2014:29 Statistikansvar för utbildningar som Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för
MISSIV DATUM DIARIENR 2014-12-08 2014/86-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2014-04-24 U2014/3117/GV Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag att kartlägga statistik som Myndigheten för yrkeshögskolan framställer Regeringen gav i april 2014 Statskontoret i uppdrag att kartlägga den statistik som framställs av Myndigheten för yrkeshögskolan samt bedöma om delar av den bör omfattas av lagen (2001:99) om den officiella statistiken och att Myndigheten för yrkeshögskolan därmed bör vara statistikansvarig myndighet. Statskontoret överlämnar härmed rapporten Statistikansvar för utbildningar som Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för (2014:29). Generaldirektör Ingvar Mattson har beslutat i detta ärende. Utredningschef Marie Uhrwing och utredare Charlotte Andersson, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Ingvar Mattson Charlotte Andersson POSTADRESS: Box 8110, 104 20 Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: 08-454 46 00. registrator@statskontoret.se www.statskontoret.se
Innehåll Sammanfattning 7 1 Inledning 11 1.1 Regeringens uppdrag till Statskontoret 11 1.2 Avgränsningar 12 1.3 Genomförande 12 2 Systemet för den officiella statistiken 15 2.1 Ingen självklar avgränsning av vad som är officiell statistik 15 2.2 Lagar och förordningar anger bland annat kvalitetskriterier 17 2.3 EU-reglering inom statistikområdet 19 2.4 SCB utfärdar föreskrifter och allmänna råd 20 2.5 Rådet för den officiella statistiken har kompletterat med riktlinjer 21 2.6 Utspritt ansvar för den officiella statistiken 22 2.7 Den officiella statistiken inom utbildningsområdet 23 3 Myndighetens statistikverksamhet 25 3.1 Uppgifter 25 3.2 Organisering och bemanning 26 3.3 Statistikproduktion 30 3.4 Ett eventuellt nytt statistikområde 31 3.5 Statistikens kvalitet och tillgänglighet 32 3.6 Sekretess och röjandekontroller 39 3.7 Kostnader för statistikproduktionen 40 3.8 Sammanfattning av utvecklingsområden 42 4 Användarnas behov av statistik 45 4.1 Kvalitetssynen ska vara användarorienterad 45 4.2 Myndighetens kontakter med användare 46 4.3 Användarnas synpunkter om myndighetens statistik 47 4.4 Sammanfattning av utvecklingsområden 53 5
5 Användning av statistiken i internationella jämförelser 55 5.1 Statistiska centralbyrån rapporterar 55 5.2 Myndigheten för yrkeshögskolan lämnar underlag till statistiken 56 6 Konsekvenser om Myndigheten för yrkeshögskolan får statistikansvar 57 6.1 Ökade krav på statistiken 57 6.2 Åtgärder i det inledande skedet och deras kostnader 59 6.3 Kostnadsökning för det löpande arbetet 60 7 Sammanfattande slutsatser 63 7.1 Statistikverksamheten 63 7.2 Behov av och förutsättningar för officiell statistik om yrkeshögskolan 65 7.3 Återstående frågor 68 Referenser 71 Bilaga Regeringsuppdraget 75 6
Sammanfattning På regeringens uppdrag har Statskontoret undersökt om delar av statistiken som Myndigheten för yrkeshögskolan framställer bör bli officiell statistik. Officiell statistik ska vara av särskild vikt för beskrivningen av samhället och finnas för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Vilken myndighet som bäst skulle kunna ta statistikansvaret har Statskontoret inte utrett. Vi har i enlighet med uppdraget avgränsat vår studie till att kartlägga förutsättningarna för att Myndigheten för yrkeshögskolan ska kunna ta det ansvaret. Det är inte självklart vad som ska vara officiell statistik Statskontorets granskning visar att det inte finns några entydiga riktlinjer för vad som ska vara officiell statistik. Tidigare utredningar menar att begreppet officiell statistik bygger på en föreställning om att denna statistik är särskilt viktig för beskrivningen av samhället, men vilken statistik som är officiell beror ofta mer på tradition än på statistikens innehåll och kvalitet. Beslutet måste baseras på bedömningar av skälen för och emot Statskontoret har funnit att vi inte på enbart objektiva grunder kan vare sig förorda eller avstyrka att delar av den statistik som Myndigheten för yrkeshögskolan producerar ska bli officiell statistik. Ett beslut måste fattas efter en avvägning mellan de skäl som talar för och de skäl som talar emot. Skälen som talar för är framför allt att om statistiken skulle ingå i systemet för den officiella statistiken, måste den ta hänsyn till användarnas behov i större utsträckning än vad som är fallet i dag. Ur ett användarperspektiv kommer kvaliteten därmed att höjas. Skäl som talar emot är bland annat att kostnaderna för myndigheten ökar om delar av statistiken blir officiell. Vi bedömer att det framför allt är 7
kostnaderna i inledningsskedet som är betungande. Myndigheten behöver upprätta en rad dokument. Den behöver även formalisera användarkontakter för förankring av bland annat utformningen av statistiken. Slutligen behöver myndigheten lägga ned såväl kalendertid som arbetad tid på att i detalj definiera innehållet. I det fortsatta arbetet skulle bland annat kontakter med användare och uppdatering av dokument innebära ökade kostnader. Statskontoret bedömer att ökningen av de löpande kostnaderna kan hanteras inom myndighetens befintliga finansiella ramar. Statistikens kvalitet och tillgänglighet behöver förbättras för att uppfylla kraven för officiell statistik Statskontoret har granskat myndighetens nuvarande statistikproduktion utifrån hur väl den lever upp till de kvalitetskrav och riktlinjer som ställs i lagar, förordningar och föreskrifter om den officiella statistiken. Eftersom myndigheten i dag inte har ett statistikansvar är den i dagsläget inte skyldig att följa dessa. Statskontoret pekar på ett antal områden där myndigheten behöver utveckla sin verksamhet för att kunna leva upp till kraven på en statistikansvarig myndighet. Bland annat behöver statistiken beskrivas bättre, publiceringsformerna behöver utvecklas och statistiken behöver bli mer användarstyrd. Givet att dessa områden utvecklas är Statskontorets övergripande slutsats att Myndigheten för yrkeshögskolan har förutsättningar att bli statistikansvarig myndighet. Verksamhetens kostnader Myndighetens statistikverksamhet kostade 2013 cirka 3,8 miljoner kronor. Av denna kostnad utgör utgifter för konsultstöd och statistikinköp drygt 30 procent. Statskontoret har inte funnit något som tyder på ineffektivitet. Ett undantag är att tjänster i huvudsak direktupphandlas. Vi menar att myndigheten bör överväga att konkurrensutsätta de upphandlade tjänsterna. Användarnas behov av statistiken I en användarundersökning som Statskontoret har genomfört kom fram att ett relativt litet antal användare ansåg att statistiken hade stor vikt för 8
