Välkommen till SKATTEDAGARNA 2011/2012! 9.00-9.30 Morgonkaffe Budgeten med allmänna skattenyheter, ny skatteförfarandelag, lundinreglerna fåmansföretagen och dess ägare, karensbolag m.m. 12.00-13.00 Lunch Bolagsförpackning, momsnyheter och problem, nya regler för pensionsavsättningar, avyttring och förvärv av etableringsrätter, rättslaget på vissa aktuella skatteområden m.m. 16.00 Avslutning Skattehuset i Göteborg AB är ett informations- och rådgivningsföretag inom skatteområdet, som funnits sedan 1995. Med lång erfarenhet och bred kompetens erbjuder vi dig skattedagar, övriga kursdagar, utlandskonferenser, skatteinformation och konsultationer. Vår information uppdaterar dig med alla nyheter och förändringar inom skatteområdet. I vårt kursutbud finner du både endagskurser och veckolånga kurser, i Sverige och utomlands. Behöver du hjälp med att lösa skatteproblem kan du anlita någon av våra skattekonsulter. Välkommen till Skattehuset! Orter och datum: 2011: Malmö 5.12 Jönköping 6.12 Linköping 7.12 Stockholm 8.12 Göteborg 9.12 Stockholm 12.12 Örebro 13.12 Karlstad 14.12 Falun 15.12 Stockholm 16.12 2012: Luleå 10.1 Umeå 11.1 Sundsvall 12.1 Stockholm 13.1 Göteborg 16.1 Stockholm 17.1 Gävle 18.1 Stockholm 19.1 Visby 20.1 Lidköping 23.1 Växjö 24.1 Kristianstad 25.1 Halmstad 26.1 Stockholm 27.1 Västerås 1.2 Stockholm 2.2 Göteborg 3.2 Helsingborg 6.2 Stockholm 15.2 Följande personer träffar du på skattedagarna 2011/2012. Ola Aronsson, Emilia Talje, Jan-Åke Jernhem, Jan Johansson, Jan-Olof Johansson och Klara Medberg.
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Budgeten 2012 m.m.... 7 Regeringens höstbudget... 7 Ny skatteförfarandelag... 16 Tjänst... 27 Grundavdrag... 27 Det extra grundavdraget för pensionärer... 27 Deklarationspliktsgräns inkomsttaxeringen 2012... 27 Brytpunkter och skiktgränser... 28 Reseavdragen... 28 Arbetsgivaravgifter... 28 Alkolås blir skattefritt tillbehör... 29 Årsavgift till Advokatsamfundet... 30 Skatterättsnämnden om ettårsregeln... 32 Förmånsbeskattning av K-försäkring... 33 Förmåner taxeringen 2012... 34 HFD om båtförmån... 37 Ingen förmån av kappseglingsbåt... 39 Tillfälligt arbete och dubbel bosättning... 40 Ersättning för falska fakturor blev lön... 42 Jourresa är inte en tjänsteresa... 43 Kapital och Fastighet... 47 Uthyrning av privatbostad... 47 Stämpelskatt vid fastighetsförvärv... 48 Husavdrag... 48 Kommunal fastighetsavgift... 49 Ränteintäkter i bostadsrättsföringar... 49 Fastighetstaxeringen ska ses över... 50 Nedsatt köpeskilling och stämpelskatt... 52 Beskattning av bl.a. intrångsersättning... 53 Eget boende eller korttidsuthyrning?... 57
2 Byggnadsrörelse och ärvda fastigheter... 58 Näringsverksamhet och bolagsbeskattning... 61 Näringsbetingade andelar i handelsbolag... 61 Egenavgifter... 61 Räntefördelning... 62 HFD och räntefördelningsberäkning... 63 20-års jubileum gav inget avdrag... 64 Koncernbidrag i ändrat bokslut... 66 Avdragstidpunkt för koncernbidrag... 68 Ingen moms på koncernbidrag... 69 Glöm inte Lundinregeln!... 71 Proposition om slopade Lundinregler... 73 Återföring negativ goodwill... 74 Ytterligare två domar om goodwill... 76 Skatteverket vill skapa lag om lån... 79 Beskattad för ett eller sju förbjudna lån?... 80 Skattepliktiga näringsbetingade aktier?... 82 Översyn av företagsbeskattningen... 83 Immateriell rättighet var verksamhetsgren... 85 Anskaffningsutgift på utskiftad tillgång... 87 När är ett kommanditbolag upplöst?... 88 Förhandsbesked om underprisöverlåtelse... 90 Skatteverket om utbildningskostnader... 91 Vägrat avdrag för mäklarutbildning... 93 Värdepappershandel i enskild firma... 95 HFD om pågående arbeten... 96 Skattefri inkomst vid specialbyggnad... 98 Betalningsansvar för kommanditdelägare... 99 Skattemässig hantering av fiskerättighet... 101 Tillgång i näringsverksamhet?... 103 Kvitta bort spärrat underskott... 105 HFD om utrangeringsavdrag... 106 Moms och övriga nyheter... 109 Nyheter på momsområdet... 109
3 Import av varor... 109 Tekniska mervärdesskattefrågor... 109 Förlängd ansökningstid vid återbetalning av moms... 110 Factoringtjänst och momsplikt... 110 Skatteverket om tjänsteomsättningsland... 112 Moms vid lagerbolagsförsäljning... 115 SKV om momsavdrag vid DB-försäljning... 116 Skattetillägg och frivillig skattskyldighet... 120 Inget skattetillägg vid felaktigt avdrag... 121 Momsavdrag på återställningskostnad... 123 12 procent moms på gatuköksmat... 124 Byggnation i egen regi eller entreprenad... 127 Momsbefriad förmedling av fastighet... 130 Provision vid förmedling av försäkring... 131 Tilläggsförsäkring vid biluthyrning... 133 Moms på appar till smartphones... 134 Tryckeritjänst och återbetalning av moms... 136 Solpaneler och omvänd skattskyldighet... 138 Verksamhetsöverlåtelse vid bilköp?... 140 Övriga nyheter... 143 Frivillig revision för små privata aktiebolag... 143 Koncernredovisning... 143 Enklare redovisning... 143 Nytt skatteavtal med Schweiz... 144 Tre domar om kassaregisterundantag... 148 Ej undantag från kassaregister... 149 Utredning om nystartszoner... 151 Avdragsrätt för pensionsavsättningar... 152 SKV om avdrag för pensionsförsäkringar... 156 Verksamhetskravet i t.ex. ideell förening... 157 Avräkning av utländsk skatt... 158 Betalningsansvar för SINK-skatt... 160 Skattetillägg vid återkallad omprövning... 162 Enklare fusion och delning av aktiebolag... 164 Gåvor av aktier inom familjen blev byte... 166
