Vi kämpar tillsammans!
Den här skriften kan beställas hos: Civil Rights Defenders Stora Nygatan 26 111 27 STOCKHOLM Tel: 08-545 277 30 Fax: 08-411 68 55 info@civilrightsdefenders.org Skriften finns även tillgänglig på internet: www.civilrightsdefenders.org Omslagsfoto: Kollage sammanställt av Emilie Holmstrand. Fotografer (framsida, från vänster):1) JOaNNa KuROSz 2) VESNa PaV- LOViC 3) CiViL RiGHTS DEFENDERS 4) alexander MiNaTSaKaNyaN 5) CiViL RiGHTS DEFENDERS 6) OSa archivum, BuDaPEST Hu OSa 318-0-10 OSa 7) CiViL RiGHTS DEFENDERS 8) NiNKE LiEBERT 9) BELGRaD PRiDE 10) VESNa PaVLOViC 11) OSa archivum, BuDaPEST Hu OSa 318-0-10 12) CiViL RiGHTS DEFENDERS 13) TiRaNa LEGaL aid SOCiETy 14) CiViL RiGHTS DEFENDERS 15) NiNKE LiEBERT 16) CiViL RiGHTS DEFENDERS 17) JOaNNa KuROSz 18) CiViL RiGHTS DEFENDERS (Baksidan från vänster) 1) TiNa axelsson 2) NiNKE LiEBERT 3) andrij MOTJuRaD 4) NiNKE LiEBERT 5) CiViL RiGHTS DEFENDERS 6) JuLia BJöRNE/ GLOBaL REPORTiNG Tryck: amo-tryck, Stockholm, 2012 Copyright 2012: Civil Rights Defenders isbn: 978-91-980311-1-9 Bli människorättsförsvarare du med Stöd gärna vårt arbete. PG 90 01 29-8
Sveriges internationella människorättsorganisation Vi påminns dagligen om att mänskliga rättigheter inte är givna, ens i demokratier. I mer än ett kvarts sekel har vi försvarat människors medborgerliga och politiska rättigheter och stärkt människorättsförsvarare i Sverige och i världen. Men mycket återstår fortfarande att göra. Tillsammans med människorättsförsvarare på Västra Balkan och i Östeuropa har vi uppnått fantastiska resultat, först som Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter och sedan hösten 2009 som Civil Rights Defenders. Det som skiljer oss från andra är att vi, som oberoende människorättsorganisation, granskar beslutsfattare och utkräver ansvar när människors rättigheter kränks, samtidigt som vi stärker våra partner genom långsiktiga samarbeten. Vi kämpar tillsammans. För oss är det självklart att arbeta för de mänskliga rättigheterna även i vårt eget land, något vi är ganska ensamma om. Vi anser att Sverige, i likhet med andra länder, behöver ett starkt civilt samhälle som granskar myndigheterna för att kunna fortsätta utvecklas i positiv riktning. Under de senaste åren har vi utvidgat verksamheten internationellt, till regioner där situationen för de mänskliga rättigheterna är som svårast. Vi fortsätter också att utveckla våra samarbeten med lokala människorättsförsvarare och fördjupa vårt stöd till dem som är särskilt utsatta. För att lyckas behöver vi din hjälp. Bli en människorättsförsvarare du med, genom att ge oss ditt moraliska och ekonomiska stöd. Tillsammans kan vi uträtta mycket mer. Stort tack till alla er som gör vårt arbete möjligt! Robert Hårdh Chef, Civil Rights Defenders FOTO: NiNKE LiEBERT 3
SÄKERHET År 1976 bildas Moscow Helsinki Group för att övervaka Sovjets efterlevnad av Helsingfors avtalet. 1975 FOTO: OSa archivum, BuDaPEST Hu OSa 318-0-10 KRAV 1989: Helsingforskommittéerna i öst och i väst kräver frigivning av politiska fångar. Lech Walesa från polska Solida ritet är en tidig förgrundsgestalt. Helsingforsavtalet, slutdokumentet från konferensen om säkerhet och samarbete i Europa, undertecknas i Finland efter år av hårda förhandlingar. Medborgare runt om i Europa och i usa sluter sig samman för att övervaka hur den egna regeringen respekterar mänskliga rättigheter. Helsingforsfamiljen växer för att som mest omfatta över 40 organisationer. 1982 JÄRNRIDÅ År 1988 besöker den internationella Helsingforsfederationen Sovjet. Reiulf Steen, Norge, andrei Sakharov, Sovjet och Frantisek Janouch, Sverige, deltog. 30 år av människorättsarbete Svenska Helsingforskommittén bildas med syfte att stödja förföljda människorättsaktivister bakom järnridån. 1994 Efter Berlinmurens fall och de jugoslaviska krigens början tar organisationen sig an utmaningarna på Balkan. Behovet av att finnas på plats ökar och vi öppnar vårt första fältkontor i regionen år 2000. FOTO: OSa archivum, BuDaPEST Hu OSa 318-0-10 2009 Organisationen byter namn till Civil Rights Defenders. Fokus på de politiska och medborgerliga rättigheterna kvarstår men det geografiska mandatet utvidgas till att omfatta hela världen. 