Förord SCB framställer på uppdrag av Socialdepartementet årlig statistik över barns levnadsförhållanden. I uppdraget ingår dels produktion av en årlig publikation Barn och deras familjer dels framställning av rapporter där särskilda frågeställningar behandlas. I uppdraget ingår även att presentera förslag på utveckling av statistik om barn. I diskussioner med socialdepartementet om utvidgning av barnstatistiken har barns hälsa varit ett prioriterat område. Socialstyrelsen, statistikansvarig myndighet för hälsoområdet, producerar och publicerar idag en hel del statistik om barns hälsa. Eftersom SCB:s årliga barnstatistik på ett omfattande sätt skall belysa barns levnadsförhållanden är det bra om barnstatistik av olika slag samlas på ett håll. I ett första steg införlivas valda delar av befintlig statistik om barns hälsa från Socialstyrelsen och andra statistikproducenter som ett kapitel i Barn och deras familjer. Som ett andra steg är det i den mån det är tekniskt möjligt önskvärt att tillfoga individuella uppgifter om social och regional bakgrund. SCB har i Budgetunderlaget för 2004 06 begärt medel för utökad statistik om barns hälsa. I avvaktan på Regeringens beslut om medel är det fortsatta utvecklingsarbetet vilande. Föreliggande rapport presenterar förslag på befintlig statistik om barns hälsa som skall ingå i Barn och deras familjer. Dessutom finns en redogörelse för vilka indikatorer som är möjliga att samköra med andra register. Lotta Persson har svarat för arbetet med rapporten. Statistikförslaget har tagits fram av Lotta Persson och Elisabeth Landgren Möller i samarbete med Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsens Epidemiologiska centrum EPC. Statistiska centralbyrån i juni 2003 Berndt Öhman Torbjörn Israelsson
Innehåll Förord...1 Innehåll...3 Bakgrund...4 Målsättning...4 Datakällor för uppgifter om barns hälsa...4 Datakällor i framtiden...5 Hur går vi till väga?...5 Statistikförslag Barns hälsa...6 Graviditet och födelse...6 Födelsevikt och längd...6 Låg födelsevikt...6 Prematurfödslar...7 Perinatal dödlighet...7 Plötslig spädbarnsdöd...8 Missbildningar...8 Amning...9 Föräldrars rökning under graviditet och i spädbarnsålder...9 Vaccinationer...10 Barns och ungdomars sjukdomar och skador...11 Allmänt hälsotillstånd...11 Astma och allergi...11 Dödlighet...11 Dödsorsaker...12 Olycksfallsdödlighet...12 Klamydia...12 Psykisk ohälsa...13 Relationer med föräldrar...14 Kränkningar i skolan...14 Inga vänner i klassen...14 Skador och olyckor...15 Tandhälsa...16 Hälsorelaterade vanor...17 Längd och vikt...17 Bantning...17 Anorexia...17 Matvanor...18 Rökvanor...18 Snusvanor...19 Alkoholvanor...19 Användning av narkotika...20 Barnafödande och aborter...21 Övriga intressanta områden...23 ADHD/Damp...23 Diabetes...23 Infektioner...23 Barn med handikapp...23
Bakgrund Den årliga barnstatistiken Barn och deras familjer har sedan sin början 1998 omfattat befolkningsuppgifter om barn, uppgifter om barnens familjer, föräldrars tid för barnen samt familjernas ekonomi. Statistiken har barn som redovisningsenhet men innehåller också ett kort avsnitt med barnfamiljen som redovisningsenhet. Statistiken bygger huvudsakligen på registeruppgifter. Den redovisas huvudsakligen på riksnivå men det finns också en uppsättning statistiska mått redovisade per kommun. Kommunerna har också möjlighet att köpa ett så kallat statistikpaket med fördjupade uppgifter om barns förhållanden. I diskussioner med socialdepartementet om utvidgning av statistiken om barn har barns hälsa varit ett prioriterat område. Socialstyrelsen, statistikansvarig myndighet för hälsoområdet, producerar och publicerar idag en hel del statistik om barns hälsa. Eftersom SCB:s årliga barnstatistik på ett omfattande sätt skall belysa barns levnadsförhållanden är det bra om barnstatistik av olika slag samlas på ett håll. I ett första steg införlivas valda delar av befintlig statistik om barns hälsa från