Egen förvaltning i 200 år 2
En egen förvaltning - nationen växer fram Finlands förvaltning utvecklades till en början under fl era århundraden som en del av det svenska riket. Napoleonkrigen ledde under år 1808 1809 till Finska kriget, Borgå lantdag och freden i Fredrikshamn. Som en följd av dessa fi ck Finland autonom ställning som en del av det ryska kejsardömet. Den 2 oktober 1809 fi ck Finland en egen intern förvaltning. Då inledde regeringskonseljen, som senare bytte sitt namn till senaten, sin verksamhet. Den bestod av ekonomiedepartementet och justitiedepartementet, som fungerade som högsta domstol. Med undantag av de yttre förbindelserna svarade ekonomiedepartementets fem expeditioner för alla samhällets områden, de egna statsfi - nanserna, de centrala ämbetsverken och läns- och lokalförvaltningen, som bibehölls i sin ursprungliga form. Inom centralförvaltningen inrättades också en prokuratorstjänst med ansvar för laglighetskontrollen, som sedan blev en justitiekanslertjänst efter att landet blivit självständigt. År 1810 uppgick Finlands befolkning till cirka en miljon invånare och antalet tjänstemän inom Finlands civilförvaltning till drygt 500. Finlands förvaltning följde de nordiska förvaltningstraditionerna. Särskilt principen om att lagen ska efterföljas i förvaltningen och i tjänsteutövningen blev en permanent grund för den fi nska förvaltningen. Under 1800-talet var förvaltningen en av de viktigaste reformatörerna av ekonomin och samhället. På detta sätt fi ck Finland bl.a. en egen valuta, marken. I hela landet byggdes vägar, kanaler, järnvägar och sjukhus och folkskoleväsendet bildades. Tapperhet, visdom, arbete och bildning Bildgalleriet för Märkesåret 1809 sammanfattar de historiska händelserna genom fyra kända konstverk. Albert Edelfelt, Björneborgarnas marsch, 1892, bild Gösta Serlachius konststiftelses bildarkiv Robert Wilhelm Ekman, Borgå lantdags öppnande, 1858, bild Janne Suhonen Pekka Halonen, Timmerflottare, 1925, UPM-Kymmenes Kulturstiftelse, bild Rauno Träskelin Magnus Enckell, Folkskola, 1899, Ateneum/Antell, bild Pirje Mykkänen/Centralarkivet för bildkonst Med den nationella väckelsen under ledning av J.V. Snellman inleddes på 1860-talet en speciellt kraftig våg av reformer. Finska språket fi ck offi - ciell ställning och kommunalt självstyre infördes. Medborgarna kunde uträtta sina ärenden i förvaltningen och få undervisning i skolan på sitt modersmål. Pärmbild: Statsrådet i festbelysning på självständighetsdagen år 2008. Bild Janne Suhonen. 1
År 1816 ändrades regeringskonseljen till kejserliga senaten för Finland, och 1819 fl yttade den från Åbo till Helsingfors. Senatsbyggnaden, som ritades av C. L. Engel, betjänar ännu i dag statsrådet. Bild Finlands arkitekturmuseum. 2
Bild riksdagen/juha Lindqvist Från självständighet till välfärdssamhälle Efter att Finland blivit självständigt den 6 december 1917 inleddes utvecklingen mot ett modernt nordiskt välfärdssamhälle, vars förvaltning ständigt har reformerats för att motsvara de krav som medborgarservicen och en omgivning som ständigt förändras ställer. Den 17 juli 1919 godkändes republiken Finlands regeringsform. Riksdagen, republikens president och statsrådet blir de högsta statsorganen. I enlighet med den parlamentariska demokratin svarar statsrådet, dvs. landets regering, för sin verksamhet till riksdagen som utses genom allmänna val. Det självständiga Finlands grundlag förverkligar också medborgarnas grundläggande rättigheter och statsmaktens tredelning i den verkställande makten, den lagstiftande makten och den dömande makten. Republikens förvaltning bygger på tidigare förvaltningsstrukturer. Senatens ekonomiedepartement blev statsrådet med en statsminister som ordförande. Expeditionerna blev ministerier och leds av ministrar. Uppgifterna för senatens justitiedepartement övertogs av högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen. Samtidigt inrättades nya ministerier för utrikesärenden, försvaret och sociala frågor. De olika centrala ämbetsverken och inrättningarna samt den regionala och lokala