4 Fåmansföretag... 169 Sammanfattning av fåabreglerna... 169 Fåmansföretag eller inte?... 170 Kvalificerade andelar... 171 Kvalificerad andel och flytt av vinstmedel... 172 Särskilt kvalificerade andelar... 174 Verksam i betydande omfattning... 175 Förvaltningsarbete i Fåab... 176 Normalt förvaltningsarbete i FÅAB... 176 Verksam i betydande omfattning... 178 HFD om bortgiven utdelning m.m.... 179 Utdelningsrätt och aktieägartillskott... 182 Fortsatt anställning i sålt FÅAB... 183 Planera redan nu för fåmansföretagen... 185 Samma eller likartad verksamhet... 187 Jämförbara verksamheter inte samma eller likartad... 192 Kammarrätten gör en bokstavstolkning av samma eller likartad... 193 Generationsskiftesproblematik med samma eller likartad... 196 Ytterligare domar om likartad verksamhet... 198 Utomståenderegeln... 200 Särskilda skäl mot utomståenderegeln?... 202 Utdelnings- och kapitalvinstreglerna... 204 När uppkommer en andel i ett AB?... 204 Gränsbeloppet... 206 Lönesummeregeln... 207 Schablonregeln eller lönesummeregeln?... 209 Planera omstruktureringar!... 210 Dubbel koncerntillhörighet... 210 Löneutrymme fördelas på alla aktier... 211 Skillnader i löneunderlag... 212 Kommanditbolag och löneunderlag... 215 Kapitalvinstbeskattning... 217 Kapitalförluster... 218 Överlåta utdelningsrätten på kvalificerade andelar... 219 Inledning... 219
5 Aktiebolagslagen... 220 Utbetalning till fel mottagare... 221 Aktiebolagsrättsliga slutsatser... 223 Inkomstskattelagen... 223 Skatterättslig rättspraxis... 224 Skatterättsliga slutsatser... 230 Den praktiska hanteringen... 230 Bolagsförpackningar... 233 Förpacka en tillgång... 233 Näringsbetingade andelar... 233 Bolagsförpackningens nackdelar... 234 Uttagsbeskattning... 235 Underprisreglerna... 236 Villkor för undantag från uttagsbeskattning... 239 Överlåtare och förvärvare... 240 Skattskyldighet för förvärvaren... 241 Koncernbidragsrätt saknas... 242 Underskott hos förvärvaren... 242 Villkor avseende kvalificerade andelar m.m.... 243 Uttagsbeskattning från lager till näring... 244 Bostäder för delägare i fåmansföretag... 246 Vissa kapitalförluster... 249 Begränsad avdragsrätt för kapitalförluster på fastigheter... 253 Uppkomna problem... 256 Fastighet paketerad i ekonomisk förening... 256 Handel med bolagsförpackade fastigheter... 258 Handel med näringsbetingade andelar... 260 Aktier i DB näringsbetingat innehav?... 261 Index... 263 Innehållsförteckning Bilder... 267
6
7 Budgeten 2012 m.m. Regeringens höstbudget Flera skatteförslag i budgeten Regeringen har tidigare aviserat att de avser att komma med flera förslag på skatteområdet i höstens budget. Även om man senare dragit tillbaka en del av dessa förslag, med hänvisning till den ekonomiska osäkerhet som råder idag, innehåller höstens budget, prop. 2011/12:1, ändå ett stort antal förändringsförslag på skatteområdet. Vi redovisar dessa nedan. I Förmånsvärde på miljöbilar Nuvarande regler om nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar består av två delar. Den första delen består av en permanent nedsättning som innebär att förmånsvärdet för en bil som helt eller delvis är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja sätts ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för en jämförbar bensin- eller dieseldriven bil. Den andra delen består av tidsbegränsade regler som innebär att för bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet eller med annan gas än gasol görs nedsättning till ett värde som motsvarar 60 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara konventionella bil (dock maximalt med 16 000 kronor per år) och för bilar som är utrustade med teknik för drift med alkohol görs motsvarande nedsättning till 80 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara konventionella bil (dock maximalt med 8 000 kronor per år). Den tidsbegränsade nedsättningen gäller till och med beskattningsåret 2011. Förlängd tidsbegränsad nedsättning Mot bakgrund av den tidsbegränsade nedsättningens syfte, att stimulera introduktionen av mer miljövänliga bilar föreslås att den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar förlängs med två år för bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla eller med annan gas än gasol. Nedsättningen gäller därmed till och med det beskattningsår som slutar den 31 december 2013. II Särskilda expertbeskattningen Reglerna om beskattning av experter, forskare eller andra utländska nyckelpersoner infördes den 1 januari 2001. Som skäl för reglerna anfördes bland annat att det fanns