2012 Civil Rights Defenders blickar tillbaka på 30 års arbete med många framgångar och konkreta resultat. Framöver väntar fortsatt hårt jobb. FOTO: OSa archivum, BuDaPEST Hu OSa 318-0-10 DIALOG Gerald Nagler med Borka Pavicevic, serbisk kulturperson och den kosovoalbanske politikern adem Demaci i en debatt. FOTO: CiViL RiGHTS DEFENDERS MEDIER Zjanna Litvina, ordförande för Belarusian Association of Journalists, försvarar medier under stark press i Vitryssland. FOTO: CiViL RiGHTS DEFENDERS HOT På Balkan är hoten ständigt närvarande. Stick härifrån sektjävlar, står det i Serbiska Helsingforskommitténs trappuppgång. FOTO: CiViL RiGHTS DEFENDERS 4
Rörelsen växer fram Under kalla kriget undertecknades ett avtal i Helsingfors år 1975. Detta inspirerade medborgare runt om i Europa och i USA att sluta sig samman i icke-statliga organisationer för att övervaka den egna regeringens respekt för mänskliga rättigheter. I början av 1970-talet hade öst- och västmakterna fortfarande inte enats om ett freds avtal efter andra världskriget. En serie konferenser om säkerhet och samarbete i Europa inleddes och efter flera års hårda förhandlingar undertecknades ett avtal i Helsingfors 1975. I det så kallade Helsingforsavtalet sägs uttryckligen att respekt för de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för fred och vänskapliga relationer mellan staterna. Alla europeiska stater utom Albanien, samt USA och Kanada enades om de slutliga formuleringarna. Många diplomater och politiker i väst var skeptiska till avtalet, minns Gerald Nagler, grundare av Svenska Helsingforskommittén, som sedermera kom att bli Civil Rights Defenders. Med rätta betvivlade de att Sovjetunionen och andra stater bakom järnridån skulle respektera avtalet i fråga om mänskliga rättigheter. Människorättsbrott övervakas Året efter Helsingforskonferensen bildades Moscow Helsinki Group. Tolv män och kvinnor tog på sig att rapportera om Sovjetunionens brott mot Respekt för de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för fred Yuri Orlov, en av Moscow Helsinki Groups grundare, skickades till ett arbetsläger nära Perm, Sovjetunionen. de mänskliga rättigheterna. Människorättsförsvararna hade nu ett internationellt dokument att stödja sig på, som Sovjetunionen förbundit sig att följa. Rapporterna spreds till alla stater som skrivit på dokumentet, inklusive den egna. Trots att medlemmarna förföljdes, fängslades och sändes i yttre exil eller till Sibirien så inspirerades människor världen över att starta egna Helsingforsgrupper. Initiativet sprids Under åren som följde bildades nationella Helsing forskommittéer i de flesta länderna inom Warszawapakten. Polens människorättsförsvarare samlades i det som senare kom att bli känt som Solida ritet och i Tjeckoslovakien bildades välkända Charter 77. Helsinki Watch (senare Human Rights Watch) är den amerikanska medlemmen i Helsingforsfamiljen. Tillsammans arbetade de för mänskliga rättigheter på den internationella arenan. FOTO: OSa archivum, BuDaPEST Hu OSa 318-0-10 OSa 5
Stöd till dissidenter Den svenska Helsingforskommittén bildades med syfte att stödja utsatta människorättsaktivister bakom järnridån. Kampen som fördes gemensamt i den Internationella Helsingforsfederationen gav resultat och den geografiska kartan för vårt människorättsarbete ritades om. Huvudsyftet för den svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter som bildades i Stockholm 1982 var att stödja de utsatta människorättsförsvararna bakom järnridån, att uppmärksamma förföljelserna av dem samt att kräva att de som var fängslade skulle friges och deras rättigheter respekteras. Samma år grundades den Internationella Helsingforsfederationen. Paraplyorganisationens syfte var att Omvärlden kunde inte längre blunda för vad som hände bakom järnridån samordna opinionsarbetet och stödja samarbetet mellan öst- och västkommittéerna. Uppmärksammar övergreppen Ett mycket