemet ALGOL var populärt i akademiska sammanhang ett tag, men har hunnit falla helt ur bruk. Många modern programspråk är kraftigt influerade av ALGOL. Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 16/39

ALGOL 60 exempel begin integer N; Read Int(N); begin real array Data[1:N]; real sum, avg; integer i; sum:=0; for i:=1 step 1 until N do begin real val; Read Real(val); Data[i]:=if val<0 then -val else val end; for i:=1 step 1 until N do sum:=sum + Data[i]; avg:=sum/n; Print Real(avg) end end Källa: Neil Ziring: Dictionary of Programming Languages Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 17/39

COBOL COmmon Business Oriented Language, Grace Hopper, 1959 Utvecklad för financiellt och administrativt bruk Fortfarande mycket utbrett i företags datorsystem Datan och manipulerandet därav beskrivs skilt Datastrukturer Filmanipulation Liknar en byråkrats uppfattning om engelska Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 18/39

COBOL exempel IDENTIFICATION DIVISION. PROGRAM-ID. SeqReadNo88. AUTHOR. Michael Coughlan. * An example showing how to read a sequential le without * using condition names. * See SeqRead.CBL for the denitive example. ENVIRONMENT DIVISION. INPUT-OUTPUT SECTION. FILE-CONTROL. SELECT StudentFile ASSIGN TO "STUDENTS.DAT" ORGANIZATION IS LINE SEQUENTIAL. Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 19/39

COBOL exempel DATA DIVISION. FILE SECTION. FD StudentFile. 01 StudentDetails. 02 StudentId PIC 9(7). 02 StudentName. 03 Surname PIC X(8). 03 Initials PIC XX. 02 DateOfBirth. 03 YOBirth PIC 9(4). 03 MOBirth PIC 9(2). 03 DOBirth PIC 9(2). 02 CourseCode PIC X(4). 02 Gender PIC X. Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 20/39

COBOL exempel PROCEDURE DIVISION. Begin. OPEN INPUT StudentFile READ StudentFile AT END MOVE HIGH-VALUES TO StudentDetails END-READ PERFORM UNTIL StudentDetails = HIGH-VALUES DISPLAY StudentId SPACE StudentName SPACE CourseCode SPACE YOBirth READ StudentFile AT END MOVE HIGH-VALUES TO StudentDetails END-READ END-PERFORM CLOSE StudentFile STOP RUN. Källa: http://www.csis.ul.ie/cobol/examples/seqread/seqreadno88.htm Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 21/39

BASIC Beginner s All-purpose Symbolic Instruction Code Kemeny & Kurtz, 1964 Tolkad Implicit deklaration av variabler Populär på 60- och 70-talet i undervisning Utbredd på hemdatorer på 80- och början av 90-talet Splittrad i massvis med dialekter Gav på 90-talet upphov till Microsoft s Visual Basic Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 22/39

Microsoft QBASIC exempel DECLARE FUNCTION Factorial# (x&) PRINT Factorial#(10) END FUNCTION Factorial# (x&) s# = 1 FOR a& = 1 TO x& s# = s# * a& NEXT Factorial# = s# END FUNCTION Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 23/39

PL/I Programming Language 1, IBM, 1964 Generellt programspråk: skulle ersätta ALGOL, FORTRAN och COBOL Trådar Undantagshantering Pekare Massvis med datatyper Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 24/39

Ada USAs försvarsdepartments försök på slutet av 1970-talet att göra kod lättare att upprätthålla Betonar tydlighet och anpassningsbarhet Försöker också ersätta alla andra programspråk Innehåller en massa mekanismer för att göra det lättare att bekräfta kodens korrekthet Populär bland militära och flygtrafiksdatorsystem Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 25/39

C Thompson & Ritchie vid Bell Labs, 1972 Utvecklad för Unix Särskilt väl lämpad för lågnivåsprogrammering Operativsystemskärnor Inbyggda system Mycket effektiv Kompakt men kryptisk Utgår från att programmeraren vet vad han gör (pekare, svagt typsystem) Mycket vanligt särskilt i Unix-världen Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 26/39

