Från hertig Karls harneskmakare till Margareta Jöransdotter (Stormhatt)

56 Sylvester - Stormhatt Från hertig Karls harneskmakare till Margareta Jöransdotter (Stormhatt) 1810 1914 2009 Hertig Karl byggde ett nytt Nyköpingshus, varifrån Sverige styrdes under lång tid. Sylvester Plåtslagare hade sin verkstad i staden. Jöran Silvestersson kallades till slottet för att redovisa harnesk- och muskötsmidet i Småland. Här stod Gustaf II Adolf lik inför begravningen med änkedrottningen boende i svartdraperade gemak. Här var Lars Stormhatt kommendant. Sslottet brann 1665. Innehåll Släktträd... 2 Sylvester... 3 Jöran Silvestersson... 3 Stormhatten... 3 Jönköpings gevärsfaktori... 4 Jörans död... 4 Faktoriet efter Jöran Silvestersson... 5 Jöran Silvesterssons familj... 5 1. Anna Håkansdotter... 5 2. Anna Nilsdotter... 5 a. Maria Jöransdotter g. Bursie... 6 b. Elisabet Jöransdotter... 6 c. Margarta Jöransdotter Stormhatt... 6 - gift 1) Lars Enander... 6 - gift 2) Peder Håkansson... 7 d. Christina Stormhatt g. Bjugg... 7 Nils Bosson gm Märit Kåse... 8 Arvskiftet efter Märit Kåse... 8 Nils och Märits barn:... 9 a. Jöran Nilsson Falk... 9 b. Anna Nilsdotter... 9 c. Kerstin Nilsdotter... 9 d. Elisabet Nilsdotter??... 9 Lars Eriksson Stormhatt... 10 Familj... 11 1. Maria Fiedler... 11 - Anna Maria Stormhatt... 11 - Sofia Stormhatt gm Melchior Jung... 11 2. Catharina Håkansdotter... 11 Släkt Stormhatt m. Printz, Rising, Skytte... 12 <tonnquist.se> Sidan 1 2016-08-19

Släktträd Sylvester Nils Bosson Märit Brodde Svensson Jöns Andersson Håkan Jönsson Hertig Karls häradsfogde Pedersdotter guldsmed Ståhle harneskmakare Stensnäs Kåse Sven Broddesson borgmästare Jkpg Nicolaus Petri Jöran Silvesterson Anna Jöran Kerstin Brodde Håkan Jönsson Kerstin Enander faktor i Jönköping Nilsdotter Gyllenfalk Nilsdotter Svenonis köpman i Jönkpg Håkansdotter Samuel Lars Enander Enander Margareta Jöransdotter Peder Håkansson Biskop Linkpg slottsfogde Stormhatt 1624-1690 & Jönköping 1622-1715 köpman, Kommissarie Marg.Jönsdtr &1_ &2 Elisabeth E n a n d e r W e t t e r h a m n Gyllenadler Nils Samuel Carl Lars Anders Håkan Margareta Isak Petter Wilhelm Stina & målare Enschöld (Wetter- Riddermark Ridderström 1651?-1690 &Johan Olof Swebilius hamn) & Ann Mari & Maria &1 Samuel Baumgardt ärkebiskop Sackensköld Ekholm Isaksson Kruse &2 Kaspar TEMPELMAN Poppelman ~1630-1692 Sven Bergman 1. Margareta Brita Kristina 2. Johan Samuel Anna Maria Henrik Katarina Emerentia 1708 S a m u e l s d o t t er P o p p e l m a n &1 NN &2 & Magnus Ståhle & Torbjörn & C Ulrika & Håkan & Gabriel Nils Poppelm. Röding von Flygarell Ridderståhle Bergman Gabriel Beata H Annika Petter Ståhle & AC Fogelström & Emer. & Isak & Samuel & Greta Eva Kasper Margareta Poppelman Schönborg Lysén Bergman Poppelman Hindric Kristina &Isak vvicken & Greta &Joh.Fredr. Greta Hammar Cederschiöld Bergman SCHÖNBORG LYSÈN Sofia vvicken E K E D A H L HÖIJER MELLQUIST CEDERSCHIÖLD Släkten omkring Margareta Stormhatt, Margareta Wetterhamn och Margareta Samuelsdotter Kruse. <tonnquist.se> sidan 2 8 nov 2004