Socialstyrelsen och andra statistikproducenter som ett kapitel i Barn och deras familjer. Som ett andra steg är det i den mån det är tekniskt möjligt önskvärt att tillfoga individuella uppgifter om social och regional bakgrund. Målsättning Målsättningen med statistiken om Barns hälsa är en regelbunden presentation av enkla hälsomått avsedda att ge en översiktlig bild av hälsoutvecklingen bland barn. Det är önskvärt att visa utvecklingen på kommunal och regional nivå. Ett centralt mål är att kunna ge möjlighet att följa utvecklingen i olika sociala skikt. För att detta skall vara möjligt måste individerna identifieras med hjälp av personnummer så att individuella uppgifter från register (t.ex. familjetyp, bostadsort, föräldrars och barns födelseland, utbildning och inkomster) skall kunna länkas. För att ge en tydlig bild av utvecklingen av barns hälsa är det viktigt att inte bara beskriva utvecklingen som den ser ut i genomsnitt utan också visa på spridningen inom barnpopulationen. Då kan man lättare få en bild av andelen barn som faller utanför vissa gränsvärden som t.ex. andel överviktiga, andel högkonsumenter av t.ex. alkohol. Datakällor för uppgifter om barns hälsa Socialstyrelsen, statistikansvarig myndighet för hälsoområdet, producerar och publicerar idag en hel del statistik om barns hälsa. Det finns också en del andra statistikproducenter t.ex. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) som gör undersökningar om ungdomars rökoch drogvanor. I SCB:s undersökning om levnadsförhållanden (ULF) finns också uppgifter om barns hälsa. Åren 2000, 2001 och 2002 genomfördes levnadsnivåundersökningar om barn. De har genomförts med SOFI, socialforskningsinstitutet, som huvudman och med datainsamling på SCB i anslutning till ULF. Tanken är att undersökningen ska bli årlig. Undersökningarna omfattar barn och ungdomar 10-19 år med ett årligt
urval om c:a 1200. Det begränsade utvalet tillåter endast en begränsad särredovisning. Undersökningens styrka är dess breda innehåll. Datakällor i framtiden Uppgifter om barns hälsa är i viss mån bristfällig. Det är t.ex. svårt att få statistik på så grundläggande indikator som längd och vikt. Dessa uppgifter finns hos barnavårdscentralerna och skolhälsovården men är inte tillgängliga idag. Planer finns på dataregistrering av deras journaler vilket skulle öppna möjligheter för ny och eventuellt personnummerbaserad statistik. I en framtid kanske det är möjligt att använda sig av läkemedelsregistret för att t.ex. beskriva utvecklingen av allergi och astma, epilepsi och psykisk ohälsa. Det är svårt att få fram uppgifter om psykisk hälsa. I september 2004 framläggs dock ett förslag till en nationell undersökning om barns och ungdomars psykiska hälsa. Förslaget bygger på klassrumsenkäter med samtliga barn och ungdomar men de kommer inte att vara personnummerbaserade. Inom EU pågår ett arbete på att bestämma indikatorer på barns hälsa. Sverige deltar genom Socialstyrelsen. Hur går vi till väga? Till en början innesluts valda delar av befintlig statistik om barns hälsa från Socialstyrelsen och andra statistikproducenter som ett kapitel i Barn och deras familjer. Förslag på lämpliga indikatorer finns i denna rapport och har tagits fram i samarbete med Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsens Epidemioligiska centrum. För att nå målsättningen att följa utvecklingen i olika sociala skikt är det önskvärt att i ett andra steg länka på individuella uppgifter från register. I den mån man arbetar med personnummerbaserade register som grund för statistiken är det tekniskt möjligt att tillfoga individuella uppgifter om social bakgrund och göra regionala redovisngar. En hel del av hälsouppgifterna är emellertid inte personnummerbaserade och för att möjliggöra en fördelning på social bakgrund krävs en alternativ lösning. Om uppgift om kommun eller kommundel finns så skulle ett sätt kunna vara att fördela geografiska områden på social