FRAMTIDENS UPPKOPPLING - SA BLIR DU EN VINNARE!

FRAMTIDENS UPPKOPPLING - SA BLIR DU EN VINNARE! Allt fler anvander sig av fiberteknik for att fa annu snabbare bredband. Regeringens satsning pa bredband till landsbygden eldar pa den digitala revolution som sprider sig over landet. Kritikerna tycker att det gar for langsamt. Samtidigt ar manga fortfarande i valet och kvalet infor att gora denna relativt sett kostsamma investering. TEXT: KARIN ARNELL ILLUSTRATION: KRISTINA ALFONSDOTTER Sedan internet slog igenom pa 90-talet har utvecklingen gatt snabbt. Langsamma och opalithga modemuppkopplingar har ersatts av nya tekniker. Idag har de fiesta av oss bredband via telenatet, det som kallas adsl. Men det gar ocksa att fa bredband via kabel-tv-nat och mobilnat. AUra bast prestanda ger fiber, som av manga experter spas komma att dominera pa bredbandsmarknaden inom de narmaste aren. - Det har teknikskiftet ar en fuustandigt genomgripande samhallsforandring, ungefar som nar telefonen eller elektriciteten kom till samhallet, sager it-strategen Jorgen Sandstrom vid Sveriges kommuner och landsting. Sverige ar kant for att ligga i teknikens framkant och vara piggt pa att hanga pa trender och testa nyheter. Regeringen avsatte tidigare i hostas ytterhgare 600 miljoner kronor under tva ar for att bidra till utbyggnaden av bredband till landsbygden och i samma veva utnamndes Sverige - av stiftelsen World wide web foundation - till det land som ar bast i varlden pa att anvanda internet. Redan idag kan vi prata i telefon, lyssna pa radio, titta pa tv, hyra film och spela via natet. Ju fler tjanster som distribueras digitalt, desto viktigare blir det att naten fungerar och har den kvalitet som kravs. Det ar ungefar som att landets vagar maste vara anpassade efter trafikvolymen for att trafiken ska flyta. Det gamla kopparbaserade telenatet fungerade bra nar den huvudsakliga kommunikationen var telefoni. Men det kravs en helt ny typ av infrastruktur for att hantera intemetbaserade tjanster som inkluderar att enorma mangder av film, tal och text ska overforas samtidigt via till exempel Facebook, Youtube, Skype och SVT play. - Vi blir allt mer beroende av elektroniska kommunikationer. Enligt EU vantas 30 procent av den framtida tillvaxten komma fran de mojligheter som digita- II 18 villaagaren

"Det ar viktigt att villaagaren har 'makten' over anslutningen och kan vaija leverantor." liseringen ger. De som inte far tillgang tillrackligt snabbt riskerar att hamna i bakvattnet. sager Jorgen Sandstrom. For att regeringen ska na malet att 90 procent av Sveriges fiusfiall och foretag ska ha tillgang till bredband om minst 100 Mbit/s ar 2020 kravs omfattande satsningar pa infrastruktur. Detta ska enligt regeringen ske pa marknadsmassiga grunder. I tatorterna ar det Telia och stadsnaten. ofta agda av kommunala elbolag, samt andra natoperatorer som bygger ut fiber till flerbostadshus. Pa senare ar har aven mindre foretag som exempelvis Svensk infrastruktur fokuserat pa villaomraden. dar ocksa Telia/Skanova borjat erbjuda anslutning av villor. Lokala byalag for fiber i glesbygd Utanfor tatorterna ar det istallet lokalt engagemang i form av olika byalag som styr utbyggnaden av fibernaten. - Det finns inte sarskih mycket pengar att tjana har och darfor ar marknaden mattligt intresserad. Pengama tjanar man istallet pa det som sedan levereras. Det gor att lokalt engagemang ar viktigt for att det ska kunna bli nagon utbyggnad i omraden dar de kommersiella forutsattningarna ar samre, sager Jorgen Sandstrom. Men fragan om utbyggnad av den svenska infrastrukturen for internet ar langt ifran ny. Anne-Marie Eklund- Lowinder var med nar IT-kommissionen for 13 Sr sedan lade fram ett forslag till regeringen om att bygga en nationell, finmaskig infrastruktur, oppen for alia att i konkurrens erbjuda tjanster for bade transport och innehall. - Vi hade svart att fa nagot gehor fran politikerna om behovet. De litade fuut och fast pa att marknaden skulle losa problemet och att det inte behovdes