EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 23 mars 2004 PE 337.077/40-102 ÄNDRINGSFÖRSLAG 40-102 Förslag till betänkande (PE 337.077) Torben Lund Tillsättning av vitaminer och mineralämnen och av vissa andra ämnen i livsmedel Förslag till förordning (KOM(2003) 671 C5-0538/2003 2003/0262(COD)) Kommissionens förslag Parlamentets ändringar Ändringsförslag från Antonios Trakatellis Ändringsförslag 40 Titel Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tillsättning av vitaminer och mineralämnen och av vissa andra ämnen i livsmedel Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tillsättning av vitaminer och mineralämnen och av föreningar av metalliska och icke-metalliska grundämnen Or. el Korrigeringen är nödvändig för att titeln skall vara vetenskapligt korrekt. Klor, fluor, jod och fosfor är nämligen inte metaller utan icke-metalliska grundämnen. Eftersom titeln är vetenskapligt inkorrekt måste den antingen ändras varpå det i alla punkter där mineralämnen omnämns skall underförstås metalliska och icke-metalliska grundämnen eller så måste det i definitionen heta: mineralämnen: föreningar av metalliska och icke-metalliska grundämnen. [Övers. anm: Bakgrunden till detta ändringsförslag är att mineralämnen i den grekiska versionen återgivits med metaller. Den grekiska förslagsställaren reagerar således på att ett antal ämnen som omnämns i AM\529889.doc PE 337.077/40-102
kommissionsförslaget inte är metaller och att dokumentets titel därför, åtminstone på grekiska, är vetenskapligt inkorrekt.] Ändringsförslag från Jillian Evans och Patricia McKenna Ändringsförslag 41 Skäl 11 (11) Endast sådana vitaminer och mineralämnen som normalt sett förekommer i kosten och som konsumeras som en del av kosten och därutöver anses vara essentiella näringsämnen bör tillåtas som tillsatser i livsmedel, även om detta inte innebär att de nödvändigtvis måste tillsättas. All eventuell oenighet om vilka dessa essentiella näringsämnen är bör undvikas. Det är därför lämpligt att upprätta en positivlista över sådana vitaminer och mineralämnen. (11) Endast sådana vitaminer och mineralämnen som normalt sett förekommer i kosten och som konsumeras som en del av kosten och därutöver anses vara essentiella näringsämnen bör tillåtas som tillsatser i livsmedel, även om detta inte innebär att de nödvändigtvis måste tillsättas. All eventuell oenighet om vilka dessa essentiella näringsämnen är bör undvikas. Det är därför lämpligt att upprätta en positivlista över sådana vitaminer och mineralämnen. För konsumentskyddets skull bör det upprättas en positivlista över vissa andra bioaktiva ämnen som kan användas i livsmedel. Vitaminer och mineralämnen som är tillåtna för berikning finns på en positivlista. Konsumenterna behöver samma skyddsnivå för bioaktiva ämnen som tillsätts för att ge livsmedel särskilda egenskaper. Extrakt med hormoneffekter (i huvudsak växthormoner) eller bioaktiva ämnen som koffein, nikotin eller kinin bör kontrolleras noggrant innan de godkänns som tillsatser i livsmedel. Därför måste en positivlista upprättas för sådana extraherade eller syntetiska ämnen, med uppgifter om restriktioner för användningen och om maximala förekomster. Ändringsförslag från Jillian Evans och Patricia McKenna Ändringsförslag 42 Skäl 12 (12) Kemiska ämnen som används som källa för vitaminer och mineralämnen vid tillsättning i livsmedel måste vara säkra och dessutom biotillgängliga, dvs. vara i en form (12) Kemiska ämnen som används som källa för vitaminer och mineralämnen och vissa andra ämnen som kan tillsättas i livsmedel måste vara säkra och dessutom PE 337.077/40-102 2/38 AM\529889.doc
som kroppen kan tillgodogöra sig. Därför bör även en positivlista över sådana ämnen upprättas. Åtminstone de ämnen som utifrån ovan nämnda kriterier för säkerhet och biotillgänglighet godkänts av Vetenskapliga livsmedelskommittén (yttrande av den 12 maj 1999) och som kan användas vid tillverkningen av livsmedel för spädbarn och småbarn och andra livsmedel för särskilda näringsändamål eller i kosttillskott bör upptas i denna positivlista. biotillgängliga, dvs. vara i en form som kroppen kan tillgodogöra sig. Därför bör även en positivlista över sådana ämnen upprättas. Åtminstone de ämnen som utifrån ovan nämnda kriterier för säkerhet och biotillgänglighet godkänts av Vetenskapliga livsmedelskommittén (yttrande av den 12 maj 1999) och som kan användas vid tillverkningen av livsmedel för alla befolkningsgrupper, bland annat spädbarn, småbarn, gravida samt äldre och i andra livsmedel för särskilda näringsändamål eller i kosttillskott bör upptas i denna positivlista. Samma regler måste gälla för vitaminer och mineralämnen och andra bioaktiva ämnen. Ändringsförslag från Horst Schnellhardt Ändringsförslag 43 Skäl 14 (14) Om vitaminer och mineralämnen har tillsatts i livsmedel, framhåller tillverkarna oftast detta i reklamen, och konsumenterna kan därför få intrycket att produkterna har ett bättre näringsvärde eller på annat sätt har fysiologiska eller hälsorelaterade fördelar jämfört med liknande produkter eller andra produkter utan tillsatta näringsämnen. Detta kan få konsumenterna att fatta beslut som utan denna grund inte skulle vara önskvärda. För att motverka denna potentiella icke önskvärda effekt anses det lämpligt att införa vissa begränsningar när det gäller i vilka produkter vitaminer och mineralämnen får tillsättas, utöver de begränsningar som sker naturligt på grund av tekniska hänsyn eller som är nödvändiga av säkerhetsskäl när de högsta halterna av vitaminer och mineralämnen i sådana produkter fastställs. Att produkten (14) All form av information om berikade livsmedel bör förmedlas på ett sätt som inte vilseleder konsumenterna om nyttan av tillsatserna. Här bör gemenskapens bestämmelser om konsumentskydd mot oredlighet (direktiv 2000/13/EG) även tillämpas på uppgifter om de berikade livsmedlens art och omfattning och om nyttan med dem. Om vetenskapliga rön visar att konsumenterna genom reklamen på ett ensidigt sätt förändrar sina kostvanor till förmån för berikade livsmedel kan kommissionen efter samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och på grundval av vetenskapligt dokumenterade fakta föreslå lämpliga åtgärder. Att produkten innehåller vissa ämnen (till exempel alkohol) skulle i detta sammanhang vara ett lämpligt kriterium för att inte tillåta tillsättning av vitaminer och mineralämnen. För att AM\529889.doc 3/38 PE 337.077/40-102