omfattande opinionsarbete tog sin början. Sveriges alliansfrihet gjorde att representanter för dåvarande Svenska Helsingforskommittén relativt enkelt kunde få visum till Sovjetunionen och andra östländer. Organisationens representanter reste regelbundet till östländerna, tillsammans med svenska parlamentariker, jurister och framstående vetenskapsmän, för att på bred front verka för en förändring. Efter varje resa organiserades presskonferenser och uttalanden om situationen skrevs. Och intresset var stort. Svenska Helsingforskommittén FOTO: OSa archivum, BuDaPEST Hu OSa 318-0-10 OSa Gerald Nagler, grundare av Svenska Helsingforskommittén, (stående) blev Internationella Helsingforsfederationens (IHF) första general sekreterare. Här på en presskonferens i Tjeckoslovakien 1988. 6
FOTO: GöRaN ÄRNBÄCK/ SCaNPix SVERiGE Berlinmurens fall den 9 november 1989. Sedan den 13 augusti 1961 hade muren hindrat medborgare från öst att fly till väst. Flera människor miste livet i försök att ta sig över muren. stöttades av Sveriges politiska, kulturella och vetenskapliga personligheter. Omvärlden kunde inte längre blunda för vad som hände bakom järnridån. Politiska reformer i Sovjet Helsingforskommittéernas samlade ansträngningar, i öst och i väst, började efterhand ge resultat. Sovjetunionens brott mot de mänskliga rättigheterna slogs upp allt större i såväl europeisk som amerikansk press. Det berättar Ludmilla Alexejeva, Moscow Helsinki Groups representant i USA vid den tiden, i boken The Thaw Generation. Sovjetunionen fick allt svårare att upprätthålla goda relationer med västmakterna utan att förbättra sitt agerande på människorättsområdet. Daniel C Thomas argumenterar i artikeln Human Rights Ideas, the Demise of Communism, and the End of the Cold War (i Journal of Cold War Studies Vol 7, No 2, våren 2005) att den ökade medvetenheten generellt kring idéer och normer rörande mänskliga rättigheter i hög grad bidrog till att bland andra Michail Gorbatjov intresserade sig för politiska reformer. Detta ledde i sin tur till en upptrappad reformering av Sovjetsystemet och så småningom till enpartisystemets fall. Kartan ritas om Efter Berlinmurens fall skiftade Svenska Helsingforskommittén gradvis fokus och arbetssätt. Upplösningen av det före detta Jugoslavien och de efterföljande krigen under 1990-talet fick oss att inleda ett arbete på Västra Balkan som kom att bli mycket omfattande. 7
FOTO: TiRaNa LEGaL aid SOCiETy Vårt arbete leder till förändring RÄTTSHJÄLP Hundratusentals människor i forna Jugoslavien har tack vare våra samarbeten fått tillgång till gratis rättshjälp. År 2010 fick Saban och arifa Rizvanovic upprättelse, och skadestånd av den montenegrinska staten, efter tortyren de utsattes för av jugoslaviska soldater 1993. FOTO: OKÄND INFORMATION Fotoutställningen Våra rättigheter, gjord i samarbete med Elisabeth Ohlson Wallin, turnerar sedan 2009 i Sverige och på Balkan och har setts av tusentals människor. Kunskap om våra mänskliga rättigheter är det första steget för att få dessa respekterade. FOTO: ELiSaBETH OHLSON WaLLiN LAGAR i Montenegro, Serbien och albanien har vi bidragit till att övergripande lagar mot diskriminering har antagits. Vi har även bidragit till lagar om rättshjälp i Makedonien och albanien. arbetet med att se till att lagarna efterföljs tar nu vid. FOTO: MiKaEL GuSTaVSEN 8
Tusentals romer på Västra Balkan har tack vare vårt arbete registrerats och fått identitetshandlingar. Detta innebär att de nu kan rösta i allmänna val och att de får tillgång till skola, sjukvård och socialförsäkring. Denna bild är från vår partner, Tirana Legal Aid Society, i Albanien. HBT Vår partner Coming Out är den första organisation för homo-, bisexuella och transpersoner som registrerats i Ryssland. De behöver inte längre jobba i smyg för myndigheterna. Vi bidrar till att flera Pridefestivaler kan genomföras runt om i världen. ANSVAR FOTO: NiNKE LiEBERT FOTO: JOaNNa KuROSz I fler än hundra fall, som vi tillsammans med Russian Justice initiative drivit, har Europadomstolen dömt Ryssland att betala kompensation