UNING- BOKEN. Mätningar utförda av Camilla Hahn, TFK Sammanställning gjord av Catarina Carlberg, TFK

UNING- BOKEN 2 Mätningar utförda av Camilla Hahn, TFK Sammanställning gjord av Catarina Carlberg, TFK

INLEDNING 3 NYCKELTAL 4 1. UNINGS PERSONELLA RESURSER 7 3. PLATSINDEX 8 4. ANTAGNINGSSTATISTIK 1 6. RESURSFÖRDELNING 22 7. KURSINDEX 25 8. POÄNGPRODUKTION 26 9. EKONOMISKT UTFALL 33 TIDPLAN FÖR NYCKELTALSMÄTNINGAR 21 38 SAMMANFATTNING 39 2(41)

Inledning Utbildningsnämnden för Ingenjörshögskolan vid Linköping Tekniska Högskola presenterar som ett led i sitt kvalitetsutvecklingsprojekt resultat och tolkningar av ett antal nyckeltalsmätningar gjorda för verksamhetsåret 2. Mätningarna har genomförts av nämndens resurspersonal vid Tekniska fakultetskansliet. Rådata har hämtats ur LADOK, antagningsenhetens sammanställningar över antagningssiffror, TFKs kursdatabas samt internationaliseringsavdelningens databas över utbytesprogrammen. Genomgående används följande beteckningar på utbildningsprogrammen: BI DE DI EI KI MI MK Högskoleingenjörsutbildning i byggnadsteknik 12p Högskoleingenjörsutbildning i data- och elektroteknik 12p Högskoleingenjörsutbildning i datateknik 12p Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik 12p Högskoleingenjörsutbildning i kemiteknik 12p Högskoleingenjörsutbildning i maskinteknik 12p Högskoleingenjörsutbildning i medie- och kommunikationsteknik 12p Sammanställningen har diskuterats av utbildningsnämnden under nämndinternatet i Kolmården 3-31 januari 21, då mål och strategi för nämndens verksamheten under 21 arbetades fram. Vid nämndmötet i februari gavs också direktiv till LoT-grupperna inför deras arbetet med läro- och timplaner samt budget för 22. Några av de mätningar som planerades har p.g.a. tidsbrist inte hunnits göra till årets bok, då endast december 2 och januari 21 fanns att tillgå för arbetet. En rekommendation är att i fortsättningen sprida mätningarna mer jämnt under året. En tidplan för hur detta kan ske finns sist i detta dokument. 3(41)

NYCKELTAL Målen för UNINGs verksamhet följs upp genom mätningar av ett antal nyckeltal, som analyseras och jämförs över tiden. Nedan redovisas de nyckeltal som föreslås ligga till grund för kvalitetsutvecklingen av verksamheten. Nyckeltal markerade med * i listan har mätts för budgetåret 2 och behandlas i denna rapport. *1. UNINGs personella resurser Definition: Översyn av vilken kompetens och ansvarsområden UNINGs ledamöter och resurspersonal har. Nedbrytning: Har översyn gjorts? 2. Förankringsindex A. Studenterna Definition: Nämndens ordinarie ledamöter träffar studenterna åtminstone en gång om året. Mötet mellan nämndledamöter och studenter i årskurs 1-3 på bör äga rum i början av första läsperioden på våren. Information om beslut tagna under året samt en inblick i framtiden bör stå på dagordningen. Nedbrytning: Informations/diskussionsmöten har ägt rum? Hur många studenter deltog? B. Institutionerna Definition: Nämndens ordinarie ledamöter träffar institutioner (institutionsledning, examinatorer, övriga intresserade) aktiva inom ingenjörsutbildningen varje (eller vartannat) år för att informera om och diskutera utbildningarna. Nedbrytning: Informations/diskussionsmöten har ägt rum? Hur många av institutionens personal deltog? *3. Platsindex Definition: Hur många utbildningsplatser har vi på högskoleingenjörsprogrammen vid LiTH? Nedbrytning: Hur har antalet utbildningsplatser förändrats sedan föregående år? *4. Antagningsstatistik Definition: Hur attraktiva utbildningarna är hos presumtiva studenter Nedbrytning: Hur många söker i första hand till de olika ingenjörsutbildningarna vid LiTH? Hur många antas till utbildningarna? Hur många av de antagna studenterna sökte till sin utbildning i första hand? Antagningspoäng; sist antagne student, samt hur de antagna studenterna fördelar sig mellan olika poängintervall. 4(41)

Hur står sig LiTHs utbildningar i dessa avseenden jämfört med motsvarande utbildningar på andra tekniska högskolor? 5. Pedagogikindex Definition: Den pedagogiska kompetensen hos lärare som är aktiva inom ingenjörsutbildningen Nedbrytning: Hur många akademiska poäng i pedagogik har lärare inom ingenjörsutbildningen? Hur mycket pedagogisk vidareutbildning har lärare fått under det senaste året? Olika institutioner? Olika utbildningsprogram? *6. Resursfördelning Definition: Hur fördelar UNING de ekonomiska resurserna? Nedbrytning: Budgeterade medel: kr/program, kr/institution, kr/årskurs, kr/kurs, kr/poäng Jämföra budget kr/poäng med utfall poäng/kr för program, årskurser, institutioner, kurser. *7. Kursindex Definition: Hur nöjda studenterna är med kursernas upplägg och genomförande? Nedbrytning: Sammanfattningsbetyg på samtliga kurser inom ingenjörsutbildningen *8. Poängproduktion Definition: HÅP/HÅS Nedbrytning: Hur många studiepoäng presterar studenterna i genomsnitt? På olika utbildningsprogram, i olika årskurser, i olika kurser Andel studenter som läser i 'rätt' årskurs. Antal spärrkurser som studenterna ej har godkänt resultat på. *9. Ekonomiskt utfall Definition: Bär UNING sin egen ram? Nedbrytning: HÅP/HÅS för ingenjörshögskolan totalt. Hur stor del av ramen kan UNING lägga på övrig verksamhet? (kvalitetsarbete, utvecklingsprojekt, punktinsatser) 1. Praktikindex Definition: Företagens och studenternas syn på ingenjörspraktiken. Nedbrytning: Hur många platser erbjuds? Hur många studenter gör ingenjörspraktik? Utvärdering av ingenjörspraktiken. 5(41)

*11. Utlandsindex Definition: Hur många ingenjörsstudenter som förlägger en del av sin utbildning utomlands. Nedbrytning: Hur många platser erbjuds inom program för 'Utanför Europa för högskoleingenjörer' och hur många utnyttjas? Hur många platser inom utbytesprogram (Erasmus etc.) kan sökas av ingenjörsstudenter? Hur många ingenjörsstudenter åker? Hur många söker till platserna på Master-programmet i Darmstadt? Hur många examensarbeten utförs utomlands? Hur klarar de studenter som åker utomlands sina studier vid det mottagande universitetet? 12. Nöjd-kund-index Definition: Studenternas trivsel och personliga utveckling. Nedbrytning: Hur relevant upplever studenterna sin utbildning? Hur stimulerande upplever studenterna sin utbildning? Hur är tillgängligheten på personal, utrustning, lokaler, service etc.? Hur trivs studenterna på utbildningarna och på LiTH? Antal studieavbrott och anledning till avbrott. 13. Relevansindex Definition: Hur relevanta är utbildningarna på arbetsmarknaden? Hur aktuella är utbildningarna? Nedbrytning: Vilka arbeten har de f.d. studenterna ett år efter avslutade studier? 14. Attitydindex Definition: Gymnasieungdomars attityder till teknik och teknisk utbildning Nedbrytning: Vilken attityd har grundskole- och gymnasieungdomar till teknik? begreppet högskoleingenjör? LiTH? teknisk universitetsutbildning? 15. Kvalitetsindex Definition: Kontroll av kvalitetsarbetet Nedbrytning: Värdering av samtliga nyckeltal som tas fram 6(41)