innehåller vissa ämnen (till exempel alkohol) skulle i detta sammanhang vara ett lämpligt kriterium för att inte tillåta tillsättning av vitaminer och mineralämnen. För att undvika förvirring hos konsumenterna när det gäller det naturliga näringsvärdet hos färskvaror bör man heller inte tillåta att vitaminer och mineralämnen tillsätts i dem. undvika förvirring hos konsumenterna när det gäller det naturliga näringsvärdet hos färskvaror bör man heller inte tillåta att vitaminer och mineralämnen tillsätts i dem. Or. de Det är inte belagt att tillsättningen av vitaminer eller mineralämnen i livsmedel leder till ett onyttigt näringsintag hos vissa konsumentgrupper. Blotta antaganden, som anförs som motivering i förslaget till förordning, är inte tillräckliga. Enligt en dom av den 5 februari 2004 (mål nr C-24/00, kommissionen mot Frankrike) om tillsättning av vitaminer och mineralämnen i livsmedel får ett förbud mot berikning av vissa livsmedel eller livsmedelskategorier heller inte motiveras med att människor får i sig tillräckliga mängder vitaminer eller mineralämnen genom ett välbalanserat näringsintag och att det ur näringssynpunkt därför inte behövs sådana tillsättningar i livsmedel. Ändringsförslag från Jillian Evans och Patricia McKenna Ändringsförslag 44 Skäl 14 (14) Om vitaminer och mineralämnen har tillsatts i livsmedel, framhåller tillverkarna oftast detta i reklamen, och konsumenterna kan därför få intrycket att produkterna har ett bättre näringsvärde eller på annat sätt har fysiologiska eller hälsorelaterade fördelar jämfört med liknande produkter eller andra produkter utan tillsatta näringsämnen. Detta kan få konsumenterna att fatta beslut som utan denna grund inte skulle vara önskvärda. För att motverka denna potentiella icke önskvärda effekt anses det lämpligt att införa vissa begränsningar när det gäller i vilka produkter vitaminer och mineralämnen får tillsättas, utöver de begränsningar som sker naturligt på grund av tekniska hänsyn eller som är nödvändiga av säkerhetsskäl när (14) Om vitaminer och mineralämnen och vissa andra ämnen har tillsatts i livsmedel, framhåller tillverkarna oftast detta i reklamen, och konsumenterna kan därför få intrycket att produkterna har ett bättre näringsvärde eller på annat sätt har fysiologiska eller hälsorelaterade fördelar jämfört med liknande produkter eller andra produkter utan tillsatta näringsämnen. Detta kan få konsumenterna att fatta beslut som utan denna grund inte skulle vara önskvärda. För att motverka denna potentiella icke önskvärda effekt bör det införas vissa begränsningar när det gäller i vilka produkter vitaminer och mineralämnen och vissa andra ämnen får tillsättas, utöver de begränsningar som sker naturligt på grund PE 337.077/40-102 4/38 AM\529889.doc
de högsta halterna av vitaminer och mineralämnen i sådana produkter fastställs. Att produkten innehåller vissa ämnen (till exempel alkohol) skulle i detta sammanhang vara ett lämpligt kriterium för att inte tillåta tillsättning av vitaminer och mineralämnen. För att undvika förvirring hos konsumenterna när det gäller det naturliga näringsvärdet hos färskvaror bör man heller inte tillåta att vitaminer och mineralämnen tillsätts i dem. av tekniska hänsyn eller som är nödvändiga av säkerhetsskäl när de högsta halterna av vitaminer och mineralämnen och vissa andra ämnen i sådana produkter fastställs. I detta sammanhang är faktorer som förekomsten av vissa ämnen, till exempel alkoholhalten i en produkt eller en produkts näringsprofil, lämpliga kriterier när det gäller att bestämma huruvida tillsättning av vitaminer och mineralämnen i produkten kan tillåtas. När man fastställer en näringsprofil bör man beakta mängden av olika näringsämnen och ämnen med en näringsmässig eller fysiologisk effekt, särskilt fett, mättat fett, transfettsyror, salt, natrium och socker, som enligt rekommendationerna inte bör utgöra en alltför stor del av den totala kosten, eller fleromättade och enkelomättade fetter, andra tillgängliga kolhydrater än socker, vitaminer, mineralämnen, protein och kostfibrer. När näringsprofilerna bestäms bör de olika kategorierna av livsmedel och deras andel av och betydelse för den totala kosten beaktas. Det kan hända att man måste bevilja undantag från skyldigheten att respektera etablerade näringsprofiler när det gäller vissa livsmedel eller kategorier av livsmedel, beroende på vilken betydelse de har och hur stor andel de utgör av befolkningens kost. Detta arbete är tekniskt komplicerat och det bör vara kommissionen som antar de relevanta bestämmelserna. För att undvika förvirring hos konsumenterna när det gäller det naturliga näringsvärdet hos färskvaror bör man heller inte tillåta att vitaminer och mineralämnen eller vissa andra ämnen tillsätts i dem. Texten som lagts till är tagen från kommissionens skäl 6 och 7 i förslaget om näringspåståenden och hälsopåståenden (KOM(2003) 424), för att överensstämmelse skall uppnås mellan de två förordningarna. Dessutom bör tillsättning av vitaminer och mineralämnen inte vara tillåtet i produkter där halten av mättat fett, transfettsyror, socker AM\529889.doc 5/38 PE 337.077/40-102
