En händelsebaserad analysdatabas

1 (7) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM En händelsebaserad analysdatabas Försäkringskassan har i regeringens regleringsbrev 2008 fått i uppdrag att i samråd med Socialdepartementet utreda förutsättningarna för en händelsebaserad analysdatabas för myndighetens samlade ansvarsområde. För närvarande kan en sådan levereras för sjuk- och rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Efter förhållandevis omfattande utvecklingsinsatser finns det även förutsättningar för att kunna komma leverera händelsedata för övriga förmåner. Försäkringskassan avser att återkomma med en utvecklingsplan för detta. I detta dokument görs en kort genomgång av vilka data som är aktuella för en sådan analysdatabas och hur en sådan analysdatabas skulle kunna konstrueras. En kort beskrivning ges också av vad som behöver göras och hållas i åtanke för att skapa denna. Data i STORE Hos Försäkringskassan finns ett datalager STORE 1 där data för de flesta av de förmåner som utbetalas finns samlade. Data har hämtats från de administrativa systemen och består i huvudsak av två typer av data. Det rör sig dels om de beslut som handläggarna fattar om vilka förmåner och vilken ersättning och period den försäkrade har rätt till och dels om de utbetalningar handläggarna registrerar. Båda är möjliga att använda för att skapa händelsedata. Vilken källa som är bäst lämpad får bedömas från fall till fall, men generellt är utbetalningsdata förstahandsvalet. Oavsett valet, kommer data att spegla den administrativa handläggningen av ett ärende. För att skapa en händelsebaserad analysdatabas behöver således såväl den administrativa gången som regelverket kartläggas och hanteras, vilket kan vara ett omfattande arbete. Ekonomisk trygghet vid sjukdom För sjukpenning 2 och rehabiliteringspenning finns inledningsvis utbetalningsdata med episodinformation från och med 1992, som bedöms ha tillräcklig kvalitet från och med 1994. I dessa händelsedata genererar varje ny utbetalning en ny observation. Dessa händelser är dock för detaljerade för att kunna 1 STatistik Och REsultat 2 Inkluderar förebyggande-, fortsatt- och förlängd sjukpenning samt arbetsskadesjukpenning. Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521

2 (7) analyseras och behöver därför bearbetas så att endast några förutbestämda händelser genererar en ny observation. För dessa förmåner har detta utvecklingsarbete redan gjorts och är en del av Försäkringskassans analysdatabas MiDAS 3. Två typer av händelsedata är utvecklade för dessa förmåner sjukfall och delsjukfall. I sjukfallen är en händelse definierad som start och slut på en sammanhängande utbetalningsperiod av sjuk- och rehabiliteringspenning. I delsjukfallen definieras en händelse även av om det i ett sjukfall sker en förändring i förmån, inkomsttyp 4, omfattning och/eller dagbelopp. Antalet händelser i ett delsjukfall är således alltid minst lika många som i dess sjukfall. Ett exempel på ett sjukfall med flera delsjukfall illustreras i nedanstående figur. Figur 1: Grafisk illustration av ett faktiskt sjukfall Omfattning 100% 75% 50% 25% 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Gammal SGI Ny SGI Tid SGI Karensdag Sjuklön Sjukpenning A-inkomst Rehabpenning A-inkomst I exemplet ovan har data konstruerats så att förändringar i förmån, inkomsttyp, omfattning eller dagbelopp definierar en ny händelse. I det här två år långa sjukfallet har det inneburit tolv händelser och därmed elva 5 delsjukfall, där utbetalningsperioder, dagar och belopp är samlade på ett ställe. Om endast förändringar i förmån istället hade definierat en ny händelse, hade samma sjukfall haft tio händelser och nio delsjukfall (om karensdagen och sjuklönen ses som egna förmåner ). Antalet händelser och därmed delsjukfall är alltså beroende av hur en händelse definieras. Det kan dock tillföras en ytterligare dimension till detta i och med att en och samma individ dels parallellt kan ha exempelvis både sjuk- och rehabiliteringspenning och dels parallellt kan ha exempelvis sjukpenning för både sin A- och B-inkomst, om individen både är anställd och har ett eget företag. I MiDAS har detta hanterats genom att skapa kombinationsförmåner och kombinationsinkomsttyper för att få bort överlappningarna i data. Det får dock konsekvensen att en del detaljerad information går förlorad, exempelvis hur stort belopp under en period som kan hänföras till individens A- respektive B-inkomst. Om 3 MikroData för Analys av Socialförsäkringen 4 Tim/dagersättning, kalenderdagsberäknad A- eller B-inkomst 5 Den sista händelsen är sjukfallets avslut.

