54 Wetterhamn. med Peder Håkanssons fäderneanor

Transkript

1 54 Wetterhamn med Peder Håkanssons fäderneanor Jönköpings-Posten den 17 mars 2003 Eckersholm i Byarum förvärvades av Peder Håkansson, som rustade upp järnbruket och smedjan. Här avled hans hustru Margareta Jöransdotter Stormhatt den 6 juli 171 Wetterhamn anträd 4 gen Peder Håkanssons fäderneanor... 3 Brita Katarina Samuelsdotter... 8 Margareta Samuelsdotter... 9 Jöns Andersson... 2:a giftet: Kaspar Poppelman Anders Jönsson... 3 Johan Samuel Poppelman Jöran Jönsson... 3 Anna Maria Poppelman Håkan Jönsson... 4 Henrik Poppelman... 9 Håkan Håkansson Stalenus... 4 Katarina Poppelman Jöns Håkansson Stalenus... 4 Emerentia Poppelman Peder Håkansson (se nedan) Håkan Wetterhamn Ridderström... Kerstin Håkansdotter... 4 Maria Ekholm Elin Håkansdotter... 5 Olof Tempelman Sara Håkansdotter Petter Wetterhamn... Peder Håkansson Wilhelm Wetterhamn... 1 Lars Wetterhamn Riddermarck... 8 Christina Wetterhamn Anders Wetterhamn Riddermarck... Carl Wetterhamn Isak Wetterhamn Margareta Wetterhamn :a giftet: Samuel Isaksson... 8

2 54 Wetterhamn anträd 4 gen. Jöns Andersson Håkan Jönsson Sylvester Nils Bosson Märta Pedersdotter guldsmed borgmästare Ståhle, guldsmed harnesksmed fogde Sunnerbo Kåse > ~ ~1570-~16330 Håkan Jönsson Kerstin Jörans Silvestersson köpman Jönköping Håkansdotter faktor Jönkpg gevärsfakt. Anna Nilsdotter Peder Håkansson Margareta Jöransdotter köpman, kommissarie Stormhatt Margareta Pedersdotter Wetterhamn &1 Samuel Isaksson Kruse &2 Kaspar Poppelman Släktträd Wetterhamn Erik XIV I & Agda Larsdtr Anders Jöns Ståhle II Marg:a Eriksdtr Jöns Andersson Kristoffer Kerstin Andersdotter Håkan Jönsson Ståhle Larrs Jönsson Ståhle & Olavus >1609 guldsmed Anderssson & Herman Simonsson *1550-talet.Clarevallensis borgmästare Jkpg guldsmed Jönkpg Landbo Ryhov kopparslagare III Elisabeth Anders Jönsson Jöran Jönsson Håkan Jönsson Måns Jönsson Kerstin Johannes Lsurentii Olofsdotter > ~1653 Håkansdotter Stalenus & Jonas Petri guldsmed Vadstena Köpman Jönkpg Köpman Jönkpg ~1651 biskop Växjö Gothus ================= biskop Linköping Jöran Silvestersson & Anna Nilsdotter IV Marg:a Eriksdtr Lars Enander Håkan Stalenus Jöns Stalenus Peder Håkansson Kerstin & samuel Slottsskrivare Margareta Stormhatt Håkansdotter Gyllenadler Kommissarie 1661 biskop Linkpg V Elsabeth Nils Samuel Carl Lars Anders Isak M argareta Håkan Petter Wilhelm Kristina Gyllenadler E n a n d e r Enschöld Persson Wetterhamn W e t t e r h a m n Wetterhamn W e t t e r h a m n &Olof Swebilius R i d d e r m a r c k &1 Sam.Kruse Ridderrströöm &Liborius ärkebiskop &2 K.Poppelman & Maria Ekholm Baumgardt VI Samuel Adlerberg 1 Brita Katarina Margareta 2. Henrik Katarina Per Ridderström assessir S a m u e l s d o t t e r P o p p e l m a n & Valborg & Beata Dahlberg &Magnus Ståhle & Sven Bergman & C.Ulrika & Håkan Roxendorff räntmäst. rådman hovrättsaktuarie v Flygarell Ridderståhle Susanna VII Erik Adlerberg Petter Ståhle Annika EVa Marg;a Christina Ridderström & Greta Bergman Poppelman Ridderståhle & Samuel landrichter Livland Bergman & Samuel Lysén & Isak Otto & J Fredrik Tempelman rådman Jkpg von Vicken Cederschiöld Olof Tempelman VIII EKEDAHL HÖIJER CEDERSCHIÖLD prof. hovarkitekt <tonnquist.se> Sidan

