Joachim Claesson KTH Energy Technology 20 August 2009 Protokoll SPF - Projektmöte 2009-08-19 Närvarande: Joachim Claesson (JC), KTH Energiteknik Roger Nordman (RN), SP David Kroon (DN), NIBE Martin Forsén (MF), SVEP Urban Kronström (UK), IVT Tommy Walfridson (TW), EviHeat Klaes Berglöf (KB), Climacheck Plats: KTH Energiteknik 1) Mötets öppnande Mötet öppnades kl. 10.15. 2) Utseende av sekreterare JC utsågs till sekreterare. 3) Föregående protokoll Bordlägges eftersom flera deltagare inte hunnit/hittat protokollet på projektes hemsida (http://www.kth.se/itm/inst/energiteknik/forskning/ett/projekt/1.39749) 4) Fältmätningar Dels behövs historiska mätningar om sådana finns. T.ex. både DK och UK har tillgång till ca 5 till 7 anläggningar via Fraunhofer s mätningar. TW har eventuellt en anläggning. KB, tillsammans med ETM Kylteknik, har tre anläggningar, Birgers, KB egna, samt en i England. Beroende på vad effsys2-projektet Dynamiska Simuleringar mäter kan kanske deras data användas? Här diskuteras även systemgränser, vad skall mätas, avgiven kondensorvärme, skall tappvarmvatten mätas med eller utan förluster? Vidare diskuterades jämförande mätningar mellan mätningar med energimätare och mätningar med ClimaCheck-principen. Det vore önskvärt att projektet kunde identifiera eller skapa en standard hur SPF skall mätas i fält, t.ex. finns NT-VVS-116 av Per Fahlén som användbar utgångspunkt. Vidare noterade mötet att det finns en hel del utförda mätningar sedan tidigare, t.ex. Vattenfalls SOL-projektet (Lennart Spante) utförd av deras utvecklingslabb på 1980-talet. Div. Applied Thermodynamics and Refrigeration 1 (3) Dept. Energy Technology School of Mechanical Engineering and Management Royal Institute of Technology (KTH)
Joachim Claesson KTH Energy Technology 20 August 2009 Vidare diskuterades här, ngt malplacerat, standardberäkningsmetoder från labbmätningar. SP har identifierat ett antal förslagna standardmetoder, EN14511, EN255-3, pren15316 (del 4-2, IEA Annex 28), CEN/TS 14825, NT-VVS-76, NT- VVS-86, NT-VVS-115, NT-VVS-116. Som extra bonus är VDI 4650-II, AHRIstandards och artiklar. Även ECO-direktivet ska läggas till, LOT 1 och LOT 10, men även LOT 2 kan vara aktuella. Denna del av projektet avses vara klart innan årsskiftet och en workshop anordnas för detta. 5) Systemgränser för SPF-beräkningar Detta diskuterades kort, mötet slöt sig till att det fortfarande är en öppen fråga, men troligen behövs flera nivåer, framförallt för att harmonisera med övriga världen och samtidigt kunna ha kundens (husägarens) perspektiv vid presentation av SPF i ett specifikt hus. 6) Enkät, Dimensioneringsprogram JC beskrev inkomna enkätsvar, diagram bifogas. Kommentarer som diskuterades var bland annat den nya definintionen av dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) som inte verkar vara helt klart beskriven ännu. Det kan vara så att den är enbart ortspecifik, och beror då inte av byggnadens tidskonstant. I samband med diskussion med effekttoppar kommenterades även nättsänkning, som kan vara effektiv men bara om sänkningen anpassas så att inte tillsatsvärme går in för att kommar ifatt. Även el och vattenprofiler (brukarbeteende) diskuterades. Det visar sig att inget av de inrapporterade programmen