förvaltningen fortsatte att verka under statsrådet och ministerierna. I början av självständigheten uppgick Finlands befolkning till cirka 3 miljoner invånare och antalet tjänstemän hade ökat till cirka 27 000 personer. Republikens president och landets regering närvarade vid riksdagens 100-årssession den 1 juni 2006. Från ingången av 1960-talet expanderade den offentliga förvaltningen, dvs. staten och kommunerna, snabbt. Det här berodde i hög grad på välfärdssamhällets nya uppgifter, såsom utbildningen, hälsovården och socialtjänsterna. Arbetskraftsministeriet inrättas år 1970 och miljöministeriet år 1983. På 1980-talet slopades systemet med centrala ämbetsverk, antalet länsstyrelser minskades, och fl era ämbetsverk ersattes med affärsverk och statsbolag. I början av 1990-talet började man utnyttja informationstekniken i allt större omfattning, man tog i bruk resultatstyrningssystemet och rambudgeteringen och genomförde en reform av systemet med statsunderstöd till kommunerna, vilket ökade kommunernas självständighet. 3
Den nya grundlagen av år 2000, som betonar parlamentarismen, medförde ändringar i de högsta statsorganens uppgifter och förhållanden. De viktigaste defi nieras i grundlagen på följande sätt: 2 : Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen. 93 : Finlands utrikespolitik leds av republikens president i samverkan med statsrådet. 66 : Statsministern leder statsrådets verksamhet och ser till att beredningen och behandlingen av de ärenden som hör till statsrådet samordnas. 68 : Varje ministerium svarar inom sitt ansvarsområde för beredningen av de ärenden som hör till statsrådet och för att förvaltningen fungerar som sig bör. 93 : Statsrådet svarar för den nationella beredningen av beslut som fattas i Europeiska unionen och beslutar om Finlands åtgärder som hänför sig till dem, om inte beslutet kräver godkännande av riksdagen. Republikens president fattar sina beslut i statsrådet utifrån statsrådets förslag till avgörande. På bilden ses den sal i statsrådsborgen där presidentföredragningarna hålls. 4 Bild statsrådets kansli
Statsförvaltningen i början av 2000-talet Statsförvaltningen karaktäriseras av en fl era hundra år lång kontinuitet och varaktighet och samtidigt en ständig förnyelse, för att kunna svara på medborgarnas och samhällets föränderliga behov. De ärenden som hör till statsrådet avgörs vid statsrådets allmänna sammanträde eller i det ministerium som saken gäller. Statsministern leder statsrådets verksamhet och ser till att beredningen och behandlingen av de ärenden som hör till statsrådet samordnas. Justitiekanslern hör till statsrådet. De viktigaste ärendena som kommer till statsrådet behandlas i beredningsskedet i ministerutskotten. Finland har i dag 12 ministerier, som tillsammans bildar statsrådet, som leds av statsministern. Vid fl era ministerier har uppgifterna fördelats på två ministrar, som är medlemmar i statsrådet. År 2008 sammanslogs handels- och industriministeriet och arbetsministeriet till ett arbets- och näringsministerium, som också fi ck ansvaret för frågor som rör den regionala utvecklingen. Förvaltningsfrågorna överfördes från inrikesministeriet till fi nansministeriet, och samtidigt koncentrerades alla migrationsfrågor till inrikesministeriet. Informationstekniken har spelat en viktig roll för reformen av förvaltningsservicen. Förvaltningens serviceinformation är tillgänglig elektroniskt och inom alla förvaltningsområden har informationstekniken både lett till bättre service och medfört inbesparingar. Som exempel kan nämnas t.ex. den elektroniska behandlingen av medborgarnas skattedeklarationer, det riksomfattande fastighetsdatasystemet, det elektroniska systemet för gemensam intagning för studerande och befolkningsdatasystemet. Som en följd av reformerna inom statsförvaltningen har personalen som omfattas av statens budgetekonomi minskat från cirka 215 000 anställda år 1988 till cirka 122 000 i dag. Efter högskolereformen, som håller på att genomföras som bäst, minskar antalet statligt anställda ytterligare till 90 000. För