8 ett behov av en lagstiftning som särskilt beaktar de problem som uppkommer vid tillfälliga anställningar av utländsk personal och våra grannländer hade infört sådan lagstiftning. Syftet med reglerna var således bland annat att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft ifråga om forskning m.m. Reglerna Skattelättnaden finns i 11 kap. 22 och 23 inkomstskattelagen (1999: 1229) (IL) och innebär att vissa delar av den ersättning som erhålls för arbetet inte ska tas upp till beskattning under de tre första åren. Den kritik som framförts innebär huvudsakligen att reglerna anses brista i förutsebarhet, framför allt med avseende på vem som kan anses ha en sådan position i företaget att denne är en nyckelperson. Ny lagregel Ett nytt tredje stycke i lagtexten införs enligt vilket framgår att de villkor som ställs på en expert alltid anses uppfyllda om arbetstagaren erhåller en lön och annan ersättning för arbetet i Sverige som per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas. III Avdragsbegränsning för reseavdrag Beloppsgränsen över vilken utgifter för inställelseresor samt för resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildningsplatsen får dras av höjs från 9 000 kronor till 10 000 kronor. Den nya beloppsgränsen gäller från och med den 1 januari 2012. Skälet till ändringen är att 30-dagarkortet i Stockholms lokaltrafik höjs vid årsskiftet och därmed skulle, utan en ändring av beloppsgränsen, den vanlige resenären överskrida gränsen för reseavdrag och det är inte önskvärt. IV - Socialavgifterna 2012 Föräldraförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna och i egenavgifterna höjs till 2,60 procent. Arbetsskadeavgiften i arbetsgivaravgifterna och i egenavgifterna sänks till 0,30 procent av avgiftsunderlaget. Detta föra föranleder en sänkning av den allmänna löneavgiften till 9,21 procent. Arbetsgivaravgifterna 2011 2012 Sjukförsäkringsavgift 5,02 5,02 Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,60 Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,17 1,17 Arbetsmarknadsavgift 2,91 2,91 Arbetsskadeavgift 0,68 0,30 S:a socialavgifter 22,19 22,21 Allmän löneavgift 9,23 9,21 S:a soc.avg och allmän löneavgift 31,42 31,42 Egenavgifterna 2011 2012 Sjukförsäkringsavgift 5,11 5,11 Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,60
9 Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,17 1,17 Arbetsmarknadsavgift 0,37 0,37 Arbetsskadeavgift 0,68 0,30 S:a socialavgifter 19,74 19,76 Allmän löneavgift 9,23 9,21 S:a egenavg och allmän löneavgift 28,97 28,97 V Reklamskatten kvar Regeringen konstaterar, ånyo, att det inte heller för närvarande finns förutsättningar för finansiering av ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten. VI Sänkt restaurangmoms Mervärdesskattesatsen för restaurang- och cateringtjänster sänks från 25 procent till 12 procent. Sänkningen gäller dock inte för tillhandahållande av spritdrycker, vin och starköl. Utredningen konstaterar att förslaget medför att ett stort antal företag slipper dra gränsen mellan å ena sidan restaurang- eller cateringtjänster och å andra sidan livsmedel. Ett annat gränsdragningsproblem som försvinner är behovet av att särskilja måltider som ingår i rumspriset vid en hotellvistelse från rumsuthyrningen. Detta leder till en förenklad hantering av momsen och minskade administrativa kostnader för företagen, Inte HUS-avdrag på kocktjänster Det tydliggörs vidare att restaurang- och cateringtjänster inte utgör sådant hushållsarbete som kan ge HUS-avdrag, d.v.s. normalt att man hyr in en kock för att tillreda måltider i det egna hemmet. Detta skrivs uttryckligt in i lagstiftningen Utredning av importmomsen Regeringen säger att den avser att fortsätta arbetet med regelförenklingar för företagen med avsikt att skapa en märkbar förändring i företagens vardag. Förenklingsarbetet syftar i grunden till att utforma regler, processer och förfaranden så att de är bättre anpassade till företagens villkor och verklighet. Som ett led i Regeringens regelförenklingsarbete bör reglerna avseende redovisning av moms vid import utredas. Ideella föreningar och moms Regeringen beslöt den 20 januari 2011 att hos kommissionen ansöka om tillåtelse att få införa en regel om en omsättningsgräns för momsredovisning avseende ideell sektor. Enligt ett besked från kommissionen i mars 2011 godtas dock inte ansökan. Regeringen och kommissionen har därefter inlett en fortsatt dialog i frågan om den ideella sektorns momssituation, vilket dokumenterats bland annat i synpunkter som. Regeringen den 30 maj 2011 lämnat på kommissionens s.k. grönbok om den framtida mervärdesskatten. Regeringen säger nu i propositionen att de kommer att fortsätta arbeta för att finna en gynnsam lösning för den ideella sektorn. Regeringens utgångspunkt är att ideell sektor inte ska förlora ekonomiskt på eventuella förändringar av regelverket.