nagon samordning. Sa ar det i stor utstrackning fortfarande, sager Anne-Marie Eklund-Lowinder, som idag ar sakerhetschef pa Stiftelsen for internetinfrastruktur. Hennes personliga uppfattning om den politiska malsattningen ar att den bor vara att landets samtliga hushall och verksamheter ska ha tillgang till en val utbyggd bredbandig it-infrastruktur, av varldsledande teknisk standard, tillhandahallen till ett internationellt konkurrenskraftigt pris. - Laget idag ar att det finns manga lokala monopol och oligopol och prissattningar som inte ar konkurrensvanliga. Staten kanske tycker man samordnar, men det gar inte sarskilt bra.titta bara pa vilket sammelsurium det ar bland statsnat och regionala nat som har fatt stod for utbyggnad under olika perioder. Det ar en salig rora rent ut sagt, sager hon. Mikael Ek, vd for Svenska stadsnatsforeningen, och Karin Ahl, ordforande for Fibre to the home council Europe, ar exempel pa andra som ocksa tycker att det ar hog tid att regeringen tar ansvar for att hela landet far riktigt bredband via fiber. De skrev tidigare i hostas en debattartikel i Dagens nyheter dar de varnade for att Sverige haller pa att forlora sin ledande position pa it-omradet vilket satter bade tillvaxt och valfard pa spel. Idag kan bredbandsnaten agas av byalag, stadsnat, kommuner och operatorer. - Det ar viktigt att villaagaren har "makten" over anslutningen och sjalv kan valja leverantor av tjansterna. Man bor strava efter oppna natlosningar som innebar att man sjalv kan valja vem som ska leverera tjansterna. Samtidigt ska man se till att inte sitta fast i langa avtal da marknaden och prisema hela tiden forandras, sager konsulten Lars Hedberg vid EkoT konsult. Betalningsupplagget kan jamforas med gamla tiders telefonabonnemang och brukar se ut ungefar sa har - forst betalar man en anslutningsavgift, sedan en natavgift varje manad och till slut valjer man vilka tjanster man onskar och betalar for dem. Finns det risk for att. nar man val valt natlosning, natagaren drastiskt hojer avgifterna pa samma satt som skett med elnaten? Enligt Lars Hedberg ar risken for att fibernatavgiften okar liten, da det ar tjansterna som leverantorerna vill fa ut. Hellre en lag natavgift sa kunderna koper mer tjanster. Tendensen ar att natavgifterna sjunker nagot samtidigt som priset pa tjansterna har en tendens att oka nagot. Skanova har mangarig erfarenhet av att bygga ut fiber och driver Sveriges storsta oppna nat. -Regeringens 600 miljoner kronor racker inte langt, och jag tycker att det vore bra med en debatt om hur vi ska stimulera utbyggnaden. Hoghastighetsbredband gor det mojligt att utveckla och anvanda helt nya tjanster inom exempelvis vard och utbildning. Det ar en forutsattning for en fungerande valfard i framtiden, sager Ove Aim, vd vid Skanova. I Sverige finns idag mellan 800 och 1000 fiberforeningar, eller byalag, som pa egen hand eller tillsammans med kommunen har byggt sitt eget bredbandsnat. Fordelen med byanat ar att de ofta kan byggas billigare an vad som ar mojligt for kommersiella aktorer. Personliga kontakter och kortare beslutsvagar ar ett par forklaringar. - Det har utvecklats till en folkrorelse, sager Marcus Ternstedt vid Bynet, som varit med och anslutit cirka 30 000 fastigheter pa landsbygden sedan foretaget startade for snart tio ar sedan. Han tycker att det har blivit vanligare att kommunerna ar med och pa sa satt aven ser till att inga hushall lamnas utanfor. - Storsta utmaningen ar att engagera tillrackligt manga manniskor i ett omrsde sa att foreningen far det stod som den behover. Manga vill ha anslutning, men det kraver ocksa att man ar beredd pa att lagga ner tid pa allt fran administration till information och kaffekokande, sager han. Hans basta rad ar att redan i ett tidigt skede forsoka fa med saval kommunen som markagare och se till att det ar ett omrade som kanner samhorighet. II 20 villaagaren

