EN EFTERMIDDAG OM EKONOMSIKT BISTÅND fredag 19 november 2010

EN EFTERMIDDAG OM EKONOMSIKT BISTÅND fredag 19 november 2010 Eu-medborgare Missbrukare Ideella skadestånd Ångra beslut Praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet Kursmaterial med källhänvisningar och kanske nå n användbar formulering? nilsallan@hotmail.com

Hur ser Kammarrätterna påp EU-medborgares rätt r till bistånd? Vad säger s utlänningslagen? EES-MEDBORGARE, EU-MEDBORGARE ELLER SVENSK? I utlänningslagen/-förordningen (kap 3a) behandlas EES- medborgare, det vill säga EU-medborgare plus personer från Norge, Island och Liechtenstein. RörlighetsdirektivetEG 2004/38, Artikel 24 Likabehandling 1. Om inte annat följer av sådana specifika bestämmelser som uttryckligen anges i fördraget och sekundärlagstiftningen skall alla unionsmedborgare som enligt detta direktiv uppehåller sig i den mottagande medlemsstaten åtnjuta samma behandling som den medlemsstatens egna medborgare inom de områden som omfattas av fördraget. Även familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat, men som har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt, skall åtnjuta denna rättighet NAD 2

EES-MEDBORGARE TÄNKBARA RUTINER 1. Har personen uppehållsr llsrätt? Leg!! 2. Genomtänkt nkt plan? 3. Hur stor chans fåf jobb/egenförs rsörjning? rjning? 4. Hur stor chans fåf jobb/egenförs rsörjning rjning i hemlandet? TÄNKBARA RUTINER 1. Har personen uppehållsrätt? Kolla legitimation och med Migrationsverket. Tänk på sekretess (samtycke krävs). Arbetssökande registrerar sig inte på Migrationsverket. 2. Har den en genomtänktplan hur den ska klara sin försörjning? Ska gå på SFI, lära sig svenska och sedan söka arbete. Kammarrätterna i Stockholm (3 oktober 2008, mål nr 1329-09) och Göteborg (28 december 2009, mål nr 6086-09) ansåg att sökande, som nyss kommit till Sverige, inte hade tillräcklig planering för att vara berättigad till bistånd. Detta gällde nyanlända tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd i Sverige. 3. Hur stor chans att få jobb? Specialkunskaper? Kontakter? Språkkunskaper? Kolla med arbetsförmedlingen vilka jobb som finns. 4. Har personen större möjlighet att få jobb i sitt hemland? Länsrätten i Värmland tyckte inte att detta ingick i vår bedömning. Kammarrätten ännu inte avgjort om detta faller under likabehandlingsprincipen. NAD 3

EES-MEDBORGARE UPPEHÅLLSR LLSRÄTT Fyra olika kategorier: arbetstagare eller egna företagaref arbetssökande studerande de som har tillräckliga tillgångar + familjemedlemmar Ska registrera sig påp Migrationsverket 2009 5 857+418? 3 230 1 146 6 562 DOCK EJ DE ARBETSSÖKANDE! UPPEHÅLLSRÄTT PÅ FYRA OLIKA GRUNDER Utlänningslagen kap 3:a 3 En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning, 3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. --- 10 En EES-medborgare som har uppehållsrätt och som avser att stanna i Sverige under längre tid än tre månader skall registrera sig hos Migrationsverket. En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har uppehållsrätt skall ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. Det som sägs i första och andra styckena gäller inte för medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge. Det gäller inte heller för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd. Det som sägs i första stycket skall inte heller gälla EESmedborgare som är arbetssökande. Beviljade uppehållsrätter 2009: Arbetstagare 5 857 st, egna företagare 418, studerande 3 230, tillräckliga tillgångar 1 146, familjemedlemmar 6 562 NAD 4

EES-MEDBORGARE DE SOM VARIT ANSTÄLLDA Särskilda regler för f r de som haft anställning och blivit ofrivilligt arbetslösa. sa. Behåller sin uppehållsr llsrätt som arbetstagare. Tillfällig llig arbetsoförm rmåga påp grund av sjukdom eller olycksfall. Ofrivilligt arbetslös s efter mer än n ett års anställning och anmäld vid den offentliga arbetsförmedlingen. rmedlingen. Anställd kortare tid än n ett år r har, under vissa förutsf rutsättningar, ttningar, kvar uppehållsr llsrätten i sex månader. m EES-MEDBORGARE SOM VARIT ANSTÄLLD Utlänningsförordningen 3 a kap. Uppehållsrätt Att behålla uppehållsrätt i vissa fall 1 En medborgare i en EES-stat som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 a kap. 3 1 utlänningslagen (2005:716), behåller sin uppehållsrätt även om han eller hon drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall. Detsamma gäller om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. En sådan arbetstagare som avses i första stycket, som haft en tidsbegränsad anställning på mindre än ett år, behåller sin uppehållsrätt i sex månader efter det att han eller hon fullgjort sin anställning om han eller hon är ofrivilligt arbetslös och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Detsamma gäller en sådan arbetstagare som avses i första stycket som har blivit ofrivilligt arbetslös under de första tolv månaderna av en anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. NAD 5