3 (7) man endast vill studera individer med sjukpenning för sin B-inkomst vill man inte ha dessa kombinationsinkomsttyper. Så utöver sjukfall har det även skapats förmånsspecifika samt förmåns- och inkomsttypsspecifika fall, där en individ kan ha överlappande fall. Händelser som resulterar i ett nytt delfall kan fortfarande vara förändringar i omfattning eller dagbelopp. På dessa sätt har tre varianter av fall och fjorton varianter av delfall skapats. För varje specifik frågeställning kring de studerade variablerna, finns det en variant som är bäst lämpad att besvara frågeställningen. Dessa händelsedata är således ett exempel på en komplett flexibel händelsedatabas. För sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare sjukbidrag och förtidspension) finns utbetalnings- och beslutsdata med episodinformation från och med 1994. För dessa förmåner finns en analysdatabas baserad på utbetalningsdata, även om utvecklingen inte kommit lika långt som för sjukpenning. Ett utvecklingsarbete kvarstår bland annat med att kombinera dessa data med beslutsdata, där det bl.a. finns information om diagnoser och tidsbegränsning. De variabler som i dagsläget definierar en händelse är förändringar i förmån, omfattning eller månadsbelopp. Endast en variant av fall och delfall har än så länge skapats. För närståendepenning finns inga färdigutvecklade händelsedata. Av de utbetalningsdata med episodinformation från och med 1993 som finns är det dock möjligt att skapa händelsedata utifrån två perspektiv: vårdaren och den sjuka. Förutom start och slut på en utbetalningsperiod kan även förändring i omfattning eller dagbelopp definiera en händelse. Detta är en liten förmån med som mest omkring 20 000 utbetalningar per år. Det bör därmed vara ett mindre arbete att bearbeta dessa data. Vad gäller smittbärarpenning finns utbetalningsdata med episodinformation från och med 1993. Utöver start och slut på en sammanhängande utbetalningsperiod kan förändringar i inkomsttyp eller omfattning definiera en händelse. För arbetsskade- och yrkesskadelivränta finns det utbetalningsdata med episodinformation från och med december 1999 med information förutom om episoder och belopp bland annat också om livräntetyp 6 som kan ligga till grund för händelserna. Ekonomisk trygghet vid funktionsnedsättning Inom området ekonomisk trygghet vid funktionsnedsättning finns det idag inga händelsebaserade analysdatabaser på Försäkringskassan. För handikappersättning finns detaljerade utbetalnings- och beslutsdata med episodinformation från och med 2003. Förutom sammanhängande handikappersättningsperioder som händelsedata skulle även förändringar i nivå kunna definiera en händelse. Äldre data från tiden då förmånen var en pensionsförmån finns att tillgå vid behov. För assistansersättning finns utbetalnings- och beslutsdata med episodinformation från och med 1994. Förutom dagar och belopp kan även 6 Livräntetagare, livräntor och efterlevande.

4 (7) händelsedata fyllas med information om personkrets, arbetsgivartyp, ställföreträdare m.m. En förmån som bilstöd är inte aktuell för en händelsebaserad analysdatabas då detta inte är en förmån som avser en kontinuerlig period. Ekonomisk trygghet för familjer och barn Inom ekonomisk familjepolitik finns ännu inga färdigutvecklade händelsedata på Försäkringskassan. Inom föräldrapenning har dock ett arbete påbörjats med att skapa en händelsebaserad analysdatabas, som en del av uppbyggnaden av MiDAS. Här finns utbetalningsdata med episodinformation av tillräcklig omfattning från och med 1993. Dels kommer föräldraledighetsfall att skapas ur tre perspektiv: förälderns, barnets och kombinationen. Inom respektive perspektiv kommer även olika varianter delfall att skapas där förändringar i omfattning, ersättningsnivå eller dagbelopp kan definiera en händelse. För havandeskapspenning finns motsvarande data som för föräldrapenning. Efter utvecklingsarbetet av föräldrapenning bör en stor del av detta arbete kunna återanvändas då data och förmånerna har mycket gemensamt. Förändringar i inkomsttyp, omfattning eller dagbelopp kan här komma att definiera en händelse. För tillfällig föräldrapenning finns det utbetalningsdata med episodinformation från och med 1993. Ett utvecklingsarbete i STORE med anpassning av data till ny källa är dock inte avslutat, vilket innebär vissa svårigheter med att skapa en händelsebaserad analysdatabas. Bland annat saknas det info om för vilket barn som ersättning ges från och med 2005. Ur förälderns perspektiv är det dock möjligt att skapa en händelsebaserad analysdatabas från och med 1993. Förändringar i förmån (vård av barn, pappadagar och kontaktdagar), inkomsttyp, omfattning och dagbelopp kan här komma definiera en händelse. Ur barnets perspektiv är detta endast möjligt till och med 2005. Vad gäller barnbidrag så finns det i dagsläget inga data i STORE. Statistik sammanställs istället från bidragsregistret som finns i det administrativa källsystemet, som innehåller uppgifter om de hushåll som har rätt till utbetalning under månaden. Dessa data skulle vara möjliga att använda, men det är troligen desto mer komplicerat att använda dessa data i någon kontinuerlig rutin. För bostadsbidrag finns beslutsdata med episodinformation från och med 1994 med information om bl.a. vem eller vilka två som sökt, antal barn, boendeform och boendeekonomi m.m. som kan ligga till grund för händelsedata. För underhållsstöd och förlängt underhållsstöd finns utbetalnings- och beslutsdata med episodinformation från och med 1997. Precis som föräldrapenning kan händelsedata här konstrueras ur såväl barnets, föräldrarnas och bådas perspektiv. Ur barnets perspektiv kan exempelvis byte av förälder som är betalningsmottagare definiera en händelse. Ur förälderns perspektiv kan på motsvarande sätt förändring av antal barn definiera en händelse, då underhållsstödet är knutet till ett specifikt barn. För vårdbidrag finns detaljerade utbetalnings- och beslutsdata med episodinformation från och med 2003. Även här finns möjligheten att skapa händelsedata ur såväl förälderns, barnets eller bådas perspektiv. Vidare kan