10 VII Investeringssparkonto I budgetpropositionen för 2011 redovisade regeringen ett antal reformambitioner för mandatperioden på skatteområdet. Bland dessa reformambitioner nämndes införandet av en ny schablonbeskattad sparform benämnd investeringssparkonto. Syftet med sparformen är att förenkla för fysiska personer att spara i aktier och andra finansiella instrument. Regeringen bedömde vidare att det även bör göras vissa justeringar i beskattningen av kapitalförsäkring för att effektivisera beskattningen av sådan försäkring och för att upprätthålla den skattemässiga neutraliteten. Mot bakgrund bland annat av vissa invändningar från remissinstanserna har Finansdepartementet utarbetat en tilläggspromemoria med vissa kompletterande förslag om investeringssparkontot. Schablonbeskattad sparandeform Ett schablonbeskattat sparande för vissa direktägda finansiella instrument, benämnt investeringssparkonto, införs. Sparande i denna sparform är frivilligt. Ett investeringssparkonto ska uppfylla vissa villkor vilka framgår av den nya lagstiftning som föreslås. Ett investeringssparkonto får bara innehas av en enda fysisk person eller av ett enda dödsbo och det får bara föras av ett enda investeringsföretag. Ett investeringssparkonto får inte överlåtas. I lagtexten definieras vilken typ av finansiella tillgångar som får finnas på kontot. Där framgår bl.a. att kvalificerade andelar inte är sådan godkänd tillgång. Kontanta medel får däremot sättas in på och tas ut från ett investeringssparkonto. Beskatta en schablonintäkt Den som under kalenderåret har innehaft ett investeringssparkonto för vilket ett kapitalunderlag ska beräknas ska ta upp en schablonintäkt. Schablonintäkten beräknas genom att en schablonränta multipliceras med ett kapitalunderlag. Schablonintäkten ska tas upp i inkomstslaget kapital. Kapitalunderlaget utgörs av en fjärdedel av summan av marknadsvärdet av fyra olika delposter. Det är marknadsvärdet vid ingången av varje kvartal av de tillgångar som förvaras på investeringssparkontot respektive marknadsvärdet av varje inbetald eller överförd tillgång när de förtecknas på kontot som ska beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget. Kapitalunderlaget x SLR Schablonintäkten ska beräknas till kapitalunderlaget multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november under föregående kalenderår. Skattefri avkastning och kapitalvinst Avkastning på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska inte tas upp till beskattning. Inte heller kapitalvinster på sådana tillgångar ska tas upp. På motsvarande sätt får inte utgifter och kapitalförluster som avser tillgångar på ett investeringssparkonto dras av. Ränta på kontanta medel som förvaras på ett investeringssparkonto ska beskattas konventionellt om räntan helt eller delvis avser ett kalenderår då räntesatsen som
11 legat till grund för räntans beräkning någon gång överstigit statslåneräntan vid utgången av november närmast före det kalenderåret VIII Beskattning av kapitalförsäkringar Som en följd av att man inför nya regler om investeringssparkonto sker också en förändring av beskattningen av kapitalförsäkringar. Enligt Regeringen gör beskattningen av kapitalförsäkring så långt möjligt vara neutral i förhållande till den som gäller investeringssparkonto. Beskattningsunderlag Förutom värdet av den skattskyldiges tillgångar vid beskattningsårets ingång respektive värdet av försäkringen vid beskattningsårets ingång ska ett värde motsvarande summan av de premier som har betalats in under beskattningsåret ingå i kapitalunderlaget. Vid beräkning av detta belopp ska dock premier som har betalats in under den andra halvan av beskattningsåret beräknas till halva värdet. Kapitalunderlaget för förvärvaren utgörs av premier som har betalats in till försäkringen från och med tidpunkten för förvärvet. Om en skattskyldig försäkringstagare överlåter en kapitalförsäkring under beskattningsåret ska premier som har betalats in till försäkringen till och med överlåtelsetidpunkten ingå i överlåtarens kapitalunderlag. Överlåtaren ska också i förekommande fall ta upp försäkringens värde vid beskattningsårets ingång i sitt kapitalunderlag. Kapitalunderlaget x SLR Schablonavkastningen (skatteunderlaget) för sparande i kapitalförsäkring och avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring, ska beräknas som kapitalunderlaget multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november under föregående kalenderår. Skattesatsen för kapitalförsäkring och avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring höjs från 27 procent till 30 procent. IX Beskattningen av investeringsfonder m.m. Investeringsfonder, såväl värdepappersfonder som specialfonder, ska inte längre vara skattskyldiga enligt inkomstskattelagen för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Den som äger andelar i en investeringsfond ska schablonbeskattas i förhållande till värdet på de egna andelarna. Beskattningen ska omfatta andelar i