hanterar detta, utan en schablon används. I enkäten fanns en referens till IEA Annex 42, där just typiska europeiska el- och tappvarmvattenprofiler har tagits fram. Dessa kan hittas på följande hemsida: http://cogen-sim.net. Även SP är ju inblandad tillsammans med energimyndigheten i ett projekt att kartlägga vattenförbrukningen i flera svenska hem. En viktig fråga som inte tagits upp i enkäten gällande tappvattenvärmning är vid vilka temperaturer detta sker. Vidare fanns en fråga kring kylmöjligheter i befintliga program, vilket inget program tar hänsyn till. Här behövs kanske enklare typ -laster tas fram antingen genom att studera befintliga algoritmer tillgängliga inom luftkonditioneringsbranschen eller skapa egna. I programmen anges värmesystemet och värmepumpens värmeeffektavgivning vid DVUT, men det är var inte självklart när detta antas inträffar på året. De flesta program använder ett uppmätt år som klimatdata till beräkningsprogrammet, där kanske inte ens temperaturen blir så låg som DVUT. Skall då DVUT antas inträffa kallaste dagen, eller på sämsta tänkbara datum, då t.ex. värmekällan har minst gynnsamma temperatur? Div. Applied Thermodynamics and Refrigeration 2 (3) Dept. Energy Technology School of Mechanical Engineering and Management Royal Institute of Technology (KTH)
Joachim Claesson KTH Energy Technology 20 August 2009 Det var inte helt självklart vad som avsågs i de olika exemplen, vilket innebär att exemplen i enkäten skall förtydligas och göras om. Husmodellen bör vara tydligare beskrivet. Då bergvärmepump används skall även borrhålets längd anges, för jämförelse. 7) Nästa steg i projektet Dels fortsätter enkäten kring fältmätningar, där inga svar ännu inkommit, dels fortsätter enkäten kring simuleringsprogrammen, de olika husexemplen omarbetas och genomförs igen. Som nästa steg i jämförelsen med dimensioneringsprogrammen skall JC konstruera en fiktiv VP, t.ex. en likadan som MFs normvärmepumpar som finns i PRESTIGE. Dessa värmepumpar skall sedan simuleras i programmen och SPF jämförs. 8) Övriga frågor Inga övriga frågor 9) Nästa möte 29/10 på SP 17/12 på KTH, inklusive Workshop. 10) Mötets avslutas Mötet avslutades kl. 15.02. Vid protokollet: Joachim Claesson Justeras: Div. Applied Thermodynamics and Refrigeration 3 (3) Dept. Energy Technology School of Mechanical Engineering and Management Royal Institute of Technology (KTH)
Joachim Claesson KTH Energy Technology 20 August 2009 Projektmöte Effsys2-projekt P9, SPF Plats: Tid: KTH Energiteknik, Brinellvägen 68, Stockholm. 10:00 Registrering Agenda: 1. Mötets öppnande 2. Utseende av sekreterare 3. Föregående protokoll 4. Fältmätningar a. Allmänt, uppföljning av utskickat mail b. SP:s erfarenheter 5. Systemgränser för olika SPF-beräkningar 6. Redovisning av inkomna enkätsvar, dimensioneringsprogram 7. Nästa steg i projektet a. Jämför SPF från olika beräkningsprogram, använda identisk VP 8. Övriga frågor 9. Nästa möte 10. Mötets avslutande Div. Applied Thermodynamics and Refrigeration 1 (1) Dept. Energy Technology School of Mechanical Engineering and Management Royal Institute of Technology (KTH)
Isolering 1.2 1 0.8 0.6 Program 1 Program 2 Program 3 Program 4 0.4 0.2 0 Specificeras Bygg-/Renoveringsår Radhus/Kedjehus/Villa/Flerbostadshus
