Energideklarering av byggnader direktivet 2002/91/EG För effektivare energianvändning i byggsektorn Minska utsläpp av växthusgaser. Minska EG:s importberoende av energi Sammanfattning I Europa används ca 40 % av vår totala energianvändning i byggsektorn. För att driva på energieffektiviseringen i byggsektorn infördes ett nytt EG-direktiv (2002/91/EG) om att byggnader måste deklarera sin energi-prest-anda. Eftersom EG-direktivet är ett ramdirektiv innehåller de översiktliga regler och därmed måste tolkningar och riktlinjer utformas i varje land. I Sverige tillkallade näringsdepartementet Bengt Nyman som särskild utredare med uppgiften att lämna förslag till hur direktivet ska genomföras i Sverige. Bengt Nyman tillsammans med flera specialistgrupper, referens-grupper, konsultfirmor etc. har slutligen utformat ett slutbetänkande som ligger till grund för kommande svensk lagstiftning (SOU 2004:109, SOU 2005:67). Föredraget innehåller en överskådlig bild av hur slutbetänkandet ser ut och vad det kommer att innebära om det antas fullt ut. Föredraget kommer också att ge några resultat från två rapporter: Metodjämförelse: Energideklarering av småhus Per Ingvar Sandberg, Svein Ruud,, Henrik Quicklund och Annika Ekstrand- Tobin, En utredning som gjorts på beställning av Boverket där befintliga besiktningsmetoder för energideklarering av villor undersökts för att se om de klarar kraven i SOU 2005:67. Utvärdering av metodik för att energideklarera lokalbyggnader -Tre fastigheter genomgår en förenklad energideklaration, Ett examensarbete utfört av David Hälleberg i samarbete mellan Mälardalens Högskola och Rapporten handlar om en provisorisk energideklarering (dvs utan åtgärdsförslag) av komplicerade fastigheter (SPs egna och Borås Lasarett) som har flera byggnader anslutna till ett nät av energimätare. Huvudsyftet var att hitta bra fördelningsberäkningar just när flera byggnader har samma energimätare. Fördelningsberäkningarna baseras inte bara på area utan även på verksamhet. Rapporten innehåller dessutom en tidsuppskattning av hur lång tid det tar att samla in och fördelningsberäkna data.
När träder regelverket i kraft Direktivet träder i kraft den 4 januari 2006 I brist på energiexperter får dock tillämpningen av direktivet som längst skjutas upp till 4 januari 2009. Direktivet förkortas ofta med EPBD: Energy Performance of Buildings Directive Förslag till svensk metodik Lokaler CIT Energy Management, SP, CURAB, Energo Lagrådsremiss Feb Proposition 22 mars SOU 2004:109 Bengt Nyman SOU 2005:67 Bengt Nyman Bostäder Aton, Carl Bro, Åf m.fl Boverket Besiktningsmetodik Småhus, SP Flerbostadshus, ATON Lokaler, WSP Referensvärden Lag antagen 1 okt?
En energideklaration krävs när en byggnad - uppförs - säljs eller - hyrs ut + alla byggnader > 1000 m 2 med lokaler för offentlig verksamhet De flesta byggnader omfattas av direktivet Byggnader där energi används för att åstadkomma inneklimat villor flerbostadshus skolor kontor sjukhus butiker hotell restauranger bad sport- och idrottsanläggningar Undantag Kulturhistoriskt värdefulla industriella kyrkor och liknande, Små (<50 kvm), Tillfälliga (2 år) fritidshus försvarets byggnader
Vad skall ingå i en energideklaration? Tre olika delar: 1. Ärvärde: Byggnadens energiprestanda 2. Börvärde: Ett eller flera referensvärden 3. Förslag till kostnadseffektiva åtgärder Exempel: kwh/m 2, år Totalt 150 El 35 Fjärrvärme 115 CO 2 -indikator Total; medel 125 min 80 Tilläggsisolering av vind Nytt styrsystem för värmen Byte till nya fönster (U<1,2) Ärvärde: Skall följa CEN-standard förslaget CEN pren wi 1 + 3 Ger fyra förslag på att presentera energiprestandamått: a) Levererad energi b) Primär energi c) CO 2 emissioner d) Total energikostnad SOU 2005:67 SOU 2005:67 Levererad energi, Eventuellt viktad CO 2 indikatorer
Ärvärde: viktad energi och CO 2 -indikator Kedjan från utvinning av energislag till användning i huset Ärvärde: levererad energi 1. Småhus: Beräknad total energianvändning vid normal användning av huset. (motsvara levererad energi) 2. Flerbostadshus: Uppmätt energianvändning exklusive hushållsel inklusive fastighetsel 3. Övriga lokaler: Uppmätt total energianvändning inklusive verksamhetsanknuten energi och fastighetsel
Kostnadseffektiva åtgärdsförslag uppvärmning kylning vattenuppvärmning ventilation klimatskärm hushållsel Inga åtgärdsförslag får föreslås som försämrar innemiljö Nyproduktion Energideklaration skall upprättas i samband med bygganmälan Beräknas med godkänt beräkningsprogram Gäller i 2 år för bostadshus Gäller i 5 år för byggnader med lokaler Skall visa att kraven i BBR är uppfyllda Byggherren ansvarar för att deklarationen upprättas