Sylvester Tryckta källor 1 beskriver gevärsfaktoriets grundare Jöran Silvestersson utan uppgift om hans härkomst, men ett registerkort i "Klinghammars samling" i Jönköpings läns museum visar, att fadern var plåtslagare i Nyköping. Detta bekräftas av Christer Öhman 2 (CÖ), som bland Nyköpings hantverkare nämner borgaren Sylvester Plåtslagare som harnesksmed i tjänst hos hertig Karl sedermera Karl IX - år 1594 3. Samme Sylvester omtalas även den 12 februari 1600 4, då hans yrkesbroder Kasper Plåtslagare skall få en verkstad byggd i närheten av Sylvesters. En plåtslagare förväntades leverera ett harnesk med stormhuva ( stormhatt ) varje vecka. Utöver de här nämnda sönerna Jöran och Sylvester är inget känt om harnesksmedens familj. Sönerna ritade gärna en stormhatt under sin signatur. Vid 1600-talets slut - när svenska borgares familjenamn blivit accepterade användes Stormhatt som tillnamn på Jörans två yngsta döttrar Margareta och Kristina. Fanns där en bakgrund i gamla frälserättigheter, som gått förlorade, när man försummade sin rusttjänst för att ägna sig åt hantverk? Hade man kanske gemensamma anor med den ätt med ursprung i Stormberg och Näs i Bärbo socken utanför Nyköping och som 1644 adlades Stormhatt? 1 Jönköpings historia, Hartman et al. Husqvarna Vapenfabrik, Mollstadius. 2 'Nyköpings stads historia', Christer Öhman, Nyköping 1973, sid 222 3 Hertig Karls registratur - HKR 1594, f 41 v, 178 r, RA 4 Riksregistraturet RR 1600 jan-juni f 36 r, RA Nyköpingshus fasad mot ån. Jöran Silvestersson I början av 1600-talet sände hertig Karl plåtslagarens son Jöran Sylvestersson till Jönköping där namnet skrevs Silvestersson - för att kontrollera och insamla de harneskplåtar, som tillverkades av hammarsmederna i och omkring staden. Några år senare sändes även brodern Sylvester till Småland för att tillverka formar, som skulle skickas till Nyköping för att där användas vid framställning av harnesk. Jöran Silvestersson liksom hans bror och medhjälpare Silvester Silvestersson - ritade gärna en stormhatt under signaturen. Stormhatten Jöran nämns aldrig med släktnamn. Under större delen av 1600-talet var det endast präster, adel och några invandrade köpmän och hantverkare som använde familjenamn. Inte ens kända ättenamn - ofta sigillbeskrivande - ingick i personnamnen. <tonnquist.se> sidan 3 8 nov 2004

Den stormhatt, som Jöran Silvestersson och hans bror ritade under sin namnteckning, har påståtts vara ämnad att roa barnen. Men Mollstadius daterar den namnteckning han visar till 1605 - tio år innan någon av döttrarna föddes! Den lilla teckningen på den plats där frälsemännen brukade fästa sitt sigill kan snarare ha varit ett sätt att markera sitt ursprung i den sörmländska ätten Stormhatt från Bärbo utanför Nyköping. En annan gren adlades 1643 (se nedan), medan Sylvester Plåtslagare och hans söner kan ha förlorat sina frälseprivilegier, när man försummade rusttjänsten för att ägna sig åt hantverk och industri. Teckningarna placerades, där en frälseman brukade sätta sitt sigill. Var det ett sätt att i en tid, då släktnamn inte accepterades, markera sin härstamning från en ätt med stormhatten som sköldemärke och sigill? Silvestersönerna kan vara släkt med den till Stormhatt adlade Lars Eriksson från Bärbo. I Jörans familj förekommer namnet Stormhatt endast på de två yngsta döttrar na.: på Kristina som kapten Arvid Bjugg s maka i Finland; på Margareta i Jönköping först vid hög ålder och på de epitafier som efter hennes död uppsattes i Kristine kyrka. Jönköpings gevärsfaktori Jöran nämns år 1605 bland konungens folk på Jönköpings slott, där han enligt brev 1608 även hade rustkammaren 5 under uppbörd. På kungens befallning grundade han, troligen 1606..08, ett gevärsfaktori vid Dunkehallaån väster om den dåvarande staden, som fram till den svåra stadsbranden 1612 låg mellan slottet och ån. Där blev Jöran faktor (=verkstadschef) med biträde av brodern Silvester. I RA finns brev från kungen till Jöran Silvestersson, daterade 1608 den 6/10 och 15/11 samt 1609 den 19/12 och 20 /12 med befallning att infinna sig hos Kungl. Maj:t på Nyköpings slott för att redovisa harneskplåtar och "rör". År 