3 Peder Håkanssons fäderneanor Wetterhamn var det familjenamn som togs av barnen till den kände borgaren Peder Håkansson och hans hustru Margareta Jöransdotter. Det är inte känt, att Peder själv använde namnet, även om han postumt kunde hallas Wetterhambn. Av de sex sönerna adkades Lars och Anders till Riddermarck och Haqvidn (Håkan) till Ridderström. Till Isak, Peter och Wilhelm är inga ättlingar kända. Jöns Andersson Peder Håkanssons farfar Jöns Andersson var guldsmed i Jönköping och borgmästare där , sedan rådman Han anklagades för att ha arbetat med falskt silver. Staden låg då väster om slottet, mellan detta och hospitalet vid Talavid. Vid Stora Trädgård söder om Stora gatan hade Jöns en gård, som sedan delades mellan hans tre söner Anders, Jöran och Håkan. Jönsson (vilka även hade systrarna Karin och Elin).Delarna återförenades sedan Jörans änka dött av sonsonen Peder Håkansson 1, som själv bodde i den nya östra staden. Jöns Andersson levde ännu Han själv eller hustrun synes till sina efterkommande ha överfört en periodisk och ärftlig sinnessjukdom. Bland de drabbade var Håkan Jönssons son Jöns Stalenus och dotter Ida. Jöns Andersson hade två kända syskon: låg här en kryddgård med tvenne byggnader. Efter hovrättspresident H G von Gegerfeldts död 1886 förvärvades Stora Trädgård på Förstaden av drätselkammaren som omvandlade den till nya tomter. ( Per Ericsson, Gudmundgillets årsbok 1994) Chrstoffer Andersson med sonen Anders som avled i Lidköping Kersin Andersdotter, gift med guldsemeden i Jönköping Herman Simonsson. De hade döttrarna 1) Inge, som bodde först i Kalmar och sedan (1651) i Stockholm, 2) Anna, gift med en präst Börje och 3) NN, gift med Jöns i Stockholm. 1. Anders Jönsson Anders innehade den västligaste av de tre tomterna vid Stora Trädgård. Den var obebyggd och Anders bodde i ett hus på andra sidan gatan. Efter branden 1612 flyttade han till Vadstena, där han var guldsmed ännu Hans familjeförhållanden är okända. 2. Jöran Jönsson Brodern Jöran fortsatte faderns yrke som guldsmed, men även han blev skylld för falskt silver. Han innehade 1609 den mellersta av faderns tre tomter och bodde vid branden 1612 i en av fadern pantsatt gård vid Stora Trädgård, men var sedan bosatt i Uppland (?). Jöran Jönsson omtalas för sin "stora sjukdom och rasandehet", som även beskrevs som "stora och ynkeliga sjukdom", en ärftlig sjukdom, som bröt ut redan Jöran Jönsson avled Jöran Jönssons första hustru är okänd, men hon dog barnlös före 1619, då Jöran var omgift med en likaledes okänd kvinna, död i Jönköping före Sonen Jöns Jöransson ( ) var guldsmed i Vadstena (hos farbrodern?) och gift med en kvinna från Skänninge, där sonsonen Johan Jönsson Wetter ( ) var guldsmed. Jöran Jönsson gifte sig för tredje gången före 1632 med buntmakardottern Anna Eriksdotter, död i Jönköping Två barn är kända: Anna ( ), ogift, och Erik ( ). <tonnquist.se> Sidan