1. UNINGs PERSONELLA RESURSER En enkät (se bilaga 1) har skickats ut till samtliga ledamöter och suppleanter i utbildningsnämnden. En komplett sammanställning av svaren har gjorts och finns att tillgå hos utbildningsledaren. Sammanfattningsvis kan nämnas att nämnden ansåg att en större enkätundersökning bland f.d. studenter bör genomföras under 21. Frågorna i en sådan enkät bör fokusera på hur man ser på sin utbildning efter ett par års yrkesverksamhet samt vilken typ av arbeten man har. Dessutom ansågs kontakter med gymnasieskolan vara något som nämnden bör arbeta mer med. 7(41)

3. PLATSINDEX Vid antagningen hösten 2 fylldes BI, DE, DI, EI, MI och MK. På MK sänktes antalet platser från 6 till 45 efter besked från basårsstudenternas garantiplatsval om att ca 3 av dem önskade garantiplats på MK. Vid terminsstart visade sig denna siffra ej längre aktuell och reserver fick kallas. Det visade sig emellertid svårt att få positiva besked från reserverna inom rimlig tid och därför blev det inte fullt 6 studenter som började på MK hösten 2. Vad gäller KI följde tyvärr antagningssiffrorna trenden från förra året och endast 23 studenter påbörjade studier hösten 2. TABELL 1: Antal nominella platser på olika programterminer hösten 2 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 Totalt BI 32 32 32 96 DE 6 6 9 * 21 DI 6 32 32 124 EI 32 32 32 96 KI 32 32 32 96 MI 32 32 32 32 128 MK 45 6 15 293 28 25 32 911 * De studenter på DE som väljer inriktningen mot data- och elsystem gör en COOP-termin För att bli studieberättigad till såväl termin 3 som termin 5 måste studenten uppfylla vissa studiemeritmässiga krav (poängkrav + specifika kurser/kursmoment, se resp. utbildningsplan i studiehanboken). De studenter som inte uppfyller uppsatta krav blir, om de fortsätter att terminsregistrera sig, istället omregistrerade på föregående termin (2 resp. 4). Även vid studieuppehåll av andra anledningar (t.ex. värnplikt, andra studier, etc.) kan man vara omregistrerad för att slutföra icke avslutade kurser. TABELL 2: Antal registrerade studenter på olika programterminer hösten 2. T1 T2* T3 T4* T5 T6* T7 Totalt BI 34 22 27 13 1 16 DE 7 19 41 15 66 33 1 254 DI 68 39 45 8 48 56 264 EI 41 9 31 4 35 53 173 KI 23 6 24 3 29 2 15 MI 35 12 26 5 3 8 36 152 MK 58 11 42 111 329 118 236 35 221 18 46 1165 * Studenter som är registrerade på jämn termin på hösten är omregistrerade. De vanligaste anledningarna till omregistrering är ej uppfyllda spärrkrav eller studieuppehåll av annan anledning (värnplikt, andra studier, etc.) 8(41)

Att det på programmens sista termin ackumuleras studenter som inte tar ut sin examen är naturligt, då examensarbetet ofta drar ut på tiden, samt att studenten ibland väntar in den eller de sista tentamina han har kvar. Det förekommer också att studenter väljer att ej ta ut examen för att enklare kunna läsa till någon kompletterande kurs som ej krävs för examen. TABELL 3: Andel kvinnliga studenter på olika programterminer hösten 2. T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 Totalt BI,41,27,33,15,3,32 DE,14,26,5,7,17,21,1,15 DI,1,35,9,12,17,14,16 EI,17,22,1,11,15,14 KI,52,5,75,67,86,65,7 MI,9,17,19,23,5,14,17 MK,21,9,45,29,2,28,25,11,26,24,13,23 Bland registrerade studenter är 268 kvinnor, vilket motsvarar ca 23%. Fördelningen mellan utbildningsprogrammen är dock väldigt ojämn med ca 15% kvinnor på DE, DI, EI och MI, ca 3% kvinnor på BI och MK, och 7% kvinnor på KI. Bland studenter som antogs hösten 2 var ca 2% kvinnor, vilket alltså är en liten nedgång jämfört med närmast föregående år. Det är framför allt på MI och KI som andelen kvinnliga studenter minskat, medan det på BI 2 antogs nästan lika många kvinnliga studenter som manliga. Statistiken över studieavbrott visar att det är relativt få som avbryter sin utbildning samt att de som gör det till övervägande delen gör det redan under sitt första år, se diagram 1. Diagram 1: Antal studieavbrott anmälda på de olika utbildningsprogrammen av studenter antagna 1997-2. 8 7 6 5 Antal studieavbrott3 4 Termin 4 Termin 2 Termin 1 2 1 98 BI 99 BI BI 97 DE 98 DE 99 DE DE 98 DI 99 DI 97 EI 99 EI EI 97 KI 98 KI 99 KI 97 MI 99 MI MI 99 MK MK Utbildningsprogram/antagningsår 9(41)

4. ANTAGNINGSSTATISTIK Nedan följer en sammanställning av antagningsstatistik för åren 1997-2, utbildningsprogram för utbildningsprogram. Förklaring till använda beteckningar: Antal förstahandssökande = antal sökande som har programmet som sitt första alternativ Antal platser = antal platser som annonseras i VHS-katalogen Antal antagna = antal studenter som kallas till uppropet Antal registrerade = antal studenter som påbörjar studier på programmet BP = urvalsgrupp, betyg från programgymnasiet (max 2) BL = urvalsgrupp, betyg från linjegymnasiet (max 5,) BU = urvalsgrupp, betyg från utländskt gymnasium eller motsvarande BF = urvalsgrupp, folkhögskola (max 4,) HP = urvalsgrupp, högskoleprov (max 2,) HA = urvalsgrupp, högskoleprov + arbetslivserfarenhet (max 2,5) * = samtliga sökande i urvalsgruppen antogs NT-SVUX = särskild finansieringsform Tabell 4a: Antagningsstatistik BI 1997-2 Byggnadsteknik 1997 1998 1999 2 Antal förstahandssökande 18 16 34 45 Antal platser 32 32 32 32 Antal försthandssökande/plats,57,5 1,1 1,4 Antal antagna 3 33 36 36 Antal registrerade 2 25 34 36 varav antal kvinnor 1 8 1 15 Antagna förstahandssökande efter urval 2 9 8 22 31 BP 12,5 * 11,44 * 11,41 * 11,24 * BL 2,83 * 3,13 * 3,11 * 3,23 * BU 4,2 * HP,2 *,7 *,7 *,1 * HA,3 *,8 * 1 *,4 * NT-SVUX Antal förstahandssökande 2 4 Antal platser 15 15 Antal förstahandssökande/plats,13,26 Antal antagna 7 8 Antal registrerade 5 8 varav antal kvinnor 2 Antagna förstahandssökande efter urval 2 5 BL 2,95 * BF 3 * HP,8 *,6 * 1(41)