1610 kom "Jören Silfvuesterson, Rustmestere m. H. K. M:tz fullmacht" till Eksjö, där han ålagts besöka smederna i Småland och "at drifua oppa thet arbete som Rörsmederna der sammastädes förfärdiga" 6. Den 31/1 1613 utnämndes han av kung Gustav II Adolf till faktor över alla rörsmeder i Småland och Västergötland. Brodern Silvester hade liknande uppdrag i Örebro. Den 10/12 1617 befalldes han tillse, att varje rörsmed årligen levererade 52 fullgoda musköter. Den 12/7 1619 befullmäktigades han i Kungl. brev att ha "noga inseende med borrande och slipande och hvad mera som behövdes till musköters förfärdigande". År 1625 fick Jöran Sivestersson sin lön från slottet, och år 1626 tituleras han faktor för Kungl. Maj:ts smeder i Småland, Östergötland och Västergötland. Till sätesgård förvärvade han Granbäck vid Vätterns strand i Bankeryd. I Jönköping var han en ledande person, anlitad av kronan för olika uppdrag av teknisk art. Jörans död Jöran Silvestersson avled bid midsommartid 1636, då han företrädde hustrun vid arvskiftet efter hennes mor Märit Pedersdotter Kåse. Enligt Sunnerbo härads dombok deltog han i tinget den 15 juni, men nämns den 11 juli som salig. I Jönköpings hospitals räkenskaper redovisas i uppbörden 1638 Sal. Jöran Silversterssons testamentsförläning i vitt mynt penningar - 8 dlr. 5 Hartman: Jönköpings historia, 2:170 6 (Skilving: Eksjö, sid 121). <tonnquist.se> Sidan 4 2016-08-19

Faktoriet efter Jöran Silvestersson Jöran Silvestersson hade inga söner, men faktoriet blev ändå kvar i släkten under lång tid och sköttes med varierande framgång av 1) Maria Jöransdotters make Hans Bursie från 1640 till 1653, då han övergick till annan verksamhet. År 1653::55 nämns artillerikaptenen Samuel Örn (gm Justina Stormhatt, se nedan) som inspektor för faktorierna i Jönköping och Arboga. 2) Elisabet Jöransdotterss måg Bengt Billing 1654-1679, övergick till kommunal verksamhet. 3) Samuel Örn överinspektör alla faktorier 1680. 4) Bengt Billings son Lars Billing 1681-1691, som initierade flyttningen till vattenfallen i Huskvarna och därmed lade grunden till Husqvarna Vapenfabrik 1689; hastigt död efter 2 dagars sjukdom. 4) Margareta Jöransdotter Stormhatts son Håkan Ridderström 1691-93 (kap. 54). När denne p g a misskötsel fråntogs ämbetet, inkallades faktorn i Norrtälje Joachim Ehrenpreus för att reda ut affärerna. 5) Jöran Silvesterssons måg Peder Håkansson (sedan 1649 gift med Maragreta Jöransdotter Stormhatt i hennes andra gifte) var Kungl. Krigskollegii Commissarie för det av svärfadern anlagda faktoriet. Jöran Silvesterssons familj Jöran Silvestersson var gift två gånger, båda hustrurna hette Anna. 1. Anna Håkansdotter Det första giftet ingicks senast 1605 med Anna Håkansdotter, dotter till borgaren Håkan Dubb i Jönköping. Enligt domboken ingick hon den 30/12 1605 en förlikning med svågern Olof Håkansson Dubb om arvet efter deras föräldrar. Anna avled före 1615, några barn är inte kända. Granbäck vid Vättern mellan Talavid och Bankeryd var först Jörans sätesgård, sedan Anna Nilsdotters änkesäte. 2. Anna Nilsdotter Före 1615 års utgång var Jöran omgift med Anna Nilsdotter 7 (~1595-1686), dotter till häradsfogden i Västbo härad Nils Bosson och hans hustru Märit Pedersdotter (Kåse till Öjhult, se kap 61 Kåse). Genom ingiften härstammade Frälseätten Kåse även från bl a Sunnerbodrakarna, Kyle till Ravnäs, Hålbonäsätten, Krumme och Abjörnssönerna, se släktbokens avdelning 6 FRÄLSE. I detta gifte föddes fyra döttrar, av vilka Margareta och Kristina (de som senare kallades Stormhatt) med rimlig säkerhet föddes 1622 resp. 1624. Men eftersom vi vet, att Maria och Elisabet var gifta 1635 resp. 1640, kan dessa inte vara födda efter 1624 utan före 1622. Detta ger den här angivna ordningsföljden, som skiljer sig från den i andra genealogier vanligen angivna. 7 Enligt Hartman (Jönköpings historia) var Jörans andra hustru dotter till borgaren Nils Håkansson i Jönköping. Arkivarien Per Ericsson har visat, att fadern i stället hette Nils Bosson. Identiteten styrks av tingsprotokollen från arvskiftet efter Märit Kåse, se under Nils Bosson. <tonnquist.se> Sidan 5 2016-08-19