4 Barn: 2. Jöns Jöransson (~ ), guldsmed i Vadstena och far till Johan Jönsson Wetter i Skänninge ( ), som 1694 gifte sig med Maria Sandelia. 2. Karin Jöransdotter, begr. 21/4 1690, troligen ogift. 2. Elin Jöransdotter, död ung. 3. Anna/ Annika Jöransdotter ( ) vårdade sin sjuke bror. 3. Erik Jöransson ( ) kom som nioåring i tjänst hos bokhållaren Tomas Tomasson i Stockhelm, därefter vid Amiralitetet och Kronans räknekamare. Intogs 1680 vid Jönköpings hospital, där han bodde i en av släkten (Peder Håkansson?) byggd stuga. 3. Håkan Jönsson 2 Ordningsföljden mellan Jöns Anderssons söner är osäker. Vanligen nämns Håkan sist med morfaderns namn borde han vara näst äldst. Han började som guldsmed liksom fadern och bröderna och anklagades 1610 för att "arbeta falskt silver". Han ägnade sig sedan åt handel och nämns som Köpman i Jönköping senast 28 juli 1651, men saknas i mantalslängden Per Ericsson har i släkten omkring Peder Håkansson identifierat tre Håkan Jönsson: Peder H:s far, hans morfar (landbo på Ryhov) samt en kusin (grytgjutare), de båda senare av släkten Ståhle, som Peder Håkansson tillhörde genom sin mor. I denna släkt fanns även två Kerstin Håkansdotter, mor resp. syster till Peder Håkansson, samt två Jöns Håkansson, den ene (rådmannen i Växjö) bror och den andre (grytgjutaren i Jönköping) morbror till Peder Håkansson. Håkan ärvde den östligaste av de tre tomterna vid Stora Trädgård, men flyttade själv efter branden 1612 till östra staden bodde han centralt på en av de förnämsta tomterna vid Stora gatan, där han drev in- och utrikes handel. Hustrun Kerstin Håkansdotter var dotter till en annan Håkan Jönsson av släkten Ståhle (kap. 55). Tre söner och tre döttrar är kända. Enligt 1627 års "skolpiltslängd" var en son "till studium" (Håkan) och två "till köphandel" (Peder och Jöns). Håkan Håkansson Stalenus Håkan Håkansson var sonen som "gick till studium", dvs han fick läsa till präst vid universitetet i Uppsala. Som latinskt studentnamn valde han - efter moderns kusin - Stalenus (se kap 55). Håkan blev prost i Älghult, där han dog Han var gift med Gertrud Lundebergia, dotter till den kände biskopen i Växjö Petrus Jonae Angermannus ( ) i dennes andra gifte med Cecilia Svensdotter (se kap 61). Av Håkans och Gertruds barn dog sonen Per av sinnessjukdom, Johan blev korpral med namnet Staleen. Jöns Håkansson Stalenus Håkans bror blev rådman i Växjö hade han gift sig med Ingeborg Hultenia begick han självmord; ett utslag av släktens sjukdom? Peder Håkansson3 (se nedan) Kerstin Håkansdotter Peder Håkansson hade tre systrar. Av dessa gifte sig Kerstin Håkansdotter (med samma namn som modern) med jönköpingsadvokaten Johan Persson. 3 Se även Per Ericsson, (SoH 1987:2). <tonnquist.se> Sidan

5 Elin Håkansdotter Elin, som drabbats av släktens ärftliga sjukdom, var i flera omgångar omhändertagen på Jönköpings hospital, där familjen (= Peder Håkansson?) inrättat ett särskilt hus åt henne och där hon till slut avled. Sara Håkansdotter Sara blev av brodern Peder Håkansson inför en resa ombedd ta hand om mor och syster, båda sjukliga. Peder Håkansson Peder/Pähr, som gick till köphandel, blev den mest kände av sönerna. Född den 24 januari och av Abraham Krok kallad "Jönköpings främsta borgare under 35 år", dvs från borgmästare Peder Gudmundssons död 1655 (kap 65) till sin egen bortgång Han var köpman redan år 1648 och arrenderade stadskällaren (i rådhuset vid gaveln mot Stora gatan) Efter visst motstånd fick han ävenrepresentera staden vid riksdagen i Halmstad Han ägde masugn i Taberg och järnbruk videckersholm i Byarum, som han iståndsatte år Han var delägare i skepp som seglade mellan Halmstad och Wismar, och birgarba i Göteborg klagade 1673 över att han genom mågen Samuel Isaksson bedrev järnhandel i Värmland 5. Kungl. Kammarkollegium gjorde honom till kommissarie vid faktoriet, som anlagts av svärfadern (kap 56) och som efter dennes död 1636 förestods av mågen Hans Bursie, Samuel Örn (gm Justina Stormhatt) och Lars Billing (kap 50 och 56). Kommissarien kalladess mestadels Peder Håkansson, 4 Mollstadius 5 Olga Dahl men från 1660-talet kallas han stundom även Wetterhambn. Kommissarietiteln skulle även användas av sönerna Isak och Petter, innan de blev brukspatroner på Eckersholm eller något annat ärvt bruk. Under sitt sista levnadsår 1690 började han med dottern Margaretas andre make Kaspar Poppelman ett "vantmakeri" i Jönköping för tillverkning av klädespersedlar till armén. Enligt Abraham Kroks beskrivning uppsattes i Kristine kyrka flera minnestavlor tillägnade Peder Håkansson och hans familj, bl.a. som donationer till kyrkan: Peder Håkansson, samt thess K. Huus-Fru Margaretha Jörans dotter Stormhatt, låtit förfärdiga, med mycken annor omkostnad och prydnad, hwilkas barn äro följande: Lars och Andreas Wetterhamn Riddermarck, lsaac och Margaretha Wetterhamn, Håkan Wetterhamn, Ridderström, Petter, Wilhelm och Christina Wetterhamn. - A:o 1726 Tavlan uppsattes alltså elva år efter Margareta Stormhatts död och kan därför inte användas som bevis för att detta namn användes under hennes livstid. På en annan tavla beskrivs orgeln: Orgel-wärket bygdes åhr uti K. Carl XI. tid; be står af Rygg-positive, Bröstwärk och pedal, samt inne håller 26 Stämmor. Kostar med thess Läcktare, som går öfwer kyrkian, från Norr till Söder, samt thess måhlning, Tijo tusende daler S:mt, som mig berättat är. Orgeln hade inköpts i Tyskland av Peder Håkansson och uppbyggdes i kyrkan av mäster Johan Petersson på en likaledes av kommissarien bekostad orgelläktare. <tonnquist.se> Sidan