Tabell 4b: Antagningsstatistik DE 1997-2 Data- och elektroteknik 1997 1998 1999 2 Antal förstahandssökande 71 79 61 48 Antal platser 64 9 6 6 Antal förstahandssökande/plats 1,11,9 1,8 Antal antagna 67 11 68 71 Antal registrerade 55 83 66 69 varav antal kvinnor 1 9 7 11 Antagna förstahandssökande efter urval 2 25 36 29 24 BP 12,47 13,17 12,8 11,31 * BL 3,59 3,5 3,27 3,33 * BU 4,8 HP 1,3 1,1 1 1 * HA 1,4 1,2,9,7 * NT-SVUX Antal första handssökande 14 27 Antal platser 1 15 Antal förstahandssökande/plats 1,4 1,8 Antal antagna 12 24 Antal registrerade 11 2 varav antal kvinnor 3 7 Antagna förstahandssökande efter urval 2 8 5 BP 16,9 * BL 3,38 3,5 * BF 2 * HP,9 1,2 * Tabell 4c: Antagningsstatistik DI 1997-2 Datateknik 1997 1998 1999 2 Antal förstahandssökande 159 184 171 128 Antal platser 32 32 32 6 Antal förstahandssökande/plats 4,97 5,8 5,34 2,13 Antal antagna 82 69 81 73 Antal registrerade 67 58 71 64 varav antal kvinnor 12 9 14 7 Antagna förstahandssökande efter urval 2 33 33 4 41 BP 13,55 15,28 15,6 14,93 BL 3,73 4 4,29 3,92 BU 3,9 BF 4 * 3 3 HP 1,5 1,6 1,6 1,3 HA 1,5 1,6 1,6 1,4 NT-SVUX Antal första handssökande 22 28 Antal platser 5 5 Antal förstahandssökande/plats 4,4 5,6 11(41)

Antal antagna 9 11 Antal registrerade 5 9 varav antal kvinnor 2 2 Antagna förstahandssökande efter urval 2 5 5 BL 3,87 3,67 HP 1,3 1,7 Tabell 4d: Antagningsstatistik EI 1997-2 Elektroteknik 1997 1998 1999 2 Antal förstahandssökande 67 57 61 42 Antal platser 32 32 32 32 Antal förstahandssökande/plats 2,1 1,8 1,9 1,31 Antal antagna 43 38 43 46 Antal registrerade 37 3 4 43 varav antal kvinnor 4 2 5 9 Antal förstahandssökande efter urval 2 2 2 25 18 BP 13,63 14 14,38 13,17 BL 3,86 3,82 4 3,73 BU 4,4 BF 4 * 4 2 HP 1,4 1,3 1,4 1 HA 1,4 1,4 1,5 1 NT-SVUX Antal första handssökande 6 9 Antal platser 5 5 Antal förstahandssökande/plats 1,2 1,8 Antal antagna 5 5 Antal registrerade 5 4 varav antal kvinnor 1 Antagna förstahandssökande efter urval 2 3 5 BL 3,57 4 HP,9,9 Tabell 4e: Antagningsstatistik KI 1997-2 Kemiteknik 1997 1998 1999 2 Antal förstahandssökande 25 28 24 19 Antal platser 32 32 32 32 Antal förstahandssökande/plats,78,9,75,59 Antal antagna 44 38 41 27 Antal registrerade 31 31 33 22 varav antal kvinnor 17 24 2 12 Antagna förstahandssökande efter urval 2 12 14 19 12 BP 14,34 14,68 1,3 * 11,82* BL 3,58 3,61 3,42 * 3,58 * BU 4,5 * BF 3 * 3 * HP 1,2 1,2 1,1 *,3 * HA 1,3 1,3,8 *,1 * 12(41)

NT-SVUX Antal förstahandssökande 5 5 Antal platser 1 5 Antal förstahandssökande/plats,5 1 Antal antagna 7 9 Antal registrerade 6 9 varav antal kvinnor 3 8 Antagna förstahandssökande efter urval 2 5 3 BL 2,87 * 3,92 * BF 3 * HP 1,4 *,6 * Tabell 4f: Antagningsstatistik MI 1997-2 Maskinteknik 1997 1998 1999 2 Antal förstahandssökande 9 75 75 73 Antal platser 32 32 32 32 förstahandssökande/plats 2,81 2,3 2,3 2,28 Antal antagna 45 47 45 44 Antal registrerade 39 43 37 36 varav antal kvinnor 6 9 6 3 Antagna förstahandssökande efter urval 2 23 21 24 3 BP 12,99 14,45 14,51 14,79 BL 3,8 3,71 3,8 3,76 BU 4,5 HP 1,3 1,2 1,3 1,2 HA 1,4 1,4 1,3 1,3 Tabell 4g: Antagningsstatistik MK 1999-2 Medie- och kommunikationsteknik 1999 2 Antal förstahandssökande 132 153 Antal platser 6 45 Antal förstahandssökande/plats 2,2 3,4 Antal antagna 74 6 Antal registrerade 68 6 varav antal kvinnor 21 14 Antagna förstahandssökande efter urval 2 34 31 BP 13,45 14,9 BL 3,66 3,33 HP 1,3 1,4 HA 1,2 1,3 13(41)

För att enklare kunna se trenden vad gäller sökandetryck och antagningspoäng nedan ett antal diagram över utvecklingen under de senaste åren. Diagram 2: Antal förstahandssökande till olika utbildningsprogram vid LiTH 1997-2. Antal förstahandssökande 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 BI DE DI EI KI MI MK Utbildningsprogram 1997 1998 1999 2 BI Antalet förstahandssökande till BI har ökat två år i rad; det nya upplägget med Tematerminer tycks vara framgångsrikt ur rekryteringssynpunkt.. DE Efter en uppgång 1998, det år då inriktning mot medieteknik annonserades, har intresset för DE gått ner. UNING har via sin utvecklingsgrupp beviljat medel för en översyn av programmet under 21. DI Antalet förstahandssökande till DI har också gått ner, men intresset är fortfarande stort. LiTHs DI-utbildning, med en tydlig mjukvaruprofil, är fortfarande relativt unik i landet och attraktiv för presumtiva studenter. EI Till EI är inte antalet förstahandssökande så högt, men många av de som söker till DI i första hand har EI som sitt andrahandsalternativ, kanske p.g.a. möjligheten att efter ett och ett halvt år välja den programvaruinriktning som följer DIs kurser. Dock kan man notera att denna inriktning ej hittills lockat särskilt många studenter när de väl kommit fram till valmöjligheten. KI Sökanden till kemiteknikutbildningar i hela Sverige har gått ner nu ett par år, så även till LiTH. Undervisare inom kemiteknik från IFM kommer under våren med UNINGs stöd att 14(41)

besöka gymnasieskolor och informera om kemiteknikutbildningen på LiTH i ett försök att öka intresset. MI Intresset för MI verkar ligga på en stabil nivå, och till hösten 21 kommer antalet platser att ökas till 6. Anledningen är att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva högskoleingenjörsutbildning inom maskinteknik. MK MK, som startades 1999, ökade i popularitet 2 och är nu det högskoleingenjörsprogram vid LiTH som lockar flest förstahandssökande. Diagram 3: Andel förstahandsökande bland antagna studenter på utbildningsprogrammen 1997-2 1,9,8,7,6 Andel 1:ahandssökande,5,4,3,2,1 BI DE DI EI KI MI MK Utbildningsprogram 1997 1998 1999 2 I diagram 3 visas hur stor andel av de antagna studenterna som sökt till det program de antagits till i första hand. Man kan förmoda att om studenterna hellre hade velat ha plats på annan utbildning ökar risken för avhopp från det program de nu befinner sig på. - BI Bara ett fåtal av de antagna hade sökt något annat utbildningsprogram i första hand. Detta är en fortsättning på den stigande trend som inleddes 1999 när det tematiskt upplagda BIprogrammet startades. - DE Under 4% av de antagna 2 hade DE som sitt första alternativ. Mångas förstahandsval är istället MK, men även andra utbildningar inom LiTH och på andra universitet placerades före DE på många av de antagna studenternas ansökningslistor. De studenter 15(41)