a. Maria Jöransdotter g. Bursie Maria Jöransdotter var gift 1635, och kan därför vara född någon gång 1615-1617. Hon var gift med handlanden Hans Bursie, son till rådmannen och postmästaren i Jönköping Peter Bursie (1575-1649), som var född i Skottland och kom till Jönköping 1612. Han kallades därför - liksom sonen Thomas - ibland "Skotte". Se vidare kapitlet Bursie b. Elisabet Jöransdotter Elisabet Jöransdotter var gift med guldsmeden och rådmannen i Jönköping Pe(de)r Månsson. Sonen Måns Persson föddes den 13 april 1641, och dottern Katarina gifte sig 1656. Elisabet torde därför ha gift sig i slutet av 1630-talet och vara född början av 1620-talet troligen före den år 1622 födda Margareta. Per Månsson lät den 22 mars 1643 uppbjuda (en del av?) sin svärmors Anna S(alig) Jöran Silvestersons gård Granbäck i Bankeryd. Änkan måste ha behållit och fortfarande bebott en del av gården, där Margareta Stormhatt 1649 gifte sig med Peder Håkansson. Ett Kungl. brev (RA 1645 23/12) med Konfirmation (livränta eller änkepension?) till Anna Nilsdotter, sahl. Jöran Sylvesterssons enkia. Det är okänt, hur länge Anna levde. Sonen Måns Persson var känd som handelsman även i Göteborg, där han år 1676 innehade tomten nr 21 i femte roten (vid Södra Hamngatan öster om Lilla hamnen). Elisabets dotter Katarina Persdotter, som kan ha varit äldsta barnet, gifte sig 1656 med Lars Bengtsson Billing, född 1628 i Berg på Billingens sluttning i Västergötland. Sedan Hans Bursie 1653 "dragit sig tillbaka" fick Billing 1654 8 Krigskollegii fullmakt att vara "artolleri- och faktoriskrivare" i Jönköping och den 26/7 1661 erhöll han Krigskollegii fullmakt som faktor i Jönköping, se vidare särskilt kapitel Billling. Elisabet Jöransdotter avled den 16 maj 1646. c. Margarta Jöransdotter Stormhatt Margareta Jöransdotter föddes den 5 juli 1622. Namnet Stormhatt användes först mot slutet av hennes liv och på de epitafier som uppsattes i Kristine kyrka det var inte gångbart med efternamn bland borgarna. - gift 1) Lars Enander Margareta var gift två gånger, först med 'slottsloven' (eller slottsskrivaren) på Jönköpings slott Lars Enander. Denne torde ha varit född 1618 som son till prosten Nicolaus Petri Enander i V Eneby och I så fall bror till biskopen i Linköping Samuel Nicolai Enander (adlad Gyllenadler) 9. Lars Enander dog 1648, högst trettio år gammal, efterlämnande tre söner. Nils Larsson Enander flyttade till Stockholm, där han blev känd som målare och träbildhuggare. Han dog 1702 och hustrun Brita Wallenstehn 1700. Samuel Larsson adlad Enschiöld 10 blev ryttmästare och nämns i Jönköpings dombok den 17/3 1693 i en tvist med halvbrodern Isak Wetterhamn. 8 Enligt Mollstadius (Gudmundsgillets årsbok 1942) uppehölls faktorisysslan 1653-54 av Samuel Örn. <tonnquist.se> Sidan 6 2016-08-19 9 Biskop Enander, som själv inte använde sitt adelsnamn, var gift med Margareta Jönsdotter, en dotterdotter till Margareta Eriksdotter, av flera släktforskare ansedd som dotter till Erik XIV och hans frilla Agda Larsdotter. 10 Saknas dock i SAÄ (Elgenstierna); ej introducerad adel?