6 Peder Håkansson ägde flera hus i staden. Vid branden 1691 revs "Sahl. Commissarie Håkanssons" nya hus vid Stora gatan. Änkan kunde doxk salvera sin kropp. På en tomtkarta från 1696 tillskrivs änkan Margareta Stormhatt en tomt vid torgets norra sida. Den gamla tomten bebyggdes av prosten Erland Dryselius, en kort tid 1692 gift med Elisabet Jöransdotters dotterdotter Katarina Billing. Där uppsattes även de konterfej av makarna, som 1665 utförts av den tyske målaren Daniel von Röhlen. Inredningen i kyrkan överlevde 1691 års stadsbrand, men förstördes vid en senare brand den 6 februari Eckersholm och flera andra gods fanns kvar i familjens ägor. Peder Håkansson gifte sig den 24 januri 1649 med slotsfogden Lars Enanders 6 änka Margareta Jöransdotter Storm hatt, dotter till Jöran Silvestersson (kap.56) och Anna Nilsdotter - med anor i det småländska medeltidsfrälset (del VI). Peder Håkansson avled före den 8 september 1690, Margareta Stormhatt på Eckersholm den 6 juli De gravsattes i Kristine kyrka innanför ett gravskrank i sydvästra hörnet. 6 LarsEnander var son till biskop Jonas Petri Gothus i Linköping, vars hustru var dotterdotter till Erik XIV och Agda Larsdotter. Eckersholm i Byarum var herrgård, järnbruk och smedja. <tonnquist.se> Sidan

7 1 Lars Wetterhamn Riddermarck Lars Wetterhamn (med namn efter avlidne Lars Enander) föddes i Jönköping ~1650, blev student i Lund 1668 och disputerade i Jena Han var begåvad med en lysande karriär: 1674 auskultant i generalkommerskollegium, 1675 sekreterare hos riksrådet Horn, 1676 fältsekreterare vid jämtländska armén, 1679 sekreterare hos riksrådet och generalguvernören friherre Johan Gyllenstierna, 1682 advokatfiskal vid riddarhuset, 1685 tillika krigsfiskal adlad Riddermarck (tillsammans med brodern Anders). Riddermarck skrev lärda arbeten under pseudonymen Liberatus Wiel och höll tal på latin. Sin advokatfiskalsyssla skötte han emellertid så illa, att han för uppburna medel kom på balans för en summa av daler smt, blev därför avsatt Bakgrunden till förskingringen är inte känd, men det synes i första hand ha varit hans fräckhet i tal och skrift, som slutligen bringade honom olycka. Två gånger var han i process för hårt och oförskämt skrivande, och blev av Kungl. Maj:t fråndömd adelskapet den 19 mars 1701 och skulle kallas Lars Persson (barnen skulle dock få kallas Riddermarck). Av Göta hovrätt dömd till döden 1708, men fick straffet utbytt mot livstids straffarbete på Marstrands fästning, varjämte hans skrifter skulle av bödeln brännas i hans närvaro. Han frigavs dock 1719 och levde sedan på släktens gods Eckersholm. Förbudet att använda adelsnamnet glömdes efterhand bort. Gift den 31 januari 1692 i Stockholm Katarina med boktryckardottern Johanna Keijser. Två söner avled före fadern, som själv slöt sin ätt den 28 februari 1733 på Eckersholm i Byarum och begravdes i Jönköpings (Kristine) kyrka. 2 Anders Wetterhamn Riddermarck Anders Wetterhamn föddes i Jönköping den 25 november 1651 och var student i Lund 1668 och i Jena 1672, e.o. historiarium professor i Uppsala 1683, mat. professor i Lund samma år, språkmästare 7 vid universitet Adlad 1688 (tillsammans med brodern Lars). Jur. professor vid Lunds akademi 1702). Utgav almanackor för Under krigen med Danmark blev han flera gånger trakasserad av de främmande trupperna i Skåne. Gift den 17 juni 1697 med Anna Maria Sackensköld, tjugotreårig änka efter assessorn vid Göta hovrätt, friherre Gustaf Eldstierna och dotter till professorn och archiatern 8 Erasmus Sackensköld och Elisabet Jacobsdotter Anberg, den senare dotter till till borgmästaren i Halmstad Jakob Broddesson Plönninge ägdes av arkiatern Sackensköld. Jakob Broddesson var son till den legendariske gränsfogden i Markaryd Brodde Jakobsson och Sigrid Baaz, dotter till bis- <tonnquist.se> Sidan En språkmästare meddelade elementära kunskaper i de samtida europeiska språken, främst tyska och franska undervisning i de klassiska språken latin, grekiska och hebreiska meddelades av paoressorer. 8 Arkiater, hederstitel för en kungl. livmedikus