som antas till DE är den studentgrupp som uppvisar den största spridningen i sina förstahandsval. - DI Även om det finns väldigt många fler förstahandssökande än platser, fylls bara drygt häften av platserna av studenter som har DI som sitt första alternativ. Detta beror på att de blir utkonkurrerade av studenter som har någon civilingenjörsutbildning (t.ex. D-LiTH) som första alternativ. Dessa studenter har bättre betyg, om än inte tillräckligt höga för att bli antagna på D. För detta krävdes hösten 2 drygt 1 poäng högre än på DI. - EI: Endast ca 4% av de som antogs till EI 2 hade sökt programmet i första hand, vilket är en kraftig nedgång jämfört med de föregående åren. De flesta hade istället DI som sitt första alternativ. KI Andelen förstahandssökande bland de antagna har ökat till över 5% de senaste två åren, men då har antalet antagna studenter samtidigt minskat med ca 1/3. De två senaste åren har samtliga behöriga sökande i samtliga urvalsgrupper antagits, och hösten 2 fanns det lediga platser kvar när antagningen var avslutad. - MI Vid antagningen hösten 2 var det bara ett fåtal studenter som inte hade MI som förstahandsval, vilket är en klar minskning jämfört med tidigare år då civilingenjörsutbildningen i maskinteknik vid LiTH brukat vara förstahandsval för många studenter på MI-utbildningen. Det är också många studenter från MI som brukar söka sig över till M efter tre års studier via Mx-utbildningen (avkortad civilingenjörsutbildning 14p). Hösten 2 ersattes Mx med en s.k. Bas-X termin i matematik, med garantiplats till M, D, Y och NE. - MK Ca hälften av de antagna 2 hade sökt MK i första hand. De övriga hade, med få undantag, civilingenjörsutbildning i medieteknik vid LiTH, högskoleingenjörsutbildning i medieteknik vid KTH eller någon icke-teknisk medieutbildning som sitt förstahandsval. I diagram 4 och 5 visas hur antagningspoängen för de olika utbildningsprogrammen varierat de senaste åren för urvalsgrupperna BP (programgymnasium) och BL (linjegymnasium). Antalet sökande med betyg från de gamla gymnasielinjerna minskar alltmer för varje år, och bland de studenter som antas på betyg (2/3) kommer nu ca 8% från programgymnasium. Resten av studenterna antas på högskoleprov, ev. med arbetslivserfarenhetspoäng adderad, något som ungefär hälften av dessa studenter har. Även om samtliga behöriga sökande antogs till både BI och KI hösten 2 har inte betygspoängen för den sist antagne studenten gått ner alltför mycket bland de studenter som antas på gymnasiebetyg. För urvalsgrupperna med högskoleprovet som bas har poängen för sist antagne student sjunkit 2 jämfört med tidigare år på alla program utom DI och MI där poängen varit relativt konstant. Dock handlar det här om bara några fåtal studenter, varför underlaget för statistik egentligen är för osäkert. 16(41)

Diagram 4: Betygspoäng för sist antagne student på utbildningsprogrammen 1997-2. Urvalsgrupp BP. 2 15 Poäng 1 5 BI DE DI EI KI MI MK 1997 12,5 12,47 13,55 13,63 14,34 12,99 1998 11,44 13,17 15,28 14 14,68 14,45 1999 11,41 12,8 15,6 14,38 1,3 14,51 13,45 2 11,24 11,31 14,93 13,17 11,82 14,79 14,9 Diagram 5: Betygspoäng för sist antagna student på utbildningsprogrammen 1997-2. Urvalsgrupp BL. 5 4 Poäng 3 2 1 BI DE DI EI KI MI MK 1997 2,83 3,59 3,73 3,86 3,58 3,8 1998 3,13 3,5 4 3,82 3,61 3,71 1999 3,11 3,27 4,29 4 3,42 3,8 3,66 2 3,23 3,33 3,92 3,73 3,58 3,76 3,33 17(41)

Vi har också sammanställt antagningsstatistiken för hösten 2. Staplar visar antal antagna studenter och punkter markerar medelvärdet av antagningspoängen samt det intervall som studenternas poäng befann sig i, fördelat på de olika utbildningsprogrammen och de olika urvalsgrupperna, se diagram 6. Diagram 6: Antal antagna studenter hösten 2 samt betygspoäng (medelvärde samt intervall) för de olika urvalsgrupperna. Urvalsgrupp BP 3 2 Antal antagna 2 1 17 14 Antagningspoäng - intervall BI DE DI EI KI MI MK Utbildningsprogram 11 Urvalsgrupp BL 8 5 6 Antal antagna 4 2 4,5 4 3,5 Antagningspoäng - intervall BI DE DI EI KI MI MK Utbildningsprogram 3 18(41)

Urvalsgrupp HP 8 2 6 Antal antagna 4 2 1,5 1,5 Antagningspoäng - intervall BI DE DI EI KI MI MK Utbildningsprogram Urvalsgrupp HA 12 3 1 Antal antagna 8 6 4 2 1 Antagningspoäng - intervall 2 BI DE DI EI KI MI MK Utbildningsprogram Intrycket är detsamma som när vi enbart tittar på poäng för den sist antagne studenten. Medelpoängen för studenter antagna till MK och DI ligger högt i samtliga urvalsgrupper, medan KI, BI och DE rekryterar studenter med lägre poäng i samtliga urvalsgrupper. Vi ser som väntat också att det är större spridning i studenternas poäng på dessa utbildningsprogram, vilket resulterar i ojämna studentgrupper. Detta brukar kräva mer av såväl studievägledning som administrativ och undervisande personal. 19(41)