Den tredje sonen Carl har i en husförhörslängd påträffats i styvfadern Peder Håkanssons hushåll, där han sedan fick halvsyskonens familjenamn. En son till honom Carl Carlsson Wetterhamn omnämns i Jönköpings dombok 1723, när han reparerat låsen till stadens kassakista. - gift 2) Peder Håkansson Redan 1649 gifte Margareta om sig med köpmannen Peder Håkansson, som efter borgmästare Peder Gudmundssons död 1655 framstår som den rikaste och ledande borgaren i staden. Han utnämndes till Kommerskollegii kommissarie vid gevärsfaktoriet; han var krögare, riksdagsman mm och en stor donator till Kristine kyrka, dit han skänkte ett orgelverk. även dottern Margareta i Göteborg och två år senare hennes make i andra giftet Kaspar Poppelman. Flera av de föräldralösa barnbarnen skall då ha tagits om hand av Margareta Stormhatt (Olga Dahl). Vid den svåra stadsbranden natten mellan den 26 och 27 februari 1691, året efter Peder Håkanssons död, förstördes hans stora hus nr 28 vid Stora gatans norra sida, men han hade redan byggt sig ett mindre hus på tomt nr 34 vid samma gata mitt emot Stora torget (Hovrättstorget), där änkan anges som innehavare på 1696 års kartat. Familjen disponerade även det av Peder Håkansson upprustade Eckersholms bruk i Byarum. Var det där de föräldralösa barnbarnen växte upp? Den 6 juli 1715 avled "Kommis-ariskan Margareta Jöransdotter" på Eckersholms säteri, 93 år gammal. 11 Området omkring Stora torget. a Rådhuset b Hovrätten c Teatern d Lärdomsskolan, e Stadskyrkan (Kristine) Margareta har beskrivits som ärelysten och påstridig. Hon krävde allt bättre "stolrum" i kyrkan, men fick till slut nej från kyrkorådet, när hon lät mannen begära bänken allra närmast predikstolen, åberopande: 1) familjens stora gåvor till kyrkbygget (med hot om återtagande), 2) svag hörsel, 3) behov av bättre plats för knäböjningarna under gudstjänsten. Barnen i det andra giftet kallade sig Wetterhamn, ett namn som någon gång även användes av Peder Håkansson. Två söner adlades Riddermark och en Ridderström (kap 54). Peder Håkansson avled 1690 och överlevdes av änkan i tjugofem år. År 1690 dog Eckersholm i vinkeln mellan E4 och Växjövägenrustades av Peder Håkansson och blev änkesäte för Margareta Stormhatt. d. Christina Stormhatt g. Bjugg Christina var sannolikt yngst av döttrarna, född den 24 januari 1624. Hon är 11 Här levde även mästersvennen Hofling, vars dotter var gift med Isak Schönborg dy. <tonnquist.se> Sidan 7 2016-08-19

okänd i de flesta källor från Jönköping, men har uppmärksammats i en uppsats av Hakon Holmberg om släkten Bjugg (Genos 1976). Holmberg kan inte redovisa, när hon föddes men anger med stor utförlighet hennes relationer till fadern Jöran Silvestersson och till systern Margareta Stormhatt samt dennas båda giften. Christina gifte sig 1641 med kaptenen vid Österbottens infanteriregemente Arvid Jönsson Bjugg, född 1609 i Gudhem som son till kyrkoherden Johannes Haqvini och den från många genealogier kända Kristina Halvardsdotter i hennes andra gifte (av tre). Bjugg dog vid Dünamünde 1676 och begravdes i Åbo 1681 12. Fyra söner är kända. Georg Bjugg var kyrkoherde i Mustasaari och Vasa, Erik Bjugg (1650-1710) major vid Österbottens regemente och Sylvester Bjugg justitieborgmästare i Åbo. Om Jöns saknas data. I Bjuggs