och salt m.m. är hög. Mindre nyttiga livsmedel kan framställas som nyttiga genom tillsättningen, vilket kan bli förvirrande för konsumenterna. Detsamma gäller för berikningen av livsmedel med vissa bioaktiva ämnen. Ändringsförslag från Renate Sommer Ändringsförslag 45 Skäl 16 (16) När dessa högsta halter och eventuella andra villkor som begränsar tillsättningen av dem i livsmedel fastställs, bör man därför ta hänsyn till de säkra övre nivåerna av dessa vitaminer och mineralämnen som fastställts genom vetenskaplig riskbedömning utgående från allmänt vedertagna vetenskapliga rön och eventuellt intag via andra livsmedel. Vederbörlig hänsyn bör även tas till det rekommenderade intaget av vitaminer och mineralämnen. Där det är nödvändigt att för vissa vitaminer och mineralämnen införa begränsningar på de livsmedel vari dessa kan tillsättas, bör prioriteringen ske utifrån syftet för tillsättningen och vilken andel livsmedlet utgör av den totala kosten. (16) När dessa högsta halter och eventuella andra villkor som begränsar tillsättningen av dem i livsmedel fastställs, bör man därför ta hänsyn till de säkra övre nivåerna av dessa vitaminer och mineralämnen som fastställts genom vetenskaplig riskbedömning utgående från allmänt vedertagna vetenskapliga rön och eventuellt intag via andra livsmedel. Vederbörlig hänsyn bör även tas till det rekommenderade intaget av vitaminer och mineralämnen. Där det är nödvändigt att för vissa vitaminer och mineralämnen införa begränsningar på de livsmedel vari dessa kan tillsättas (exempelvis endast tillåta tillsättning av jod i salt), bör prioriteringen ske utifrån syftet för tillsättningen och vilken andel livsmedlet utgör av den totala kosten. Harmoniseringen av jodtillsättningen i livsmedel inom EU skall ske i enlighet med det världsomspännande systemet med allmän tillsättning av jod i salt för att förhindra jodbristrelaterade sjukdomar. Ändringsförslag från María del Pilar Ayuso González Ändringsförslag 46 Skäl 20a (nytt) (20a) I artiklarna 28 och 30 i EG-fördraget medges undantag från regeln om fri rörlighet för varor inom gemenskapen, som de nationella myndigheterna kan åberopa PE 337.077/40-102 6/38 AM\529889.doc
om vissa villkor uppfylls. Nationella myndigheter som utnyttjar sin handlingsfrihet i folkhälsofrågor inom ramen för EG-fördraget måste efterleva proportionalitetsprincipen. De nationella myndigheterna måste visa att deras bestämmelser är nödvändiga för att tillhandahålla ett effektivt skydd på grundval av en ingående riskbedömning. De måste förvissa sig om att den påstådda folkhälsorisken har tillräckliga belägg genom de senaste tillgängliga vetenskapliga rönen. Tillsättning av vitaminer och mineralämnen i livsmedel får endast förbjudas om ett allvarligt hot mot folkhälsan genom berikning med vitaminer och mineralämnen kan beläggas vetenskapligt. Detta är i linje med EG-domstolens senaste rättspraxis (dom av den 5 februari 2004, mål C-24/00, kommissionen mot Frankrike). Tillägget av dessa skäl syftar till att klargöra tillämpningsområdet för artikel 13 i den föreslagna förordningen. Ändringsförslag från John Bowis Ändringsförslag 47 Artikel 1, punkt 2a (ny) 2a. Bestämmelserna avseende vitaminer och mineralämnen i denna förordning skall inte gälla uppfödnings- och förädlingsverksamhet före slakt eller skörd som omfattas av annan gemenskapslagstiftning. Förordningen skall inte gälla växter och djur i vilka nivåerna av vissa näringsämnen höjts genom uppfödnings- och förädlingsverksamhet. AM\529889.doc 7/38 PE 337.077/40-102
Ändringsförslag från Dagmar Roth-Behrendt Ändringsförslag 48 Artikel 2, punkt 4 (4) berikning: tillsättning av en eller flera vitaminer och/eller ett eller flera mineralämnen i ett livsmedel oberoende av om de vanligen ingår i livsmedlet, för att ta hänsyn till en eller flera av följande faktorer: (4) berikning: tillsättning av en eller flera vitaminer och/eller ett eller flera mineralämnen i ett livsmedel oberoende av om de vanligen ingår i livsmedlet. (a) En brist på en eller flera vitaminer och/eller ett eller flera mineralämnen hos befolkningen eller inom särskilda befolkningsgrupper som kan konstateras genom klinisk eller subklinisk evidens eller genom uppskattningar som visar att intaget av näringsämnen är lågt. (b) Möjlighet att genom ändrade kostvanor förbättra nutritionsstatus hos befolkningen och/eller åtgärder eventuella brister i fråga om intaget av vitaminer och mineralämnen på grund av ändrade kostvanor. (c)utveckling av de allmänt vedertagna vetenskapliga rönen om vitaminers och mineralämnens betydelse för hälsan. Or. de Ändringsförslag från Horst Schnellhardt Ändringsförslag 49 Artikel 2, punkt 4 (4) berikning: tillsättning av en eller flera vitaminer och/eller ett eller flera mineralämnen i ett livsmedel oberoende av om de vanligen ingår i livsmedlet, för att ta hänsyn till en eller flera av följande faktorer: (4) berikning: tillsättning av en eller flera vitaminer och/eller ett eller flera mineralämnen i ett livsmedel oberoende av om de vanligen ingår i livsmedlet. (a) En brist på en eller flera vitaminer och/eller ett eller flera mineralämnen hos befolkningen eller inom särskilda PE 337.077/40-102 8/38 AM\529889.doc
befolkningsgrupper som kan konstateras genom klinisk eller subklinisk evidens eller genom uppskattningar som visar att intaget av näringsämnen är lågt. (b) Möjlighet att genom ändrade kostvanor förbättra nutritionsstatus hos befolkningen och/eller åtgärder eventuella brister i fråga om intaget av vitaminer och mineralämnen på grund av ändrade kostvanor. (c)utveckling av de allmänt vedertagna vetenskapliga rönen om vitaminers och mineralämnens betydelse för hälsan. Or. de Den föreslagna definitionen av berikning i artikel 2.4 anger vad som avses med berikning. I samma definition fastställs emellertid även dess syften. Därmed begränsas området för den enligt artikel 3.2 c tillåtna berikningen, eftersom endast sådan berikning kan godkännas som motsvarar definitionen i artikel 2.4, dvs. som är förenlig med de i definitionen angivna syftena. Detta skulle leda till att livsmedelsföretagare i framtiden tvingas ta fram kostsamma studier om befolkningens vitaminförsörjning för att kunna göra syftet med berikningen trovärdigt. Detta skulle i synnerhet missgynna små och medelstora företag i livsmedelsbranschen. Den nödvändiga begränsningen av berikningen måste ske genom att det införs maximinivåer för vitaminer och mineralämnen i berikade livsmedel, och detta på grundval av vetenskapligt belagda rön. Sådana maximinivåer finns också i förordningen, och därför behöver inte syftena anges. Dessutom innebär det en lagteknisk brist att i själva begreppsbestämningen inbegripa syftena med berikningen. En berikning som inte uppfyller sådana syften förblir ändå en berikning. Ändringsförslag från Renate Sommer Ändringsförslag 50 Artikel 2, punkt 4, inledningen (4) berikning: tillsättning av en eller flera vitaminer och/eller ett eller flera mineralämnen i ett livsmedel oberoende av om de vanligen ingår i livsmedlet, för att ta hänsyn till en eller flera av följande faktorer: (4) berikning: tillsättning av en eller flera vitaminer och/eller ett eller flera mineralämnen i ett livsmedel oberoende av om de vanligen ingår i livsmedlet, bland annat för att ta hänsyn till en eller flera av AM\529889.doc 9/38 PE 337.077/40-102