deras verksamhet och att de använde den i stor utsträckning. Bland synpunkterna som användarna förde fram var att statistiken behövde blir mer tillgänglig elektroniskt, vilket är ett av de krav som ställs på den officiella statistiken. Internationella jämförelser Myndighetens statistik ingår inte i den internationella rapporteringen till exempelvis EU:s statistikbyrå Eurostat. Statistiska centralbyrån ansvarar för rapporteringen av bland annat utbildningsstatistik och använder då registerdata om yrkeshögskolans utbildningar för att ta fram den statistik som rapporteras. 9
10
1 Inledning Ansvaret för den svenska officiella statistiken är decentraliserat från Statistiska centralbyrån (SCB) till de myndigheter som har ansvar för sakfrågorna inom respektive statistikområde. År 2013 ansvarade 27 statliga myndigheter för statistik inom 22 olika ämnesområden. Regeringen beslutar vilka ämnesområden som ska utgöra officiell statistik och vilka myndigheter som ska vara ansvariga för att ta fram den, medan myndigheterna själva beslutar om statistikens detaljerade innehåll och framtagande. En rad myndigheter producerar officiell statistik inom utbildningsområdet. I dag finns det dock ingen statistikansvarig myndighet inom Myndigheten för yrkeshögskolans (MYH) verksamhetsområde. 1.1 Regeringens uppdrag till Statskontoret Den 29 april 2014 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att kartlägga den statistik som framställs av MYH samt bedöma om delar av den bör omfattas av lagen (2001:99) om den officiella statistiken och om MYH därmed bör vara statistikansvarig myndighet. I uppdraget ingick särskilt att undersöka: statistikens kvalitet och tillgänglighet verksamhetskostnader för framställning av statistik användarnas behov av statistik och i vilken omfattning statistiken används för internationella jämförelser. I sin motivering av uppdraget hänvisade regeringen till en tidigare utredning av Statskontoret (2012:29), i vilken Statskontoret konstaterade att det saknades en statistikansvarig myndighet för yrkeshögskolan 11
och att regeringen borde ta ställning om det fanns ett behov av att utse en sådan myndighet. 1.2 Avgränsningar Statskontoret tar inte ställning till vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för den statistik som eventuellt bör klassas som officiell. Utifrån vårt uppdrag bedömer vi enbart om MYH har förutsättningar att klara en sådan uppgift. Ett flertal myndigheter, däribland SCB, ansvarar i dag för statistik inom ämnesområdet utbildning och forskning. Någon av dessa skulle kunna vara ett alternativ som statistikansvarig myndighet för yrkeshögskolans utbildningar. Vi tar heller inte ställning till vilka utbildningar ett eventuellt nytt statistikområde bör omfatta. I denna studie har vi bedömt ett preliminärt förslag, som Myndigheten för yrkeshögskolan har tagit fram och som utgår från uppdraget till Statskontoret. I uppdraget anges att Statskontoret ska utreda om delar av den statistik som framställs av myndigheten ska omfattas av lagen om den officiella statistiken. Om detta är den lämpligaste avgränsningen för vilka utbildningar som ska ingå i ett eventuellt nytt statistikområde, bör avgöras i dialog mellan myndigheten och Utbildningsdepartementet. 1.3 Genomförande Ett uppdrag har getts till en konsult, Statisticon AB, att göra en bedömning av kvaliteten i myndighetens statistik. Konsulten har arbetat i enlighet med en granskningsplan som har godkänts av Statskontoret. Konsulten har granskat särskilt två av de statistikprodukter som Myndigheten för yrkeshögskolan producerar. Ett möte med representanter för myndigheten har genomförts. Kontakt har tagits med 20 användare av statistiken. Användarna har fått möjlighet att svara på en enkät bestående av tolv frågor. Statskontoret har varit i kontakt med två statistikansvariga myndigheter för vilka produktionen av officiell statistik är ett mindre verksamhetsområde. Myndigheterna är Kungliga biblioteket och Kemikalieinspektionen. 12
Statskontoret har även samrått med Statistiska centralbyrån. Myndigheten för yrkeshögskolan har haft möjlighet att faktagranska kapitel 2 6 och Statistiska centralbyrån har haft möjlighet att faktagranska kapitel 2 och 5. Projektet har genomförts av Charlotte Andersson (projektledare) och Hannes Jacobsson. 13
14
2 Systemet för den officiella statistiken I detta kapitel ges en kort beskrivning av vad som utgör den officiella statistiken och hur den regleras. Vi redovisar översiktligt hur ansvaret är fördelat och beskriver vilka krav som ställs på den officiella statistiken och på dem som ansvarar för den. Vi redovisar även kortfattat vad den officiella statistiken på utbildningsområdet innehåller. 2.1 Ingen självklar avgränsning av vad som är officiell statistik Den statliga statistiken kan delas in i officiell statistik och övrig statistik. Den officiella statistiken ska finnas för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Den ska vara objektiv och allmänt tillgänglig. 1 Regeringen beslutar inom vilka områden det ska finnas officiell statistik och vilka myndigheter som ansvarar för den officiella statistiken. Den officiella statistiken lyder under ett särskilt regelverk (detta beskrivs i avsnitt 2.2). Den ska vara försedd med beteckningen Sveriges officiella statistik eller en symbol som framgår av regelverket. Det saknas fastställda kriterier för vilken statistik som bör klassificeras som officiell. I det betänkande som lämnades av statistikutredningen 2012 framhölls att dagens definition av begreppet officiell statistik i grunden bygger på en föreställning om att denna statistik är av särskild vikt för beskrivningen av samhället och att den skulle bilda ett slags statistisk infrastruktur. 2 1 Lagen (2001:99) om den officiella statistiken. 2 Vad är officiell statistik? En översyn av statistiksystemet och SCB, SOU 2012:83, sidan 226. 15