hushåll i Åbo ingick en tid studenten Lars Brinte, vars far Bengt Andersson Brinte var Arvids halvbror. Studenten fick/tog då namnet Laurentius Benedicti Bjugg och blev senare en legendarisk komminister i Stengårdshult, där han skall ha varit verksam intill 101 års ålder (en uppgift som sannolikt beror på ett felaktigt födelseår i en tidig skolmatrikel). Han hade även ett rusthåll och gick varje söndag en mil barfota för att predika, med skorna i en säck på ryggen. En ättling var Ingegerd Stomby, var gift med Lennart Tonnquist (se kap 19). Bjugg har även varit soldatnamn i Österbotten med oviss släktskap. Nils Bosson gm Märit Kåse Anna Nilsdotters far Nils Bosson, av ofrälse släkt utan kända anor, var häradsfogde i Västbo från 1599 till 1606 och nämns sedan som tf befallningsman vid Jönköpings slott. När h 1592 gifte sig med Märit Pedersdotter (Kåse) kom han i besittning av den del av Sunnberbo-drakarnas sätesgård Uggleboa/Stensnäs i Ryssby, som Märits farmor Margareta Birgersdotter ärvt efter Birger Magnusson (Drake), död 1530..33. Nils Bosson levde ännu 1627 men var död 1636, då arvet efter hustrun skiftades. Arvskiftet efter Märit Kåse Den 10/1 1635 heter det: Jtem haffuer och Capiteinen Manhafftigh Jöran Nilßon, Medh sitt broderbarn och Söschonne, Kirstin Nilßdotter, huilcken haffuer een Prestman till ächta, Anna Nilßdötter som äger Factoren Jöran Sölffwester, arff trerne Frelßes godz. Nemligen Siöabro helt heman, Klöckzhult helt heman, Grimßbögd helt heman [alla i Pjätteryds sn], doch fordom förmedlat. huilcka godz dhe efter dereß Moder Märita Pederßdotter till ÿalt (=Öjhult), arfft haffua, huilcken fick een ofrelßes man Nilß Booßon be:d til ächta, medh huilcken hon för:te barn aflat haffuer. Och huadh så är att föte hustru Märiteß barn icke kunna förswara Frelßet; Tå tillbiuda sigh S. Peder Arffuidßons Arffuinger, som rette Frelßesmen äre etc Konga dombok 1636 12/7: Samma dagh tingskiötteß effterne Frelßegårdar... från S. Jöran Sölffuestersßons hustru Anna Nilßdötter och Nilß Jesperßonß hustru Elißabeth Nilßdötter, och Alle deraß Arffuinger, huilcka gårdar dhe effter deraß Modher, welbördigh Fru Märitt Kåße lagligen arfft hadhe. Och tilegnadeß in Vnder welbördigh Man Per Stråle till Kråksiö, och 12 Hakon Holmberg: Släkten Bjugg från Västergötland och Småland Genos 1976. <tonnquist.se> Sidan 8 2016-08-19

hanß hußfru welbdig Fru Beata Ohrhane 13 Sunnerbo dombok 1652 19/11: Samma dagh Jnlades j retten ett Fast och krafftigt kiöpebreff, uthgifuet aff fordom Majoren Edelle och welb: Jöran Nielsohn Gyllenfalck till Långåeßa, och iempte hans angeborna handh och Signëte, jempte flere welb: godhe herrars som Måns som ther till witnes öfuer hafua warett, som är welb: Nielß Jespesohn till Granåes, och welb: Jöran Sÿlfuersterßohn til Granbëk, och wällärdhe herr Brodz Suenonis, dat: Jönekiöpingh den 24 Martij 1635: och förmähles uthj förbe:te kiöpebreff, thett welbe:te Jöran Nielßon Gyllenfalck, af frÿ willia och welberåddt modht hafua opundt och Såldt then Edle och welb: man Sahl. hoes Gudh Niels Siöbladh then älldre Protokollen visar, att Anna Nilsdotter var gift med faktorn Jöran Silvestersson med sätesgård senare Annas änkesäte - Granbäck vid Vättern i Bankeryd. Nils och Märits barn: I arvskiftesprotokollen 1636 nämns