bakgrund. Ett första steg blir att inventera möjliga befintliga sådana indelningar eller eventuellt befintliga förslag till tekniker. Kommuner eller delar av kommuner kan karaktäriseras utifrån variabler såsom andel socialbidragstagare, andel ensamstående mödrar, medelinkomst m.m. För att klara särredovisningen på social bakgrund krävs samarbete med Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen och andra statistikproducenter. SCB är angelägna om att finna samarbetsformer där målsättningen är att utnyttja respektive resurser på bästa möjliga sätt. SCB har i Budgetunderlaget för 2004 06 begärt medel för utökad statistik om barns hälsa. I avvaktan på Regeringens beslut om medel är det fortsatta utvecklingsarbetet vilande.
Statistikförslag Barns hälsa Följande statistikförslag som på ett så är framtaget i samarbete med Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen. Det skall ge en översiktlig bild av hälsoutvecklingen bland barn. Det innehåller tre delar; graviditet och födelse, sjukdomar och skador samt hälsorelaterade vanor. Alla indikatorer är försedda med källanvisning och om det i källan finns uppgift om personnummer. Graviditet och födelse Födelsevikt och längd Genomsnittlig födelsevikt, födelselängd och graviditetstid efter kön och typ av börd Bördtyp, kön Födelsevikt, gram Födelselängd, cm Graviditetstid, dagar Enkelbörd Pojke Flicka Flerbörd Pojke Flicka Källa: Medicinska födelseregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyreselen. Personnr finns. Låg födelsevikt Barn med låga födelsevikter (2500 gram eller lägre). Födelseår Antal 1500 garm 1501 2500 gram Antal Per 1000 Antal Per 1000 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Källa: Medicinska födelseregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyreselen. Personnr finns.
Prematurfödslar Graviditetsvecka bland levande barn Graviditetsvecka Barnets födelseår 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 <28v 28v 29v 30v 31v 32v 33v 34v 35v 36v 37v 38v 39v 40v 41v 42v 43v 44v >44v Uppgift saknas Källa: Medicinska födelseregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyreselen. Personnr finns. Perinatal dödlighet Perinatal dödlighet efter sjukvårdsområde 2001 Sjukvårdsområde Antal Perinatalt döda Döda inom 7 dygn Perinatalt döda totalt Antal Per 1000 Antal Per 1000 Antal Per 1000 Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland o.s.v. Källa: Medicinska födelseregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyreselen. Personnr finns. Perinatal dödlighet efter moderns rök- och snusvanor under tidig graviditet Rök- och snusvanor Minst 10 cig./dag 1-9 cig./dag Icke rökare Uppgift saknas Snusare Icke snusare Uppgift saknas Antal totalt Perinatalt döda Döda inom 7 dygn Perinatalt döda Antal Per 1000 Antal Per 1000 Antal Per 1000 Källa: Medicinska födelseregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyreselen. Personnr finns.
Perinatal dödlighet efter moderns ålder under tidig graviditet Moderns ålder -19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45+ Antal totalt Perinatalt döda Döda inom 7 dygn Perinatalt döda Antal Per 1000 Antal Per 1000 Antal Per 1000 Källa: Medicinska födelseregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyreselen. Personnr finns. Plötslig spädbarnsdöd Döda i plötslig spädbarnsdöd (SIDS) År Flickor Pojkar Antal Antal SIDS Per 1000 Antal levande levande levande 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Antal SIDS Per 1000 levande Källa: Dödsorsaksregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyreselen. Personnr finns. Missbildningar Frekvens av fyra olika missbildningar År Ryggmärgsbrock Med hjärtfel Höftleds(sub)luxation Downs 1983-1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Per 10 000 Per 10 000 Per 10 000 syndrom Per 10 000 Källa: Missbildningsregistret och Medicinska födelseregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyreselen. Personnr finns.