En tidigare utredning 3 för bland annat fram att Officiell statistik är sådan statistik som produceras regelbundet, dvs. i någon mening är av löpande karaktär. Detta innebär att den tas fram månads-, kvartals- eller årsvis. Statistik av tillfällig karaktär ingår vanligen inte i den officiella statistiken, även om den har finansierats av myndighetens anslag. Den officiella statistiken ska inte enbart svara mot dagens behov, utan även tillgodose framtida behov. 4 Statistikutredningen menade att det ofta verkade bero mer på historia och tradition än på skillnader i innehåll och kvalitet, om statistiken klassificerats som officiell statistik eller inte. I praktiken menade utredningen att gränsen därför var diffus mellan officiell statistik och annan statlig statistik. 5 Enligt uppgift från SCB kan myndigheterna ha svårt att avgöra vad som ska ingå i den officiella statistiken. I systemet för den officiella statistiken ingår inte endast själva statistiken utan även bland annat uppgifter om hur undersökningar har genomförts, produktionssystem, så kallade observationsregister, publikationer och databaser. Systemet består också av lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, riktlinjer, metoder, klassifikationer etc. I systemet ingår även de statistikansvariga myndigheterna, Rådet för den officiella statistiken samt Statistiska centralbyrån som samordningsansvarig. 6 Statistikprodukter Begreppet statistikprodukt har sedan länge använts inom systemet för den officiella statistiken. Myndigheterna sätter namn på statistikprodukterna och de får en unik produktkod av Rådet för den officiella statistiken. Man kan i princip likställa en statistikprodukt med en statistisk undersökning. Begreppet undersökning innefattar här en serie av återkommande, väsentligen likadana undersökningar. 3 Utredningen om utvärdering av statistikreformen (Fi 1998:05) 4 Ökad tillgänglighet till Sveriges officiella statistik, SOU 1999:96. 5 SOU 2012:83. 6 Riktlinjer för beslut om innehåll och omfattning av den officiella statistiken. Fastställdes av Rådet för den officiella statistiken 2003-10-30. Aktualiserade i april 2012 16
2.2 Lagar och förordningar anger bland annat kvalitetskriterier Det regelverk som gäller för den officiella statistiken består av lagen (2001:99) om den officiella statistiken och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Därutöver har Statistiska centralbyrån utfärdat föreskrifter för bland annat offentliggörande av den officiella statistiken (beskrivs i avsnitt 2.4). I lagen om den officiella statistiken anges att den officiella statistiken ska utvecklas, framställas och spridas på grundval av enhetliga standarder och harmoniserade metoder (3a ). Sedan 31 december 2013 ska följande kvalitetskriterier tillämpas: 1. relevans: mått på i hur hög grad statistiken tillgodoser användarnas nuvarande och potentiella behov, 2. noggrannhet: grad av överensstämmelse mellan skattningarna och de okända sanna värdena, 3. aktualitet: perioden mellan den tidpunkt då de statistiska uppgifterna finns tillgängliga och den händelse eller företeelse som de beskriver, 4. punktlighet: den tid som förflyter mellan det datum då den statistikansvariga myndigheten gör uppgifterna tillgängliga och det datum då de ska lämnas, 5. tillgänglighet och tydlighet: hur användarna kan få tillgång till, använda och tolka uppgifter, 6. jämförbarhet: mätning av effekten av skillnader i de statistiska begrepp, mätverktyg och mätförfaranden som använts, när statistik från olika geografiska områden eller sektorsområden eller från olika tidsperioder jämförs, samt 7. samstämmighet: mått på i vilken utsträckning uppgifterna med tillförlitlighet kan kombineras på olika sätt och för olika ändamål. Förordningen om den officiella statistiken föreskriver att all officiell statistik ska dokumenteras och kvalitetsdeklareras (13 ). Statistiken ska redovisas efter kön, offentliggöras utan avgift och vara tillgänglig i elektronisk form. 17
Enligt samma förordning beslutar en statistikansvarig myndighet om statistikens innehåll och omfattning inom sitt statistikområde (2 ). Detta innebär att myndigheten själv definierar variabler, objekt och skattningar samt vilka metoder som ska användas för att ta fram statistiken. I förordningen anges också att uppgifterna ska samlas in på ett sådant sätt att uppgiftslämnandet blir så enkelt som möjligt och står i proportion till användarnas behov (4 ). Vissa är skyldiga att lämna uppgifter En viktig del av statistiklagstiftningen är bestämmelserna om vilka som är skyldiga att lämna uppgifter till den officiella statistiken. Enligt 7 lagen om den officiella statistiken gäller uppgiftsskyldigheten näringsidkare, vissa fastighetsägare, stiftelser och ideella föreningar samt kommuner, landsting och kommunalförbund. Privatpersoner omfattas inte av uppgiftsskyldighet. Sekretessbestämmelser för statistikproduktion Statistikproduktion omfattas av särskilda sekretessbestämmelser. Statistiksekretessen ska ge ett starkt skydd för uppgiftslämnarna och den regleras i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL. Sekretessen gäller i sådan särskild verksamhet hos en myndighet, som avser framställning av statistik för en uppgift som avser en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde (24 kap. 8 ). 7 Bestämmelserna om statistiksekretess är först och främst tillämpliga i särskild verksamhet för framställning av statistik. Sekretessbelagda uppgifter får inte fritt lämnas mellan självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet. Detta föreskrivs i 8 kap. 2 OSL. Där anges att det som föreskrivs om sekretess gentemot andra myndigheter (i 1 ) också gäller olika verksamhetsgrenar inom en myndighet om verksamhetsgrenarna är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. 7 Till denna lag hör 7 i Offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641), OSF. 18