närvarande uppgår antalet anställda vid ministerierna till cirka 5 000. Statsrådet och ministerierna utvecklar kontinuerligt förvaltningen. Målet är att stärka de bästa traditionerna och förnya förvaltningen så att den kan svara på de utmaningar och möjligheter som bl.a. globaliseringen, befolkningens åldersstruktur, klimatförändringen och den tekniska utvecklingen medför. Finland blev medlem i Europeiska unionen år 1995. EU-frågorna i förvaltningen: Statsrådet ansvarar för EU-ärendena och enligt parlamentarismens principer ska det ha riksdagens förtroende också vid behandlingen av EU-ärenden. I riksdagen är det främst stora utskottet som behandlar EU-ärenden. EU-ministerutskottet, som leds av statsministern, samlas varje vecka för att behandla riktlinjerna för Finlands EU-politik. De behöriga ministerierna ansvarar för uppföljningen, beredningen och genomförandet av EU-ärendena. Bild på följande sida: Statsminister Matti Vanhanens andra regering är den 70:e regeringen i det självständiga Finland. Regeringen bildas på basis av resultatet från riksdagsvalet och den ska ha riksdagens förtroende. Regeringens medlemmar, dvs. ministrarna, är samtidigt chefer för sina ministerier. 5
Bild Janne Suhonen 6
En modern offentlig förvaltning består av många områden: Statens centralförvaltning inbegriper statsrådet, ministerierna samt statens ämbetsverk och inrättningar, såsom Skattestyrelsen, Institutet för hälsa och välfärd eller Utbildningsstyrelsen. Statens regionalförvaltning består av sex län, 15 TE-centraler samt fl era separata regionalförvaltningar inom olika områden. Hela regionalförvaltningen genomgår som bäst en omfattande reform. Statens lokalförvaltning betjänar medborgarna direkt, och omfattar t.ex. polisinrättningarna, magistraterna, arbets- och näringsbyråerna, skatteförvaltningens lokalenheter och rättshjälpsbyråerna. Det kommunala självstyret är den viktigaste formen av självstyrelse i vårt land. Kommunerna ansvarar för den lagstadgade basservicen för medborgarna, såsom hälsovården, utbildningen och socialtjänsterna. Det fi nns 348 kommuner i Finland med sammanlagt cirka 424 000 anställda. De 19 landskapsförbunden sköter det regionala samarbetet mellan kommunerna. Till sådana uppgifter som kommunerna sköter gemensamt hör t.ex. specialsjukvården och yrkesutbildningen. Det övriga självstyret inbegriper Ålands självstyre, kyrkornas och de kyrkliga samfundens självstyre samt universitetens självstyre. Den medelbara statsförvaltningen, kompletterar och stöder myndigheterna i skötseln av välfärdssamhällets uppgifter. Till denna hör t.ex. Folkpensionsanstalten, jaktvårdsdistrikten, skogsvårdsföreningarna, Trafi k- skyddet och Penningautomatföreningen. Domstolarna är i enlighet med principen om statsmaktens tredelning oberoende. Statens affärsverksamhet har en lång tradition i Finlands historia. Staten har grundat och skaffat sig aktiebolag ända sedan början av självständighetstiden. Ett annat viktigt tillvägagångssätt har varit att utveckla statliga inrättningar till bolag som utövar affärsverksamhet. För närvarande har staten fem affärsverk. Statsbolagen och statens intressebolag är verksamma på marknaden och räknas inte till den offentliga förvaltningen. Enheten som sköter ägarpolitiken för de fl esta av dessa bolag är placerad vid statsrådets kansli, där en minister särskilt utsetts för att ansvara för dem. Statsbolagen och statens intressebolag Alko Ab, Altia Abp, Arek Oy, Egendomsförvaltningsbolaget Arsenal Ab, Art and Design City Helsinki Oy Ab, Boreal Växtförädling Ab, CSC-Tieteen tietotekniikan keskus Oy, Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO, Destia Ab, Edita Abp, Ekokem Oy Ab, FCG Finnish Consulting Group Oy, Fingrid Oyj, Finnair Abp, Finnvera Abp, Finpro Oyj, Fortum Abp, Gasum Oy, Governia Oy, Hansel Ab, Haus kehittämiskeskus Oy, Hästinstitut Ab, Itella Abp, Kemijoki Oy, Labtium Oy, Metso Abp, Motiva Oy, Neste Oil Abp, Outokumpu Oyj, Patria Abp, Ab Myntverket i Finland, Raskone Oy, Rautaruukki Abp, Sampo Abp, Silta Oy, Solidium Oy, Sponda Oyj, Stora Enso Oyj, Suomen Erillisverkot Oy, Suomen Ilmailuopisto Oy, Sveaborgs Trafi k Ab, Finska centralen för utsädespotatis Ab, Finlands Industri-investering Ab, Suomen Viljava Oy, TeliaSonera AB, Fonden för industriellt samarbete Ab (Finnfund), Tietokarhu Oy, Vapo Oy, Veikkaus Ab, VR-Group Ab, Yleisradio Oy, Yrityspankki Skop Oyj www.suomi.fi 7