Direktivet fastställer inte krav på energiprestanda Nybyggnad Minimikrav på energiprestanda tillbyggnad enligt BBR Ombyggnad Minimikrav större renovering Befintlig byggnad Inga krav Vem får göra en energideklaration En energideklarationen skall utfärdas av en certifierad energiexpert Lokaler: högre kompetenskrav Bostadshus: lägre kompetenskrav Energiexperten skall vidare vara verksam inom ett ackrediterat kontrollorgan En certifierad energiexpert får ha upp till tio icke certifierade medarbetare
Deklaration för lokaler föreslås ha två nivåer Hur omfattande skall deklarationen (åtgärdsförslagen) vara? Värderingsparametrar: Energiledningssystem Energianvändning i byggnaden Tidigare energieffektivisering Innemiljösystem Nivå 1 Nivå 2 Tidsåtgång för ordinarie deklarering (efter 2008) Nivå 1: 1-2 dagar för den certifierade energiexperten Nivå 2: Energideklaration nivå 2 Skolor (förskola universitet) < 5000 m 2 BTA 5000 10 000 m 2 BTA 10 000 20 000 m 2 BTA Tidsintervall (h) < 60 50-80 70 140 > 20 000 m 2 BTA > 130 PE Nilsson (2005)
Förenklad energideklarering på 3 lokaler Energideklarationen gäller per byggnad (ej fastighet) Exempel på fördelningsberäkningar då flera byggnader är anslutna till samma energimätare Exempel på tidsåtgång att ta fram levererad energi Examensarbete: David Hälleberg www.sp.se publikationer Borås lasarett SP Metodjämförelse Energideklarering av småhus Vad finns idag?
Förutsättningar Följa SOU 2005:67 Ca 4 5 timmar eller 4000 kr Utföras av certifierad energiexpert (< 10 medarbetare) Arbetar på ackrediterat kontrollorgan Innehålla Ärvärde Börvärde Kostnadseffektiva åtgärder Metodjämförelse Energideklarering av småhus Per Ingvar Sandberg - Svein Ruud - Henrik Quicklund Annika Ekstrand-Tobin Preliminär rapport den 30 december 2005 Reviderad 20 januari 2006 Beskrivning av besiktningsmetod Lokala besiktningsmän Handläggare på centralt ackrediterat center Certifierad energiexpert 1 2 3 4 5 Besiktning för underlagsdata Beräkning av: Ärvärde Börvärde Kostnadseffektiva åtgärder Beaktande av innemiljö Utfärdande av certifikat timmar
Beräkningsprogram som ger åtgärdsförslag automatiskt Ventilationsförbättring tilläggsisolering reglering av värme förbättring av U-värde i fönster Vattenbesparing Byte av värmesystem Byte av hushållsapparater Etc Några kostnadseffektiva åtgärdsförslag Viktigt att åtgärder standardiseras Hjälpmedel för att bedöma risker för innemiljön Gemensamma data för kostnader Gemensamt sätt att beräkna sparpotential Minst antal undersökta åtgärder för vart system Uppvärmning / kylning vattenuppvärmning ventilation belysning hushållsel Gemensam miljöbedömning 65 000 villor byter ägare varje år
Hur kan man förbereda sig? Underlätta och hålla nere kostnaderna bra energistatistik (helst för flera år bakåt i tiden) separerad mätning per funktion, energislag och byggnad uppgifter på golvareor och byggnadskalets olika delar aktuella konstruktionsritningar (bygg, vvs, ) För perioden 2006-2008 föreslås Fastighetsägaren skall till stor del få utföra energideklarationen på egen hand Godkänns av certifierad expert (ej okulär besiktning) Referensvärde från t.ex SCB Databas med referensvärden byggs upp Standardiserade åtgärdsförslag Ej skräddarsydda åtgärdsförslag Minskad giltighetstid (lokaler) Sprida ordinarie energideklarering i tiden beroende på energiprestanda
Dessutom gäller att Regelbunden kontroll alternativt rådgivningsinsatser avseende värmepannor Regelbundna kontroller av luftkonditioneringssystem Samordning med OVK (tid och innehåll) Byggnad Daghem, skolor Flerbostdashus, kontor FT-vent Flerbostdashus, kontor F-vent OVK-intervall i dag 2 3 6 Förslag på intervall 2 5 5 Flerbostdashus, kontor S-vent 9 10 Vilka uppgifter skall byggnadsägaren ta fram? Lokalisering Fastighetsbeteckning/byggnadsnummer Adress Typkod Byggnadsnamn Uppgifter om ägare Byggnadsdata Area Genomförda och planerade energieffektivseringsåtgärder (+/- 5 år)
Vilka uppgifter skall byggnadsägaren ta fram? Energiuppgifter Mätvärden energianvändning Uppmätt årlig energianvändning fördelat på energislag och normalårskorrigerade (per byggnad) Uppmätt årlig fastighetsel Uppmätt årlig verksamhetsenergi Kompletterande frivilliga uppgifter Bl.a. Månadsvärden för el, värme och vatten Bra med energiledningssystem