såväl svenska som utländska investeringsfonder. På samma sätt som nu ska andelsägaren beskattas för utdelning från fonden och för kapitalvinster när fondandelar avyttras. Beskattning på individnivå Obegränsat skattskyldiga fysiska personer som äger andelar i investeringsfonder ska ta upp en schablonintäkt i inkomstslaget kapital som ska utgöra en viss andel av ett kapitalunderlag. Kapitalunderlaget ska utgöras av värdet vid ingången av kalenderåret på de fondandelar som vid denna tidpunkt ägs av den skattskyldige. Schablonintäkten vid innehav av andelar i en investeringsfond ska vara 0,4 procent av kapitalunderlaget X Deklarationspliktsgränsen höjs Beloppsgränsen för när fysiska personer, med vissa undantag, ska lämna allmän självdeklaration på grund av intäkter i inkomstslaget kapital höjs från 100 kronor till
12 200 kronor. Samma beloppsgräns ska gälla avseende skyldighet att lämna särskild självdeklaration för vissa juridiska personers intäkter i inkomstslaget näringsverksamhet. XI Höjt gränsbelopp för beräkning av statlig inkomstskatt Gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt föreslås höjas från nuvarande 100 kronor till 200 kronor. Skälet till denna höjning är bland annat förslaget om att undanta schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond från deklarationsskyldighet, se ovan. Många fondsparande bl.a. barn har mycket små fondinnehav. En höjning av gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt till 200 kronor skulle därför medföra att den absoluta majoriteten av dessa inte skulle behöva vare sig deklarera eller betala skatt för schablonintäkt, eftersom schablonintäkten avseende fondinnehavet understiger gränsbeloppen. XII Förenklingar och förbättringar i 3:12-reglerna och i reglerna för enskilda näringsidkare Förenklingsregeln förbättras I dag används förenklingsregeln i ungefär tre fjärdedelar av de drygt 300 000 K10- blanketter som lämnas in varje år vid deklarationstillfället. Det finns nu säger regeringen, anledning att ytterligare stimulera nyföretagande och förenkla för ägarna av de mindre fåmansföretagen. Nivån på schablonbeloppet i den s.k. förenklingsregeln höjs från 2,5 IBB till 2,75 IBB. Takregel för utdelning Dagens regelverk skapar incitament för ägare till kvalificerade andelar att avyttra företaget internt i stället för att tillgodogöra sig avkastningen genom utdelning. Enligt Regeringen skulle en takregel för beskattning av utdelning i inkomstslaget tjänst till viss del skulle komma till rätta med detta problem. Reglerna för utdelning bör i princip inte vara förmånligare än de som gäller för kapitalvinst vilket talar för att nivån på takregeln inte bör sättas lägre än 100 IBB. Å andra sidan beaktas avyttringar under en sexårsperiod vid kapitalvinster. Det kan därför vara motiverat att bestämma nivån i takregeln för utdelningar något lägre än till 100 IBB. 90 IBB i tjänst Regeringen föreslår att det införs en takregel för beskattning av utdelning i inkomstslaget tjänst. Regeln innebär att utdelning inte ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående, som inräknas i samma närståendekrets, under beskattningsåret från ett företag sammanlagt tagit upp utdelning med högre belopp än som motsvarar 90 IBB. Tolkningen av närståendekretsen ska enligt uttryckligt stadgande ske med tillämpningen i 56 kap 5 IL. Detta gäller både utdelning och kapitalvinstberäkning. Förenklingsregeln bara i ett enda bolag Skatteverket har uppmärksammat Regeringen om att det förekommer skatteplanering med hjälp av förenklingsregeln genom att man är verksam i ett bolag som ägs av ett antal bolag vari man själv är ägare. Genom detta förfarande går man enligt
13 Skatteverket runt de karensregler som 3:12-reglerna är uppbyggda runt. Tillämpningen av förenklingsreglerna bör därför begränsas. Regeringen biträder helt denna bedömning. Det föreslås därför en lagändring som innebär att en person som äger andelar i flera företag får beräkna årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln för andelar i endast ett av företagen. Skatteverket ville inskränka ytterligare Skatteverket anser att ytterligare begränsning av regelns tillämplighet behövs då den föreslagna begränsningen inte förhindrar utnyttjande av förenklingsregeln inom en närståendekrets. Tillämpningen av förenklingsregeln bör därför enligt Skatteverket begränsas till ett företag för personer inom en närståendekrets. Regeringen gör dock bedömningen att Skatteverkets förslag leder väl långt och riskerar att i inte ringa utsträckning träffa transaktioner som inte gjorts enbart i skatteundandragande syfte. Begränsningar att tillgodräkna kapitaltillskott Regeringen har uppmärksammats på skattmässiga upplägg som i princip går ut på att man kortsiktigt höjer underlaget för beräkning av gränsbelopp genom kapitaltillskott till bolaget. Dessa kapitaltillskott återtas därefter och utgör således inga varaktiga tillskott till bolaget, utan synes enligt Regeringen bara ha till syfte att höja