2.3 EU-reglering inom statistikområdet Vid sidan av den svenska statistiklagstiftningen styr även EU-förordningar delar av den officiella statistiken. Det gäller de cirka 100 statistikprodukter som rapporteras till EU:s statistikkontor, Eurostat. EU-regelverket på statistikområdet är omfattande. Det består för närvarande av ca 360 rättsakter, varav ungefär 40 procent rör ekonomisk statistik och jordbruksstatistik. 8 Vi ger här endast en mycket begränsad och kortfattad beskrivning av de viktigaste inslagen i regelverket. På en övergripande nivå styr EU:s statistikförordning. 9 Förordningen är bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Syftet med förordningen är att stärka samarbetet och samordningen mellan de myndigheter som medverkar till att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik. Avsikten är att säkra att den europeiska statistiken är samstämmig och jämförbar. Den europeiska statistiken ska följa samma sju kvalitetskriterier som de som har införts i den svenska lagen (2001:99) om officiell statistik (se avsnitt 2.2). Den svenska lagstiftningen har haft EU-förordningens kvalitetskriterier som modell. Införandet av kvalitetskriterierna föreslogs av Statistikutredningen. 10 I förordningen hänvisas till European Statistics Code of Practice 11, dvs. riktlinjer för hur europeisk statistik ska utvecklas, produceras och spridas. Dessa bygger på 15 principer som omfattar den institutionella miljön, processerna för statistikframställning och de statistiska produkterna. Principerna gäller för sådan statistik som sprids på EU-nivå. Den är av betydelse för samtliga myndigheter som ansvarar för utveckling, framställning och spridning av sådan statistik. 8 SOU 2012: 83. 9 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik. 10 SOU 2012:83. 11 En svensk översättning finns på SCB:s webbplats: http://www.scb.se/grupp/omscb/verksamhet/regelverk/dokument/code-of- Practice-2011-SV.pdf 19
2.4 SCB utfärdar föreskrifter och allmänna råd Statistiska centralbyrån får meddela föreskrifter om tillgänglighet och verkställighet av de lagstadgade bestämmelserna om kvalitet. 12 Dessa kompletteras med allmänna råd. De senare är inte tvingande på samma sätt som föreskrifterna är, utan vägledande. De nuvarande föreskrifterna riktar in sig framför allt på offentliggörande och dokumentation (SCB-FS 2002:16). Bland annat ska en myndighet som ansvarar för officiell statistik upprätta och offentliggöra aktuella beskrivningar av statistiken (1 ). Dessa ska innehålla en kvalitetsdeklaration och allmänna uppgifter om statistiken. Enligt de allmänna råden bör denna utformas enligt en mall som SCB tillhandahåller. Beskrivningarna upprättas i anslutning till att ny statistik offentliggörs eller, för statistik som publiceras ofta, en gång om året. Föreskrifterna anger även att statistiken ska dokumenteras i en omfattning som underlättar framtida användning (2 ). SCB tillhandahåller riktlinjer för hur datamaterial som ligger till grund för den officiella statistiken (så kallade observationsregister) ska dokumenteras. Statistiken ska offentliggöras så snart den är framställd (3 ) och innehålla uppgifter om tidigare publicering samt en översättning till engelska (4 5 ). Enligt de allmänna råden förutsätter lika behandling av användarna att statistiken blir tillgänglig för alla användare vid samma tidpunkt. Publicerad officiell statistik bör även kunna följas över tid oberoende av eventuella förändringar i bland annat publiceringsform. Hos en myndighet med ansvar för officiell statistik ska enligt föreskrifterna finnas en årlig publiceringsplan som ska uppdateras löpande (6 ). SCB tillhandahåller en mall för utformningen av publiceringsplaner. 12 Ett bemyndigande finns i förordning (2001:100) om den officiella statistiken. 20
2.5 Rådet för den officiella statistiken har kompletterat med riktlinjer Riktlinjer för beslut om innehåll och omfattning av den officiella statistiken har publicerats av Rådet för den officiella statistiken som ett komplement till lag och förordning. 13 Dessa riktlinjer har senare kompletterats med ytterligare publikationer. 14 Rådet inrättades 2002 med syftet att stärka samordningen mellan de statliga myndigheterna. Det består av SCB:s generaldirektör, som är ordförande, samt generaldirektörerna för sex andra statistikansvariga myndigheter, vilka utses av SCB enligt ett roterande schema. Rådet har ett sekretariat på två personer vid SCB och flera arbetsgrupper. Rådet för den officiella statistiken ska bland annat: Bistå myndigheterna i deras arbete med tillgänglighet, kvalitet och användbarhet, samt frågor som rör uppgiftslämnandet. Verka för ett ökat samarbete mellan myndigheterna. Ta fram en årlig rapport om den officiella statistiken i Sverige. Rådets riktlinjer ska ses som ett stöd i myndigheternas arbete med att besluta om sin officiella statistik. En av punkterna i riktlinjerna från rådet anger att den statistikansvariga myndigheten bör anpassa statistikens innehåll och omfattning till samhällsutvecklingen och basera denna anpassning på omvärldsbevakning inklusive dialog med användarna (punkt 8). Exempel på en sådan dialog är användarråd och systematiska användarstudier. Det kan även ske direkt med enskilda användare eller i andra fora. Riktlinjerna anger även att det är myndigheten som avgör om statistikens kvalitetsnivå är tillräcklig i relation till hur den är avsedd att 13 Fastställdes av Rådet för den officiella statistiken 2003-10-30. Aktualiserade i april 2012. 14 Se exempelvis Tillräcklig kvalitet och kriterier för officiell statistik, Riktlinjer från Rådet för den officiella statistiken 2006:1, och Riktlinjer och rutiner för elektronisk publicering, Riktlinjer från Rådet för den officiella statistiken 2008:1 21
användas (punkt 11). Detta kan göras till exempel genom processkartläggningar och studier av kvaliteten samt i dialog med användare. Rådet har även tagit fram ett dokument som beskriver ett mål- och processorienterat ramverk för kvalitetsledning av statistikproduktionen. 15 Det ska vara möjligt att både på förhand redogöra för och uppvisa dokumentation av hur produktionen ska gå till och att i efterhand med hjälp av dokumentation kunna styrka att genomförandet har följt bland annat de fastlagda rutinerna i de styrande dokumenten. Rådet har nyligen rekommenderat myndigheterna att i stället för att följa riktlinjerna arbeta enligt EU:s Code of Practice. En studie som gjordes av rådet 2008 visade att de två organisationernas riktlinjer till stor del överlappar varandra. Code of Practice överensstämmer dessutom bättre med den svenska lagstiftningen, efter det att kvalitetskriterierna fördes in i lagen om den officiella statistiken (se avsnitt 2.2). Rådet har publicerat en handledning av hur Code of Practice kan implementeras. 2.6 Utspritt ansvar för den officiella statistiken Fram till 1995 producerades officiell statistik huvudsakligen av SCB. Detta år genomförde statsmakterna en statistikreform, som innebar att ansvaret för den officiella statistiken decentraliserades. 16 Cirka 25 olika myndigheter fick genom reformen ansvar för statistikproduktionen inom sina respektive ämnesområden. Ett syfte med reformen var att få en starkare användarstyrning. Ett antal sektorsansvariga myndigheter utsågs till statistikansvariga, eftersom de ansågs vara bäst lämpade att på detaljnivå avgöra vilken statistik som ska vara officiell. Det är deras kontakter med användarna som gör dem bäst lämpade. Varje statistikansvarig myndighet beslutar därför själv om innehållet i och omfattningen av den officiella statistiken. 15 Tillräcklig kvalitet och kriterier för officiell statistik, Rådet för den officiella statistiken. 16 Prop. 1992/93:101, bet. 1991/93:FiU7, rskr. 1992/93:122, prop. 1993/94:100, bil. 8, bet. 1993/94:FiU15, rskr. 1993/94:269. 22