tre barn: Anna som äger Factoren Jöran Sölffwester, Jöran, adlad Gyllenfalk, och Kerstin huilcken haffuer een Prestman till ächta. Där omtalas även ett broderbarn, men som inte har kunnat dentifieras. Alla barnen var födda på Stensnäs: a. Jöran Nilsson Falk (1600-1675), som blev kapten 1629 och adlad 1646 som Gyllenfalk till Långåsa i Barkeryd, till vars kyrka systrarna skänkte en kalk. Samma år blev han stadsmajor i Halmstad. Han var gift tre gånger: 1) Ingegerd Stråle af Ekna, dotter till assessorn i Åbo hovrätt Lindorm Stråle. 2) Karin Kagg (dotter till hertig Karls kammarjunkare Nils Kagg (med anor från 13 Dotter t. Märits svåger Gullbrand Orrhane Abjörn Jönsson) och Brita Hård af Segerstad), 3) Elisabet Rosenbielke, vars bror Jöns Rosenbielke var gift med Anna Stråle av Ekna,, syster till Jöran Gyllenfalks första hustru. Johan Gyllenfalk skrevs till Långåsa, nära Engdahlssläktens ursprung Äng. Gyllenfalk avled dock barnlös 1675. Var Falk ett dolt släktnamn, och var adelsnamnet Gyllenfalk tänkt som en pendang till Gyllengrip, morfaderns kusin och dennes ättlingar? b. Anna Nilsdotter se ovan. c. Kerstin Nilsdotter Annas syster var enligt domboken gift med en präst, vilken torde ha varit kyrkoherden Brodde Svenonis i Rogberga. I så fall var Kerstin mor till efterträdaren Andreas Hornaeus hustru Elisabet Broddesdotter, som i sin tur var mor till Kristina Hornaea, första hustru till Håkan Ridderståhle, som sedan gifte om sig med Katarina Poppelman (vars mor var Kerstins syssling). d. Elisabet Nilsdotter?? Ett köpebrev från år 1635 bevittnades av Nils Jespersson till Granås tillsammans <tonnquist.se> Sidan 9 2016-08-19

med Jöran Silvestersson i Granbäck och Brodde Svensson i Rogberga, vilket har tolkats som att Jöns hustru Elisabet Nilsdotter var syster till Anna och Kerstin. Detta kan dock inte anses bevisat. Lars Eriksson Stormhatt Bärbo med Näs och Stormberg ligger 3 km norr om Skavsta flygplats. Adliga ätten Stormbergs vapen Som stamfar för den på riddarhuset dokumenterade (se Elgenstierna) adliga ätten Stormhatt räknas Lars Eriksson från Bärbo. Den endast genom sonens patronymikon kände fadern Erik kan ha varit far - eller kanske snarare bror till Sylvester Plåtslagare i Nyköping; något bevis för denna släktskap finns dock inte. Lars Eriksson föddes 1588 på Näs Stormberg i Bärbo sn. Familjen bodde tydligen inte på säteriet Näs utan på en underlydande gård, som kan ha fått sitt namn efter släkten Näs herrgård och Stormberg i Bärbo. Från 1606 till 1608 (dvs när Jöran Silvestersson anlade gevärsfaktoriet i Jönköping) var Lars Eriksson kammarskrivare i räntekammaren (vid förvaltningen på Nyköpings slott?), men 1613 var han ryttare och 1614 korpral vid överste Cobrons regemente. Efter tjänst hos änkedrottning Kristina 1615-1617 började karriären som officer. Han blev kapten vid Södermanlands regemente 1621, major 1628 och överstelöjtnant 1633. Lars Eriksson adlades år 1643 med namnet Stormhatt 14 och var sedan kommendant på Ivangorod 1643 och Nöteborg 1644, innan han fick 14 Johan Björnsson Printz är ett annat exempel på adlande utan namnbyte, liksom Erik Jönsson Dahlbergh. <tonnquist.se> Sidan 10 2016-08-19

