Energideklarering av byggnader Energicertifiering av byggnader Beräkningsmetodik Minimikrav för energiprestanda Direktiv 2002/91/EG Kontroller av värmepannor Kontroller av luftkonditioneringssystem Frågeställningar Varför? Vad? Vilka byggnader? När? Hur (vem)? Vem kontrollerar? Vad händer? Varför energideklarering? Direktivet syftar till att effektivisera energianvändningen i bebyggelsen och därigenom bidra till ett minskat utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser EU:s importberoende av energi kan minska och försörjningstryggheten avseende energi öka. 1
Vad ska en energideklarering innehålla? Uppgift om byggnadens energiprestanda Ett eller flera referensvärden OVK Radonmätning Förslag till prestandaförbättrande åtgärder Komfortkylanläggning Referensvärden ge konsumenten möjlighet att jämföra prestanda Jämföra mellan byggnader Resultat av åtgärder Jämföra med nya byggnader God Medel Dålig Energiprestanda (kwh/m 2 ): Energi för: uppvärmning kyla tappvarmvatten installationer fastighetsel Atemp: Golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedda att värmas till mer än 10 C Vilka byggnader omfattas av reglerna? När träder regelverket i kraft? 2006 2009 alla byggnader i vilka energi används för att påverka byggnadens inomhusklimat. Direktivet gäller Remisstiden slut 24/8 Svensk lag fr.o.m. 1/10 Flerbostadshus och specialbyggnader klara Småhus och lokaler Sanktioner och förseningsavgifter. Undantag: Byggnader med kulturhistoriskt värde Byggnader för religiösa ändamål Industriella byggnader Jordbruksbyggnader Tillfälliga byggnader Fritidshus När ska en energideklaration upprättas? Nybyggnad Försäljning Uthyrning Specialregler för stora specialbyggnader, samt hyreshus Giltig i 10 år 2
Hur ska en energideklarering utföras? på ett oberoende sätt av kvalificerade och/eller auktoriserade experter. Vem kontrollerar att reglerna efterlevs? Inskrivningsmyndighet SWEDAC Boverket Byggnadsnämnder Kontroll av specialbyggnader Ackrediterat kontrollorgan Register- och tillsynsmyndighet Certifierade experter Köpare/Hyresgäster Självkontrollerande system Kunskapskrav Energiteknisk utbildning på högskolenivå Praktisk erfarenhet Plan- och bygglagen Lagen om Tekniska egenskapskrav på byggnadsverk BBR Miljöbalken Kulturminneslagen Byggnads- och installationsteknik Styr- och reglerteknik Metodbeskrivningar om radonmätningar Etc. Upprättandet av en deklaration (större fastigheter) Ägare Sammanställning fastighetsdata Energistat, OVK, radon, areor Besiktningsman Bedömning av insamlade data M.h.a. Boverkets programvara, elektronisk blankett Tillräckligt? Nej Besiktning Besiktningsman Ja Ägaren (anslag) Deklaration Boverket (elektroniskt) 3
Besiktning Rimliga uppgifter? Lokaler/bostäder Fönster Temperaturer (luft, varmvatten) Tappvattenflöde Radiatorer Vindsutrymme Möjlighet till isolering Ventilation Fukt? Utemiljö Motorvärmare Utebelysning Driftinstruktioner Driftkort Flödesscheman Styr- och övervakningssystem Är- och börvärden Tidkanaler LB-aggregat Fläktar Pumpar Beräkningar, rapport Verksamhetsel (tvättstugor, motorvärmare ) Varmvattenergi Åtgärdsförslag Klimatskal Installationer (befintliga, nya) Styr- och reglerteknik Nya byggnader Energideklareras två år efter byggnaden tagits i bruk Beräknad energiprestanda Krav: 4
Verifiering av beräknade data Vid projektering av byggnaden behöver man genom beräkning kontrollera att kravet på byggnadens specifika energianvändning och den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten för byggnadsdelar och köldbryggor uppfylls. Krav har införts på att byggnaden ska ha ett mätsystem så att byggnadens energianvändning kan följas upp och energikravet verifieras. (BBR) Länkar, referenser: www.boverket.se www.lagrummet.se Boverkets Byggregler (BBR 2008 inkl. ändringar) www.edkalkyl.se www.energimyndigheten.se 5