till offren för människorättsövergrepp som tortyr, försvinnanden och utomrättsliga avrättningar som begåtts i Norra Kaukasus. PRESSFRIHET Vi uppmärksammar övergrepp mot journalister och kämpar för att de ska kunna utöva sitt yrke med att granska makten. År 2009 fick vår partner European Radio for Belarus officiell ackreditering i Vitryssland, en seger för yttrandefriheten. FOTO: VESNa PaVLOViC MOOT COURT i flera år har vi arrangerat Moot Court, på Västra Balkan, som går ut på att juridikstudenter driver fiktiva fall av människorättskränkningar och därmed får lära sig procedurerna i Europadomstolen. i många länder råder det brist på människorättsjurister. FOTO: CiViL RiGHTS DEFENDERS STÖD Varje år samlar vi människorättsförsvarare från Norra Kaukasus för att tillsammans, på en för dem säker plats, diskutera människorättssituationen i regionen, hur deras egen säkerhet kan förbättras och gemensamma strategier för att nå ut till beslutsfattare i Europa. FOTO: TiNa axelsson 9
Rättigheter i konflikt FOTO: CiViL RiGHTS DEFENDERS Genom att stärka medier och använda oss av kultur som verktyg har vi utmanat människors fördomar och rädslor, såväl under brinnande krig som under de svåra efterkrigsåren. En viktig del av vårt arbete handlar fortfarande om att ge upprättelse efter de brott som begåtts. Vårt arbete på Balkan under 1990-talet syftade i första hand till att stödja de goda krafter som fanns och skapa förutsättningar för fler och oberoende informationskällor som kunde balansera den officiella bild som förmedlades. De statskontrollerade medierna användes i alla de jugoslaviska republikerna som en del i krigföringen för att piska upp hatet mellan folkgrupperna. Professionella och oberoende medier är en förutsättning för demokratisk Det första kvinnomagasinet Teuta i Kosovo blandade allvar och djup med lättsammare reportage och blev därigenom en viktig informationskälla för många av provinsens kvinnor. utveckling. Några av de medier vi samarbetade med från start, tv-stationen ATV (Bosnien-Hercegovina), tidningarna Dani (Bosnien-Hercegovina), Danas (Serbien) och Vijesti (Montenegro) och nyhetsbyrån Beta (Serbien), utvecklades till starka röster i sina länder. Vårt samarbete med kulturinstitutioner, som Centre for Cultural Decontamination och Rex Cultural Centre i Belgrad, Serbien, syftade till att med utgångspunkt i film, teater och böcker ifrågasätta invanda föreställningar och väcka en diskussion om de mänskliga värden som lätt glöms bort, i synnerhet i konfliktsituationer. Alla ska få tillgång till rättshjälp I grund och botten är rättshjälp något staten ska tillhandahålla. Därför har vi i samarbete med våra partner tagit fram lagförslag som reglerar statens ansvar att erbjuda kostnadsfri rättshjälp. I flera av länderna på Västra Balkan har vi bedrivit ett påverkansarbete för att få lagförslagen antagna av ländernas parlament. Men när staten fallerat har vi gått in. Civil Rights Defenders har samarbetat med och i vissa fall varit med och grundat organisationer som erbjudit kostnadsfri rättshjälp till människor vars rättigheter kränkts. Vi initierade och byggde upp nätverket Committees for Human Rights in Serbia med kontor i sex städer i Serbien. I Montenegro startade vi Legal Aid Centre, den första organisation som erbjöd kostnadsfri rättshjälp till offer för tortyr, diskriminering och annan kränkande behandling. Vår partner 10
FOTO : CiViL RiGHTS DEFENDERS CIvil Rights Defenders utställning Våra rättigheter visades på invigningen av Bosniens enda filmfestival med fokus på mänskliga rättigheter den 9 januari 2011. Pravo Ljudski arrangeras årligen med syftet att utbilda studenter och unga yrkesverksamma om mänskliga rättigheter. Festivalen är också ett forum för att diskutera människorättsövergrepp ur det förflutna. Vasa Prava, med rättshjälpskontor på 16 platser i Bosnien-Hercegovina, hjälpte 10 000-tals människor varje år. Tillsammans med Dalmatian Solidarity Committee och Kroatiska Helsingforskommittén erbjöd vi under många år stöd och hjälp till återvändande serber som flytt kriget i