följande faktorer: Or. de De skäl för berikning som anförs i a c skall inte betraktas som uttömmande. Ändringsförslag från Jillian Evans och Patricia McKenna Ändringsförslag 51 Artikel 2, punkt 4a (ny) (4a) vissa andra ämnen: bioaktiva ämnen som framställts genom extrahering eller syntes och som har näringsmässiga eller fysiologiska effekter och kan användas som ingredienser i berikade livsmedel och som inte omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser. Vitaminer och mineralämnen som är tillåtna för berikning finns på en positivlista. Konsumenterna behöver samma skyddsnivå för bioaktiva ämnen som tillsätts för att ge livsmedel särskilda egenskaper. Extrakt med hormoneffekter (i huvudsak växthormoner) eller bioaktiva ämnen som koffein, nikotin eller kinin bör kontrolleras noggrant innan de godkänns som tillsatser i livsmedel. Därför måste en positivlista upprättas, med uppgifter om restriktioner för användningen och om maximala förekomster, för sådana extraherade eller syntetiska ämnen som inte redan omfattas av förordning (EG) nr 258/97 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser. I vissa medlemsstater tillhandahåller lagstiftningen positivlistor för sådana ämnen. Ändringsförslag från Renate Sommer Ändringsförslag 52 Artikel 3, punkt 3 3. Tillämpningsbestämmelser för tillsättning 3. Tillämpningsbestämmelser för tillsättning PE 337.077/40-102 10/38 AM\529889.doc
av vitaminer och mineralämnen i livsmedel för återställande och näringsmässig likvärdighet hos ersättningslivsmedel får vid behov antas enligt det förfarande som avses i artikel 16.2 av vitaminer och mineralämnen i livsmedel för återställande och näringsmässig likvärdighet hos ersättningslivsmedel får vid behov antas enligt det förfarande som avses i artikel 16.2 och efter ett yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. Innan sådana tillämpningsbestämmelser utfärdas skall kommissionen samråda med intressegrupper, i synnerhet med livsmedelsindustrin och med konsumentorganisationer. Or. de Det är nödvändigt att höra Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och att samråda med intressegrupper för att målen i förordningen skall kunna uppfyllas. Ändringsförslag från Marialiese Flemming, John Bowis och Françoise Grossetête Ändringsförslag 53 Artikel 3, punkt 3 3. Tillämpningsbestämmelser för tillsättning av vitaminer och mineralämnen i livsmedel för återställande och näringsmässig likvärdighet hos ersättningslivsmedel får vid behov antas enligt det förfarande som avses i artikel 16.2 3. Tillämpningsbestämmelser för tillsättning av vitaminer och mineralämnen i livsmedel för återställande och näringsmässig likvärdighet hos ersättningslivsmedel får vid behov antas enligt det förfarande som avses i artikel 16.2. Innan sådana bestämmelser fastställs skall kommissionen samråda med berörda parter, särskilt livsmedelsproducenter och konsumentföreningar. Ett sådant samråd är nödvändigt för att inte äventyra förordningens syften. AM\529889.doc 11/38 PE 337.077/40-102
Ändringsförslag från Jillian Evans och Patricia McKenna Ändringsförslag 54 Artikel 4, inledningen Medlemsstaterna får trots vad som föreskrivs i artikel 3.1 och fram till (sju år efter det att denna förordning trätt i kraft) på sina respektive territorier tillåta användning av vitaminer och mineralämnen som inte tas upp på förteckningen i bilaga 1 eller i andra former än de som anges i bilaga 2 förutsatt att Medlemsstaterna får trots vad som föreskrivs i artikel 3.1 och fram till (30 månader efter det att denna förordning trätt i kraft) på sina respektive territorier tillåta användning av vitaminer och mineralämnen och av vissa andra ämnen som inte tas upp på förteckningen i bilaga 1 eller i andra former än de som anges i bilaga 2 och bilaga 3, förutsatt att För konsumentskyddets skull måste både vitaminer/mineralämnen och andra ämnen övervakas och därför omfattas av en positivlista. Det finns ingen anledning att betrakta andra ämnen på ett annat sätt än vitaminer och mineralämnen eftersom många andra bioaktiva ämnen kan vara skadliga för människors hälsa, exempelvis koffein och johannesört. Ändringsförslag från Jillian Evans och Patricia McKenna Ändringsförslag 55 Artikel 4, stycke 2 Medlemsstaterna får enligt bestämmelserna i fördraget även i fortsättningen tillämpa gällande nationella begränsningar av eller förbud mot handel med livsmedel som tillsatts vitaminer och mineralämnen som inte förtecknas i bilaga 1 eller i former som inte förtecknas i bilaga 2. Medlemsstaterna får enligt bestämmelserna i fördraget även i fortsättningen tillämpa gällande nationella begränsningar av eller förbud mot handel med livsmedel som tillsatts vitaminer och mineralämnen och vissa andra ämnen som inte förtecknas i bilaga 1 eller i former som inte förtecknas i bilaga 2 eller bilaga 3. Ändringsförslag från Françoise Grossetête, Marialiese Flemming och María del Pilar Ayuso González Ändringsförslag 56 Artikel 4, stycke 1a (nytt) och 2 PE 337.077/40-102 12/38 AM\529889.doc
Medlemsstaterna skall meddela kommissionen om användningen av vitaminer och mineralämnen som är godkända på deras territorium, även om de inte förekommer i bilaga 1 eller bilaga 2. Kommissionen skall göra denna information tillgänglig för berörda parter. Medlemsstaterna får enligt bestämmelserna i fördraget även i fortsättningen tillämpa gällande nationella begränsningar av eller förbud mot handel med livsmedel som tillsatts vitaminer och mineralämnen som inte förtecknas i bilaga 1 eller i former som inte förtecknas i bilaga 2. Under övergångsperioden får övriga medlemsstater av folkhälsoskäl och enligt bestämmelserna i fördraget fortsätta att tillämpa gällande nationella begränsningar av eller förbud mot handel med livsmedel som tillsatts vitaminer och mineralämnen som inte förtecknas i bilaga 1 eller i former som inte förtecknas i bilaga 2. Medlemsstaterna skall informera kommissionen om alla begränsningar eller förbud på nationell nivå. Kommissionen skall göra denna information tillgänglig för berörda parter. Or. fr För att tillgodose målen i denna förordning måste det inrättas ett genomskådligt system som gör att aktörerna exakt vet vilka ämnen som får respektive inte får användas i varje medlemsstat. Ändringsförslag från Jillian Evans och Patricia McKenna Ändringsförslag 57 Artikel 4a (ny) Artikel 4a Villkor för tillsättning av vissa andra ämnen 1. Endast de vissa andra ämnen som förtecknas i bilaga 3 får tillsättas i livsmedel enligt bestämmelserna i denna förordning. 2. Senast två år efter antagandet av denna AM\529889.doc 13/38 PE 337.077/40-102