Amning Amningsfrekvens för riket för barn 1986-2001 (Barn som blir helt eller delvis ammade) Diagram. Fyra åldrar; 1 vecka, 2 månader, 4 månader, 6 månader Amningsfrekvens efter sjukvårdsområde Sjukvårdsområde Helt eller delvis ammade vid 1 vecka 2 månader 4 månader 6 månader Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland o.s.v. Riket Källa: Amningsstatistik, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen. Personnr finns. Föräldrars rökning under graviditet och i spädbarnsålder Rökning under tidig graviditet i riket 1983-2000 Diagram. Rökning under tidig graviditet per län 1990-2000 Län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland o.s.v. Andel (procent) rökare 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Källa: Medicinska födelseregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyreselen. Personnr finns. Rökning hos föräldrar till spädbarn 2000 per landsting Landsting/kommun Stockholms kommun Stockholms län landsting exkl. Sthlm Uppsala Södermanland o.s.v. Barnets ålder 0-4 veckor 8 månader Mor röker Far röker Mor röker Far röker Källa: Rökvanor bland gravida och spädbarnsföräldrar 2001, Epidemiologiskt centrum, Socialstyreselen. Personnr finns ej.
Vaccinationer Vaccinationsstatus vid 2 års ålder hos barn 2000 Län/landsting Difteri Kikhosta Polio Haemophilus influenzae typ b Stockholm Södermanland Östergötland Jönköoing o.s.v. Mässling Påssjuka Röda hund Källa: Smittskyddsinstitutet. Personnr finns ej (kommer att finnas om ett par år).
Barns och ungdomars sjukdomar och skador Allmänt hälsotillstånd Barn 10-18 år med huvudvärk, ont i magen, svårt att somna eller som känt sig stressade Ålder/kön Alla 10-12 13-15 16-18 Pojkar Flickor Källa: Barn-LNU Minst en gång i veckan Huvudvärk Ont i magen Svårt att somna Stressad Allmänt hälsotillstånd för barn 16-17 år Allmänt hälsotillstånd Flickor Pojkar Mycket gott Gott Någorlunda Dåligt Mycket dåligt Summa 100 100 Källa: ULF Astma och allergi Barn med besvär av allergi eller astma som påverkade det dagliga livet Ålder 0-2 år 3-6 år 7-11 år 12-15 år 16-17 år 0-17 år Källa: ULF Besvär som påverkar det dagliga livet Allergi Astma Flickor Pojkar Flickor Pojkar Dödlighet Dödstal per ålder och län 1996-2000 Län Dödstal, promille Ålder 0 1-4 5-9 10-14 15-19 F P F P F P F P F P Stockholm 2,75 4,04 0,15 0,21 0,12 0,11 0,14 0,12 0,18 0,38 Uppsala Sörmland Östergötland o.s.v. Riket Källa: SCB (2002), Livslängden i Sverige 1991-2000
Dödsorsaker Avlidna barn i åldrarna 0-17 år 2001 efter orsak Dödsorsak Flickor Pojkar Skador och förgiftningar Med missbildningar Sjukdomar hos ny Tumörer Nervsystemets och sinnesorganens sjukdomar Andra sjukdomar Plötslig spädbarnsdöd Cirkulationsorganens sjukdomar Endokrina sjukdomar, näringsbrist mmm Infektions. eller parasitsjukdomar Andningsorganens sjukdomar Självmord Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum. Personnr. finns Olycksfallsdödlighet Avlidna barn i åldrarna 0-17 år i olyckor 1968-2001 Andel per 100 000 Diagram. Pojkar och Flickor Avlidna barn i åldrarna 0-17 år 2001 efter orsak Orsak Flickor Pojkar Trafik Drunkning Kvävning Fall Eld Förgiftning Annan Summa 100 100 Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum. Personnr. finns Klamydia Anmälda fall av klamydia för 15-19-åringar 1991-2001 Diagram. Anmälda fall av klamydia för 15-19-åringar per län 2001 Län Flickor Pojkar Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland o.s.v. Källa: Smittskyddsinstitutet, anmälningspliktiga sjukdomar. Personnr finns ej.