8 kopen i Växjö Johannes Baazius d.ä. och syster till ärkebiskop Johannes Baazius d.y., Bengt Ekehielm och Erik Leijonhielm 9. Anders Riddermarck avled dog den 15 mars 1707 på svärfaderns gods Plönninge i Harplinge socken, Halland och bbegravdes i föräldrarnas grav i Kristine kyrka, Jönköping (SAÄ), där hans vapensköld uppsattes på den andra av de norra pelarna. Ende kände ättling är löjtnant Erasmus Riddermarck, som dog ogift 1720 och därmed slöt ätten. 3 Isak Wetterhamn Isak Wetterhamn föddes troligen omkring 1653 och dog Han kallades kommissarie, men arten av sysslan har ej kunnat fastställas. Den 10 februari 1704 klagade han hos rådhusrätten över att faderns stärbhus med dess fastigheter ännu var bundet som säkerhet för skulden för brodern Lars förskingring av Riddarhusets medel: S.d Efter opwist kiöpebref af Swen Andersson d. 27 Novemb. 1691, och Dito Johan Baumgarts d. 25 Maij samma åhr, befant Magistraten så wähl nu som tillför tillförne underrättat, Commissarien Hr. Isaak Wetterhamb sig största dehlen af jorden uti Trägården wäster om Staden för sina egen medel sedan sin Sahl. faders Pähr Håkonssons död, sig förwerfwat och dhe dher på stående huus opbygd, och således för dhes Sahl. faders Sterbhuus egendomb nu finnes komma att Considereras, hwilcket attesteras ut Supra. Ur Jönköpings dombok den 19 februari 1704 Tvisten gällde tydligen familjens gamla tomter vid Stora Trägård, men ärendet visar hur bröderna gjordes ansvariga för Lars Riddermarcks förseelse som riddarhusfiskalr. Ingen familj är känd. 9 Mer om dessa släktrelationer i kap 62 Baaz 4 Margareta Wetterhamn Margareta Pedersdotter Wetterhamn föddes i Jönköping uppskattat Med sin förste make flyttade hon 1672 till Göteborg, där hon bodde i hörnhuset Stora torget/brunnsparken till sin död. Hon begravdes den 29 augusti Hon blev Gunnars mf fm mf mm m. 1:a giftet: Samuel Isaksson Margareta gifte sig den 20 september 1672 med Samuel Isaksson Kruse, handlande från Eksjö, född 1639 (kap. 53). Demme hade redan 1666 vunnit burskap i Göteborg efter praktik som köpsven och blev sedan även ombud för svärfadern, vilket förargade köpmännen i Göteborg. Vid Stora Torget köpte Samuel Isaksson en dubbeltomt som bebyggdes med två stenhus. Vid pingst 1676 besökte Samuel och familjen (hustrun väntade sitt andra barn) Samuels mor i Eksjö. På återvägen gjorde man ett uppehåll hos svärföräldrarna i Jönköping, när Samuel hastigt insjuknade i hjärnhinneinflammation och avled den 29 maj Han begravdes i Jönköping. Sanuel Isaksson efterlämnade två döttrar: Brita Katarina Samuelsdotter föddes 1672 (?) och blev den 8 januari 1692 gift med sin förmyndare, moderns syssling, rådmannen i Jönköping Magnus Ståhle (kap. 55), känd som Jönköpings ri- <tonnquist.se> Sidan