förordning skall kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16.2 fastställa kriterier och villkor för användningen av vissa andra ämnen som kan användas som ingredienser i berikade livsmedel. Kriterierna och villkoren skall fastställas på grundval av en restriktiv och försiktig hållning som sätter konsumentskyddet i centrum. 3. Ändringar i de förteckningar som avses i punkt 1 skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2. En försiktig hållning till berikning av livsmedel kräver att det införs jämförbara bestämmelser mellan vitaminer/mineralämnen och vissa andra ämnen. Extrakt med hormoneffekter (i huvudsak växthormoner) eller bioaktiva ämnen som koffein, nikotin eller kinin bör kontrolleras noggrant innan de godkänns som tillsatser i livsmedel. Därför måste en positivlista på grundval av vetenskapliga råd från myndigheten upprättas för sådana extraherade eller syntetiska ämnen, med uppgifter om restriktioner för användningen och om maximala förekomster. Ändringsförslag från John Bowis Ändringsförslag 58 Artikel 5 Vitaminer och mineralämnen får inte tillsättas i Vitaminer och mineralämnen får inte tillsättas i färskvaror. Med detta avses frukt, grönsaker, kött och fisk som inte behandlats, med undantag för skörd, parering eller styckning. a) icke behandlade färskvaror, bland annat frukt, grönsaker, kött och fisk, b) drycker som innehåller minst 1,2 volymprocent alkohol. Andra livsmedel eller livsmedelskategorier som inte får tillsättas vitaminer och mineralämnen får fastställas i enlighet med Andra livsmedel eller livsmedelskategorier som inte får tillsättas vitaminer och mineralämnen skall baseras på PE 337.077/40-102 14/38 AM\529889.doc
förfarandet i artikel 16.2 och mot bakgrund av vetenskaplig evidens. folkhälsoöverväganden och får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2 och mot bakgrund av vetenskaplig evidens. Definitionen av färsk behöver förtydligas om tillämpningen skall vara enhetlig i alla medlemsstater. Den nuvarande ordalydelsen är för oprecis för att garantera en enhetlig tillämpning. Det finns ingen anledning att förbjuda tillsättningen av vitaminer och mineralämnen i alkoholhaltiga drycker, av vilka en del innehåller vitaminer och mineralämnen enligt traditionella recept för att få organoleptiska egenskaper. Ett förbud mot tillsättning av vitaminer och mineralämnen i alkoholhaltiga drycker skulle slå ut den traditionella medicinalvinstillverkningen, som vanligen utförs av munkar. Hälsopåståenden om vitaminer och mineralämnen i alkoholhaltiga drycker kommer att regleras av förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel. Begränsningar bör baseras på vetenskapligt belagda folkhälsoöverväganden. Ändringsförslag från Horst Schnellhardt Ändringsförslag 59 Artikel 5, stycke 2 Andra livsmedel eller livsmedelskategorier som inte får tillsättas vitaminer och mineralämnen får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2 och mot bakgrund av vetenskaplig evidens. Andra livsmedel eller livsmedelskategorier som inte får tillsättas vitaminer och mineralämnen får fastställas av rådet och Europaparlamentet efter förslag från kommissionen om en verklig fara för konsumenternas hälsa påvisats och mot bakgrund av vetenskaplig evidens. Or. de Tillsättning av vitaminer och mineralämnen i andra livsmedel eller livsmedelskategorier bör endast förbjudas om det genom vetenskapliga rön kan anses finnas tillräckliga bevis för att tillsättningen i dessa livsmedel utgör en verklig fara för konsumenternas hälsa och om förbuden mot berikning fastställs efter samråd med Europaparlamentet och rådet. AM\529889.doc 15/38 PE 337.077/40-102
Ändringsförslag från Renate Sommer Ändringsförslag 60 Artikel 5, stycke 2 Andra livsmedel eller livsmedelskategorier som inte får tillsättas vitaminer och mineralämnen får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2 och mot bakgrund av vetenskaplig evidens. Andra livsmedel eller livsmedelskategorier som inte får tillsättas vitaminer och mineralämnen får, efter ett yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2 och mot bakgrund av vetenskaplig evidens avseende folkhälsorisken. Or. de Förbud mot berikning är endast motiverade om Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet vetenskapligt kunnat påvisa folkhälsorisken. Ändringsförslag från Rolf Linkohr Ändringsförslag 61 Artikel 5, stycke 2 Andra livsmedel eller livsmedelskategorier som inte får tillsättas vitaminer och mineralämnen får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2 och mot bakgrund av vetenskaplig evidens. Andra livsmedel eller livsmedelskategorier som inte får tillsättas vitaminer och mineralämnen får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2 och mot bakgrund av vetenskaplig evidens, och ett förbud får endast utfärdas om fara för folkhälsan föreligger. Or. de Tillsättning av vitaminer och mineralämnen i vissa livsmedel eller livsmedelskategorier bör endast förbjudas om det kan anses finnas tillräckliga vetenskapliga bevis för att tillsättningen i dessa livsmedel utgör en verklig folkhälsorisk. Dessa kriterier är i linje med EG-domstolens senaste rättspraxis (dom av den 5 februari 2004 i mål nr C-24/00, kommissionen mot Frankrike). PE 337.077/40-102 16/38 AM\529889.doc