Offentlig förvaltning staten och kommunerna RIKSDAGEN REPUBLIKENS PRESIDENT STATSRÅDET MINISTERIERNA ÄMBETSVERK OCH INRÄTTNINGAR REGIONALFÖRVALTNING SAMKOMMUNER OCH LANDSKAPSFÖRBUND LOKALFÖRVALTNING 348 KOMMUNER STATEN KOMMUNERNA 8
Statens inkomster och utgifter Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2010 (15.9.2009) Bild finansministeriet inkomst och förmögenhetsskatter 10,30 mrd. euro skatter på grund av omsättning 13,34 mrd. euro utrikesministeriet 1,2 mrd. euro justitieministeriet 0,8 mrd. euro inrikesministeriet 1,3 mrd. euro försvarsministeriet 2,7 mrd. euro presidenten, statsrådet, riksdagen 0,2 mrd. euro räntor på statsskulden 2,1 mrd. euro miljöministeriet 0,3 mrd. euro acciser 5,16 mrd. euro social- och hälsovårdsministeriet 11,3 mrd. euro övriga skatter 2,19 mrd. euro fi nansministeriet 14,9 mrd. euro arbets- och näringsministeriet 4,2 mrd. euro nettoupplåning 13,02 mrd. euro övriga inkomster 6,18 mrd. euro undervisningsministeriet 6,2 mrd. euro kommunikationsministeriet 2,2 mrd. euro jord- och skogsbruksministeriet 2,8 mrd. euro Inkomster 50,2 miljarder euro Statens tjänster till medborgarna fi nansieras i huvudsak genom skatter. Statsfi nanserna har de senaste åren visat ett överskott. Nu lindrar man recessionen och sörjer för servicen genom att öka statsskulden. Betalningen av skulden kommer att bli en stor utmaning då uppgången börjar. Anslag 50,2 miljarder euro De största utgiftsposterna i statsbudgeten är social- och hälsovårdsutgifter, undervisning och kultur, sysselsättningen samt stöd till kommunerna, som ingår i fi nansministeriets huvudtitel. 9
Statsrådets kansli Bild Kirsi Nordman Statsrådets kansli är ett ministerium som under statsministerns ledning svarar för tillsynen över regeringsprogrammets genomförande och biträder statsministern vid ledningen av statsrådets verksamhet. Statsrådets kansli svarar för samordningen av Finlands EU-politik och behandlar utvecklandet av EU. Statsrådets kansli säkrar statsministerns och regeringens verksamhetsbetingelser under alla förhållanden, sköter sammanställandet av en allmän lägesbild och förberedelser med tanke på undantagsförhållanden. Till kansliets ansvarsområde hör också statsbolagens och de statliga intressebolagens allmänna ägarpolitik. Bolagen inom förvaltningsområdet delas upp i bolag med statlig majoritet och statliga intressebolag. Enligt reglementet för statsrådet hör till statsrådets kanslis ansvarsområde: biträdande av statsministern vid den allmänna ledningen av statsrådet samt vid samordningen av regeringens och riksdagens arbete samordning av beredningen och behandlingen av ärenden som avgörs inom Europeiska unionen samt horisontella och institutionella frågor som är centrala för utvecklingen av unionen statsrådets kommunikation och samordningen av statsförvaltningens kommunikation tillhandahållande av de allmänna verksamhetsbetingelserna och den allmänna servicen för statsrådet statsbolagens och de statliga intressebolagens allmänna ägarpolitik Statsrådets kanslis förvaltningsområde statsbolag statliga intressebolag www.statsradetskansli.fi www.statsradet.fi www.omistajaohjaus.fi 10