9 kaste borgare (efter Peder Håkanssons död?). I familjrn Ståhle föddes tio barn. Margareta Samuelsdotter föddes sannolikt efter faderns död i maj. Hon växte upp i Göteborg med Kaspar Poppelman som styvfar, med vars namn hon som änka skulle mantalsskrivas i Jönköping. Efter föräldrarnas död (modern 1690, fadern 1692) fick den föräldralösa flickan svågern Magnus Ståhle som förmyndare. Hon växte upp i Jönköping, kanske hos mormodern Margareta Stormhatt. År 1697 sålde Magnus Ståhle (för hustrun) och Margareta Samuelsdotter de av Samuel Isaksson uppförda stenhusen vid Stora torget i Göteborg 10 för daler. Margareta Samuelsdotter bör därmed ha blivit ett gott parti, pcj den 16 augusti 1699 giftes hon som 23-åring bort med den betydligt äldre änkemannen, hovrättsaktuarien Sven Bergman. Hon fick därmed fyra styvbarn: Margareta 19 år och gift med stadsfogden Sven Lundbom, Gabriel 16 år, troligen redan i militär tjänst, Gustaf 12 år (död 1706) och Beata Helena, 9 år, omkring 1714 gift med hovrättskommissarieen Isak Schönborg (kap 42). Margarets enda barn Annika Bergman föddes den 8 mars 1701 och gifte sig den 31 januari 1720 med rådman Samuel Lysén (kap 52). Av de sex barnen blev Daniel Lysén länsman genom dotter Elisabeths gifte med Jonas Petter Schönborg stamfar för släkten Ekedahl i Ekelsjö (kap 52). 2:a giftet: Kaspar Poppelman Efter Samuel Kruses död gifte Margareta Wetterhamn senast under 1678 om sig i Göteborg med köpmannen Kaspar Poppelman, en son till stadssekreteraren, tullinspektören och bryggaren Johan Casparsson (kap 57) och Katarina Krakow (kap 58). Kaspar Poppelman hade flera kända bröder, av vilka den yngste Johannes år 1715 blev biskop i Göteborg. Själv var Kaspar verksam som handelsman inte endast i Göteborg utan även i Jönköping som ombud för svärfadern Peder Håkansson. Den 29 aigisto 1690 avled Margareta Wetterhamn, och den 10 december 1692 avled även Kaspar Poppelman. Den gemensamma bouppteckningen efter makarna hölls den 24 juni I detta Margareta Wetterhamns andra gifte föddes minst fem barn, flera dock med okänt födelseår. Johan Samuel Poppelman föddes omkring 1680 och fick namn efter både farfadern och moderns förste make. Sannolikt den son, som enligt Olga Dahl var "i kost och uppehälle" hos en morbroder i Lund, uppenbarligen professorn Anders Riddermark, Anna Maria Poppelman gifte sig den 5 september 1700 med sin syssling (genom Håkan Jönsson Ståhle) bildhuggaren Torbjörn Röding i Jönköping. Henrik Poppelman Efter Sven Bergmans död den 23 april föddes i Göteborg 1686 och blev ryttare 1708 var änkan skriven som Margareta vid Smålands kavalleri regemente 1701, Poppelman, Poppelmans gård, Jönköping. regementsadjutant 1706, premiärkornett Gården tillhörde kusinsonen Jacob Poppelman, 4/ Deltog under det stora nordis- som under 1710-talet var knuten ka kriget i träffningarna vid Frauenstadt, till Göta hovrätt, bl.a. som assessor. - Warschau, Krasnakutsk, Holofzin och Poltava Margareta Samuelsdotter Poppelman avled utan att bli sårad. Fången vid kapitula- i Jönköping den 10 juli tionen i Perevolotjna den 1 juli Efter tretton år i rysk fångenskap kom han hem 10 Ännu 1809 finns dessa hus markerade på stadskartan. den 20 juni År 1729 var Hindrich Se även kap. 53 Kruse. Poppelman löjtnant med kornetts lön (!) <tonnquist.se> Sidan

10 vid Smålands regemente, Jönköpings Compagnie, boende i Hult, Åkers socken. Ryttmästares avsked den 12 april Gift den 12 juli 1737 med majorsdottern Ulrika Charlotta von Flygarell, ett adligt gifte som kan ha berättigat honom att bosätta sig på Ekelsjö säteri i Bringetofta socken, där han avled den 8 april Den 1 maj s.å. gifte sig dottern Eva Nargareta Poppelman med löjtnant Isak Otto von Vicken Enligt jordeboken för 1768 bodde dottern Eva Margareta och mågen, där till omking Katarina Poppelman föddes omkring 1688 och gifte sig den 10 nov 1707 med mosterns svåger Håkan Ridderståhle (kap. 55) i dennes andra äktenskap. Håkan, som bodde på Riddersberg i Rogberga socken, anses vara den som under slaget vid Lund lämnade sin häst till Karl XI. Episoden har med ett betydande mått av poetisk frihet besjungits av Snoilsky i dikten 'Brandklipparen' (se vidare kap 55), men torde sakna samband med adlandet. Emerentia Poppelman föddes 1690 i Göteborg och dog senast 1731, sannolikt i Jönköping. Gift omkring 1713 med halvsysterns styvson Gabriel Bergman 11 ( ). Av fyra i Göteborgs garnisonsförsamling födda barn blev endast Anna Margareta (Greta) vuxen. Sven Caspar (med far- och morfädernas dopnamn), född den 19 mars 1717, Carl Fredrik, född 1620, och ännu ett barn dog i späd ålder. 11 Sven Bergman hade i första äktenskapet med en till namnet okänd hustru bl a barnen Gabriel (se ovan), Margareta (g m hovrättskamreraren Carl Foughman, Gustaf (död ung) och Beata Helena (g m hovrättskommissarien Isak Schönborg). Den 5 sept 1717 stod Emerentia fadder i Jönköping vid dopet av svägerskan Beata Helena Bergmans dotter Anna Helena Schönborg (död 1719). Husförhörslängden i Jönköping upptar änkefru Emerentia Poppelman och dottern Greta Bergman i Poppelmans gård, nr 15 i Andra kvarteret. En hänvisning till Bubbs gård nr 23 i 6:e kvart saknar en motsvarande anteckning där. Det var kanske nu, som flickan kallades "en capitaines dotter", ett uttryck som trotts avse fastern. Sedan även Emerentia dött (senast 1731), bodde Greta hos fastern Beata helena Bergman tills hon 1733 gifte sig med Magnus Ståhles son handelsmannen i Jönköping Petter Ståhle ( ). Petter och Greta fick minst fem barn, en dotter döptes till Emerentia. År 1742 gifte Greta om sig med Anton Sohling; en dotter Ingrid Beata dog i späd ålder. 5 Håkan Wetterhamn Ridderström Födelsedatum är okänt men uppskattas till ~1656. Fänrik vid överstelöjtnant Josua Osenhielms manskap 1675, löjtnant vid schweizarna i Frankrike 1677, därefter i venetiansk och tysk-kejserlig tjänst, sårades därvid och återvände till Sverige, där han blev kommendant på skansen vid Karlshamn. Efter faktor Lars Billings oväntade död den 28 april 1691 föreslogs han redan samma dag av sin bror Lars Riddermarck (i expressbrev till Krigskollegium) som ny faktor. Två dagar senare föreslog Peder Håkanssons kusin artillerimajoren Magnus Granatehielm i stället sin svåger Magnus Ståhle (Lars Wetterhamns syssling), men efter en vecka togs detta förslag tillbaka till förmång för Wetterhamn. (Magnus Ståhle blev senare räntmästare och rådman). Haqvin började sitt nya arbete med stor kraft och blev den 28 augusti 1691 adlad Ridderström. <tonnquist.se> Sidan