Psykisk ohälsa Barn 0-17 år som varit orolig eller bekymrad under det senaste halvåret 1990-2001. Diagram. Barn som under det senaste halvåret varit orolig eller bekymrad Ålder Det senaste halvåret varit orolig eller bekymrad Minst en gång i veckan Minst en gång i månaden Mer sällan Inte någon gång Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 7-12 år 13-17 år Källa: ULF Barn som under det senaste halvåret varit nedstämd eller håglös Ålder Det senaste halvåret varit orolig eller bekymrad Minst en gång i veckan Minst en gång i månaden Mer sällan Inte någon gång Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 7-12 år 13-17 år Källa: ULF Antal självmordsförsök bland barn 1990-2001. År 0-12 år 13-17 år Antal vårdtillfällen Antal patienter Antal patienter per 1000 Antal vårdtillfällen Antal patienter Antal patienter per 1000 F P F P F P F P F P F P 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum. Personnr finns. Antal psykoser bland barn 0-17 år Utskrivningsår Flickor Pojkar 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum. Personnr finns.
Relationer med föräldrar Andel flickor och pojkar som uppger att föräldrarna har för lite tid för dem respektive att de inte kommer överens med föräldrarna Ålder/kön För lite tid med Kommer inte så bra överens med Mamma Pappa Mamma Pappa Mammas sambo Alla Ålder 10-12 år 13-14 år 16-18 år Kön Flickor Pojkar Källa: Barn-LNU Pappas sambo Kränkningar i skolan Andel flickor och pojkar som är utsatta för olika kränkningar i skolan minst en gång per vecka Kön/årskurs Alla Årskurs 3-6 7-9 Gymnasiet Kön Flickor Pojkar Källa: Barn-LNU Orättvist anklagad Visad ogillande Lämnad ensam Fysiskt angripen Inga vänner i klassen Andel flickor och pojkar som upplever att de inte har någon nära vän i klassen respektive som säger att det finns någon i klassen som är utanför Kön/årskurs Ingen nära vän Någon utanför Alla Årskurs 3-6 7-9 Gymnasiet Kön Flickor Pojkar Källa: Barn-LNU
Skador och olyckor Skador bland barn i olika åldersgrupper efter typ av skada Typ av skada 0-3 år Hjärnskakning Kontusion, blåmärke Skrubbsår Öppet sår Fraktur Luzation (utledsvridning) Distorsion (stukning, vrickning) Förgiftning Brännskada Annan skadetyp Ingen skada diagnosticerad Typ av skada 4-6 år Hjärnskakning Kontusion, blåmärke Skrubbsår Öppet sår Fraktur Luzation (utledsvridning) Distorsion (stukning, vrickning) Förgiftning Brännskada Annan skadetyp Ingen skada diagnosticerad Typ av skada 7-12 år Antal rapporterade Flickor Pojkar Andel Antal rapporterade Flickor Pojkar Andel Antal rapporterade Flickor Pojkar Andel Skattat totalt antal Skattat totalt antal Skattat totalt antal Hjärnskakning Kontusion, blåmärke Skrubbsår Öppet sår Fraktur Luzation (utledsvridning) Distorsion (stukning, vrickning) Förgiftning Brännskada Annan skadetyp Ingen skada diagnosticerad Typ av skada Antal rapporterade Skattat totalt antal 13-19 år Flickor Pojkar Andel Hjärnskakning Kontusion, blåmärke Skrubbsår Öppet sår Fraktur Luzation (utledsvridning) Distorsion (stukning, vrickning) Förgiftning Brännskada Annan skadetyp Ingen skada diagnosticerad Källa: Skaderegistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen. Personnr finns.