befälet på Nyköpingshus, där han avled den 15 oktober 1657 och begravdes i Bärbo kyrka. - Sofia Stormhatt gm Melchior Jung Sofia Stormhatt (~1624-1655) var gift med glasblåsarmästaren Melchior Jung i Stockholm, som 1641 fick privilegium på det första glasbruket i Stockholm, beläget vid Glasbruksgatan på Södermalm men senare flyttat till Kungsklippan på Kungsholmen. Dottern Justina Sofia var gift med hovapotekaren Samuel Ziervogel. Melchiors far Påvel Jung var köpman och faktor i Nyköping. Lars Stormhatt begravdes i Bärbo kyrka Familj Lars Storhatt var gift två gånger och skall ha haft 17 barn. 1. Maria Fiedler Den första hustrun Maria Fiedler var dotter till Gustav II Adolfs arkiater (livmedikus) Caspar Fiedler. Flera barn hade intressanta släktrelationer. - Anna Maria Stormhatt (1620-1699) var gift med Peder Ahlebeck adlad Örneclou. En son med samma namn var gift med Kristina Printz, dotter till guvernören i Nya Sverige Johan Björnsson Printz, se släkttavlan sid 12. - Justina Stormhatt > Johan Printz 2. Catharina Håkansdotter Lars Stormhatts andra hustru var Catharina Håkansdotter från V. Vingåker. Tre söner i detta gifte blev officerare och överlevde fadern men inte modern: Jacob i Pommern, Eric i Norge och Carl Adolph i slaget vid Lund 1676, då den adliga ätten utslocknade på manssidan. Änkan förpantade Näs till Jakob Sneckenberg med förbehåll att få sitta kvar på gården till sin död. Ägandelängden är sedan oklar, men där uppträder bl a prinsessan Juliana av Hessen, Karl X Gustavs systerdotter, vars barn år 1709 sålde gården till den rike bruksägaren Gerhard von Berchner, som enligt köpebrevet skall ha brukat gården sedan 1698. (~1624-1655) var från 1651 gift med artilleriofficeren Samuel Johansson Örn., son till biskop Johannes Botwidi (1565-1635) i Linköping 15. Samuel Örn var på 1650-talet kapten vid Jönköpings artilleri och inspektor över faktorierna i Jönköping, Arboga och Örebro. 15 Biskop Botvid var kusin till den förste guvernör Johan Printz och farbror till efterträdaren Johan Rising. Den åtta månader långa vakansen mellan de båda uppehölls av Printz måg Johan Papegoja, gift med Armgard Printz. <tonnquist.se> Sidan 11 2016-08-19

Släkt Stormhatt m. Printz, Rising, Skytte Botvid 1520-talet Borgmästare I Norrköping Hans Botvidsson Borgmästare I Norrköping Bengt Nilsson Skräddare borgmästare Nyköping Bero Johannis Botvid Hansson Nils Jönsson Brita Benktsdtr Johan Skytte (af Dudenhof) 1642 1600 rådman (Skytte) 1577-1645 kh Bottnaryd stadsskrivare Nyköping hovrättspresident &Gunilla Printz Norrköping Johan Printz Claudius Borvidi Johannes Botvid i & Katarina Maria Fiedler Lars Eriksson Stormhatt Katarina 1592-1663 1573-1646 1575-1635 biskop Nilsdotter 1596-1633 1588-1657 Håkansdotter guvernör prost i Risinge Kommend. Ivangorod, Nyköping >1693 Nya Sverige Johan Rising Maria Örn Samuel Örn Justina AnnaMaria Sofia Jacob Erik Carl Adolf Armgard Christina 1611-1672 &1 Lars Bohm 1625-1693 & & 1671 1660 1676 & Johan guvernör. hovrättssekr. P Örneclou Melchior Pommern Norge Lund Papegoja Nya Sverige &2 Israel Norfeldt Johan Carl Maria Jung stf guvernör burggreve Gbg P Örneclou glasblåsare Nya Sverige Bland borgmästare Botvids ättlingar finns förutom Samuel Örn gm Justina Stormhatt de båda guvernörerna i Nya Sverige (Johan Printz och Johan Rising) samt deras vakansvikarie Johan Papegoja. I släkttavlan finns även Johan Skytte.