SCB ansvarar för sektorsövergripande statistik, såsom statistik om arbetsmarknad, befolkning, ekonomi, välfärd och vissa utbildningsfrågor. Myndighetens statistikprodukter utgör drygt en tredjedel av de statistikprodukter som ingår i den officiella statistiken. Antalet statistikansvariga myndigheter har sedan reformen utökats något. År 2013 fanns 27 statistikansvariga myndigheter och det finns flera myndigheter som vill ha ett statistikansvar. Statistikförordningen delar in den officiella statistiken i 22 ämnesområden. Dessa är i sin tur indelade i 108 statistikområden och år 2013 sammanlagt 362 statistikprodukter. Många statistikprodukter, för närvarande cirka 100, styrs i dag av EU-regleringar (beskrivs i avsnitt 2.3). De statistikansvariga myndigheterna kan välja att själva framställa statistiken, beställa den från SCB eller upphandla den i konkurrens. I upphandlingarna kan även SCB ingå. Enligt statistikutredningen producerar närmare hälften av myndigheterna sin officiella statistik helt i egen regi. Bland övriga myndigheter är det vanligaste att man helt eller delvis anlitar SCB för produktionen. Mindre än fem procent av den totala produktionen av officiell statistik sker efter upphandling från andra än SCB. Den totala kostnaden för den officiella statistiken var drygt 900 miljoner kronor år 2013. 2.7 Den officiella statistiken inom utbildningsområdet Utbildning och forskning är ett av de 22 ämnesområdena inom den officiella statistiken. Ämnesområdet har fem statistikområden: skolväsende och barnomsorg högskoleväsende forskning studiestöd befolkningens utbildning. 23
Fyra myndigheter ansvarar för den officiella statistiken inom ämnesområdet Utbildning och forskning: Statens skolverk Universitetskanslerämbetet Statistiska centralbyrån Centrala studiestödsnämnden. Statens skolverk ansvarar för officiell statistik inom statistikområdet Skolväsende och barnomsorg. Statistiken belyser organisation, resurser, kostnader och vissa resultat inom myndighetens ansvarsområde, exempelvis förskola, grundskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare. Universitetskanslerämbetet ansvarar för officiell statistik inom statistikområdet Högskoleväsende. Statistiken belyser förändringar avseende antagna och examinerade inom utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. SCB ansvarar för officiell statistik inom statistikområdena Forskning och Befolkningens utbildning. Inom området Forskning avser statistiken att ge en bild av resursanvändningen för forsknings- och utvecklingsverksamheten inom olika sektorer. Bland annat tas årliga indikationer fram i enlighet med EU-förordningar. Inom statistikområdet Befolkningens utbildning ansvarar SCB för att beskriva befolkningens utbildningsnivå och utbildningsinriktning och sammanställer också offentliga kostnader för utbildningsväsendet. Med hjälp av elevpaneler beskrivs elevströmmar inom utbildningsväsendet, verksamhet efter utbildning, samt inträde och etablering på arbetsmarknaden för elever och studenter som avslutat utbildning på olika nivåer. Data från MYH ingår i SCB:s statistik över befolkningens utbildning och studiedeltagande. Slutligen har Centrala studiestödsnämnden (CSN) ansvaret för den officiella statistiken om beviljning och återbetalning av studiestöd inom statistikområdet Studiestöd. 24
3 Myndighetens statistikverksamhet I detta kapitel beskriver vi vilka förutsättningar som finns för kvalitet, vilken statistik som publiceras samt kostnaderna för att ta fram den. Inledningsvis ger vi en kort beskrivning av myndighetens uppdrag och organisering. 3.1 Uppgifter Myndigheten för yrkeshögskolan bildades den 1 juli 2009 och är förvaltningsmyndighet för yrkeshögskolan. 17 Då myndigheten bildades 2009 tog den över den dåvarande KY-myndighetens uppgifter. KY-myndigheten hade i sin tur bildats 2001 i samband med att man permanentade en tidigare försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning (så kallade Ky-utbildningar), som inleddes 1996. Myndigheten ska enligt instruktionen verka för att samhällets behov av eftergymnasial utbildning tillgodoses. Myndighetens ansvar är begränsat till utbildningar som inte omfattas av högskolelagen eller som kan leda fram till en examen enligt lagen om tillstånd att utfärda vissa examina. 18 Enligt instruktionen ska myndigheten bland annat: Besluta om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan. Pröva frågor om stöd respektive statsbidrag för utbildningar om konst och kultur respektive tolkning och teckenspråk. 19 17 Lag (2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning. 18 Förordning (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan 19 Förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar samt förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk. 25