Ändringsförslag från Marialiese Flemming Ändringsförslag 62 Artikel 5, stycke 2 Andra livsmedel eller livsmedelskategorier som inte får tillsättas vitaminer och mineralämnen får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2 och mot bakgrund av vetenskaplig evidens. Andra livsmedel eller livsmedelskategorier som inte får tillsättas vissa vitaminer och mineralämnen får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2 och på grundval av vetenskaplig evidens avseende faran för konsumenterna. Tillsättning av vitaminer och mineralämnen i livsmedel får endast förbjudas om ett allvarligt hot mot folkhälsan genom berikning med vitaminer och mineralämnen kan beläggas vetenskapligt. Detta är i linje med EG-domstolens senaste rättspraxis (dom av den 5 februari 2004, mål C-24/00, kommissionen mot Frankrike). Ändringsförslag från Françoise Grossetête Ändringsförslag 63 Artikel 5, punkt 1a (ny) 1a. Senast 18 månader efter det att denna förordning har antagits skall kommissionen, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 58.1 i förordning (EG) nr 178/2002 och i artiklarna 5, 7 och 8 i beslut 1999/468/EG fastställa särskilda näringsprofiler som livsmedel eller vissa kategorier av livsmedel skall uppfylla för att förses med näringspåståenden eller hälsopåståenden. Näringsprofilerna skall fastställas utifrån livsmedelskategorier som har gemensamma näringsegenskaper, varvid bland annat följande skall beaktas: Mängderna av vissa näringsämnen och andra ämnen som finns i livsmedlet. Livsmedlets (eller livsmedelskategoriernas) betydelse för AM\529889.doc 17/38 PE 337.077/40-102
kosthållningen. Livsmedlets sammansättning, i synnerhet förekomsten av näringsämnen vilkas välgörande effekter på hälsan är vetenskapligt erkända. Näringsprofilerna skall grundas på vetenskapliga fakta om kost och nutrition och om deras förhållande till hälsa. När näringsprofilerna fastställs skall kommissionen rådfråga livsmedelsmyndigheten och samråda med berörda parter, särskilt livsmedelsföretagare och konsumentgrupper. Undantag från skyldigheten att respektera näringsprofiler samt uppdateringar för att ta hänsyn till relevant vetenskaplig utveckling skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 58.1 i förordning (EG) nr 178/2002 och i artiklarna 5, 7 och 8 i beslut 1999/468/EG. Or. fr Införandet av näringsprofiler är synnerligen viktigt. Därför är det nödvändigt att mera exakt fastställa de olika profilerna. Vidare synes det mer relevant att, i stället för att anta en rent allmän strategi, fastställa kriterierna utifrån livsmedelskategorier som har gemensamma näringsegenskaper. Ändringsförslag från Jillian Evans och Patricia McKenna Ändringsförslag 64 Artikel 5a (ny) Artikel 5a Vissa andra ämnen vilkas användning är tillåten eller omfattas av begränsningar 1. Senast två år efter förordningens PE 337.077/40-102 18/38 AM\529889.doc
antagande skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 16 fastställa vilka ämnen eller ingredienser innehållande ett ämne som inte är ett vitamin eller mineralämne som får användas i livsmedel och förteckna dessa ämnen eller ingredienser (a) antingen i del A i bilaga 3, förutsatt att tillsättningen av detta ämne i livsmedel eller användningen av detta ämne i livsmedelsproduktionen är tillåten utan begränsningar, eller (b) i del B i bilaga 3, förutsatt att tillsättningen av detta ämne i livsmedel eller användningen av detta ämne i livsmedelsproduktionen omfattas av de överenskomna villkoren häri. 2. Ändringar i de förteckningar som avses i punkt 1 skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2. Vitaminer och mineralämnen som är tillåtna för berikning finns på en positivlista. Konsumenterna behöver samma skyddsnivå för bioaktiva ämnen som tillsätts för att ge livsmedel särskilda egenskaper. Extrakt med hormoneffekter (i huvudsak växthormoner) eller bioaktiva ämnen som koffein, nikotin eller kinin bör kontrolleras noggrant innan de godkänns som tillsatser i livsmedel. Därför måste en positivlista upprättas för sådana extraherade eller syntetiska ämnen, med uppgifter om restriktioner för användningen och om maximala förekomster. Ändringsförslag från Antonios Trakatellis Ändringsförslag 65 Artikel 5a (ny) Artikel 5a 1. Senast 18 månader efter det att denna förordning har antagits skall kommissionen, i enlighet med det AM\529889.doc 19/38 PE 337.077/40-102
förfarande som föreskrivs i artikel 23.2, fastställa särskilda näringsprofiler som livsmedel eller vissa kategorier av livsmedel måste uppfylla för att förses med näringspåståenden eller hälsopåståenden. 2. Näringsprofilerna skall särskilt fastställas med hänvisning till mängderna av följande näringsämnen i livsmedlet: a) essentiella aminosyror, b) fett, mättade fettsyror, transfettsyror, c) socker, d) salt/natrium. 3. Näringsprofilerna skall grundas på vetenskapliga fakta om kost och nutrition och om deras förhållande till hälsa, särskilt vilken betydelse näringsämnen och andra ämnen med näringsmässiga eller fysiologiska effekter har för kroniska sjukdomar. 4.När näringsprofilerna fastställs skall kommissionen rådfråga livsmedelsmyndigheten och samråda med berörda parter, särskilt livsmedelsproducenter och konsumentgrupper. 5. Undantag och uppdateringar för att ta hänsyn till relevant vetenskaplig utveckling skall fastställas i enlighet med det förfarandet som avses i artikel 23.2. Or. el I de nödvändiga näringsprofilerna ingår definitivt även essentiella aminosyror, som inte kan produceras av den mänskliga organismen (se även motiveringen till föredragandens ändringsförslag nr 18). PE 337.077/40-102 20/38 AM\529889.doc
Ändringsförslag från María del Pilar Ayuso González Ändringsförslag 66 Artikel 7, punkt 1 1. När ett vitamin eller ett mineralämne tillsätts i livsmedel i de syften som anges i artikel 3.2, får den totala mängden av vitaminet eller mineralämnet i livsmedlet i den form livsmedlet säljs inte överstiga vissa fastställda värden. De högsta halterna för koncentrerade och torkade produkter skall vara desamma som för livsmedel när de bereds för konsumtion enligt tillverkarens anvisningar. De högsta halter av vitaminer och mineralämnen som avses i punkt 1 i denna artikel och eventuella villkor som begränsar eller förbjuder tillsättningen av ett visst vitamin eller ett visst mineralämne i ett livsmedel eller en livsmedelskategori skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2. 