11 Gustaf III:s paviljong i Haga, Olof Tempelman Men snart började Ridderström visa försumlighet i tjänsten och gjorde sig även skyldig till ett allvarligt lagbrott. Han hade redan 1690 I Vadstena "under äktenskapslöfte hävdat" slottsfogdens dotter Maria Ekholm, som den 2 januari 1691 födde en son Per Ridderström (se nedan). Men när rådhusrätten i Vadstena 1693 dömde honom att taga Maria till äkta, vägrade han med hänvisning till sitt adliga stånd att följa rådhusrättens dom. I stället lät han den 23 oktober 1693 i Ulriksdals kyrka viga sig vid en adelsfröken Maria Elisabet Gyllencrona. Nu blev Ridderströms eskapader ett fall för Svea hovrätt, som dömde honom för tvegifte till uppenbar kyrkoplikt och straffarbete på Marstrands fästning, där han avled För att reda upp oredan i Jönköpingsfaktoriets affärer tillkallades 1695 faktorn Joachim Ehrenpreuss vid faktoriet i Norrtälje, där denne i sin tur ersattes av Lars Billings yngre bror arklimästaren på Nya Älvsborg Peter Billing. Maria Ekholm var dotter till slottsfogden Jöran Classon (född 1626 i Hamburg) och hans hustru Martha Reckenzandh. Marias bror Alexander Ekholm ( ) var borgmästare i Narva och systern Greta var gift med Vadstenas borgmästare Jöns Wetterman. Per Ridderström drabbades inte av faderns förlust av adelskapet, och fram till sitt gifte med kronobefallningsman Peter Erhardt kallades Maria fru Ridderström. Per blev regementskvartermästare vid Åbo läns infanteriregemente 1721 och livdrabant I sitt gifte (1711) med Valborg Roxendorff. Deras dotter Susanna Ridderström gifte sig 1744 med komministern i Herrstad och Källstad Samuel Tempelman. Olof Tempelman Olof Tempelman föddes i Källstad den 21 februari 1745 som son till Samuel och Susana, men blev föräldralös redan vid tre års ålder. Han växte upp hos farbrodern Petrus Tempelman i Östra Steneby. Denne <tonnquist.se> Sidan