Ansvara för tillsyn och kvalitetsgranskning av utbildningarna inom yrkeshögskolan samt av utbildningar med statsbidrag som rör tolkning och teckenspråk samt konst- och kulturutbildningar med stöd. 20 Analysera arbetsmarknadens behov av utbildningar inom yrkeshögskolan. Myndigheten beviljade medel till totalt 347 olika utbildningar i den ansökningsomgång som avsåg utbildningsstart under höstterminen 2013 och vårterminen 2014. 21 Det totala antalet antagna studenter under 2013 var 17 400, varav merparten antagits till utbildningar som omfattade minst två års studier. Totalt sett studerade ca 42 500 personer på en yrkeshögskoleutbildning under 2013. 22 Detta kan jämföras med antalet inskrivna högskolestuderande som var knappt 350 000 år 2013. 23 3.2 Organisering och bemanning Den 31 december 2013 arbetade totalt 96 personer vid myndigheten, vilket motsvarade 83 årsarbetskrafter. Verksamheten bedrivs på två orter, Västerås (huvudkontor) och Hässleholm, och är för närvarande organiserad i fem avdelningar (se figur 1). Därtill är tre råd knutna till myndigheten i enlighet med myndighetens instruktion: ett arbetsmarknadsråd, ett råd för högskoleförderedande konstnärliga utbildningar och ett insynsråd. 20 Förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk samt förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar. 21 Årsredovisning för 2013, MYH. 22 Yrkeshögskolan, kompletterande utbildningar samt tolkutbildning inom folkbildningen, Årsrapport 2014, Myndigheten för yrkeshögskolan. 23 Universitet och högskolor, Årsrapport 2014, Universitetskanslerämbetet. 26
Figur 1 Organisering av Myndigheten för yrkeshögskolan. Myndighetens fem avdelningar Avdelningen för omvärldsanalys och uppföljning framställer statistiken. Den följer även upp utbildningars resultat och effekter och svarar på frågor från externa aktörer om data om studerande och utbildningar. Avdelningen står också för en kontinuerlig analys av arbetsmarknadens behov av utbildningar inom yrkeshögskolan. Avdelningen för utbildningsfrågor fattar beslut om vilka utbildningar som ska få ingå i yrkeshögskolan och om vilka utbildningar som ska få statsbidrag. Avdelningen ansvarar för fördelningen av statsbidrag till tolkutbildningar och beslutar om statligt stöd för kompletterande utbildningar. Avdelningen för kommunikation har som huvudsaklig uppgift att informera och sprida kunskap om yrkeshögskolan, konst- och kulturutbildningar samt tolkutbildningar, att samordna och utveckla internkommunikationen samt att sköta och utveckla det redaktionella innehållet på myndighetens webbplatser. Avdelningen för tillsyn och kvalitetsgranskning utövar tillsyn och granskar kvaliteten i utbildningarna inom myndighetens ansvarsområde. Den ansvarar även för att ta fram ett studiedokumentationssystem med uppgifter om de studerandes studieresultat, betyg och examina. I det ingår 27
att samla in uppgifter om de studerandes sysselsättning sex månader efter avslutad utbildning. Avdelningen för internt stöd och styrning ansvarar för bland annat ekonomi, personal och IT samt stödjer arbetet med verksamhetsplanering och uppföljning. Myndighetens organisation kommer att förändras den 1 januari 2015. Antalet avdelningar minskar då från fem till tre. Två av avdelningarna kommer att få ansvar som motsvarar uppgifter enligt instruktionen. En tredje avdelning, för internt stöd och styrning, kommer utöver uppgifter som innebär internt stöd även att ansvara för andra uppgifter i enlighet med myndighetsinstruktionen. Statistikproduktionen kommer att ligga inom denna avdelning. De tre råden bistår Arbetsmarknadsrådet har till uppgift att bistå myndighetens ledning i frågor som rör yrkeshögskolan. Myndighetschefen är ordförande. Övriga ledamöter utses efter samråd med berörda myndigheter och organisationer. Tidigare hade rådet till uppgift att bistå myndigheten med information om arbetsmarknaden. Det kom fram i en myndighetsanalys som Statskontoret genomförde av MYH 2012 att rådet hade haft vissa problem med att finna sina arbetsformer. 24 En översyn av rådets uppgifter och sammansättning resulterade i förändringen av uppgifterna och ett förtydligande av uppdraget. Rådet för högskoleförberedande konstnärliga utbildningar ska lämna förslag till myndigheten på vilka utbildningar som ska beviljas statligt stöd samt bistå myndigheten med utformningen av kriterier, indikatorer och principer för uppföljning, kvalitetsgranskning och kvalitetssäkring av de utbildningar som stöd lämnas för. Myndighetschefen är ordförande. Övriga ledamöter ska ha kunskaper om konstnärlig verksamhet. Minst två av dem ska företräda universitet eller högskolor med högskoleutbildningar som kan leda fram till konstnärliga examina. 24 Myndighetsanalys av Myndigheten för yrkeshögskolan, Statskontoret 2012:29. 28
Insynsrådet ska utöva insyn i myndighetens verksamhet men också fungera som ett rådgivande organ till generaldirektören. Insynsrådet utses av regeringen. 3.2.1 Statistikverksamheten samsas med många uppgifter på samma avdelning Den funktion som hanterar statistikverksamheten finns inte tydligt avgränsad i myndighetens organisationsschema. Avdelningen som ansvarar för statistiken är indelad i olika funktioner. De personer som arbetar med statistiken tillhör analytikerfunktionen. Denna består dock inte bara av ämnesområdet statistik/uppföljning utan även av ämnesområdet omvärlds-/behovsanalys. Under 2014 arbetar totalt fyra personer med statistikverksamheten, varav en också har andra arbetsuppgifter. 3.2.2 Statistikverksamheten bör vara separerad från annan verksamhet Sekretess gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen för framställning av statistik om uppgifterna avser en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och om de kan hänföras till den enskilde. Sekretessbelagda uppgifter får inte fritt lämnas mellan självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet (se avsnitt 2.2). Detta innebär bland annat att administrativa register som används i statistikverksamhet ska skyddas av statistiksekretess när de hanteras för statistikändamål, men inte för administrativa ändamål. Statistikernas arbetsprocess på MYH är åtskild från t.ex. tillståndsgivnings- och tillsynsprocessen. Statistikerna har kontakt med övriga avdelningar när statistikerna ska inhämta kunskaper och när avdelningarna beställer statistik som stöd i sina processer. Sekretessbestämmelserna medför även att endast de medarbetare som rekryteras för statistikverksamhet ska ges tillgång till det material som används i statistikproduktionen. Produktionen ska ske i en särskild avgränsad miljö. Som vi beskrev i avsnitt 3.2.1 är statistikverksamheten på MYH inte avskild från annan verksamhet i organisationsschemat, även om den har en tydlig hemvist i Avdelningen för omvärldsanalys 29