underlaget för beräkning av gränsbelopp respektive omkostnadsbeloppet på andelarna. Oavsett om denna typ av upplägg kan underkännas skatterättsligt eller inte, finns det enligt regeringen anledning att utforma bestämmelser så att det klart framgår att det inte ska vara möjligt att utnyttja reglerna på angivet sätt. Vid utformningen av sådana bestämmelser kan en jämförelse göras med de regler som gäller för kapitalunderlag vid räntefördelning och expansionsfond samt för beloppsspärren i bestämmelserna om underskottsföretag. Bara varaktiga tillskott Underlaget för årets gränsbelopp ska därför, enligt de nya föreslagna reglerna, minskas med tillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Underlaget ska även minskas med anskaffningsutgift för andelen till den del sådant tillskott, direkt eller indirekt, har ökat värdet på andelen. Ingen absolut tvåårsgräns Det förslag som förordas i en promemoria från Finansdepartementet innebar att alla kapitaltillskott som lämnats under de senaste två åren omfattas. Regeringen menar nu att en sådan reglering i allt för hög grad missgynnar kapitaltillskott som inte har lämnats i samband med ovannämnda upplägg, d.v.s. varaktiga tillskott. Det bedöms därför som lämpligare att i stället hämta ledning från de ovan nämnda reglerna för kapitalunderlag för räntefördelning och kapitalunderlag för expansionsfond. I dessa regler finns det en bestämmelse som förhindrar att kapitalunderlagen manipuleras med tillskott som gjorts under det föregående beskattningsåret i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten eller bolaget.
14 Riktpunkt om två år Avgörande för bedömningen bör bara vara om tillskottet varaktigt har tillfört företaget kapital eller inte. En riktpunkt bör i det här sammanhanget vara att tillskottet åtminstone avses att användas i företaget under en tvåårsperiod. Även tillskott inför en försäljning För att det inte ska vara möjligt att kringgå bestämmelsen genom att i stället förvärva ett företag till vilket ett tillskott skett innan förvärvet bör även ett sådant tillskott minska omkostnadsbeloppet om det gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Det föreslås därför en regel som innebär att underlaget för årets gränsbelopp även ska minskas med anskaffningsutgift för andelen till den del sådant tillskott, direkt eller indirekt, har ökat värdet på andelen Bara löneunderlag från förvärvstidpunkten Skatteverket har i samband med sin kontrollverksamhet funnit att det förekommer att löneunderlag utnyttjas dubbelt för att andelsägare ska erhålla högre gränsbelopp. En ändring bör därför, menar regeringen, göras så att bara ersättningar som betalats ut under den tid som en andel ägts ska räknas in i löneunderlaget vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet för den andelen och föreslår en lagändring med denna innebörd. Om en andel i ett företag ägts under del av det år som löneunderlaget avser, ska bara ersättning som betalats ut under denna tid räknas med i det lönebaserade utrymmet för andelen Detta innebär att löneunderlaget och det lönebaserade utrymmet därmed kan bli olika stort för olika andelar i samma företag. Genom lagändringen blir det identiska regler oavsett om man äger andelen direkt eller indirekt via ett annat företag. XIII Högre räntesats för positiv räntefördelning För att de föreslagna ändringarna i 3:12-reglerna inte ska leda till att balansen i beskattningen av delägare i fåmansföretag och enskilda näringsidkare förskjuts föreslås att räntesatsen vid positiv räntefördelning höjs. Enligt förslaget höjs den från SLR +5 procent till SLR +5,5 procent. XIV Avdragsrätt för vissa gåvor. Regeringen menar att det är av stort intresse att, utöver statliga anslag till ideell verksamhet, stimulera privatpersoner att genom gåvor öka resurserna till delar av den ideella sektorn. Av det skälet föreslås i budgeten nya regler som innebär att man i vissa fall kan få en skattereduktion för gåvor lämnade till angivna ideella verksamheter. Bara godkända mottagare Skattereduktion för gåvor ges för gåvor som lämnats till gåvomottagare som godkänts av Skatteverket utifrån på förhand fastställda kriterier. En svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett svenskt registrerat trossamfund ska godkännas som gåvomottagare under förutsättning att bl.a den sökande har som ändamål att bedriva hjälpverksamhet bland behövande eller att främja vetenskaplig forskning eller helt
