EUs strukturfonder - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014 Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten
EUs strukturfonder 2014-2020 Europeiska havs- och fiskerifonden, EHFF Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, EJFLU Europeiska socialfonden, ESF - tydligast koppling 7ll marina miljöer Europeiska regionala utvecklingsfonden, ERUF - Jordbruksverket är förvaltande myndighet
Myndighetsstruktur Juli 2011
14-10-23 Flera kopplingar 6ll marina miljöer Strategi yrkesfiske pågår 2015
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Prioritering 4. Bevara, återställa och förbäkra ekosystem Exempel på åtgärder MiljöersäKningar Minskade växtnäringsförluster (fånggröda och vårbearbetning) Anläggning av skyddszoner Skötsel av våtmarker och dammar Miljörådgivning, ex. Greppa näringen Miljöinvesteringar FörbäKra vakenkvalitet (faunapassager, restaurera livsmiljöer, anlägga trädzoner vid vakendrag) Anlägga och restaurera våtmarker
Europeiska Havs- och fiskerifonden 2014-2020 MO LLU GFP EHFF DCF Kontroll och 7llsyn 2009/147/EG Fiske VaOenbruk Beredning IHP 2008/56/EG EU no 1303/2013 92/43/EEG 2000/60/EG
Forskning? Wikipedia Forskning är en ak.v, planmässig och metodisk process som bedrivs av forskare för a; få nya kunskaper och öka vetandet, och resulterar vanligen i vetenskaplig publicering. Grundforskning Tillämpad forskning Kartografi Fallstudier Experiment Sta7s7ska modeller Kompara7va metoder Klassificering Deduk7on Etnografi Intervjuer Matema7ska modeller Simulering
1. Stödvillkor för projektstöd: Forskningens bidrag inom havs- och fiskeriprogrammets åtgärder Den sökande ska samarbeta med ek vetenskapligt eller tekniskt organ som ska validera insatsernas resultat. samarbeta med statlig myndighet, universitet, högskola eller vetenskapligt ins7tut som inom sik kompetensområde kan kvalitetssäkra projektet och kontrollera dess resultat
14-10-23 Forskningens bidrag inom havs- och fiskeriprogrammets åtgärder 2. Urvalskriterier kan prioritera interna7onellt kunskapsutbyte med verksamhetsexper7s, exempelvis inom projekt för redskapsutveckling 3. Forskningsinstanser kan själva vara stödsökande. Exempelvis i projekt för ak - utveckla selek7va fiskeredskap - minska fiskets bränsleförbrukning - testa modeller för fiskeriförvaltning - foderutveckling inom vakenbruket - energiop7merad recirkula7onsodling
Forskningens bidrag inom programutvärdering Utvärderingssekretariatet Samordnar alla utvärderingar inom Jordbruksverkets fondförvaltning. Objek7vt och oberoende genom externa utvärderare Rådgivande forskargrupp (5 representanter) - Metodutveckling - Granskare av rapporter
Externa utvärderare Forskningens bidrag inom programutvärdering Kompetens beror på utvärderingsfokus - Ämnesexperter eller tvärvetenskapliga perspek7v - Metodval Flera utvärderingsgrupper inom samma uppdrag - skilda frågeställningar, olika kompetens, olika metoder
Forskningens bidrag inom programutvärdering Exempel: Slututvärdering av landsbygdsprogrammet 2007-2013 Fyra utvärderingsgrupper: - Konkurrenskragsgrupp IHH + KTH (Hans Westlund) - Miljögrupp, SLU + LU (Henrik Smith) - Landsbygdsutvecklingsgrupp. SLU + KTH (Cecilia Waldenström) - Syntesgrupp, HH (Jörgen Johansson)
och för fram6den Vilken forskning är betydelsefull imorgon? - Tillämpad forskning växer fram ur behov - En poli7sk ansats kan peka ut riktningen Interak7oner med forskning kräver forskarens deltagande - Visst deltagande kan villkoras - Övrigt deltagande måste uppmuntras EU- fonderna är en planorm för universitetens samtliga tre uppgiger - (Med)finansierade verksamheter - Breda inkluderande nätverksstrukturer
Koordinering och samverkan och poli7ken som styr
Unionsprioritering 1 Åtgärder inom Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Fokusområde Tematiskt område Investeringar inom fiske - begränsa fiskets inverkan på havsmiljön 1a 6 Utveckling av bevarandeåtgärder och regionalisering, inkl. fiskutsättningar 1a 6 Innovationsprojekt inom fiske - nya tekniska lösningar 1a 6 Innovationsprojekt inom fiske - nya former av förvaltning och organisation 1a 6 Samla in förlorade fiskeredskap eller marint skräp 1b 6 Bevarandeprojekt - återställa akvatisk mångfald 1b 6 Bevarandeprojekt - skyddade områden 1b 6 System för tilldelning av fiskemöjligheter 1c 6 Investeringar som höjer kvalitet och mervärde på vildfångad fisk 1d 3 Fiskehamnar, landningsplatser och auktionshallar - förbättrad infrastruktur 1d 3 Fiskehamnar, landningsplatser och auktionshallar - underlätta landning 1a 6 Diversifiering inom fiske 1e 3 Utveckling av produkter och processer 1e 3 Partnerskap mellan forskare och fiskare 1e 3 Kompetensutveckling och informationsinsatser inom fiske 1f 8
Forskningens bidrag inom programutvärdering Rådgivande forskargrupp för utvärdering Jan Bengtsson (Sveriges lantbruksuniversitet) Louise Bringselius (Lunds universitet) Christel Cederberg (Chalmers) Gunnar Lindberg (Nordregio) Mats Lindegarth (Göteborgs universitet)
Sex unionsprioriteringar: Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 UP1 Långsik7gt hållbart fiske och bevara biologisk mångfald UP2 Långsik7gt hållbart vakenbruk UP3 Datainsamling och fiskerikontroll UP4 Lokalt ledd utveckling UP5 Saluföring och beredning av fiskeriprodukter UP6 Integrerade havspoli7kens genomförande 15 åtgärder 7 åtgärder 2 åtgärder 3 åtgärder 4 åtgärder 2 åtgärder
Slututvärdering av landsbygdsprogrammet 2007-2013 Tidigare utvärderingar, årsrapporter etc. etc. Politik för kon-kurrens-kraft Ändrat aktörsagerande Grupp I, KTH/IHH Direkt effekt Påverkan på konkurrenskraft etc. TEMA I: Utvärdering av åtg. f. konkurrenskraft etc. Politik för miljö-förbätt-rin-gar Ändrat aktörsagerande Grupp II, Direkt LU + effekt SLU Miljöpåverkan Tema II: Utvärdering av miljöåtgärder Politik för lands-bygdsut-veck-ling Ändrat aktörsagerande Grupp III, SLU Direkt (sol) effekt + KTH Påverkan på landsbygdsutveckling TEMA III: Utvärdering av åtg. f. landsbygdsutveckling etc. Ändrad konkurrens-kraft? Ändrat miljötill-stånd? Ändrad livskvali-tet på lands-bygden? Grupp IV, HH (+övr.) Påverkan sammantaget och på horisontella mål GRUPP IV: Övergripande frågor & syntes