Skadade barn och ungdomar efter skadeplats och ålder 2001. Skadeplats Antal rapporterade Skattat antal Flickor Pojkar 0-4- 7-13- 0-4- 7-13- 0-4- 7-3 6 12 19 3 6 12 19 3 6 12 Bostad inomhus Bostadsområde Skola institution Idrotts- och sportanläggning Transportområde Källa: Skaderegistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen. Personnr finns. 13-19 Tandhälsa Kariesfria av undersökta barn efter ålder 1985-2000 År Ålder 3 år 6 år 12 år 19 år Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 1985 1990 1995 2000 Källa: Socialstyrelsen. Personnr finns ej. Kariesfria av undersökta barn efter ålder och län Landsting/kommun Stockholms läns Uppsala läns Södermanlands läns Östergötlands läns Jönköpings läns etc. Källa: Socialstyrelsen. Personnr finns ej. Ålder 6 år 19 år Flickor Pojkar Samtliga Flickor Pojkar Samtliga
Hälsorelaterade vanor Längd och vikt Medellängd, medelvikt och Body Mass Index (BMI) hos 16-17-åriga pojkar och flickor År Medellängd Medelvikt Body Mass Index Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 1988-89 1996-97 2000-01 Källa: ULF Body Mass Index (BMI) hos 16-17-åriga pojkar och flickor Body Mass Index -20 Undervikt 20-24,9 Normalvikt 25-30 Lätt övervikt 30- Övervikt Källa: ULF År 1988-89 1996-97 2000-01 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Bantning Andel flickor och pojkar som har bantat det senaste året Ålder 10-12 år 13-14 år 16-18 år Källa: Barn-LNU Har du bantat det senaste året? Ja, flera gånger Ja, en gång Nej Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Anorexia Barn i åldern 15-17 år med anorexia som vårdats på sjukhus År Ålder -15 16-17 18-19 Flicjkor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Källa: Patientregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen. Personnr finns.
Matvanor Andel flickor och pojkar i åldrarna 13-18 år som det senaste halvåret inte ätit frukost respektive lunch varje dag Alla Ålder 13-15 år 16-18 år Kön Flickor Pojkar Källa: Barn-LNU Äter inte frukost Äter inte lunch Rökvanor Andel ungdomar i årskurs 9 som röker Röker Varje dag/nästan varje dag Bara vid veckosluten Bara ibland/på fest År 1997 1998 1999 2000 F P F P F P F P Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); Skolelevers drogvanor 2000. Personnr finns ej. Uppgiven konsumtion bland elever som röker varje dag Antal cigaretter 1-2 3-10 11-20 Mer än 20 År 1997 1998 1999 2000 F P F P F P F P 100 100 100 100 100 100 100 100 Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); Skolelevers drogvanor 2000. Personnr finns ej. Andel av de mönstrande som röker efter län Län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping osv Röker Riket Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); Skolelevers drogvanor 2000. Personnr finns ej.