Nationella jämförelser: Jämfört med högskoleingenjörsutbildningar på andra universitet och högskolor inom Sverige står sig Ingenjörshögskolan vid LiTH mycket bra i konkurrensen. Samtliga siffror redovisade nedan är siffror från 2:a urvalet som gjordes av VHS, och alltså inte direkt jämförbara med siffrorna efter reservantagningen som redovisas för LiTHs utbildningsprogram. Man bör dock få en ganska bra bild av hur läget är på de andra högskolorna. BI: (11,24* resp. 3,23*) Svårt att få fram några jämförelsetal vad gäller antagningspoäng då de flesta högskolor antog samtliga behöriga sökande. Dock kan nämnas att det till utbildningsprogrammet för Byggteknik/arkitektur vid Högskolan i Jönköping krävdes 11,37 resp. 3,72. Detta program har till 42 platser direktintag av studenter med SV-bakgrund; de behöver alltså inte komplettera med tekniskt/naturvetenskapligt basår först. Den andra BI utbildningen med fler sökande än platser var Byggingenjörsutbildningen med internationell inriktning vid Högskolan i Halmstad. Där krävdes 12,8 från programgymnasium för att bli antagen. DE: (11,31* resp. 3,31*) Samtliga kombinationsutbildningar inom data- och elektroteknikområdena antog samtliga behöriga sökande, och några av dem lyckades inte fylla de platser man annonserat. DI: (14,93 resp. 3,92) Två utbildningar inom datateknik rapporteras ha högre antagningspoäng än DI, nämligen det på KTH-Kista (16,2 resp. 4,19) och den på Chalmers (15,67 resp. 3,9). Många utbildningsprogram även inom ett så 'hett' område som datateknik lyckas inte fylla sina platser. I Växjö (Svängsta) och i Kristianstad har man satsat på särskilda datateknikutbildningar för kvinnor, något som verkar vara tämligen framgångsrikt, med konkurrens om platserna i alla fall i Kristianstad. EI (13,17 resp. 3,73) Högst antagningspoäng hade KTH-Kistas utbildning i elektroteknik (13,31 resp. 3,63). Både Chalmers och KTH antar vardera över 13 studenter, så man får inte helt rättvisande bild att jämföra med dem när vi bara har 32 platser. Många av de mindre högskolorna rapporterade vid Samverkansgruppens möten stora problem att fylla sina elektroteknikutbildningar. KI: (11,82* resp. 3,58*) Samtliga utbildningar inom kemitekniska området antog samtliga behöriga sökande, och några av dem lyckades inte fylla de platser man annonserat. MI: (14,79 resp. 3,76) Endast till maskinteknikutbildningen i Linköping och den i Jönköping (inriktning mot design, antagningspoäng 12,4) var det konkurrens om platserna. Chalmers har dock 156 platser nominellt, vilket inte gör en direkt jämförelse helt rättvisande. Det finns också några utbildningar som är mer eller mindre som traditionell maskinteknikutbildning men med nya och kanske mer tilltalande namn (ex: mekatronik och produktutveckling). Många av de mindre högskolorna rapporterade vid Samverkansgruppens möten om stora problem att fylla sina maskinteknikutbildningar. 2(41)

MK: (14,9 resp. 3,33) Inom medieområdet är det en verklig djungel av utbildningar, både högskoleingenjörsutbildningar och andra utbildningar. Namn som 'Digital mediedesign' och 'Medieinformatik' lockar många studenter till medieutbildning med icke-teknisk inriktning. I topp bland högskoleingenjörsutbildningarna vad gäller antagningspoäng ligger KTH- Haninge (17,17 resp 4,2) till de 15 platserna för studenter med SV-bakgrund. För övriga studenter på det programmet gick gränsen vid 16,56 resp. 4,25. 21(41)

6. RESURSFÖRDELNING UNING valde att i budgeten för 2 (se bilaga 2) fördela 9% av den disponibla ramen direkt till institutionerna (ca 26 miljoner kronor) för genomförande av det undervisningsuppdrag som definieras av de beslutade läro- och timplanerna. Resterande del avsattes för specifika, riktade satsningar och hälften av dessa satsningar pekades ut redan i budgeten. Det var t.ex. nämndens internat, stöd till datasalar på institutioner, medel för nyutveckling av profilkurser på MK och en fortsatt omarbetning av BI till tematiska terminer. Det avsattes också 5 kkr som UNINGs utvecklingsgrupp skulle förfoga över och dela ut till utvecklingsprojekt man fann intressanta. Under året har två projekt sökt och erhållit medel. Olle Willén, IDA, och Sten Granath, ITN, har beviljats medel för en studieresa till Nya Zeeland syftande till att lära av ingenjörsutbildningen där och undersöka möjligheterna för gemensamma kurser samt student- och lärarutbyten i framtiden. Guy Nilsson och Lars Backström, båda ITN, har erhållit medel för en översyn av DE-programmet, med fokus på rekrytering, första terminen och alternativa avslutningar på programmet (profiler eller inriktningar).. Under 2 gjorde UNING två extra utbetalningar till institutionerna om vardera 1 miljon kronor. Pengarna fördelades enligt fördelning i budget, men är alltså inte inräknade i denna sammanställning. Sammanställningen omfattar inte heller de medel för kursutveckling (ca 6 kkr) som utbetalats under året och inte heller andra utbetalningar som gjorts efter beslut av UNING-VA. Diagram 7: UNINGs undervisningsuppdrag till institutionerna, omräknat till helårsstudenter. 4 35 3 25 Budgeterad HÅS 2 15 1 5 EKI IDA IFM IKP IMT IPE ISK ISY ITN MAI TEMA Institution 22(41)

Diagram 7 visar hur stor del de av undervisningen inom Ingenjörshögskolan som olika institutioner utför. UNINGs största leverantör av undervisning är Institutionen för Teknik och Naturvetenskap (ITN) vid Campus Norrköping, ITN utför ca 4% av undervisningen inom högskoleingenjörsprogrammen på LiTH. Övrig undervisning beställs hos institutioner på Campus Valla i Linköping. Följande institutioner där är under 2 delaktiga i kurser på högskoleingenjörsutbildningen vid LiTH: Institutionen för datavetenskap, IDA (ca 13%) Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik, IKP (ca 12%) Institutionen för systemteknik, ISY (ca 1,5%) Matematiska institutionen, MAI (ca 9,5%) Institutionen för fysik, mätteknik, biologi och kemi, IFM (ca 8,5%) Institutionen för produktionsekonomi, IPE (ca 2%) Ekonomiska institutionen, EKI (ca 2%) TEMA-institutionen (ca 1%) Institutionen för språk och kultur, ISK (ca 1%) Institutionen för medicinsk teknik, IMT (ca,5%) Utbildningsnämnden har Tekniska Fakultetens uppdrag att lämna ett förslag på budget för de utbildningsprogram man ansvarar för, och för budgetåret 2 fördelades medel enligt Diagram 8. Medelvärdet av ersättningen per planerad HÅS beräknat på samtliga kurser som läses av högskoleingenjörsstudenter är ca 3 kkr/hås, medan det på olika institutioner varierar mellan ca 17 kkr/hås upp till nästan 6 kkr/hås. Diagram 8: Fördelning av ekonomiska medel per institution, samt budgeterade medel per planerad HÅS på de olika institutioner. 12 ITN 6 1 5 8 4 Budgeterade medel (kkr) 6 3 Budgeterade medel per HÅS (kkr) 4 IDA IFM IKP ISY 2 2 MAI 1 EKI IMT IPE ISK TEMA Institution 23(41)

Diagram 9: Fördelning av ekonomiska medel per utbildningsprogram, samt budgeterade medel per planerad HÅS på olika utbildningsprogram. 6 DE 4 5 DI 35 3 Budget (kkr) 4 3 2 BI EI KI MI MK 25 2 15 Budget per HÅS (kkr) 1 1 5 Utbildningsprogram Diagram 9 visar hur UNING fördelade ekonomiska medel till kurser på de olika utbildningsprogrammen. Också i denna beräkning varierar medelvärdet av ersättning per HÅS från ca 22 kkr/hås till ca 35 kkr/hås. Dock bör det även här påpekas att MK-programmet under budgetåret 2 bara haft aktiva studenter på programtermin 1-3, vilket gör att en jämförelse mellan detta program och de andra inte blir helt rättvis. Ett mått som ofta används i budgetsammanhang inom universitetet är ksp, d.v.s. kostnad per studentpoäng ksp = kursbudget antal studenter *antal poäng Tekniska fakulteten har satt en absolut övre gräns för ksp på en kurs till 3 kr. Bland de kurser som högskoleingenjörsstudenterna läser varierar ksp från 15 kr till 3 kr, allt beroende på kursernas innehåll och genomförande och naturligtvis har kurser som ges för väldigt få studenter vanligtvis en högre ksp. En detaljerad budget på kursnivå finns hos utbildningsledaren. 24(41)