Utrikesministeriet Bild Milma Kettunen Utrikesministeriet ska främja fi nländarnas säkerhet och välfärd. I en värld där samarbetet blir allt djupare arbetar utrikesministeriet med att bygga upp internationellt gemensamt ansvar och stärka freden utifrån demokrati, jämlikhet, respekt för de mänskliga rättigheterna, hållbar utveckling och rättsstatsprincipen. I egenskap av sakkunnig på området för internationella förbindelser förbereder och verkställer utrikesministeriet Finlands utrikespolitik och sammanställer olika organs sakkunskap till en nationell verksamhetslinje. Till utrikesförvaltningens organisation hör utöver utrikesministeriet även de underlydande fi nska beskickningarna i utlandet. Enligt reglementet för statsrådet hör till utrikesministeriets ansvarsområde utrikes- och säkerhetspolitiken, utrikespolitiskt betydelsefulla internationella ärenden samt de internationella relationerna i allmänhet biträdande vid samordningen av fördrag och andra internationella förpliktelser handelspolitiken och de handelsekonomiska relationerna biståndspolitik och utvecklingssamarbetet tillvaratagande av finländska intressen och rättigheter samt konsulära tjänster och motsvarande myndighetstjänster utomlands internationella rättsskipnings- och undersökningsorgan företrädande av Finland i Europeiska gemenskapernas domstolar och i överträdelseförfarandet gällande Finland i dess egenskap av medlem i Europeiska unionen Finlands utrikesrepresentation främmande staters och internationella organisationers representation i Finland Utrikesministeriets förvaltningsområde Utrikesministeriets representationsnät formin.finland.fi 11
Justitieministeriet Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt sörjer för demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Ministeriet svarar för beredningen av de viktigaste lagarna, för rättsväsendets funktion och verkställigheten av domar. Den dömande makten utövas av oberoende domstolar. Enligt reglementet för statsrådet hör till justitieministeriets ansvarsområde: lagberedning inom statsförfattningsrättens, den allmänna förvaltningsrättens, privaträttens samt straff- och processrättens område utvecklandet av statsrådets lagberedning samt EU-rättslig rådgivning domstolsväsendet, åklagarväsendet, utsökningsväsendet, rättshjälpsverksamheten och övrig rättsvård kriminalpolitik, brottsbekämpning och brottspåföljder val, folkomröstningar och partierna landskapet Ålands självstyrelse och samernas kulturella autonomi Justitieministeriets förvaltningsområde Domstolarna Rättspolitiska forskningsinstitutet Åklagarväsendet Optula Rättshjälp Rättsregistercentralen Utsökning Centralen för undersökning av Brottspåföljdsverket olyckor HEUNI Europeiska institutet Rådet för brottsförebyggande för kriminalpolitik, verksamt i Brottspåföljdsområdets anslutning till Förenta Nationerna Konkursombudsmannens byrå utbildningscentral Sametinget Konsumenttvistenämnden Dataombudsmannens byrå Justitieförvaltningens servicecentral Justitieförvaltningens datateknikcentral www.om.fi Bild Sari Gustafsson/Lehtikuva 12
Inrikesministeriet Inrikesministeriet är ett ministerium för inre säkerhet och migration. Ministeriet ansvarar för upprätthållande av den allmänna ordningen och säkerheten, styr och övervakar räddningsväsendet och tillgången till dess tjänster och kvaliteten på tjänsterna samt ansvarar för Finlands gränsövervakning och gränskontrollen av personer. Ministeriet ansvarar också för ärenden som gäller fi nskt medborgarskap, invandring och asyl, integrationen av invandrare, främjande av etnisk jämlikhet och goda etniska relationer samt bekämpning av rasism och etnisk diskriminering. Inrikesministeriets vision är att Finland är Europas tryggaste land, där människor och olika befolkningsgrupper upplever samhället som jämlikt och rättvist. Enligt reglementet för statsrådet hör till inrikesministeriets ansvarsområde allmän ordning och säkerhet, polisförvaltningen och den privata säkerhetsbranschen invandring, internationellt skydd, återvandring och integration av invandrare finskt medborgarskap främjande av etnisk jämlikhet och goda etniska relationer samt förebyggande av rasism och etnisk diskriminering räddningsväsendet Källa: Esko Jämsä nödcentralsverksamheten gränssäkerhet och sjöräddningstjänst nationell beredskap inom civil krishantering Inrikesministeriets förvaltningsområde Förvaltningens IT-central Gränsbevakningsväsendet Nödcentralsverket Inrikesförvaltningens servicecentral Centralkriminalpolisen Skyddspolisen Rörliga polisen Diskrimineringsnämnden Migrationsverket Förläggningarna för asylsökande Brandskyddsfonden Förvarsenheten för utlänningar Räddningsinstitutet Minoritetsombudsmannens byrå Polisyrkeshögskolan Polisens teknikcentral www.intermin.fi 13