Snusvanor Andel ungdomar i årskurs 9 som snusar Snusar Varje dag Nästan varje dag Bara ibland År 1997 1998 1999 2000 F P F P F P F P Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); Skolelevers drogvanor 2000. Personnr finns ej. Uppgiven konsumtion bland elever som snusar Antal dosor snus Upp till 1 dosa/vecka 2-3 dosor/vecka Minst 4 dosor/vecka År 1997 1998 1999 2000 F P F P F P F P 100 100 100 100 100 100 100 100 Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); Skolelevers drogvanor 2000. Personnr finns ej. Alkoholvanor Andel elever i årskurs 9 med intensivkonsumtion av alkohol någon gång i månaden eller oftare År Intensivkonsumtion någon gång i månaden eller oftare År Intensivkonsumtion någon gång i månaden eller oftare Flickor Pojkar Flickor Pojkar 1972 1987 1973 1988 1974 1989 1975 1990 1976 1991 1977 1992 1978 1993 1979 1994 1980 1995 1981 1996 1982 1997 1983 1998 1984 1999 1985 2000 1986 2001 Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); Skolelevers drogvanor 2000. Personnr finns ej.
Andel bland de mönstrade med olika alkoholvanor efter län Län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping osv. Dricker inte alkohol Intensivkonsumerar 1 alkohol minst 1 gång per vecka Beräknad genomsnittlig årskonsumtion (liter). Riket Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); Skolelevers drogvanor 2000. Personnr finns ej. Användning av narkotika Andel elever i årskurs 9 som har använt narkotika År Har använt narkotika någon gång År Har använt narkotika någon gång Flickor Pojkar Flickor Pojkar 1971 1986 1972 1987 1973 1988 1974 1989 1975 1990 1976 1991 1977 1992 1978 1993 1979 1994 1980 1995 1981 1996 1982 1997 1983 1998 1984 1999 1985 2000 Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); Skolelevers drogvanor 2000. Personnr finns ej. Andel mönstrande som erbjudits narkotika, prövat narkotika, använt narkotika 20 gånger eller mer samt använt senaste månaden efter län Län Erbjudits Prövat Använt minst 20 ggr Använt senaste månaden Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping osv. Riket Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); Skolelevers drogvanor 2000. Personnr finns ej. 1 Intensivkonsumtion innebär att en person dricker minst sex definierade glas alkohol vid ett och samma tillfälle. Ett glas alkoholdryck antas innehålla 2,0 cl 100%-ig alkohol (samma mängd som en stor stark á 40 cl med 5% alkoholstyrka.
Barnafödande och aborter Antal verkställda tonårsaborter samt antal totalt År Ålder 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Aborter Födda Aborter Födda Aborter Födda Aborter Födda Aborter Födda 1975 1980 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Källa: Abortstatistik, Socialstyrelsen. Personnr finns ej. Antal verkställda tonårsaborter samt antal totalt per 1000 kvinnor År Ålder 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Aborter Födda Aborter Födda Aborter Födda Aborter Födda Aborter Födda 1975 1980 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Källa: Abortstatistik, Socialstyrelsen. Personnr finns ej.
Verkställda tonårsaborter 15-19 år och barn efter län Län Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland o.s.v. Antal levande barn Antal levande barn per 1000 kvinnor 15-19 år Källa: Abortstatistik, Socialstyrelsen. Personnr finns ej. Antal aborter Antal aborter per 1000 kvinnor 15-19 år
Övriga intressanta områden ADHD/Damp Här skulle man eventuellt kunna använda sig av ULF-data. Där finns fråga om barnen (efter födelseår): Har han/hon någon av dessa sjukdomar besvär eller funktionshinder som påverkar hans/hennes dagliga liv? Ja, DAMP. Diabetes Diabetes blir allt vanligare och sjukdomsdebuten kryper allt längre ned i åldrarna. Det är vanligare i norra Sverige än i södra, vilket kan bero på D- vitaminbrist. Man har funnit att avbruten amning och övergång till komjölk kan utgöra en risk. Gisela Dahlqvist, Umeå universitet, har ett diabetesregister. Infektioner Här finns endast uppgifter från patientregistret om antal vårdtillfällen. Barn med handikapp Pliktverket har uppgifter om syn och hörsel. I ULF frågar man om dyslexi, hörsel- och synnedsättning. Det skulle vara intressant att titta på vilka uppgifter man skulle kunna få fram genom att studera Riksförsäkringsverkets ersättningssystem för handikappade barn.