15 eller delvis bedriver sådan verksamhet och att den sökande har minst en auktoriserad eller godkänd revisor. Fysisk person över 18 år Vidare förutsätts för skatterabatten att givaren är en fysisk person som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, är obegränsat skattskyldig någon gång under beskattningsåret, och som har haft utgifter för gåva till en godkänd gåvomottagare. Under vissa förutsättningar ska även begränsat skattskyldiga kunna få skattereduktion. Dödsbon har endast rätt till skattereduktion för gåvor som lämnats före dödsfallet. Bara penninggåvor Endast penninggåvor ger rätt till skattereduktion. Skattereduktion kan ges inte bara för gåva som en person själv har lämnat utan även för förmån av gåva samt gåva för vilken utdelningsbeskattning ska ske. Testamente till förmån för en godkänd gåvomottagare ger inte rätt till skattereduktion. Belopp Skattereduktionen uppgår till 25 procent av underlaget. Skattereduktionen får för ett beskattningsår uppgå till högst 1 500 kronor, d.v.s. underlaget för gåvor under ett år kan som högst uppgå till 6 000 kronor. Bara gåvor som vid varje gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor räknas in i underlaget. Om det sammanlagda underlaget för skattereduktionen understiger 2 000 kronor ges ingen skattereduktion. XV Lättnadsreglerna för oäkta bostadsföretag förlängs Någon översyn av skattereglerna för bostadsrättsföreningar och andra bostadsföretag har ännu inte kommit till stånd. Lättnadsreglerna bör därför på nytt förlängas i förhållande till s.k. oäkta bostadsföretag i avvaktan på att en översyn genomförs. De aktuella lättnadsreglerna förlängs därför till och med utgången av år 2015. XVI Högre schablonbelopp för uthyrning av privatbostad Privatpersoners upplåtelse av privatbostad, vilket inkluderar såväl uthyrning av hela bostaden som delar av bostaden (d.v.s. till inneboende), är ett viktigt komplement till den ordinarie bostadsmarknaden. Särskilt i tider av stigande bostadsbrist går det fortare att öka utbudet av boendetillfällen inom denna sektor i stället för att bygga nytt. Förutom att kunna stimulera till ökad andrahandsuthyrning torde ett höjt schablonbelopp även i viss mån kunna inverka positivt på de skattskyldigas benägenhet att överhuvud taget redovisa inkomster av uthyrning av den egna bostaden. Schablonavdraget vid upplåtelse av privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyresrätt föreslås därför höjt från 18 000 kronor per år till 21 000 kronor per år från och med den 1 januari 2012. Av förenklingsskäl gäller höjningen även schablonavdraget vid försäljning av produkter från den egna bostaden. Ändringen av schablonavdraget innebär att en hyra om 26 250 kronor blir skattefri per år (26 250 (26 250 x 20%) - 21 000).
16 XVII Utökade möjligheter till avdrag för FoU Regeringen konstaterar efter en kortare redogörelse av bakgrunden till avdragen för forskning och utveckling att det sakligt sett finns skäl för att utvidga rätten till avdrag för utgifter för forskning och utveckling jämfört med vad som i dag gäller enligt rättstillämpningen. För att åstadkomma detta är det nödvändigt att detta kommer till uttryck i lagtext. Av det skälet föreslås en omformulering av lagtexten varigenom det ska framgår att utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för den huvudsakliga näringsverksamheten eller verksamheten i övrigt ska dras av. XVIII Övriga frågor på företagsskatteområdet De så kallade Lundinreglerna bör avskaffas. För att motverka risk för skatteplanering med anledning av avskaffandet bör en generell regel införas med innebörd att avdrag för nedskrivning och förlust på lagerandelar bara medges om värdenedgången eller förlusten är verklig. Vidare bör vissa ändringar göras i reglerna om beskattning av delägare i handelsbolag samt i reglerna om skalbolagsbeskattning. Regeringen avser att i höst, aviserat till den 18 oktober, återkomma med en proposition till Riksdagen. Avsikten är att reglerna ska träda ikraft den 2 januari 2012. Ikraftträdande I princip alla lagändringar föreslås träda ikraft vid årsskiftet eller i vart fall tillämpas från 1 januari 2012, förutom vad som särskilt anges ifråga om bland annat förändringen av Lundinreglerna. Ny skatteförfarandelag Allmänt Regeringen säger i sin proposition, prop. 2010/11:165, med hänvisning till att reglerna samlas i en enda lag, att regelverket blir tydligare och lättare att tillämpa. Dubbelregleringar försvinner och onödiga begrepp tas bort. Obefogade skillnader i sak mellan bestämmelser i samma ämne försvinner också. Det kommer innebära att den administrativa bördan minskar och att den skattskyldiges ställning stärks. Lagen kommer att innehålla 71 kapitel och föreslås träda ikraft 1 januari 2012. Sammanfattning av propositionen Här nedan följer en kortfattad sammanfattning av de förändringar som föreslås i propositionen. Lagen är för det första disponerad enligt en i huvudsak kronologisk ordning utifrån handläggningen av ett skatteärende. För att underlätta för tillämparen har lagen indelats i följande 16 avdelningar: Avdelning I. Avdelning II. Avdelning III. Avdelning IV. Avdelning V. Innehåll, tillämpning och definitioner Företrädare Registrering Preliminär skatt Särskild inkomstskatt