Kroatien. Vi har använt kultur för att utmana män- niskors rädsla och Unika rättsfall Att få lagar antagna är bara första steget. Vårt arbete med att granska hur lagar efterlevs i praktiken har varit betydelsefullt och på kort tid lett till konkreta resultat. Tillsammans med våra partner har vi vunnit flera unika mål, bland annat mot säkerhetstjänsterna i Serbien och i Montenegro, och förpliktigat dem att lämna ut information som de tidigare per automatik hemligstämplat. Den här typen av insatser är av central betydelse för rättssäkerheten i ett land, att myndigheter granskas och ställs till svars. fördomar Vikten av närhet Vi insåg tidigt att vi måste finnas på plats, nära dem som drabbas och nära våra lokala partner, för att vara som mest effektiva. År 2000 öppnade vi vårt första fältkontor på Västra Balkan, i Serbiens huvudstad Belgrad. Det har stärkt relationerna till våra samarbetsorganisationer och bidragit till att de uppfattar oss som en verklig partner i kampen för mänskliga rättigheter och inte som en biståndsorganisation. Vi kämpar tillsammans var en återkommande fras från våra partner när de skulle beskriva relationen med oss under en utvärdering som Sida lät göra 2010. Närheten innebär också att vi driver utvecklingen framåt tillsammans; det kan handla om att skriva brev och uppvakta beslutsfattare, utforma lagförslag, driva kampanjer eller anordna evenemang. Eftersom våra partner vet att de har en stark internationell organisation i ryggen så vågar de mer. Myndigheterna är inte lika snabba att trakassera dem om de vet att de har omvärldens ögon på sig, även om skyddet inte är absolut. En annan viktig roll är den som samlande faktor. Civil Rights Defenders står utanför eventuella interna maktkamper och har därför lättare att ta en ledande roll i koalitioner och nätverk, eftersom vi inte uppfattas som en konkurrent utan snarare som en strategiskt viktig partner. 11
Jämlikhet en förutsättning I arbetet mot diskriminering utbildar vi utsatta grupper om deras rättigheter, stärker det civila samhällets arbete och bedriver påverkan för att förändra attityder. Etnicitet, fysiska eller psykosociala funktionsnedsättningar, sexuell läggning och sexuell identitet, vad som utmärker en utsatt grupp skiljer sig åt men alla har de en sak gemensamt de nekas sina grundläggande rättigheter. Fördomarna är många och hatet tar sig ofta våldsamma uttryck. För många kan den egna familjens skam vara den tyngsta bördan att bära. Osynliga hinder kan bestigas Orsaken till diskriminering är ibland dold under ytan, den är inbyggd i systemet. Vi försöker komma åt detta genom att få länder att anta övergripande lagstiftning mot diskriminering. I flera av länderna på Balkan har vi också lyckats åstadkomma detta. Ett viktigt fall I mars 2010 dömdes Ryssland att betala ett rekordstort skadestånd på 25 000 euro till en man med en psykisk funktionsnedsättning för att han hållits frihetsberövad på ett psykiatriskt sjukhus i över ett halvår. Europadomstolen konstaterade att Ryssland brutit mot flera bestämmelser i Europakonventionen. Aldrig tidigare har ett så stort ersättningsbelopp tilldömts i ett fall rörande rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Fallet, som drevs i samarbete med Mental Disability Advocacy Center, har bidragit till att reglerna för institutionalisering av människor med funktionsnedsättning i Ryssland har ändrats. FOTO: CiViL RiGHTS DEFENDERS Som en av de första människorättsorganisationerna började vi arbeta för homo-, bisexuellas och transpersoners (hbt) rättigheter på Västra Balkan i början av 2000-talet. Vi övertygade våra partner om att hbt-personers rättigheter var samma mänskliga rättigheter som omfattar oss alla och att vi måste kämpa tillsammans, för varandras rättigheter, för att nå framgång. Sedan dess har vi etablerat samarbeten med hbt-organisationer i de flesta av länderna där vi är verksamma. Vi bidrar med utbildning, organisationsutveckling, stöd till informationskampanjer och evenemang. I Serbien och Moldavien organiserar vi Pridefestivaler tillsammans med våra partner. I Ryssland var vi med när det första landsomfattande nätverket för hbt-organisationer grundades. På bilden en demonstration mot hbt-personer i Moldavien 2010. 12