Republikens president är överbefälhavare för Finlands försvarsmakt. Försvarsministeriet Försvarsministeriet svarar som en del av statsrådet och i egenskap av styrande myndighet på sitt förvaltningsområde för den nationella försvarspolitiken och säkerheten samt för det internationella försvarspolitiska samarbetet. Försvarsministeriet svarar för det militära försvarets resurser och försvarsmaktens verksamhetsförutsättningar. Till ministeriets ansvarsområde hör dessutom Finlands deltagande i internationell krishantering och utövandet av infl ytande på de europeiska säkerhetsstrukturerna i syfte att trygga de nationella intressena. Försvarsministeriet svarar också för koordineringen av totalförsvaret och för en stabil försvarsvilja. Ministeriet ger handräckning till andra myndigheter på begäran. Enligt reglementet för statsrådet hör till försvarsministeriets ansvarsområde försvarspolitik landets militära försvar samordningen av totalförsvaret militär krishantering och fredsbevarande verksamhet Bild Maasotakoulu/Anne Nyman Försvarsministeriets förvaltningsområde Försvarsmakten Försvarsförvaltningens servicecentral Försvarsförvaltningens byggverk Försvarsutbildningsföreningen www.defmin.fi 14
Bild Kimmo Mäntylä/Lehtikuva Finansministeriet Finansministeriet bereder regeringens ekonomiska politik och fi nanspolitik samt statsbudgeten, och är också expert inom skattepolitiken. Ministeriet svarar också för beredningen av fi nansmarknadspolitiken samt för utvecklingen av statens arbetsgivar- och personalpolitik och den offentliga förvaltningen. Finansministeriet svarar dessutom för utvecklandet av lagstiftning som gäller kommunförvaltningen och kommunalekonomin. Enligt reglementet för statsrådet hör till finansministeriets ansvarsområde den ekonomiska politiken och finanspolitiken statsfinanserna, statsbudgeten och skötseln av statsfinanserna, statens medel och egendom samt de allmänna grunderna för avgiftspolitiken och avgifterna skattepolitik, beskattning och allmän tullpolitik statens upplåning, statsskulden samt statens borgensförbindelser och statsgarantier finansmarknadens verksamhet de internationella finansinstituten och organisationerna statsförvaltningens arbetsgivar-, personal- och arbetsmarknadspolitik, personalens rättsliga ställning, pensioner och övriga anställningsvillkor statens allmänna statistikväsende allmän utveckling av den offentliga förvaltningen och utveckling av statsförvaltningens strukturer, styrningssystem och verksamhet områdesindelningar inom regionförvaltningen och statens lokalförvaltning och samordning av dem styrningen av dataadministrationen inom statsförvaltningen, de allmänna grunderna för den elektroniska kommunikationen och datasäkerheten, statens och kommunernas samarbete inom dataadministrationen samt statsrådets gemensamma data-administration läns- och registerförvaltningen samt folkbokföringen kommunindelningen, kommunalförvaltning och kommunal ekonomi samt förhållandet mellan staten och kommunerna Finansministeriets förvaltningsområde Länsstyrelserna Skatteförvaltningen Magistraterna Befolkningsregistercentralen Senatfastigheter Statens pensionsfond Statistikcentralen Statens säkerhetsfond Tullverket Kommunernas pensionsförsäkring Statskontoret Kommunernas garanticentral Statens ekonomiska forskningscentral www.finansministeriet.fi 15
Undervisningsministeriet Undervisningsministeriet leder och utvecklar utbildnings-, forsknings-, kultur-, ungdoms- och idrottspolitiken i Finland. Ministeriets ansvarsområde omfattar alltså utbildning, forskning, kultur, studiestöd, upphovsrätt, idrott, ungdomsärenden, kyrkliga ärenden samt internationellt samarbete och EU-ärenden inom området. Syftet med undervisningsministeriets verksamhet är att garantera medborgarna möjligheter till utveckling med hjälp av utbildning och kulturtjänster samt att säkra arbetslivets behov av yrkeskunnig arbetskraft, stärka den nationella kulturen och främja internationellt samarbete. Enligt reglementet för