7. KURSINDEX Studenter vid utbildningsprogram inom Ingenjörshögskolan har under 2 deltagit i nästan 3 olika kurser, några specifika för högskoleingenjörs- eller yrkesteknisk högskoleutbildning andra kurser som läses gemensamt med studenter på civilingenjörsprogrammen. Under vårterminens första läsperiod utvärderades kurser huvudsakligen enligt det gamla blankettsystemet. Ett nytt internetbaserat system testades senare under våren. Det togs i drift lagom till omtentamensperioden i augusti och det användes sedan för utvärdering av höstterminens kurser. En redovisning av sammanfattningsbetygen på de högskoleingenjörsspecifika kurser som utvärderats m.h.a. systemet under Studentportalen finns hos utbildningsledaren. En sammanfattning ges i Diagram 1. Diagram 1: Sammanställning av sammanfattningsbetyg givna på kursutvärderingar på kurser inom högskoleingenjörsutbildningen som UNING ansvarar för. Antal kurser 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 Sammanfattningsbetyg - intervall Medelvärdet av samtliga sammanfattningsbetyg är 3,4. Det lägsta värdet är 1,3 och det högsta är 5, (TMMI7 Mekanik f.k. för MI4, svarsfrekvens 14%). Medelvärdet av svarsfrekvensen är 43%, lägsta svarsfrekvensen är % och den högsta är 87% (TFKI8 Kemiska separationsprocesser för KI2, sammanfattningsbetyg 3,69) Flest antal kursvärderingar, 112 stycken, lämnades in på kursen TAIU1 Analys i en variabel som ges för DI1, EI1, KI1 och MI1 (sammanfattningsbetyg 3,86, svarsfrekvens 65%). Svarsfrekvensen räknas ut som antal svar per antalet studenter som någon gång under kursens genomförandeperiod haft en registrering på kursen. Detta är ju inte samma sak som antalet studenter som läst kurser, vilket innebär att svarsfrekvensen underskattas. 25(41)

8. POÄNGPRODUKTION Nominell studietakt är 4 poäng per år. Nedan presenteras data över hur poängproduktionen bland studenter antagna 1997-2 ser ut på de olika utbildningsprogrammen 21-2-2. TABELL 5: Medelvärde av total poängproduktion per student på olika utbildningsprogram av studenter med antagningsår 1997-2. Kvinnliga studenters poäng-produktion har också brutits ur den totala studentgruppens och antal poäng som är nominell studietakt anges som referensvärde. 97 kv Max 98 kv Max 99 kv Max kv Max BI 69,4 71,8 12 71,6 74,5 1 53,8 58 6 13,2 15,5 2 DE* 71,9 76,8 12 7,5 73,6 1/8 41 29 6 8,2 11,1 2 DI 86, 74,6 12 7 7,5 1 44 39 6 13.3 13,6 2 EI 95,3 96,5 12 83,5 88,2 1 49,4 39,2 6 14,5 12,8 2 KI 84,8 77,2 12 85,8 87,4 1 43,6 49,4 6 15 15 2 MI* 89,1 71,8 12 68,8 71,9 8 45,2 48,4 6 15,2 15,7 2 MK 4,4 47,8 6 12,8 14 2 * Studenter på MI och på inriktning mot data- och elsystem på DE gör en COOP-termin efter 3 terminer. Nedan följer en lägesrapport över samtliga studenter antagna 1997-2 vad gäller poängproduktion. Några av studenterna som påbörjade sin utbildning 1997 har tagit ut examen och finns alltså med dels i 'examensstapeln' dels i någon av 'poängstaplarna'. Några av studenterna med väldigt få avklarade poäng har eller har haft studieuppehåll, men endast ett fåtal har helt avbrutet sina studier (jämför med Diagram 1 och Diagram 12). På några program och några terminer är inte poängfördelningen exakt 2/2 på höst/vår. Därför kan det se ut som om studenterna läst mer än vad de enligt planen ska ha gjort. Diagram 11a: Poängproduktion av BI-studenter antagna 1997-2. Studenter 35 3 25 2 15 1 5-2 21-4 41-6 61-8 81-1 11-12 Poäng 12- Examen 97 98 99 26(41)

Diagram 11b: Poängproduktion av DE-studenter antagna 1997-2. Studenter 7 6 5 4 3 2 1-2 21-4 41-6 61-8 81-1 11-12 12- Examen 97 98 99 Poäng Diagram 11c: Poängproduktion av DI-studenter antagna 1997-2. Studenter 7 6 5 4 3 2 1-2 21-4 41-6 61-8 81-1 11-12 12- Examen 97 98 99 Poäng Diagram 11d: Poängproduktion av EI-studenter antagna 1997-2. Studenter 4 3 2 1 97 98 99-2 21-4 41-6 61-8 81-1 11-12 Poäng 12- Examen 27(41)

Diagram 11e: Poängproduktion av KI-studenter antagna 1997-2. 25 Studenter 2 15 1 5 97 98 99-2 21-4 41-6 61-8 81-1 11-12 Poäng 12- Examen Diagram 11f: Poängproduktion av MI-studenter antagna 1997-2. 4 Studenter 3 2 1 97 98 99-2 21-4 41-6 61-8 81-1 11-12 Poäng 12- Examen Diagram 11g: Poängproduktion av MK-studenter antagna 1999-2. 6 5 4 Studenter 99 3 2 1-2 21-4 41-6 61-8 Poäng 28(41)

Diagram 12: Antal studenter som följer nominell plan på olika utbildningsprogram. Antagningsår 1998 Antal studenter 9 8 7 6 5 4 3 2 1 BI DE DI EI KI MI T1 25 83 58 3 31 43 T3 11 66 37 3 3 34 T5 11 56 4 31 29 29 Antagningsår 1999 Antal studenter 8 7 6 5 4 3 2 1 BI DE DI EI KI MI MK T1 34 66 71 4 33 37 68 T3 25 36 36 31 23 27 43 29(41)

Studenternas studieresultat visar sig också i statistik över hur många av dem som följer den nominella studieplanen. Följande krav ställs på studenterna för att bli studieberättigade resp. årskurs: Åk 2: Åk 3: Samtliga obligatoriska moment i årskurs 1 skall vara godkända. Med obligatoriska moment avses alla examinationsmoment, utöver tentamen (TEN), angivna i kursbeskrivningen. Dessutom godkänt i utbildningsspecifika kurser omfattande 1-15p (vilka kurser det är framgår av utbildningsplanen för programmet). Kraven för uppflyttning till årskurs 2 samt ha minst 5 poäng i kurser och dessutom godkänt resultat på programmets samtliga matematikkurser i åk 1. Studenter kan naturligtvis också välja att ta studieuppehåll fastän alla formella krav för uppflyttning är uppfyllda. Diagram 12 visar hur det ser ut för studenter antagna 1998 och 1999. Det kan verka konstigt att det på några program är fler studenter ur antagningsgrupp 1998 på termin 5 än på termin 3, men detta är ett tecken på ett av följande skäl eller en kombination av båda: en framgångsrik individuell studieplan gör att en student som inte klarade spärrkraven inför termin 3 gör det inför termin 5 en student antas till senare del av utbildningsprogram Diagram 13: Antagning till senare del av högskoleingenjörsutbildningarna vid LiTH 1997-2. 7 6 5 Antal studenter 4 3 2 1 ht 1997 vt 1998 ht 1998 vt 1999 ht 1999 vt 2 ht 2 vt 21 BI 1 1 DE 1 3 5 DI 2 2 2 6 1 EI 3 2 KI 1 MI MK 1 3(41)