och uppföljning. Verksamheten kan avskiljas på olika sätt, men ett minimum är en väl utarbetad och fungerande rutin för behörighetshantering kring det material som används för statistikverksamheten. Behörighetsrutiner finns på MYH men är i dagsläget inte dokumenterade. IT-personalens tillgång till mikrodata är inte behörighetshanterat utifrån bestämmelserna om statistiksekretess. 3.3 Statistikproduktion Myndigheten för yrkeshögskolan är i dag inte statistikansvarig myndighet. Den omfattas därför inte av det regelverk som styr den officiella statistiken. Myndigheten ska inte heller leverera statistik till Eurostat och därför är EU:s så kallade statistiklag inte heller tillämpbar. Av instruktionen och regleringsbrevet framgår dock att myndigheten har ett flertal uppgifter och uppdrag som kräver att myndigheten sammanställer registeruppgifter och producerar statistik. Dessa uppgifter är: Myndigheten ska enligt instruktionen ansvara för ett register över uppgifter om de studerande i utbildningarna inom yrkeshögskolan. Enligt regleringsbrevet ska myndigheten lämna de uppgifter som statistikansvariga myndigheter behöver för framställning av statistik. Myndigheten ska enligt regleringsbrevet årligen lämna en samlad redovisning med tidsserier av statistik för utbildningar som myndigheten ansvarar för. Redovisningen ska bland annat innehålla uppgifter om sökande, antagna och studerande vid yrkeshögskolan samt om examinerades sysselsättning efter utbildningen. Från och med 1 juli 2014 ansvarar myndigheten enligt instruktionen för ett register över studerande i utbildningar som bedrivs enligt förordningen (2013:871) om statligt stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar. 30
I dagsläget omfattar statistiken vid MYH följande statistikpublikationer: Utbildningar och studerande (ansökningar, antagna, studerande, examinerade) inom yrkeshögskolan Sysselsättning bland examinerade från yrkeshögskoleutbildningar Etablering på arbetsmarknaden bland examinerade från yrkeshögskoleutbildningar Sökta och beviljade yrkeshögskoleutbildningar Utbetalt statsbidrag till yrkeshögskoleutbildningar Utbildningar och studerande inom kompletterande utbildningar Utbildningar och studerande inom tolkutbildningar inom folkbildningen Myndigheten för yrkeshögskolan har valt att i egen regi producera statistik om utbildningar och studerande inom yrkeshögskolan, sökta och beviljade yrkeshögskoleutbildningar och utbetalt statsbidrag till yrkeshögskoleutbildningar, samt statistik om tolkutbildningar inom folkbildningen. Den övriga statistiken tas fram av SCB på uppdrag av MYH. Utöver dessa uppgifter och uppdrag producerar myndigheten också olika typer av verksamhetsstatistik. 3.4 Ett eventuellt nytt statistikområde Statskontoret har tidigare konstaterat att det saknas en statistikansvarig myndighet för yrkeshögskolan. 25 Myndigheten för yrkeshögskolan har vid kontakter med Statskontoret fört fram en preliminär bedömning att följande statistikprodukter vore lämpliga att ingå i Sveriges officiella statistik: 25 Statskontoret 2012:29. 31
Statistik om utbildningar och studerande inom yrkeshögskolan Statistik om utbildningar och studerande inom konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar (ny publikation) Sysselsättning bland examinerade från yrkeshögskoleutbildningar Etablering på arbetsmarknaden bland examinerade från yrkeshögskoleutbildningar Myndigheten för yrkeshögskolan föreslår att dessa fyra statistikprodukter ska ingå i två nya statistikområden, Yrkeshögskolan respektive Konst- och kulturutbildningar. Alternativt föreslås att statistikprodukterna ingår i samma statistikområde, vilket skulle benämnas Eftergymnasiala yrkesutbildningar inom utbildningsväsendet utanför högskolan. Ett eller flera nya statistikområden skulle i så fall ingå i det befintliga ämnesområdet Utbildning och forskning. Statskontoret menar, efter samråd med SCB, att förslaget om två separata statistikområden inte är lämpligt att genomföra. Statistikområdet Konst- och kulturutbildningar riskerar att bli alltför litet för att utgöra ett eget område. Dessutom är det tveksamt om området kommer att finnas på lång sikt. Ytterligare en synpunkt är att benämningen bör vara kortfattad. Vi bedömer att den benämning som föreslås för alternativet med endast ett statistikområde därför är mindre lämplig. De utvalda statistikpublikationerna kännetecknas av att de i någon mening ger en uppfattning om resultaten av den verksamhet som MYH ansvarar för. De statistikpublikationer som inte föreslås ingå i den officiella statistiken kännetecknas inte på samma sätt av detta, utan mäter snarare omfattning och statliga insatser. 3.5 Statistikens kvalitet och tillgänglighet Myndigheten har således preliminärt föreslagit fyra olika produkter som kan bli aktuella som officiell statistik. Här beskriver vi först de fyra produkterna övergripande. Därefter beskriver vi myndighetens arbete, baserat på en närmare granskning av produktionen av två av produkterna. 32
3.5.1 Beskrivning av produkterna Utbildningar och studerande inom yrkeshögskolan är en produkt som återfinns i den rapport som myndigheten tar fram årligen på uppdrag av Utbildningsdepartementet. Redovisningen till departementet innehåller i dag uppgifter om antal utbildningar, antal sökande, antagna, studerande och examinerade samt examinerades sysselsättning. En eventuell framtida statistikprodukt är tänkt att omfatta utbildningar samt studerande och examinerade. Statistiken baseras till största delen på uppgifter i myndighetens egna administrativa system. Den kompletteras med vissa uppgifter från SCB. Statistik om utbildningar och studerande inom konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar avser en ny utbildningsform där de första utbildningarna startar hösten 2015. Än så länge finns det därför inte några publikationer inom området. Denna produkt kommer att likna produkten Utbildningar och studerande inom yrkeshögskolan men täcka andra utbildningar. Sysselsättning bland examinerade från yrkeshögskoleutbildningar är en produkt som ska ge en bild av utbildningsformens prestation och är en del av ett årligt regeringsuppdrag om utbildningar och studerande. Statistiken baseras på en enkätundersökning som riktas till studerande som examinerats föregående år. De två viktigaste indikatorerna är, enligt den senaste publicerade rapporten, andelen examinerade som året efter examen har arbete samt hur väl det arbetet motsvarar utbildningens inriktning. 26 Etablering på arbetsmarknaden bland examinerade från yrkeshögskoleutbildningar är en produkt där examinerades etableringsgrad på arbetsmarknaden undersöks med hjälp av registerdata från SCB. Detta till skillnad från myndighetens sysselsättningsstatistik, som baseras på enkätundersökningar. Etableringsgraden är ett sammansatt mått där flera olika variabler ingår. Statistiken har än så länge publicerats vid ett tillfälle. 27 26 Studerandes sysselsättning 2013 YH- och KY-studerande som examinerades 2012. 27 Etablering på arbetsmarknaden för studeranden från kvalificerade yrkeshögskoleutbildningar med avslut 2004-2008. 33