statsrådet hör till undervisningsministeriets ansvarsområde utbildning och vetenskap konst, kultur, idrott och ungdomsarbete arkivväsendet, museiväsendet och det allmänna biblioteksväsendet den evangelisk-lutherska kyrkan, det ortodoxa kyrkosamfundet samt övriga religionssamfund studiestöd upphovsrätt Bild Martti Kainulainen/Lehtikuva Undervisningsministeriets förvaltningsområde Yrkeshögskolorna Centralkommissionen för konst, Arkivverket statens konstkommissioner och de Celia Biblioteket för synskadade regionala konstkommissionerna Nationella audiovisuella arkivet Statens filmgranskningsbyrå Forskningscentralen för de inhemska Statens filmnämnd språken Statens konstmuseum Museiverket Depåbiblioteket Utbildningsstyrelsen Institutet för Ryssland och Besvärsnämnden för studiestöd Östeuropa Finlands Akademi Universitetens servicecenter Certia Förvaltningsnämnden för Sveaborg Universitet och högskolor Studentexamensnämnden www.minedu.fi 16
Jord- och skogsbruksministeriet Jord- och skogsbruksministeriet leder politiken för hållbar användning av förnybara naturtillgångar med målsättningen att människorna och naturen ska må bra. I lagstiftningsarbetet utgör ministeriet en del av statsrådet och av beslutsfattandet i Europeiska unionen. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde omspänner jordbruket och trädgårdsodlingen, utvecklingen av landsbygden, skogsbruket, veterinärvården, tillsynen över animaliska livsmedel och fi skerihushållningen. Ministeriet har också hand om viltvården och renskötseln, nyttjandet av vattenresurser och lantmäteriet. Enligt reglementet för statsrådet hör till jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde jordbruk utveckling av landsbygden skogsbruk fiskeri-, vilt- och renhushållning livsmedlen säkerhet och kvalitet i fråga om produktionsförnödenheterna inom jordbruket, djurens hälsa och välfärd samt växthälsa lantmäteri och samanvändningen av geografisk information vattenhushållningen Bild jord- och skogsbruksministeriet Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde Livsmedelssäkerhetsverket Evira Landsbygdsverket MAVI Geodetiska institutet Forststyrelsen Forskningscentralen för jordbruk och Skogsforskningsinstitutet Metla livsmedelsekonomi MTT Jord- och skogsbruksministeriets Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet RKTL informationstjänstcentral TIKE Lantmäteriverket www.mmm.fi 17
Kommunikationsministeriet Kommunikationsministeriets uppgift är att främja samhällets funktion och befolkningens välstånd genom att ombesörja högklassiga, säkra och förmånliga kommunikationsförbindelser för medborgarna och näringslivet samt konkurrenskraftiga verksamhetsmöjligheter för företagen i branschen. Bild Jaakko Avikainen/Lehtikuva Enligt reglementet för statsrådet hör till kommunikationsministeriets ansvarsområde väg- och järnvägstrafik, civil luftfart och sjötrafik trafikleder, hamnar och flygplatser atmosfärforskning och övervakning av atmosfären, vädertjänster samt forskning i och observation av havens fysik elektronisk kommunikation, postverksamhet och stödande av pressen kommunikationsservicens datasäkerhet Kommunikationsministeriets förvaltningsområde Vägförvaltningen Järnvägsverket Kommunikationsverket Luftfartsverket Finavia Sjöfartsverket Rederiverket Finstaship Meteorologiska institutet Lotsverket Finnpilot Fordonsförvaltningscentralen AKE Banförvaltningscentralen Luftfartsförvaltningen www.lvm.fi 18
Arbets- och näringsministeriet Arbets- och näringsministeriet ansvarar för verksamhetsbetingelserna för företagande och innovationsverksamhet i Finland, för arbetsmarknadens funktion, arbetstagarnas sysselsättningsmöjligheter och regionernas utveckling i en global ekonomi. Ministeriet bildades vid ingången av 2008 genom att handels- och industriministeriet, arbetsministeriet och inrikesministeriets regionutvecklingsenhet slogs samman. Bild Jaakko Avikainen/Lehtikuva Enligt reglementet för statsrådet hör till arbets- och näringsministeriets ansvarsområde sysselsättning, arbetslöshet och offentlig arbetskraftsservice arbetsmiljöfrågor, kollektivavtal