1. När ett vitamin eller ett mineralämne tillsätts i livsmedel i de syften som anges i artikel 3.2, får den totala mängden av vitaminet eller mineralämnet i livsmedlet inte överstiga vissa fastställda värden. De högsta halterna för koncentrerade och torkade produkter skall vara desamma som för livsmedel när de bereds för konsumtion enligt tillverkarens anvisningar. De högsta halter av vitaminer och mineralämnen som avses i punkt 1 i denna artikel skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2 senast sex månader efter att förordningen trätt i kraft. Eventuella villkor som begränsar tillsättningen av ett visst vitamin eller mineralämne i ett livsmedel eller en livsmedelskategori skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2. Or. es De maximala halterna av vitaminer och mineralämnen måste fastställas inom sex månader för att överensstämmelse skall råda med innehållet i artikel 19, enligt vilken förordningen skall gälla från och med första dagen i sjätte månaden efter offentliggörandet. I övrigt skall villkoren och begränsningarna vara motiverade och i förekommande fall definieras näringsämne för näringsämne utifrån särskilt motiverade säkerhetsskäl. Ändringsförslag från Marialiese Flemming Ändringsförslag 67 Artikel 7, punkt 1, stycke 2 och 2a (nytt) De högsta halter av vitaminer och De högsta halter av vitaminer och AM\529889.doc 21/38 PE 337.077/40-102
mineralämnen som avses i punkt 1 i denna artikel och eventuella villkor som begränsar eller förbjuder tillsättningen av ett visst vitamin eller ett visst mineralämne i ett livsmedel eller en livsmedelskategori skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2. mineralämnen som avses i punkt 1 i denna artikel skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2 senast sex månader efter att denna förordning trätt i kraft. Eventuella villkor som begränsar tillsättningen av ett visst vitamin eller mineralämne i ett livsmedel eller en livsmedelskategori skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2. De maximala halterna av vitaminer och mineralämnen måste fastställas inom sex månader för att överensstämmelse skall råda med innehållet i artikel 19, enligt vilken förordningen skall gälla från och med första dagen i sjätte månaden efter offentliggörandet. I övrigt skall villkoren och begränsningarna vara motiverade och i förekommande fall definieras näringsämne för näringsämne utifrån särskilt motiverade säkerhetsskäl. Ändringsförslag från John Bowis Ändringsförslag 68 Artikel 7, punkt 1, stycke 2 och 2a (nytt) De högsta halter av vitaminer och mineralämnen som avses i punkt 1 i denna artikel och eventuella villkor som begränsar eller förbjuder tillsättningen av ett visst vitamin eller ett visst mineralämne i ett livsmedel eller en livsmedelskategori skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2. De högsta halter av vitaminer och mineralämnen som avses i punkt 1 i denna artikel och eventuella villkor som begränsar eller förbjuder tillsättningen av ett visst vitamin eller ett visst mineralämne i ett livsmedel eller en livsmedelskategori skall baseras på folkhälsoöverväganden och fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2 senast sex månader efter att denna förordning trätt i kraft. Eventuella villkor som begränsar tillsättningen av ett visst vitamin eller mineralämne i ett livsmedel eller en livsmedelskategori skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2. PE 337.077/40-102 22/38 AM\529889.doc
Begränsningar skall baseras på folkhälsoöverväganden. De maximala halterna av vitaminer och mineralämnen måste fastställas inom sex månader för att överensstämmelse skall råda med innehållet i artikel 19, enligt vilken förordningen skall gälla från och med första dagen i sjätte månaden efter offentliggörandet. Ändringsförslag från Renate Sommer Ändringsförslag 69 Artikel 7, punkt 1, stycke 2 De högsta halter av vitaminer och mineralämnen som avses i punkt 1 i denna artikel och eventuella villkor som begränsar eller förbjuder tillsättningen av ett visst vitamin eller ett visst mineralämne i ett livsmedel eller en livsmedelskategori skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2. De högsta halter av vitaminer och mineralämnen som avses i punkt 1 i denna artikel och eventuella villkor som begränsar eller förbjuder tillsättningen av ett visst vitamin eller ett visst mineralämne i ett livsmedel eller en livsmedelskategori skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2 senast sex månader efter att denna förordning trätt i kraft. Or. de De för konsumentskyddet nödvändiga och oeftergivliga maximi- och miniminivåerna måste fastställas senast sex månader efter att detta direktiv trätt i kraft. Ändringsförslag från Marialiese Flemming Ändringsförslag 70 Artikel 7, punkt 2, led a a) De säkra övre nivåerna för vitaminer och mineralämnen enligt vad som fastställts genom vetenskaplig riskbedömning utgående från allmänt erkända vetenskapliga rön, i förekommande fall med beaktande av olika konsumentgruppers varierande grad av känslighet. (Berör inte den svenska versionen.) AM\529889.doc 23/38 PE 337.077/40-102
Ändringsförslag från Dagmar Roth-Behrendt Ändringsförslag 71 Artikel 7, punkt 2, led b b) Intag av vitaminer och mineralämnen från andra källor i kosten. utgår Or. de Ändringsförslag från Dagmar Roth-Behrendt Ändringsförslag 72 Artikel 7, punkt 3 3. Vid fastställandet av de högsta halter som avses i punkt 1 bör även vederbörlig hänsyn tas till det rekommenderade intaget av vitaminer och mineralämnen. utgår Or. de Ändringsförslag från Dagmar Roth-Behrendt Ändringsförslag 73 Artikel 7, punkt 4 4. När de högsta halter som avses i punkt 1 i denna artikel fastställs för vitaminer och mineralämnen där det rekommenderade intaget ligger nära den säkra övre nivån skall även följande beaktas där så krävs: utgår a) Kraven på tillsättning av vissa vitaminer eller mineralämnen i livsmedel i återställande syfte och/eller i syfte att skapa näringsmässig likvärdighet hos ersättningslivsmedel. b) Enskilda produkters bidrag till den totala kosten för befolkningen i allmänhet eller för olika befolkningsgrupper. PE 337.077/40-102 24/38 AM\529889.doc