5 (7) även förändringar i bl.a. omfattning, merkostnadsnivå eller månadsbelopp definiera en händelse. Äldre data från tiden då förmånen var en pensionsförmån finns att tillgå vid behov. Ekonomisk trygghet vid ålderdom För pensionsområdet finns inga färdigutvecklade händelsedata. Förutsättningar för att skapa sådana är dock goda, framför allt för data för det nya pensionssystemet från och med 2003. Data finns också för det gamla pensionssystemet före 2003 att tillgå vid behov. För ålderspension -1937/1938- finns utbetalningsdata med episodinformation och beräkningsunderlag från och med 2003. Ålderspensionen består av flera förmåner: inkomstpension, garantipension, tilläggspension samt premiepension. Den sist nämnda är endast aktuell för individer födda 1938 eller senare. En individ kan ha samtliga dessa förmåner parallellt samt växelvis över tid. Det kan således vara aktuellt att för det första konstruera förmånsspecifika fall och delfall, där start eller slut på en förmån innebär start eller slut på ett fall. En individ med parallella förmåner får således överlappande fall. Händelser som resulterar i ett nytt delfall kan då exempelvis vara förändringar i omfattning eller månadsbelopp. Utöver detta kan även övergripande fall och delfall för ålderspension skapas. Händelser som resulterar i ett nytt delfall blir då motsvarande start eller slut på en förmån eller en förändring i omfattning eller månadsbelopp. Kombinationsförmåner, alternativt dummys för förmåner, får då skapas på motsvarande sätt som för sjuk- och rehabiliteringspenning för att visa vilken eller vilka förmåner som är aktuella under perioden. På detta sätt finns det händelsedata med fokus på såväl ålderspension som exempelvis garantipension. För efterlevandepension finns utbetalnings- och beslutsdata med episodinformation från och med 2003. Efterlevandepensionen består också av flera förmåner: änkepension, omställningspension, förlängd omställningspension, särskild efterlevandepension, premiepension till efterlevande, barnpension samt efterlevandestöd. Flertalet av dessa förmåner kan även ges i form av garantipension. Även här kan såväl efterlevandepensionsfall och delfall som förmånsspecifika fall och delfall skapas. Vidare kan förändringar i omfattning eller månadsbelopp definiera en händelse. För bostadstillägg för pensionärer och särskilt pensionstillägg finns utbetalnings- och beslutsdata med episodinformation från och med 2003. Dessa förmåner kan betalas ut till individer med hel ålderspension, sjukersättning eller aktivitetsersättning, änkepension, särskild efterlevandepension eller hustrutillägg. En händelse kan då definieras av förändringar i dessa förmåner (även om det inte är så vanligt att dessa ändras under ett fall), omfattning eller månadsbelopp. För äldreförsörjningsstöd finns utbetalnings- och beslutsdata med episodinformation från och med 2003. En händelse kan, förutom start och slut på en sammanhängande utbetalningsperiod, definieras av förändringar i omfattning eller månadsbelopp.