Fiber eller 4G, vad behover du? Manga ar redo att investera fran ca 1 5 000 kr ocli uppat for att dra fibernat till villan - en annan trend ar att vi standigt vill vara mobilt uppkopplade, da ar det tradlost 4G som galler TEXT: KARIN ARNELL Post- och telestyrelsen, PTS, konstaterar att en fiberanslutning framtidssakrar bostaden, sa att man klarar okade behov av kapacitet. En forutsattning nar till exempel flera familjemedlemmar samtidigt anvander internettjanster, ser pa tv eller ringer. Redan idag tittas det en hel del pa tv via playtjanster over internet. Aven tv via bredbandsuppkopplingen, sa kallad ip-tv, okar varje ar. - En trend ar sa kallat on demand-tittande som gor oss oberoende av tv-tablaerna. Denna utveckling kommer att fortsatta, samtidigt som de traditionella tv-sandningarna via marknatet kommer att finnas kvar i manga kr framover. sager Peter Ekstedt, presschef vid PTS. Ar fiberanslutning en bra investering? - Det beror pa vilka behov man kan tankas ha. Manga kan nog klara sig med en adsl-anslutning eller mobilt bredband. om man mest anvander uppkopplingen for att till exempel surfa. e-posta och skota bankarenden. Andra storanvandare marker snart att det behovs battre hastigheter pa bredbandet. Fiber kan vara en bra investering eftersom det formodligen paverkar priset for bostaden positivt vid en eventuell forsaljning, sager han. Telia investerar for narvarande fem miljarder kronor i fiber i Sverige och ska oka antalet fiberanslutna hushall till narmare en miljon fram till 2014. Aven om flertalet av dessa kommer att vara lagenheter har man nu pa allvar ocksa borjat dra in fiber till villor. Kostnaden for en villa ligger vanligen mellan 15 000 och 30 000 kronor. Priset varierar beroende p a hur omfattande gravarbetet ar och hur langt fiberkabeln miste dras till narmaste omkopplingsstation. Dyrt kan tyckas, men Telias affarschef for fiber, Henrik Forssell, menar att det finns en acceptans for priset bland de kunder som vill framtidssakra sin villa. - Bredband over koppar borjar na maxgransen. Det ar ytterst fa villaagare som kan fa ens 100 megabit per sekund. Med fiber har kunden idag tillgang till uppemot 1000 megabit per sekund, sager han. Peter Ekstedt vid PTS ser tva generella trender som praglar utvecklingen av hur vi kommunicerar. A ena sidan skickar och tar vi emot allt mer data, till exempel i form av rorlig bild, vilket staller krav pa att det finns en uppkoppling med hog kapacitet. A andra sidan vill vi ha tillgang till internettjanster alltid och overallt, det vill saga att vi ocksa vill ha mobil uppkoppling. Detta avspeglas ocksa i den snabba utbyggnad av det tradlosa 4Gnatet, som kan erbjuda hastigheter pa i basta fall 80 megabit. Samtidigt kan knappast hela Sverige rakna med att fa tillgang till fiber. - Pi en del hall kommer utbyggnaden att bli for dyr. Dar kan uppkoppling via mobilnatet bh det enda alternativet, sager Mattias Grafstrom vid Telekomradgivarna. Oavsett hur snabbt och bra ett 4G-nat an blir sa bygger den mobila tekniken pa att ett antal anvandare delar pa en resurs. - Fordelen med fast bredband ar forutsagbarheten. Nar man delar uppkoppling med resten av familjen vet man anda vilken hastighet man far. Det mobila bredbandet paverkas mer av antalet som anvander det samtidigt, sager Henrik Forssell, vid Telia. II Olika typer av bredbandsuppkoppling Via fiber - Optisk fiber dras idag bland annat till villor, till exempel i samband med andra installationer Det ar en anslutningsform som anses framtidssaker eftersom den mojiiggor hog overforingskapacitet. Fibertekniken har i princlp obegransad kapacitet och du slipper uppgradera tekniken nar behoven vaxer. Med fiber gar det lika snabbt att ladda ner som att ladda upp data. I dagslaget ar hastigheten vanligen 100 megabit, men det kommer att kunna mangdubblas i framtiden. Via telefonjacli (adsl) - Adsl (asymmetric digital subscriber line) ar den vanligaste tekniken som anvands for att skicka data via den traditionella telefonledningen. Den gor det mojligt att surfa via telefonjacket med en fast anslutning. Med adsl gar det betydligt snabbare att ladda ner an att skicka data. Endast ett fatal kunder nar upp till 100 megabit. Kabel-tv - Om du bor i en villa med kabel-tv kan leverantoren vanligen aven erbjuda bredband. Du behover ett kabelmodem, som kabel-tv-foretaget erbjuder Kan na upp till hastigheter pa 200 megabit. 4G Mobilt bredband - 4G ar fjarde generationens nat for mobil kommunikation med en hastighet pa upp till 80 megabit under perfekta forhallanden. 22 villaagaren