12 var "en lärd man", och eftersom Olof visade goda färdigheter både i teckning och diktning, fick han studera. Magisteravhandlingen i fysik 1770 tillägnades C F Adelcrantz. Han blev informationsadjutant vid fortifikationen 1776, ledamot av Målar- och bildhuggarakademien 1777, dess sekreterare samma år, professor i arkitektur 1779 och verkade till sin död som sekreterare och lärare. hela landet, t ex Kanslihusets fasad i Stockholm 1790, Forsmarks kyrka, Härnösands gymnasium (senare rådhus), ombyggnad av Tyska kyrkan i Karlskrona efter branden 1790, Kalmar gymnasiehus (invigt 1835). De flesta av hans verk äro hållna i en tung antikiserande stil". (NFamB) Olof Tempelman gifte sig 1792 med Brita Gyllenstam. En dotter dog späd och hustrun efter två år. Tempelman levde sedan ensam till 1801, då han ingick ett nytt gifte med den betydligt yngre Dorothea Pagenkopf. Vid Överintendentsämbetet arbetade Olof Tempelman tillsammans med sin chef C F Adelcrantz, bl a med Gustaf III:s planer på ett slott i Haga, men det var Tempelman, som gjorde ritningarna till den paviljong på Haga (1787, fullbordad 1790), som blev kungens favoritbostad. Göta hovrätts hus vid södra sidan av dåvarande Stora torget i Jönköping anses vara landets äldsta profanbyggnad som oavbrutet använts för sitt ursprungliga ändamål. Byggnaden uppfördes i barockstil under 1640-talet, men moderniserade av Tempelman med nya lokaler på vindsvåningen och en exteriör i nyklassicistisk stil, som den sedab behållit. Hans arbeten åren upptar 217 nummer, spridda över Tempelmans förslag till nytt slott i Hagaparken. Det uppfördes aldrig, men grunden finns ännu kvar. Olor Tempelman avled i Stockholm 1816, hustruns och dotterns öden har inte utforskats. <tonnquist.se> Sidan

13 6 Petter Wetterhamn Född ~1658, död den 13 dec Kom till Braheskolan, Visingsö, 1670, Växjö skola 1672, tillbaka till Braheskolan 1674 och sedan till Åbo. Titulerades Kommissarie (funktion okänd) och sedan brukspatron. Petter låg i ständiga fejder vid och med rådstugan i Jönköping om sin vägran att godkänna sin skuld för Peder Håkanssons sterbhus att ersätta det av brodern förskingrade beloppet på Riddarhuset.: "Samma dag inkom för Rätten Borgaren och handelsmannen här i staden Petter Wetterhambn med en skrift, som... anhölt om Rättens Attestativ, huruwijda hans egendom wijdh Seqvestration för höghlofl. Riddarhuset uthi sahl. Per Håkanssons sterbhuus wardt anrördt och graverat, hwilket för Rättwijsans skull inte kan förwägras, uthan Attesteres och betyges härmed sandferdig. att när de ordres från slåttscantzelijet ankommo om Seqvestration och rendering på bemälde sterbhuus lösa och fasta egendom för herr Lars Riddermarcks Ballance, Communicerades det Enkian och hemmavarande barn och intressenter, innan något blef till saken werkstält;... då bemälde Petter Wetterhambn med sin förklaring inkom och bewijste sigh icke caverat för sin broder Lars Riddermarck, fördenskull blef och hans egendom så i löst som fast för oss ograverat för investering, wurdering och Seqvestration i detta måhl, men den övriga sterbhusets ograverade egendom blef högwälbemälde Ridderhuus till säkerhet inventerat, wurderat och Seqvestration underlagt, som alle dhertill förordnade mäns förrättning och Rättens förra Protokoller och resolutioner, detta angående, wijdare innehålla, hwilket till mera säkerhet, under stadsens Insegell och wederbörlig underskrift verifieras, och på begäran extruderas." (Jkp dombok 30/1 1695) 7 Wilhelm Wetterhamn Född 1660 i Jönköping, död i Dädesjö Han gjorde militär tjänst i England, Holland och Danmark och kallades 1711 övervapenmästare. 8 Christina Wetterhamn Född i Jönköping efter 1660, gift med arklimästaren Johan Baumgardt, son till apotekaren Liborius Baumgardt, och kallas i domboken (23/2 och 16/ samt 11/4 1692) Peder Håkanssons måg. Johan Baumgardt var fadder vid Beata Helena Bergmans dop den 2/2 1690, och hans syster Maria var gift med Christinas syssling, faktorn Bengt Billing. Han sålda även mark till Isak Wetterhamn Carl Wetterhamn Domboken den 29 februari 1704: Insinuerades af Rådman Ståhle, Carl Carlson Wetterhambns qvittans på des förrättning, med dhes kistas öpnande efter Magistratens förordnande d. 17 sistl. Giord. Hade stadens kassakista gått i baklås? En Carl nämns redan i en tidig husförhörslängd som en medlem av Peder Håkanssons familj. Namnet saknas dock bland syskonen på de i Kristine kyrka uppsatta votivtavlorna, och Carls identitet har inte kunnat fastställas, men han kan ha varit en av Peder Håkansson och Margareta Jöransdotter upptagen fosterson, som sedan fått dela det av fostersyskonen tana familjenamnet. Han var död före Den år 1704 nämnde Carl Carlsson, som levde till 1723, var uppenbarligen en son till Carl. <tonnquist.se> Sidan

14 <tonnquist.se> Sidan