Vi städar vår egen bakgård Granskningen av hur vårt eget land lever upp till sina åtaganden har alltid varit en viktig del av vårt arbete. Genom rapporter, uttalanden och seminarier påverkar vi beslutsfattare och gör allmänheten medveten om omständigheter som äventyrar våra rättigheter. FOTO: PRiVaT Daniel Franklert Murne behövde vård men polisinsatsen spårade ur och Daniel miste livet. Vi har identifierat en rad strukturella brister hos polisen som måste åtgärdas för att förhindra att något liknande händer igen. Den 20 mars 2005 blev 22-årige Daniel Franklert Murne ihjälskjuten av polis i sitt föräldrahem i Lindesberg. Daniel hade drabbats av en psykos och behövde vård men polisinsatsen spårade Vi fann stora brister i medborgarnas rättssäkerhet ur och Daniel miste livet. Bortsett från den misslyckade polisinsatsen identifierade vi en rad strukturella fel inom polisen som måste åtgärdas för att förhindra att något liknande händer igen. Felen rör bland annat polisens kunskap och regler kring ingripanden med psykiskt sjuka inblandade och polisens användning av hålspetsammunition, så kallade dumdumkulor, förbjudna i krig sedan 1899. Civil Rights Defenders ska driva dessa frågor. Bryter mot tortyrförbudet Sverige har inte undgått att påverkas av den internationella nedvärdering av mänskliga rättigheter som blivit följden av kampen mot terrorismen. Vi uppmärksammade tidigt avvisningen år 2001 av de två egyptiska männen Ahmed Agiza och Mohammed Alzery, bland annat i alternativrapporter till FN:s människorättskommitté och FN:s kommitté mot tortyr år 2002. Vi representerade Mohammed Alzery inför FN:s människorättskommitté och 2006 fälldes Sverige för att ha brutit mot det absoluta förbudet mot tortyr. 2008 lyckades vi få Sverige att betala skadestånd på tre miljoner kronor vardera till de båda männen och 2012 fick Ahmed Agiza slutligen uppehållstillstånd i Sverige. Vår granskning av Sverige I rapporten Buggning och hemlig kameraövervakning Statliga tvångsingrepp i privatlivet visade vi på stora brister i medborgarnas rättssäkerhet när de utsätts för hemlig övervakning. I vår rapport Hatets språk om gränsen mellan hatpropaganda och yttrandefrihet analyserades den nationella och internationella lagstiftning och praxis som reglerar gränsen mellan yttrandefrihet och hatpropaganda. Den följdes av skriften Hatets språk frågor och svar, som diskuterar hur den svåra gränsdragningen har gjorts mellan vad som är tillåtet och vad som är förbjudet att säga och skriva. 13
En global utmaning - mänskliga rättigheter kan inte vänta! De frågor vi arbetar med är i högsta grad relevanta över hela världen. I samband med omvandlingen till Civil Rights Defenders lämnade vi vår geografiska avgränsning och öppnade för att bli en global aktör. Därmed tar vi med oss kunskaper och erfarenheter från arbetet i Östeuropa till områden där respekten för de mänskliga rättigheterna är som sämst. Steg för steg blir Sydostasien och vissa länder i Afrika en del av vårt verksamhetsområde. Vi stärker också ytterligare vårt engagemang i regioner som Norra Kaukasus och Centralasien, där alla regimer är auktoritära. Vi har en vision om en fredlig och säker värld med frihet och rättvisa för alla. Vi anser att en värld där människors rättigheter respekteras är en säkrare och fredligare värld att leva i. Därför arbetar vi för att människor ska få tillgång till de medborgerliga och politiska rättigheter som världens stater har förbundit sig att skydda. Vår vision: En fredlig och säker värld med frihet och rättvisa för alla Vi samarbetar med lokala människorättsförsvarare som har nära till dem vars rättigheter kränks. Forna Sovjet åter i fokus Allteftersom situationen stabiliserats i före detta Jugoslavien har vårt arbete i Östeuropa åter hamnat i fokus. I Ryssland avstannade den demokratiska utvecklingen i början av 2000-talet då Vladimir Putin kom till makten. Gradvis