17 Avdelning VI. Kontrolluppgifter, deklarationer och övriga uppgifter Avdelning VII. Dokumentation Avdelning VIII. Utredning och kontroll Avdelning IX. Ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning Avdelning X. Tvångsåtgärder Avdelning XI. Undantag från kontroll Avdelning XII. Särskilda avgifter Avdelning XIII. Beslut om skatter och avgifter Avdelning XIV. Betalning och återbetalning av skatter och avgifter Avdelning XV. Omprövning samt överklagande och ändring i beslut på grund av skatteavtal Avdelning XVI. Verkställighet Deklarationsombud En deklarationsskyldig ska få utse fler än ett deklarationsombud. Såväl företagen som ska lämna skattedeklaration som bokförings- och redovisningsbyråer har efterlyst en möjlighet att utse fler än ett deklarationsombud. Det ska inte finnas någon gräns för hur många ombud som kan utses. Bestämmelserna om deklarationsombud ska också utvidgas till att omfatta alla sorters skattedeklarationer och inkomstdeklarationer. Registrering Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som ska registreras, ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan näringsverksamheten påbörjas eller övertas. Alla näringsidkare som är skyldiga att redovisa mervärdesskatt och som ska registreras ska vara skyldiga att anmäla sig för registrering. F-skatt Dagens F-skattsedel ska ersättas med ett godkännande för F-skatt. Godkännandet ska inte vara tidsbegränsat utan gälla tills vidare. Bestämmelserna om F-skatt i skattebetalningslagen av idag är uppbyggda kring F-skattsedeln. Vid sidan av F-skattsedeln har även utfärdats F-skattebevis. Syftet med beviset är att innehavaren ska kunna visa upp det för uppdragsgivaren i stället för F-skattsedeln. Uttrycket godkänd för F- skatt kommer att användas. Såväl utbetalaren som betalningsmottagaren bör kunna få ett registerutdrag från Skatteverket som innehåller uppgift om godkännande för F- skatt. Ett godkännande för F-skatt ska gälla tills vidare. Lättare att begära jämkning av preliminär skatt Tidigare något restriktiv lagstiftning kring möjligheten att begära jämkning luckras upp. Skattskyldiga ska ges möjlighet till en bättre anpassning av den preliminära skatten till den beräknade slutliga skatten om förbättringen inte bara är obetydlig. Kontrolluppgift A-SINK Kontrolluppgift ska inte behöva lämnas om ersättning eller förmån som är skattepliktig enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.(a-sink) och som har redovisats i en arbetsgivardeklaration. Den som betalar ut ersättning som är skattepliktig enligt A-SINK ska alltså bara lämna kontrolluppgift i inkomstslaget tjänst om mottagaren helt eller delvis omfattas av den
18 svenska arbetsbaserade socialförsäkringen. Det innebär i princip att kontrolluppgift bara ska lämnas om arbetsgivaravgifter ska betalas för ersättningen. Redovisning av A-SINK Den som har betalat ut ersättning som är skattepliktig inkomst enligt A-SINK., ska redovisa gjorda skatteavdrag i en arbetsgivardeklaration. Redovisning av punktskatt Gränsen för att få redovisa punktskatt för beskattningsår ska höjas från 20 000 kronor i beskattningsunderlag till 50 000 kronor i underlag. Moms i självdeklarationen slopas Den som redovisar mervärdesskatt för beskattningsår ska redovisa skatten i en skattedeklaration i stället för som i dag i en självdeklaration. Skattedeklarationen ska ha kommit in till Skatteverket senast den 26 i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång. Ökat utrymme för att redovisa mervärdesskatt för beskattningsår Möjligheterna att redovisa mervärdesskatt för beskattningsår utvidgas genom att gränsen för en sådan redovisning för svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer samt skattskyldiga som inte ska lämna inkomstdeklaration ska höjas från 200 000 kronor i beskattningsunderlag till en miljon kronor i beskattningsunderlag. Tidpunkt för ändring av redovisningsperiod Om redovisningsperioden för mervärdesskatt ändras till en kalendermånad från ett kalenderkvartal eller omvänt, ska den nya redovisningsperioden börja gälla efter utgången av det kalenderkvartal då den deklarationsskyldige underrättade Skatteverket om ändringen eller Skatteverket beslutade om ändringen. Om redovisningsperioden för mervärdesskatt istället ska ändras från eller till ett beskattningsår, ska ändringen gälla från ingången respektive utgången av det beskattningsår då den deklarationsskyldige underrättade Skatteverket om ändringen eller Skatteverket beslutade om ändringen. Begreppsförändringar Begreppet själv deklaration byts ut mot inkomstdeklaration. Begreppet taxeringsår försvinner i och med att deklarationstidpunkterna för juridiska personer förändras. Deklarationstidpunkt fysisk person Fysiska personer och dödsbon ska även i fortsättningen lämna inkomstdeklaration en gång per år, senast den 2 maj året efter beskattningsåret. Deklarationstidpunkt juridisk person Andra juridiska personer än dödsbon får nya deklarationstidpunkter. De ska lämna inkomstdeklaration senast den 1 mars, den 1 juli, den 1 november eller den 15 december. Deklarationen ska lämnas sex månader efter avslutat räkenskapsår. Dock får den som lämnar deklaration elektroniskt ytterligare en månad på sig för att lämna deklaration. Detta gäller bara andra juridiska personer än dödsbon.