Antagning till senare del av utbildningsprogram är ett sätt att fylla vakanta platser som uppstår på utbildningsprogrammen då studenter tar studieuppehåll eller avbryter sina studier. Studenter som påbörjat liknande utbildning vid LiTH eller på annan högskola kan då få tillåtelse att byta utbildning och ta en ledig plats i anspråk. Innan antagning sker görs bedömning om studenten har kunskaper motsvarande tidigare terminen på mottagande program och förutsättningar att klara av fortsatta studier på LiTH på ett framgångsrikt sätt. Diagram 13 visar omfattningen på antagning till senare del av utbildning under 1997-2. Anledningarna till att inte fler antas till senare del av högskoleingenjörsutbildningarna vid LiTH är att det saknas behöriga sökande och att det saknas lediga platser p.g.a. de överintag som kan göras till årskurs 1 då det hittills oftast funnits gott om sökande till utbildningarna. Examina Ytterligare ett sätt att mäta studieresultat är naturligtvis att räkna antalet examina som utfärdas. Under 2 har 94 studenter med antagningsår 1993 och senare tagit ut högskoleingenjörsexamen från LiTH, se Diagram 14. Bland dessa studenter är medelstudietiden 4,2 år, inklusive ev. studieuppehåll. Dock ska betänkas att studenter på MI och de studenter på DE som valt inriktning mot data- och elsystem i sin utbildning normalt genomfört en COOPperiod omfattande en termin. I Diagram 15 kan ses hur många högskoleingenjörsexamina, 8p och 12p, som har utfärdats under 1997-2. Diagram 14: Antal utfärdade examina under 2 för studenter antagna 1993 och senare, samt medelstudietid uträknat per utbildningsprogram. 93 94 95 96 97 Medelstudietid 14 12 1 DE KI MI 4,8 4,6 4,4 4,2 Antal examina 8 6 4 3,8 Medelstudietid (år) 4 DI EI 3,6 3,4 2 BI 3,2 Utbildningsprogram 3 31(41)

Räknar vi även in studenter med tidigare antagningsår ökar antalet examina till 16. Värt att veta i detta sammanhang är att den 31 september 2 var sista dag för studenter antagna till det gamla linjesystemet att ta ut sina examina enligt sin ursprungliga utbildningsplan. Med anledning av detta sändes information ut till alla som kunde komma ifråga för examen enligt äldre förordning. Diagram 15: Antal utfärdade högskoleingenjörsexamina under 1997-2. 1 8 Antal examina 6 4 8p 12p 2 1997 1998 1999 2 32(41)

9. EKONOMISKT UTFALL Vanliga mått på studenternas studieresultat är att räkna prestationer som antal helårsstudenter (HÅS) och antal helårsprestationer (HÅP). HÅS = poäng på kursregistreringar 4 HÅP = inrapporterade poäng 4 Dessa utfall ett år används också för att bestämma nämndens ekonomiska ram för efterföljande år. Genomför man dessa beräkningar på Ingenjörshögskolan fås för budgetår 2 932 HÅS och 786 HÅP. Detta motsvarar alltså en genomsnittlig examinationsgrad per examinationsmoment på drygt 84%. Diagram 16 och 17 visar examinationsgraden HÅP/HÅS totalt för hela ingenjörshögskolan uppdelat per institution och för de olika utbildningsprogrammen.. Det ekonomiska utfallet på kursnivå finns hos utbildningsledaren. Diagram 16: HÅP/HÅS för högskoleingenjörsutbildningarna totalt på olika institutioner. 1,4 1,2 1 HÅP/HÅS,8,6,4,2 EKI IDA IFM IKP IMT IPE ISK ISY ITN MAI TEMA Institution En förklaring till HÅP/HÅS-utfallet på TEMA-institutionen, som alltså verkar högre än 1%, är att det tidigare på några av utbildningsprogrammen gavs en kurs på 4 poäng i kommunikation, vars två delar gavs i olika årskurser. Under 2 har de sista studenter som hade den kursen i sin plan slutfört del 2. Därmed registreras HÅP men inte HÅS och kvoten blir alltså högre än vad de reella prestationerna under året är. 33(41)

Diagram 17: HÅP/HÅS under 2 för de olika utbildningsprogrammen. 1,,8 HÅP/HÅS,6,4,2, BI DE DI EI KI MI MK Utbildningsprogram Vad gäller HÅP/HåS-utfallet på de olika programmen är det värt att notera resultatet på BI. Till det goda utfallet finns flera orsaker: Studentgrupperna antagna 1999 och 2, som alltså följer det nya tematiska upplägget på programmet, har i mycket hög utsträckning klarat sina kurser. Tittar vi bara på kurser som givits för dessa studenter är HÅP/HÅS-utfallet 93% vilket också syns i statistiken över poängproduktionen (Tabell 5 och Diagram 1a). Några HÅP härrör sig från kurser som gavs under senhösten 1999 och ej rapporterades in under det året. En tvådelad kurs i kommunikation har avslutats under året. Några HÅP har producerats i kurser som studenter haft i rest sedan tidigare år. Andelen HÅP som producerats på restkurser har under 2 en särskilt stor betydelse på grund av den uppsökning som gjordes av ej examinerade studenter antagna till utbildningslinjer före 1993. Under 2 gavs nämligen en sista möjlighet att ta ut examen enligt tidigare högskoleförordning. Med anledning av framgången för det tematiska upplägget av BI-programmet finns ett uppslag till nästa års mätningar, nämligen att analysera examinationsgradens beroende av examinationsform; skriftlig tentamen, muntlig tentamen, projekt, laborationer, etc. En påminnelse om att MK-programmet under 2 enbart har aktiva studenter på programtermin 1-3 är nog befogad här, och en ytterligare idé till nästa år är att dela upp utbildningsprogrammen i olika årskurser och undersöka om examinationsgraden verkligen ökar i högre årskurs. 34(41)

Diagram 18: Relativ avvikelse från budgeterad HÅS på olika institutioner TEMA MAI ITN ISY ISK IPE IMT IKP IFM IDA EKI -4 4 8 12 16 Relativ avvikelse från budgeterad HÅS (%) Diagram 19: Relativ avvikelse från budgeterad HÅS på olika utbildningsprogram MK MI KI EI DI DE BI -1, -5,, 5, 1, 15, Relativ avvikelse från budgeterad HÅS (%) Intressant är också att se hur mycket det faktiska antalet HÅS avviker från budgeterat antal HÅS på de olika utbildningsprogrammen (Diagram 18) och också på institutionsnivå (Diagram 19). Totalt har Ingenjörshögskolan haft drygt 14 HÅS mer än vad de kursanmälningar som UNINGs budget baserades på. Samtidigt är det ungefär 13 HÅS färre än vad fakulteten prognosticerade i nämndens ram för 2. Detta kompenseras dock av att HÅP-utfallet är drygt 5 bättre än prognosen. För att definitivt kunna säga att UNING bär sin egen ram måste man också gå igenom samtliga kursers ämnesklassificering, då det är olika ersättningsnivåer på teknik/natutvetenskap-, humaniora- och medicinklassade kurser. 35(41)