Byggnadens energianvändning 1.2 1 0.8 0.6 Program 1 Program 2 Program 3 Program 4 0.4 0.2 0 Specificeras Standards eller Norm Beräknas av programmet
Huskaraktär - Tidskonstant 1.2 1 0.8 0.6 Program 1 Program 2 Program 3 Program 4 0.4 0.2 0 Okänd Lätt Medel Tung Specificeras
Internlaster 1.2 1 0.8 0.6 Program 1 Program 2 Program 3 Program 4 0.4 0.2 0 Schablon Inventering Familjesammansättning
Innetemperatur 1.2 1 0.8 0.6 Program 1 Program 2 Program 3 Program 4 0.4 0.2 0 Konstant Varierar
Ventilation 1.2 1 0.8 0.6 Program 1 Program 2 Program 3 Program 4 0.4 0.2 0 Självdrag F-system FT-system FTX-system
Värmekälla 1.2 1 0.8 0.6 Program 1 Program 2 Program 3 Program 4 0.4 0.2 0 Uteluft Frånluft Ytjord Sjö Berg Solpanel el. dyl. Grundvatten
Kompletterande värmekälla 1.2 1 0.8 0.6 Program 1 Program 2 Program 3 Program 4 0.4 0.2 0 El Sol Panna
Tappvarmvatten 1.2 1 0.8 0.6 Program 1 Program 2 Program 3 Program 4 0.4 0.2 0 Används/simuleras inte Schablon, post Faktisk. Post Faktisk. Integrerad Schablon, Integrerad
Radiatorsystem 1.2 1 0.8 0.6 Program 1 Program 2 Program 3 Program 4 0.4 0.2 0 Vattenburet radiator Direktverkande el Ventilation, inget radiator Vattenburet, golv Fancoils, Konventorer Kombinationer av flera
Luft/luft - Planlösning 1.2 1 0.8 0.6 Program 1 Program 2 Program 3 Program 4 0.4 0.2 0 Perfekt mix Fördelas enl. schablon CFD eller given
Radiatorstorlek 1.2 1 0.8 0.6 Program 1 Program 2 Program 3 Program 4 0.4 0.2 0 Ingen hänsyn Temperaturfunktion Konstant HTC
Temperaturkurva framledning 1.2 1 0.8 0.6 Program 1 Program 2 Program 3 Program 4 0.4 0.2 0 Schablon Anges Husbehov
Kapacitetsreglering 1.2 1 0.8 0.6 Program 1 Program 2 Program 3 Program 4 0.4 0.2 0 On/off, konstant pumpar On/off, variabelt pumpar Frekvens kompressor, konstant pumpar Frekvens kompressor, variabelt pumpar Modulinkoppling
Kyldrift 1.2 1 0.8 0.6 Program 1 Program 2 Program 3 Program 4 0.4 0.2 0 Ingen kyla Aktiv kyla Passiv kyla Kyldrift läggs till Post Skuggsystem
Klimatdata 1.2 1 0.8 0.6 Program 1 Program 2 Program 3 Program 4 0.4 0.2 0 Ett standard Valbart orter i Sverige Valbart orter i Europa Valbart orter i VLÄDEN Valbart år
Klimatdatagrund 1.2 1 0.8 0.6 Program 1 Program 2 Program 3 Program 4 0.4 0.2 0 Faktiskt uppmätta Syntetiska Syntetiska med extremvecka Luftens vatteninnehåll ingår Solstrålning ingår
1.2 1 0.8 0.6 0.4 0.2 0 Resultat Program 1 Program 2 Program 3 Program 4 LCC Uppvärmningskostnad CO2-ekvivalenter Läckageantagande TEWI Kyleffekt Kylenergi Installerad VP värmeeffekt (@DUT), kw Installerad total värmeeffekt (@DUT), kw Andel förnybar energi Köpt årlig energimängd, tappvarmvatten Köpt årlig energimängd, uppvärmning
Fältmätningar Status och vidare arbete DEL II, SP Effsys 2 2009-08-19, KTH, Stockholm
2. Koordinering av fältmätningar samt sammanställning av resultat av fältmätningar Enkät utskickad Mål: Få information om utförda fältmätningar Tillräcklig information för att kunna jämföra med beräkningar i dimensioneringsprogram Planeringen innebär att delrapport om fältmätningar skall vara klar i nov-dec 2009, men.. KTH behöver input för fortsatt arbete med jämförelse med dimensioneringsprogram Vi önskar input från alla som har utfört fältmätningar snarast, och senast 30/9.