/ Megabit - anvands for att ange overforingshastighet. Anges vanligen som ett matt pa den hastighet per sel<und som du kan na upp till.... en optisk fiber ar tunnare an ett harstra och kan overfora miljonertelefonsamtal eller hundratals tv-kanaler samtidigt? ^. «;dbandsab0nnemang ~ " via olika tekniker (2011) 'I Bredband totalt: 8,4 miljoner abonnemang Fast bredband: Drygt 3 miljoner, varav via kabel-tv 612 000, fiber 899 000 och xdsl (telefonjack) 1 515 000. Mobilt bredband: 5,1 miljoner totalt. Varav bredband via instickskort eller sa kallad dongel till pc 1,9 miljoner, samt bredbandsabonnemang som tillaggstjanst till smartphoneabonnemang 3,2 miljoner Kalla:PTS ^ ' 4^'

- Vi tog saken i egna hander I det lilla samhallet Gallersta utanfor Orebro tog de boende saken i egna hander - nu har snart bade unga och gamla snabbt fibernat till basta mojiiga pris. TEXT: KARIN ARNELL Fiberutbyggnaden i Gallersta utanfor Orebro har skett utan obehagliga overraskningar i form av oforstaende markagare, vattendrag eller stenrosen med kulturhistoriskt varde. -Allt det praktiska har gatt over forvantan och vi lyckades halla budgeten, sager byalagets projektledare och eldsjal L^rs Lindegren (tillika anstalld hos Villaagarna Region Mitt). Nar vagforeningen i slutet av 2010 horde talas om mojligheten att soka EU-pengar for att dra fiber till omradet var sa gott som alia overens. Intresset var hundraprocentigt och en arbetsgrupp utsags for att leda arbetet. Ungefar ett 50-tal hushall stallde sig bakom den ansokan som beviljades av lansstyrelsen i april 20IT. - Eftersom utbyggnaden av hogkapacitetsnat huvudsakligen sker i storre tatorter var vi tvungna att ta saken i egna hander. sager Lars Lindegren. Han betonar att tillgangen till teknik ar en forutsattning for att inte minst unga ska vilja bo kvar. For egen del innebar det att han kan jobba hemma i storre utstrackning an tidigare. - Men aven aldre som kanske inte kande ett behov av bredband pa samma satt hakade pa. De sag det som en ekonomisk fordel infor att de en dag kanske ska salja sitt hus, sager han. Gravarbetet for att lagga ner totalt 4,5 kilometer ror till fiber startade i somras, och har nu nstt fram till de olika fastigheternas tomtgrans. Under hosten planerar ungefar halften av hushallen att ansluta sig till fibernatet via Stadsnat i Orebro, for en engangskostnad pa 14 900 kronor. Byalagets gravarbete har gjort det mojligt for Stadsnat att enkelt ansluta och darmed har kostnaden blivit jamforelsevis lag. De som ansluter sig far tillgang till ett oppet nat dar det gar att valja tjanster fran ett antal olika leverantorer. - Processen fran informationsmote till att fibern nu ska dras in i fastigheterna har gatt valdigt smidigt. Aven om vi har fatt stort stod av lansstyrelsen sa har det varit mycket byrakrati och ideellt arbete under den har tiden. Nyttan med bredband Konsultfirman Arthur D Little uppskattar att en okning med 10 procentenheter i bredbandspenetration i genomsnitt skapar en okning i samlat valstand, BMR med cirka 1 procent. Pa samma satt visar det sig att en okning med 1 000 bredbandsanvandare i genomsnitt skapar 80 nya arbetstillfallen. Forskningsinstitutet Acreo konstaterar att varje svensk krona som investeras i bredband i snitt ger 1,5 kronor i avkastning over en femarsperiod. Forklaringen ar lagre kommunikationskostnader och fler arbetstillfallen. Kalla: Bredbandstorum 600 miljoner Sa manga kronor avsatter regeringen i statsbudgeten till bredband pa landsbygden under tva an 7 tips nar du valjer bredband Ta reda pa vilka alternativ som finns. Mojiigheten att fa fast bredband kan variera