har yttrandefriheten strypts och frivillig organisationers möjlighet att verka begränsats. Oliktänkande förföljs och mördas utan att någon ställs till svars. Journalisten Anna Politkovskaja, juristen Stanislav Markelov och människorättsförsvararen Natalia Estemirova är bara några i raden av offer som tystats för sin kamp för människors rättigheter i Ryssland. Med livet som insats Vi har sedan organisationens födelse sett det som en viktig uppgift att I juli 2009 mördades den ryska människorättsförsvararen och historieläraren Natalia Estemirova. I sitt arbete för den ryska människorättsorganisationen Memorial, i Groznyj, Tjetjenien, dokumenterade Natalia Estemirova de människorättsövergrepp, som tortyr, mord och kidnappningar, som begåtts i regionen sedan det andra Tjetjenienkrigets början år 2000. Andra människorättsförsvarare i regionen arbetar vidare, trots riskerna. FOTO: JOaNNa KuROSz 14
stödja och stärka utsatta människorättsförsvarare. Dessa personer riskerar sin egen säkerhet i kampen för våra rättigheter. Priset för deras engagemang är högt och myndigheterna gör sällan tillräckligt för att utreda brott mot människorättsförsvarare. Tvärtom stämplas just människorättsförsvararna ofta som fiender och förrädare. I flera länder skärps lagstiftningen för att komma åt regimkritiker. Ales Bialiatski, en av Vitrysslands främsta människorättsförsvarare, är ett exempel. Ales Bialiatski dömdes till fyra och ett halvt års fängelse för skattebrott efter att vitryska myndigheter fått information om bankkonton som öppnats i utlandet i hans namn. Kontona användes för att finansiera människorättsorganisationen Viasnas verksamhet. Viasna tillåts inte arbeta lagligt i Vitryssland och genom att fängsla dess chef hoppades myndigheterna lamslå stora delar av det civila samhället. Genom att skapa internationell uppmärksamhet kring människorättsförsvarare gör vi det svårare för hårdföra regimer att tysta dem. Omvärldens stöd är en förutsättning för att de ska orka kämpa vidare. Vi stärker utsatta personer Under 2011 startade vi en akutfond för att snabbt kunna hjälpa personer som utsätts under extrem press eller hotas. Dessa medel gör att vi kan agera snabbt i akuta situationer, med exempelvis tillfälligt gömställe. Vi skyddar också viktig kommunikation och dokument samt skapar säkerhetslösningar. Vi anordnar dessutom kommunikations- och säkerhetsutbildningar världen över. Metoder som ger resultat Genom åren har vi utvecklat en verksamhet där vi arbetar på flera plan och med olika metoder för att nå ut med vårt budskap och för att uppnå bästa möjliga resultat: Vi granskar statsmakten och utkräver ansvar när lagar eller deras tillämpning står i strid med de medborgerliga och politiska rättigheterna. Vi driver rättsprocesser mot stater och makthavare som kränker människors rättigheter. Vi bedriver ett informations- och påverkansarbete riktat mot beslutsfattare. I totalitära stater sprider vi oberoende information till människor genom alternativa medier och andra fora för dis kussion och debatt. Med historien in i framtiden Det är statens ansvar att se till att alla människors rättigheter respekteras. Men behovet av att övervaka och utkräva ansvar från statsmakter har inte minskat. Inte ens i demokratier kan vi ta våra rättigheter för givna. Vi har allt att vinna på att människors rättigheter respekteras. Det skapar förutsättningar för en fredligare och säkrare värld. Mänskliga rättigheter kan inte vänta! Med ditt moraliska och ekonomiska stöd kan vi göra mer 15
Bli människorättsförsvarare Vi försvarar människors medborgerliga och politiska rättigheter och stärker människorättsförsvarare i Sverige och i världen. Ge en gåva på plusgiro 90 01 29-8 eller bankgiro 900-1298 Skänk 100 kronor - sms:a FÖRSVARA till 72 980 Bli månadsgivare via autogiro - se vår hemsida www.civilrightsdefenders.org Vi har 90-konton. Det innebär att vårt arbete kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll, SFI, vilket garanterar att dina pengar används på rätt sätt. Tack för din gåva. Du behövs! www.civilrightsdefenders.org