C exempel #include <stdio.h> /* count lines of standard input */ int main(int argc, char *argv[]) { char lbuf[256]; int lcnt; for(lcnt = 0; fgets(lbuf,sizeof(lbuf) - 1, stdin); lcnt++); printf("%d lines\n", lcnt); exit(0); } Källa: Neil Ziring: Dictionary of Programming Languages Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 27/39

C++ Bjarne Stroustrup, 1985 C med objektorientering Multipelt arv Undantagshantering Generiska typer Överlagring av operatorer Mycket utbrett Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 28/39

Java Sun Microsystems, 1995 Förenklad och uppstädad C++ Saknar krångliga delar av C och C++: Multipelt arv Överlagring av operatorer Pekare Svagt typsystem Automatisk skräpsamling Microsofts C# är mycket liknande, men lämnar bort mindre. Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 29/39

Python Guido van Rossum, 1991 Försöker vara ett generellt språk som inte är bunden till en viss paradigm Betonar läslighet: Indentering för block istället för klamrar Ord hellre än specialtecken Allt är objekt Avbildningar viktig del av språket Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 30/39

Programspråkens historia Fjärde generationen Lätt obestämd kategori, men typiskt programspråk som är designade för en viss tillämpning, t.ex.: Språk inom tillämpningsprogram, t.ex. Visual Basic for Applications Databasspråk, som SQL Rapportgeneratorer Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 31/39

Programmeringsparadigmer Vad är en paradigm? Ett sätt att närma sig programmerandet Vad ett program består av och gör Viktiga paradigmer Procedurell programmering Objektorienterad programmering Funktionell programmering Logikprogrammering Parallellprogrammering Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 32/39

Programmeringsparadigmer Procedurell programmering Program består av operationer som utförs efter varann. Programmet bygger på en algoritm. Program består av delar som funktioner/procedurer, moduler... Exempel: FORTRAN, COBOL, ALGOL, Pascal, Ada, C, BASIC... Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 33/39

Programmeringsparadigmer Objektorienterad programmering Programmet ses som objekt som har tillstånd och kommunicerar med varann. Betonar abstraktion och uppbyggande av en modell som innehåller de centrala begreppen och operationerna Introducerat i programspråk i Simula 67 (Dahl & Nygaard) Vidareutvecklat i Smalltalk (Xerox PARC, 1972) Exempel: C++, Java, C#, Python Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 34/39

Programmeringsparadigmer Funktionell programmering Program består av funktioner som anropar andra funktioner I dess rena form finns inte tilldelningssatser och exekveringsordning alls. Rekursion centralt Datastrukturer bygger ofta på listor Exempel: Lisp (McCarthy, 1958), Scheme (Sussman & Steele, 1975), ML (Milner & Tofte, 1973) Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 35/39

Programmeringsparadigmer Lisp exempel (defun fact1 (num) (cond ((not (integerp num)) nil) ((<= num 1) 1) (t (* num (fact1 (- num 1))))) ) Källa: Neil Ziring: Dictionary of Programming Languages Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 36/39

Programmeringsparadigmer Logikprogrammering Programmet strukturerat som mål och regler som används för att uppnå målet Datorn ges en fråga, och den använder data och deduktionsregler för att hitta ett svar. Exempel: Prolog Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 37/39

Programmeringsparadigmer Prolog exempel male(isaac). male(lot). female(milcah). female(yiscah). father(abraham,isaac). father(haran,lot). father(haran,milcah). father(haran,yiscah). son(x,y) :- father(y,x), male(x). daughter(x,y) :- father(y,x), female(x). son(x,haran)? Källa: Leon Sterling, Ehud Shapiro: The Art of Prolog, MIT Press 1994 Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 38/39

Slut Nästa föreläsning Fortsättning och tentråd 8.12.2010 16:15 18:00 i T1 Kom ihåg Deadline för tionde ronden är tisdag 7.12 kl. 12! Föreläsning 23 Programmeringens historia och paradigmer 39/39