c) Näringsprofilen hos produkten enligt förordning (EG) nr../2003 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel. Or. de Ändringsförslag från Marialiese Flemming Ändringsförslag 74 Artikel 7, punkt 4, led a a)kraven på tillsättning av vissa vitaminer eller mineralämnen i livsmedel i återställande syfte och/eller i syfte att skapa näringsmässig likvärdighet hos ersättningslivsmedel. (Berör inte den svenska versionen.) Ändringsförslag från Renate Sommer, Marialiese Flemming, John Bowis och María del Pilar Ayuso González Ändringsförslag 75 Artikel 7, punkt 4, led c c) Näringsprofilen hos produkten enligt förordning (EG) nr../2003 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel. utgår Or. de Behövs inte i denna förordning som ju handlar om säkerhet och inte om meddelanden till konsumenterna. Ändringsförslag från John Bowis Ändringsförslag 76 Artikel 7, punkt 4, led ca (nytt) AM\529889.doc 25/38 PE 337.077/40-102
ca) Den angivna förekomsten av vitaminer och mineralämnen skall kontrolleras vid utgången av produktens hållbarhetstid och bedömas utifrån acceptabla toleransnivåer. Det är mycket viktigt att det i förordningen anges när förekomsterna av vitaminer eller mineralämnen skall mätas, dvs. om det skall ske vid tillverkningen eller vid utgången av hållbarhetstiden. I det sistnämnda fallet kan man ibland tvingas lägga till högre halter av vitaminet för att nå upp till de angivna halterna vid hållbarhetstidens slut. Den acceptabla toleransnivån för varje vitamin och mineralämne måste överenskommas och tas i beaktande vid fastställandet av vad som skall vara en säker nivå. Ändringsförslag från John Bowis och María del Pilar Ayuso González Ändringsförslag 77 Artikel 7, punkt 5 5. Tillsättning av vitaminer eller mineralämnen i livsmedel i berikningssyfte skall leda till att livsmedlet innehåller åtminstone en betydande mängd vitaminer eller mineralämnen enligt definitionen i bilagan till direktiv 90/496/EEG. Trots vad som föreskrivs om de betydande mängder som avses ovan skall de lägsta halterna, inbegripet eventuella lägre halter, för särskilda livsmedel eller livsmedelskategorier fastställas enligt förfarandet i artikel 16.2. 5. Tillsättning av vitaminer eller mineralämnen i livsmedel i berikningssyfte skall leda till att livsmedlet innehåller åtminstone en betydande mängd vitaminer eller mineralämnen, dvs. 15 % av referensvärdet för näringsämnen (NRV) per 100 gram (fasta produkter), 7,5 % av NRV per 100 gram (flytande produkter), 5 % av NRV per 100 kcal (12 % av NRV 1 MJ) eller 15 % av NRV per portion. Trots vad som föreskrivs om de betydande mängder som avses ovan skall de lägsta halterna, inbegripet eventuella lägre halter, för särskilda livsmedel eller livsmedelskategorier fastställas enligt förfarandet i artikel 16.2. Referensnivåerna bör anpassas till riktlinjerna i Codex Alimentarius så att olika nivåer tillämpas på fasta respektive flytande produkter. Portionernas storlek är nämligen vanligtvis större för flytande produkter (drycker) än för fasta produkter. PE 337.077/40-102 26/38 AM\529889.doc
Ändringsförslag från John Bowis, María del Pilar Ayuso González, Renate Sommer, Christa Klaß och Horst Schnellhardt Ändringsförslag 78 Artikel 8, punkt 3 3. I märkningen av produkter som tillsatts vitaminer och mineralämnen får ingå uppgifter om sådan tillsättning enligt villkoren i förordning (EG) nr../2003 om nutrition och hälsopåståenden om livsmedel. utgår Or. de Hänvisningen i artikel 8.3 till förslaget om närings- och hälsopåståenden är inte rimlig eftersom den kraftigt kan begränsa konsumenternas rätt att bli informerade om förekomsten av vitaminer och mineralämnen i särskilda livsmedel. Dessutom avhandlas annan relevant lagstiftning om detta i artikel 8.5. Ändringsförslag från John Bowis, Marialiese Flemming och Françoise Grossetête Ändringsförslag 79 Artikel 8, punkt 4 4. Deklarationen av näringsvärdet skall vara obligatorisk för produkter som tillsatts vitaminer och mineralämnen som omfattas av denna förordning. Den information som lämnas skall bestå av den information som anges i artikel 4.1 grupp 2 i det direktivet och av de totala ingående halterna av de vitaminer och mineralämnen som tillsatts i livsmedlet. 4. Deklarationen av näringsvärdet skall vara obligatorisk för produkter som tillsatts vitaminer och mineralämnen som omfattas av denna förordning och skall lämnas i enlighet med bestämmelserna i direktiv 90/496/EEG. Direktivet om näringsvärdesdeklaration är det lämpliga verktyget för att fastställa de detaljerade kraven angående märkning av vitaminer och mineralämnen. Det kommer att ge större rättssäkerhet och konsekvens om man låter de särskilda märkningsbestämmelserna avgöras inom ramen för en sådan översyn. AM\529889.doc 27/38 PE 337.077/40-102
Ändringsförslag från Jillian Evans och Patricia McKenna Ändringsförslag 80 Artikel 8, punkt 4 4. Deklarationen av näringsvärdet skall vara obligatorisk för produkter som tillsatts vitaminer och mineralämnen som omfattas av denna förordning. Den information som lämnas skall bestå av den information som anges i artikel 4.1 grupp 2 i det direktivet och av de totala ingående halterna av de vitaminer och mineralämnen som tillsatts i livsmedlet. 4. Deklarationen av näringsvärdet skall vara obligatorisk för produkter som tillsatts vitaminer och mineralämnen som omfattas av denna förordning. Den information som lämnas skall bestå av den information som anges i artikel 4.1 grupp 2 i det direktivet och av de totala ingående halterna av de vitaminer och mineralämnen och vissa andra ämnen som tillsatts i livsmedlet. Dessutom skall följande information tillhandahållas: (a) Information om vitaminer och mineralämnen och vissa andra ämnen skall anges per portion i absoluta siffror och i procent av det rekommenderade dagliga intaget (RDI). Därtill skall informationen anges per 100 g eller per 100 ml och kontrolleras vid utgången av produktens hållbarhetstid. (b) En varning om att angivet RDI inte får överskridas. (c) Särskilda råd för utsatta grupper och, vid behov, varningstext. (d) Alla produkter som frivilligt har berikats skall förses med en text om att produkten inte är en ersättning för en balanserad, varierad kost. (e) Om vitaminer och mineralämnen eller vissa andra ämnen som inte naturligt förekommer i produkten tillsätts, skall det tydligt framgå av produktens förpackning vilka vitaminer och mineralämnen som tillsatts. (f) Det skall göras tydlig skillnad mellan å ena sidan naturliga förekomster av vitaminer och mineralämnen eller vissa PE 337.077/40-102 28/38 AM\529889.doc