Av dessa fyra produkter har Statskontoret låtit granska två närmare: Utbildningar och studerande inom yrkeshögskolan och Sysselsättning bland examinerade från yrkeshögskoleutbildningar. Den första produkten är metodmässigt lik de två produkter som inte finns med i urvalet, samtliga bygger på registerdata. Den produkt som valdes av dessa tre är den som vi bedömer har störst betydelse. Den sistnämnda produkten skiljer sig metodmässigt från de andra tre. 3.5.2 Produktion och förutsättningar för kvalitet Som vi redan har beskrivit i avsnitt 2.2 är noggrannhet ett av de kvalitetskriterier som anges i lagen om officiell statistik. Det handlar om graden av överensstämmelse mellan skattningarna som statistiken består av och de sanna värdena. Enligt förordningen om den officiella statistiken ska statistikansvariga myndigheter precisera vilka skattningar som utgör den officiella statistiken. Förordningen anger också att den statistikansvariga myndigheten ska samla in uppgifter på ett sådant sätt att uppgiftslämnandet blir så enkelt som möjligt och står i proportion till användarnas behov. Indata håller god kvalitet Produkten Statistik om utbildningar och studerande inom yrkeshögskolan baseras till största delen på uppgifter ur myndighetens egna administrativa system. Underlaget kompletteras med vissa uppgifter från SCB, till exempel uppgifter om inrikes och utrikes födda samt utbildningsnivå. Registret som statistiken bygger på är noggrant kontrollerat av myndighetens statistiker som kontinuerligt beställer tillägg, ändringar och förbättringar i datalager av myndighetens IT-funktion. Hanteringen av data och de kontroller som görs finns dokumenterade. Data som kommer från SCB, t.ex. antagnas födelseland, ingår i SCB:s kvalitetssäkringssystem och förutsätts därmed också vara validerade. MYH har dock inte försäkrat sig om detta genom någon form av dokumentation eller liknande. Produkten Sysselsättning bland examinerade från yrkeshögskoleutbildningar baseras på data från enkätundersökningar som MYH låtit SCB 34
genomföra årligen och som sedan 2011 vänder sig till samtliga studerande som examinerats året innan. Det betyder att den 2013 riktades till ca 10 600 personer som examinerades 2012. Enkätundersökningen har som så många andra undersökningar drabbats av ett ökande svarsbortfall. År 2013 uppgick svarsandelen till 59 procent att jämföra med omkring 65 procent de tre föregående åren och nästan 70 procent 2009. MYH har låtit SCB genomföra bortfallsanalyser för att undersöka om det ökade bortfallet kan ha lett till missvisande resultat. SCB:s bedömning är att felaktigheterna till följd av bortfall inte är av allvarlig storlek. 28 Myndigheten förlitar sig på sin underleverantörs förmåga att producera statistik av god kvalitet utifrån vetenskapliga principer. Den tekniska rapport och bortfallsanalys som bifogas till resultatredovisningen stöder detta. Däremot saknas dokumenterade beslut om varför (utöver precisionsvinsterna) en totalundersökning är att föredra, med tanke på att detta är dyrare än en urvalsundersökning. Myndigheten saknar en plan för kvalitetsstudier Statskontoret bedömer att MYH har en ambitiös inställning till datakvalitet och bedriver ett löpande kvalitetsarbete. Däremot saknar myndigheten en plan för hur man regelbundet ska revidera och förbättra de statistiska processerna. Med hjälp av en sådan plan kan systematiska undersökningar genomföras i syfte att nå önskade kvalitetsegenskaper. Det handlar inte enbart om kvalitetskontroll av insamlade data inom ramen för ordinarie statistikproduktion, utan om samtliga kvalitetsegenskaper enligt lagkraven. Myndigheten har heller inte någon fastlagd rutin för hur man hanterar en eventuell revidering och det görs inte några regelbundna analyser av revideringar för att förbättra de statistiska processerna. 28 Bortfallsanalys KY/YH-studerande 2012. 35
Myndigheten har inte tillräckligt definierat vad som kan ingå i den officiella statistiken Eftersom MYH inte är en statistikansvarig myndighet så har man inte i detalj definierat vad som bör ingå i den officiella statistiken. Myndigheten behöver efter samråd med användarna fastställa inte bara vilka statistikprodukter som ska ingå i den officiella statistiken, utan även vilka tabeller, variabler och redovisningsgrupper som ska ingå. Myndigheten har inte undersökt uppgiftslämnarbördan Uppgiftslämnarbördan skiljer sig betydligt mellan de båda granskade produkterna. När det gäller produkten Utbildningar och studerande inom yrkeshögskolan baseras den på myndighetens verksamhetsystem. Underlaget kommer ursprungligen från anordnare av utbildningar, men det mesta av underlaget måste myndigheten ändå samla in för att administrera verksamheten. När det gäller den enkätbaserade produkten Sysselsättning bland examinerade från yrkeshögskoleutbildningar har undersökningen gått från att vara en urvalsundersökning till en totalundersökning, vilket givetvis ökar uppgiftslämnarbördan. Myndigheten har inte utrett vilken tid svarspersonerna lägger på att besvara enkäten och detta har heller inte varit en faktor när myndigheten beslutat om insamlingsmetoder. MYH har inte heller undersökt med hur mycket tid eller till vilken kostnad andra uppgiftslämnare tar fram underlag till myndigheten. Man kan konstatera att den samlade uppgiftslämnarbördan torde vara större när det gäller den enkätbaserade undersökningen än för undersökningar som baseras på administrativa data. Statskontoret rekommenderar MYH att i större utsträckning beakta enkätundersökningens syfte i relation till uppgiftslämnarnas belastning och behovet av statistik. 3.5.3 Rapporterad statistik I lagen om den officiella statistiken anges tre kvalitetskriterier som har att göra med rapporteringen. Dessa är aktualitet, punktlighet samt tillgänglighet och tydlighet. Statistiken ska enligt förordningen om den officiella statistiken även dokumenteras och kvalitetsdeklareras (se avsnitt 2.2). I SCB:s föreskrifter preciseras detta ytterligare. En statistik- 36