och medling i arbetstvister utveckling av regionerna näringspolitiken energipolitiken och sammanjämkningen av den nationella beredningen och genomförandet av klimatpolitiken innovations- och teknologipolitiken, företagens internationalisering samt teknisk säkerhet marknadens funktion, främjande av konkurrens och konsumentpolitik Arbets- och näringsministeriets ansvarsområde Energimarknadsverket Tekes utvecklingscentralen för Geologiska forskningscentralen teknologi och innovationer Försörjningsberedskapscentralen Arbets- och näringscentralerna Invest in Finland (TE-centralerna) Konkurrensverket Säkerhetsteknikcentralen Konsumentforskningscentralen Arbets- och näringsbyråer (TE-byråer) Konsumentverket VTT Centralen för turistfrämjande Kärnavfallshanteringsfonden Mätteknikcentralen Patent- och registerstyrelsen www.tem.fi 19
Social- och hälsovårdsministeriet Social- och hälsovårdsministeriets uppgift är att för befolkningen trygga en sund livsmiljö, god hälsa och funktionsförmåga samt en tillräcklig utkomst och social trygghet i livets olika situationer. Social- och hälsovårdsministeriet leder och styr utvecklandet och verksamheten när det gäller socialskyddet och social- och hälsovårdstjänsterna. Ministeriet lägger upp riktlinjerna för social- och hälsovårdspolitiken, bereder lagstiftning och centrala reformer samt styr genomförandet av dem. Enligt reglementet för statsrådet hör till social- och hälsovårdsministeriets ansvarsområde främjande av hälsa och social välfärd samt förebyggande av sjukdomar och sociala problem socialservice och hälsovårdsservice läkemedelsförsörjning hälsoskydd och övervakning av strålskador och kemikalier samt genteknologisk kontroll utkomstskydd verksamheten på försäkringsmarknaden arbetarskydd jämställdhet mellan kvinnor och män Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde Institutet för hälsa och välfärd Arbetarskyddsdistrikten Tillstånds- och tillsynsverket för Besvärdsnämnden för social social- och hälsovården (Valvira) Säkerhets- och utvecklingscentret trygghet Besvärsnämnden för för läkemedelsområdet utkomstskyddsärenden (fr.o.m. 1.11.2009) Strålsäkerhetscentralen www.stm.fi Bild Markku Ulander/Lehtikuva 20
Miljöministeriet Miljöministeriets uppgift är att främja en hållbar utveckling. Målet är en god och säker livsmiljö, att bevara mångfalden i naturen, att förebygga miljörisker samt att utveckla bostadsförhållandena. Bild YHA kuvapankki/ Vesa Kuusava Kärnpunkterna i ministeriets målsättning är att hejda klimatförändringen att bevara naturens variationsrikedom att Östersjön mår bra att miljöriskerna är under kontroll att användningen av naturresurserna är hållbar att människorna har möjligheter att bo på ett sätt som motsvarar de individuella behoven i en miljö som bebyggts på ett gott sätt Enligt reglementet för statsrådet hör till miljöministeriets ansvarsområde miljövård och bekämpning av miljöskador områdesanvändning naturvård byggande boende Miljöministeriets förvaltningsområde De regionala miljöcentralerna (13) Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) Forststyrelsens naturtjänster Finlands miljöcentral (SYKE) Miljötillståndsverken (3) www.miljo.fi www.boende.fi 21
Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen. Bild Martti Kainulainen/Lehtikuva Rösträtten är en medborgerlig grundrättighet och en möjlighet att inverka på hur gemensamma angelägenheter sköts. Riksdagen utses vart fjärde år genom allmänna val, där alla fi nska medborgare som har fyllt 18 år har rätt att rösta. Statsrådet, landets regering, bildas på basis av resultatet från riksdagsvalet och den ska ha riksdagens förtroende. Statsministern leder statsrådets verksamhet och ser till att beredningen och behandlingen av de ärenden som hör till statsrådet samordnas. Statsförvaltningen betjänar medborgarna och byggandet av nationens framtid angår oss alla. 22
Kuva Sanna Heikintalo/Lehtikuva Statsrådets kansli PB 23, 00023 Statsrådet Besökadress: Snellmansgatan 1 A, Helsingfors tfn (09) 16001, (09) 57811 Helsingfors, 2009 www.1809.fi www.suomi.fi