6 (7) Arbetslöshetsdata Försäkringskassan betalar också ut aktivitetsstöd till arbetslösa i särskilda arbetslöshetsprogram. För denna förmån finns utbetalningsdata från och med 1993. En förändring av omfattning eller dagbelopp kan förutom start och slut av en sammanhängande utbetalningsperiod definiera en händelse. Övriga arbetslöshetsdata, såsom inskrivningsperioder hos arbetsförmedlingen eller A-kassedagar, finns inte att tillgå på Försäkringskassan, men skulle även kunna ingå i den samlade händelsebaserade analysdatabasen vid dataleverans från Arbetsförmedlingen och IAF. Personinformation För att få optimal användning av händelsedata för genomgångna förmåner behövs även en motsvarande händelsebaserad databas för personinformation, såsom bostadsort, civilstånd etc. Då kan sådana händelsedata kombineras med förmånsdata så att förändring av bostadsort (län, kommun eller församling) blir en händelse i exempelvis ett sjukfall. Två sådana är skapade, som en del av MiDAS. Den ena är baserad på en variabel inskriven försäkrad 7 som hämtas från de administrativa systemen och den andra är baserad på migrations- och adressuppgifter. Ingen av dessa är dock helt tillförlitliga till följd av olika brister i grunddata, men kan ändå användas för flertalet förmåner. Det är framför allt utlandsboende, vilka bland annat kan få olika pensionsförmåner och sjukersättning, som Försäkringskassan inte har tillräckliga data om. Dessa data kan vid behov ingå i den händelsebaserade analysdatabasen. Aktualitet vs kvalitet En viktig aspekt att ha i åtanke när de beskrivna data ska användas är att handläggningstider och annat som påverkar när data kommer in i Försäkringskassans datalager kan variera mellan olika förmåner och över tid. Inom exempelvis sjukpenning så är det inte ovanligt att utbetalningar görs två månader efter första dagen i utbetalningsperioden och för sjuk- och aktivitetsersättning kan det dröja ännu längre vid framför allt nybeviljandet av ersättningen. Ett sätt att i statistikpublicering tackla detta problem är att periodisera utbetalningar efter period då utbetalningen görs, och inte för vilken period det avser, samt att vissa fall inte använda retroaktiva utbetalningar. Detta görs exempelvis för det s.k. ohälsotalet. Detta torde dock inte vara något alternativ för en samlad händelsebaserad analysdatabas, såvida det inte är handläggningen specifikt som ska studeras. Att utesluta retroaktiva utbetalningar bör heller inte tillämpas, då det skulle kunna skapa fiktiva hål i episoder och därmed göra att ett fall blir två. Den varierande eftersläpningen bör hanteras genom att databasen ständigt hålls levande. Möjligen kan data frysas efter exempelvis ett år för att underlätta den kontinuerliga dataöverföringen mellan myndigheterna. Alternativt att endast uppdatera de individer som har fått några nya data sedan senaste uppdateringen helt och hållet. Det senare alternativet används i den månatliga uppdateringen av MiDAS. 7 Inskriven försäkrad blir man den dagen man fyller 16 år.

7 (7) Utvecklingsinsatser Efter denna genomgång och i samråd med Socialdepartementet kan det konstateras att det finns goda förutsättningar för att skapa en samlad händelsebaserad analysdatabas. Data finns men är inte i analyserbart i befintligt skick. Det krävs således ett långsiktigt utvecklingsarbete som för en del förmåner kan vara omfattande. Idag är resurserna på Försäkringskassan för ett sådant utvecklingsarbete knapphändiga. Utvecklingsarbetet kan givetvis göras mer eller mindre ambitiöst. Om man nöjer sig med förmånsdata med endast start- och slutdatum och eventuellt belopp är insatsen mindre än om förändringar inom respektive förmån, som finns för sjukpenning, även ska studeras. En effekt av en sådan begränsning är dock att det inte går att göra nedslag en given tidpunkt och se exempelvis vilken omfattning som är aktuell utan endast om ersättning av en viss förmån ges. Utöver de förmånsspecifika händelsedata som kan komma att levereras kan även några färdiga produkter vid behov sammanställas, med fokus på flöden mellan vissa specifika förmåner. Det skulle exempelvis kunna röra sig om att sammanföra sjukpenningdata med föräldrapenningdata och personinformation som en löpande leverans. De tänkta dataleveranserna till Socialdepartementet kommer att administreras via SCB. Att löpande leverera data till SCB kräver resurser. Resursåtgången är givetvis beroende av leveranstätheten. I detta fall bedömer Försäkringskassan att kvartalsvisa leveranser är att föredra. Beslut i detta ärende har fattats av försäkringsdirektör Gunnar Johansson i närvaro av verksamhetsområdeschef Britt-Marie Anderson, enhetschef Joakim Söderberg och analytiker Niklas Österlund, den senare som föredragande. Gunnar Johansson Niklas Österlund