2. Koordinering av fältmätningar samt sammanställning av resultat av fältmätningar Diskussion: Vad finns för tillgängliga mätningar gjorda? IVT Evi-Heat Nibe Thermia SP ETM kylteknik Climacheck Stiebel-Eltron Daikin KTH Viessman Tysklandsstudien: XX st, 5 st bergvärme, (x st FVP, 5 st LL),
3. Sammanställning av befintliga standardliknande beräkningsmetoder (existerande algoritmer) för SPF Arbetet pågår, beräknas klart i slutet av september Materialet innefattar: EN14511 EN255-3 pren15316, del 4-2 / IEA Annex 28 CEN/TS 14825 NT-VVS-76 NT-VVS-86 NT-VVS-115 NT-VVS-116 Bonus VDI4650-II AHRI-standarder Artiklar Något som absolut saknas??
Övrigt arbete 4. Jämförelse av existerande algoritmer med resultat från fältmätningar. Planerad start sept-okt, klart i nov. 5. Delrapport 1 och workshop: Planeras klart i nov-dec. Workshop i slutet av december eller början av januari??
Fältmätningar Erfarenheter från SP Hur gjorde SP Effsys 2 2009-08-19, KTH, Stockholm
Mätning på bergvärmepumpar Projekt under 2003-2005 Årsmätning på fem bergvärmeanläggningar i Sjuhärad Mätte på fem anläggningar Mätningar under ett års tid:
Utvärdering SPF = va Q W va va SPF vpa Q = W va va Q W tva tva Energitäckningsgrad = Q va Q va + Q tva COP va, x = Q W va, x va, x
Erfarenheter av fältmätning Tidskrävande!! Normalårskorrigering?! (vad är syftet med mätningen?, i detta projekt nödvändigt) Urval beror på möjligheten att mäta (kan man önska att detta inkluderas i installatörsanvisningar? ) Interna värmeförluster, som i realiteten oftast kommer fastigheten tillgodo, mättes ej Standard för mätning av uteklimatet? (T, Rh, Solinstrålning, vind,??) Eller så behövs det inte?! (förutom vid uteluft som källa)
Dåligt/bra SPF beror även på Dim. energibehov Klimat Kan normalårskorrigeras, men beskriver ju verkligheten Felaktig dimensionering Undviks genom kompetens/erfarenhet
Ytterligare projekt Ett fältmätningsprojekt avseende Frånluftvärmepumpar Kan ej offentliggöras än, kommer troligen under hösten??? Ett fältmätningsprojekt avseende Luft-luftvärmepumpar Kan ej offentliggöras än, kommer troligen under hösten
Systemgränser Diskussionsunderlag Effsys 2 2009-08-19, KTH, Stockholm
NT-VVS-076
NT-VVS-076
pren15316
pren15316 BIN-metod efter arbetet inom IEA HPP Annex 28 Finns speciella uttryck för endast uppvärmning och tappvattenproduktion. Många korrektionsfaktorer..!
Förra mötet: Även framtida kombisystem ska försöka inkluderas för att vara framåtblickande. De värmande kombisystemen blir svarta lådor med egna indata. Vi kan sedan exemplifiera hur ett visst system kan representeras med svarta lådor.
Exempel Kombi Källa Ack. Trad Källa VP Sänka
SPF SPFsystem = Qtillförd / Wtillförd Kombi Källa Ack. OBS! viktigt harmonisera med labstandarder, så endast el för att övervinna tryckfall i kondensor på distsidan Trad Källa VP Sänka Dock, många olika uttryck, beroende på utformning av VP Hur hantera SPF, VP då Kombi källa levererar direkt till Ack?