Denna beräkning har nu gjorts och det visar sig att UNING gott och väl bär sin ram; drygt 1 miljon över. Detta kan dock inte vara ett förväntat utfall de närmaste åren, då vi under 2 har haft extra många 'gamla' studenter som slutfört sina avslutande kurser till examen, samt att vi har ett lite för stort bortfall från ett par av utbildningsprogrammen som inte överantagningen till årskurs 1 kan kompensera fullt ut. Dessutom kommer införandet av ingenjörspraktik att innebära att ett 5-tal studenter inte kommer att producera några poäng under höstterminen 21 och vårterminen 22. Dock bör det till hösten 22 bara vara en mindre skillnad mellan det antalet studenter som går ut på Ingenjörspraktik och den antal studenter som återkommer efter utfört praktikår. 36(41)

11. UTLANDSINDEX Under 1999/2 tillbringade 4 studenter från högskoleingenjörsutbildningarna vid LiTH en kortare eller längre period vid ett universitet utomlands, varav en student åkte utomlands efter avslutade programstudier vid LiTH. Totalt ersattes kurser motsvarande 6 poäng samt ett examensarbete om 1 poäng i deras utbildningar av deras studier utomlands. En av studenterna hade slutfört sina programstudier vid LiTH innan hon åkte utomlands. Tabell 6: Antal utlandsstudenter 1999/2, vilka utbildningsprogram de studerade på vid LiTH och vilka länder de åkte till. Utbildningsprogram Storbritannien 1 Tyskland 2 Totalt DI 2 1 3 KI 1 1 Totalt 3 1 4 1 Heriot-Watt University, Edinburgh Victoria University of Manchester, Manchester University of Central Lancashire, Preston 2 Fachhochschule Darmstadt, Darmstadt Under innevarande läsår (2/21) tillbringar 5 studenter en eller två terminer vid universitet utomlands, varav två deltar i programmet 'Utanför Europa för högskoleingenjörer' som startades inför detta år och erbjuder platser på University of South Australia i Adelaide. Totalt planerar studenterna att läsa kurser och ev. utföra examensarbeten totalt motsvarande 18p medan de är utomlands. En av studenterna hade slutfört sina programstudier vid LiTH innan hon åkte utomlands. Tabell 7: Antal utlandsstudenter 2/21, vilka utbildningsprogram de studerade på vid LiTH och vilka länder de åkte till. Utbildningsprogram Australien 1 Frankrike 2 Litauen 3 Storbritannien 4 Totalt EI 1 1 KI 1 1 1 3 MI 1 1 Totalt 2 1 1 1 5 1 University of South Australia, Adelaide 2 Université Joseph Fourier, Grenoble 3 Vilniaus Gediminio Technikos Universitetas, Vilnius 4 Heriot-Watt University, Edinburgh De utbytesprogram som speciellt riktar sig till högskoleingenjörsstudenterna hade läsåret 2/21 15 platser att erbjuda. Av dessa togs 3 i anspråk, vilket ger en utnyttjandegrad av 2%. Inför nästa läsår (21/22) har samtliga avtal inom Erasmusutbytet skrivits om. Detta har inneburit att många avtal som tidigare var skrivna för att gälla ett specifikt ämnesområde nu är mer allmängiltigt formulerade för att bredda sökandekategorierna. Dessutom har ett antal koordinatorer sagt sig vara villiga att upplåta platser för högskoleingenjörsstudenter inom sina nätverk som tidigare bara var öppna för civilingenjörsstudenter. Utbildningsnämnden har också satsat på egna informationstillfällen om utlandsstudier under hösten 2, samt samarbetat med internationella avdelningen så att de platser högskoleingenjörsstudenterna kan söka tydligare presenteras i informationsmaterialet. 37(41)

Tidplan för nyckeltalsmätningar 21 Ett förslag till hur nyckeltalsmätningar planeras för 21 presenteras nedan, se figur 1. Som synes ligger de olika typerna av mätningar väl spridda över året, vilket bör underlätta för kanslipersonalen, som kommer att utföra huvuddelen av mätningarna. Nämnden beslutade vid sitt möte i februari att satsa under 21 genomföra en enkätundersökning bland f.d. studenter. Undersökningen syftar till att mäta relevansindex genom att låta ingenjörer med några års arbetslivserfarenhet efter avslutade studier ge sin syn på sin utbildning vid LiTH. Planer finns på att projektanställa någon student från lämpligt utbildningsprogram för arbetet med utformning, genomförande och sammanställning av enkäten. Till hans/hennes hjälp ska en referensgrupp bestående av några nämndledmöter eller nämnden närstående personer finnas. Det har också bokats in tider för de två första institutionsbesöken; på IFM den 2 mars, och på IKP preliminärt i tentamensperioden i slutet av maj. Formerna för dessa möten, vilka som ska delta från institutionerna och vilka frågor som ska diskuteras har dock inte bestämts ännu. Nämndinternat BOKEN Antagningsstatistik Personella resurser LADOK Möte med institution Antal praktikplatser Möte med institution Antal praktik Utvärdering praktik LADOK Möte med institution Möte med institution JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Möten med studenterna HÅS/HÅP utfall Pedagogik Kursvärderingar Kursvärderingar Antal studenter utomlands Kursvärderingar HÅS/HÅP utfall Kursvärderingar Fördelning av medel Undervisnings- och examinationsformer Antal utlandsplater Kontinuerlig mätning av: Utlandspoäng Antal examina & medianstudietid RELEVANS ATTITYD NÖJD KUND Figur 1: Förslag till tidplan för nyckeltalsmätningar 21 38(41)

Sammanfattning En översyn av nämndens personella resurser har gjorts i form av en enkät till ledmöter och suppleanter. MK har under 2 temporärt minskat från 6 till 45 platser. Återgång till 6 platser planeras inför antagning 21. DI ökade från 32 till 6 platser genom att de extraplatser DI haft sedan 1998 permanentades. Samtliga utbildningsprogram utom KI fyllde sina platser vid antagningen 2. PÅ KI saknades 1 studenter när samtliga nybörjare hade registrerat sig för höstterminen. Utbildningsnämnden fördelade i budgeten för 2 ca 26 miljoner kronor direkt till kursbudget på de olika institutionerna,. I snitt fördelade UNING ca 3 kkr per planerad HÅS, vilket motsvarar en ksp på 75 kr. Därtill fördelades också riktade medel för drift av studentdatorsalar samt för utveckling av utbildningsprogram och kurser motsvarande ca 3,5 miljoner kronor. Medelvärdet av samtliga sammanfattningsbetyg på kurser som UNING ansvarar för var 3,4. 8% av kurserna hade sammanfattningsbetyg 3 eller högre (på en skala 1-5). Studenterna på högskoleingenjörsprogrammen producerade under 2 i genomsnitt 34p, vilket motsvarar 85% av nominell studietakt. I genomsnitt följer 77% av studenterna nominell studietakt upp till årskurs 2 och 73% till årskurs 3. +52 HÅP, men -19 HÅS jämfört med prognos, vilket gör att UNING bär sin ekonomiska ram. 2 av 3 platser inom 'Utanför Europa för högskoleingenjörer' utnyttjades. 3 av 15 platser inom Erasmusprogram speciellt riktade till högskoleingenjörer utnyttjades. Det fanns inge sökande till platserna på Matsreprogrammet i Darmstadt. Totalt förväntas kurser och examensarbeten motsvarande 18p göras utomlands under 2/21. 39(41)