beroende pa var du bor I storre stader finns vanligen storre konkurrens och flera olika alternativ I glesbygd eller nar det galler att ansluta bredband till ett nybyggt hus kan alternativen vara farre. Nar du har valt bredband galler det att kolla vilka bredbandsoperatorer som finns att valja bland och hur lange du binder upp dig. Undersok vilken service och hjalp du kan fa om nagot inte fungerar Vilka oppettider har kundtjansten och hur nar du den enklast? Provring till kundtjansten innan du valjer din bredbandsoperator for att fa en kansia av servicenivan. Vissa abonnemang tillater inte anvandning av ip-telefoni som Skype eller Viber Tjanster som bygger pa fildelning kan ocksa vara blockerade. Vilken hastighet behover du pa ditt bredband? Om du till exempel laddar ner musik, filmer eller om du spelar spel pa internet ar det battre att valja ett snabbare bredband som gar upp till 8 megabit. Om du bara surfar, mejiar och betalar rakningarna racker det med en hastighet upp till 2 megabit. Tank pa att till exempel bostads- och trygghetslarm kan vara kopplade till telefonjacket. Kontakta din larmoperator for att inte riskera att bli utan larm vid ett eventuellt byte. Mobilnaten ar kansliga for overbelastning. Utga inte fran att du far den "upp till"- hastighet som anges. Fraga operatoren hur kapaciteten i natet ser ut och be att fa prova tjansten i det omrade dar du heist vill kunna anvanda den. 24 villaagaren

Snabbt internet till fler svenskar Regeringens ma! ar att 90 procent av de svenska hushallen ska ha tillgang till bredband om minst 100 Mbit/s ar 2020.1 oktober 2011 hade 49 procent redan den mojiigheten. Antalet fiberanslutna fastigheter var vid samma tidpunkt cirka 230 000, en okning med ungefar 27 procent jamfort med eiret Innan. r Andel procent av befolkningen i varje kommun som har mojiighet att fa bredband med 100 Mbit/sek. Mer an 75% Mellan 40 och 75% Matningen gjord oktober 2Ql\. Motala Nyktipmg Karlskoga Arvidsjaur Ystad M6!ndal Uppiands- Ostersund Sandvtken Boriange Vasby Nora UdkOping Sigtuna Ljusnarsberg Mala Norsjd TranSs Laxa Botkyrka Ale Pajala Karlstad Nacka Fagersta Haninge Lund Hallsberg Stonjinan Eskilsluna Jaftalla Hailefors Kiruna Kungalv Danderyd Varnamo Kaimar iokkmokk Lulei Landskfona Buflov Taby Gavie GOteborg Saleiii ftonli&ping Tyreso Soltentuna TfollhaEtan Kiiping Helsingbotg Vasteras Muddinge Parti lie Pitei Lidingo Falun vaxj6 Oiebro Umed Askersund Sundsvai) Linlwping OxeBsund Uppsala Sedertaije Valfentuna 'W^ UfiplanrisVasby UpplandsBro f^^^^^^^ W SUj^^jij^ ^ Salem Sollentuiia"' Suntibvbag Lidinso Solna lolna Botkyrka aocktalm vara*. Nacka Huidiiise Tyreso Haninge P Mellan 10 och 40% Uhoint Soh/esborg HSrryda Hallstahammat Mark Tibro Ny(ft'3fn Skara pftr&ylsnga V5stervik OsterSker Ludvika erstorp UttaEdet Ncsrtaije Mjeiby tefcsand ftaltvik Nybm Haparanda ^ a SmsJjebackE nfien Kaffineholiii a^msund SIvsp Hio Kristianstad Hricehamn Roniiet^ Hofors Hudiksval! irgilrda Kaviinge Vallenftma Robertsfots ibtlanda Gnesta Sala Degertors liokedal Piasspi Knrvsta Nordmaiifig 'it»%p Hagtors Soderhamn Avesta ^by Falksnbsrg Boxholm Ornskdidsvik hilisjs H^ssleholm Ydre Haimstad irums Tierp Kjnda Uddevalta &ofotea Atmgs^s OdeshSg N:^Ssham[! ibdesbefg Lessebo G^llivare Sorseie asi6 Treltebofg lekeberg lycksaie Klltelmina Klippan Gi^land Vindelfl Munkfors Hoganas Enkoptng Rdaholm Henijunga Mora Karlskrofia ^ngby Karlshatiin Ahrkarfeby Kumla fadstena Filipstad AfVika Vannas Atvidatwrg Hammare Timra u Arboga Fmsp^Dg Vaiwsborg Lysekil Mnnsteras 8w^s Kungsbacka Angelhoim Stenungsum Saffle Sodertfiping Lomma 8o!tiil$ Oskarshamn Ben^sfors &)t81!as Alvesta Varberg Lerum Krokom Faikc^ng Uppl3(ids-B(o Osthammar Astofp VaggeiVd Sttangnas Varmdo Mareslad Solleftea JOsikOping fef rgelanda Aivsbyn Esibv Harnosand f OtfBtwnea Bjuv Knstinehafnr Boden m Kaflsborg Gislaved Bjurholm S k O «f e ^ ^ Hedemora Syedala Va)ct)o}m Bredbandsfonim 2012 Data fr5n PTS bredbandskartisggning 2011 Illustration: Bjorn Lundkvist illustration villaagaren 25