EES-MEDBORGARE VAD RÄKNAS R SOM ANSTÄLLNING? Faktiskt och verkligt - om det inte är r sås liten omfattning att det är r en marginell och sidoordnad verksamhet Arbetet utföras åt t någon n annan, under dennes arbetsledning och mot ersättning, (exempelvis kost o logi?) Inget krav påp hög g ersättning, men arbetet ska vara sådant s som normalt hör h r hemma påp arbetsmarknaden Städning av en campingplats toaletter och gård g ansågs av kammarrätten inte vara tillräcklig omfattning för f r att ge uppehållsr llsrätt. ARBETET MÅSTE HA EN VISS OMFATTNING FÖR ATT GE UPPEHÅLLSRÄTT Begreppet arbetstagare har av EU -domstolen tolkats brett i syfte att säkerställa den fria rörligheten. Varje person som utför faktiskt och verkligt arbete ska därför betraktas som arbetstagare, om inte arbetet som utförs är av så begränsad omfattning att det enbart är fråga om en marginell och sidoordnad verksamhet. Bedömningen av om en person är arbetstagare ska grundas på objektiva kriterier och en helhetsbedömning ska göras av alla omständigheter, såväl av den aktuella verksamheten som av arbetsförhållandena i fråga. För att vara arbetstagare ska arbete utföras åt någon annan, personen vara under dennes arbetsledning och arbetet ske mot ersättning (jfr EU-domstolens dom i mål nr C-413/01, Ninnie- Orasche, REG 2003, s. 1-13187, p. 23-27). Även den som avlönas för utfört arbete i form av kost och logi kan betraktas som arbetstagare (jfr EU-domstolens dom i mål nr 196/87, Steymann, REG 1988, s. 6159, p. 10-14). En mycket låg ersättning är inte heller något hinder mot att betraktas som arbetstagare. Det avgörande är i stället om det arbete som utförs kan anses vara sådant som normalt hör hemma på arbetsmarknaden (jfr EU-domstolens dom i mål nr C-456102, Trojani, REG 2004, s. 1-07573). Kammarrätten i Göteborg 11 juni 2010, mål nr 3177-09 Kammarrätten nämner att den som arbetar och får lön i form av kost och logi kan betraktas som arbetstagare och hänvisar till en dom i EU-domstolen. Denna dom gäller dock mycket speciella omständigheter där en tysk medborgare sökte uppehållstillstånd i Nederländerna. Han var medlem i ett samfund och arbetet utförs inom samfundet Bhagwan och för dess räkning som ett led i samfundets affärsverksamhet. Det tycks som om dessa arbetsuppgifter är en relativt viktig del av livsstilen inom samfundet Bhagwan och att medlemmarna endast under mycket speciella omständigheter undviker att delta. I gengäld tillgodoser samfundet Bhagwan medlemmarnas materiella behov, inklusive fickpengar, oavsett vilken typ av arbete de utför eller arbetets omfattning. Domen gällde uppehållstillstånd, inte fråga om socialt bistånd. NAD 6

EES-MEDBORGARE Kammarrättsdom UPPEHÅLLSR LLSRÄTT FÖR F JOBBSÖKANDE Rätten till fri rörlighet r rlighet innebär r en möjlighet m att flytta till ett annat land inom den europeiska unionen om man har sin egen och familjens försf rsörjning rjning ordnad. Innebär r att kammarrätten ansåg g arbetslös s polack vara studerande när n r han planerade att läsa l SFI för f r att därefter fåf jobb HADE INTE UPPEHÅLLSRÄTT OCH DÄRMED INTE HELLER RÄTT TILL BISTÅND ANNAT ÄN I AKUT NÖDSITUATION, MARS 2010 Kammarrätten: Den som är bosatt i Sverige eller som har kommit hit för att bosätta sig här och lagligen vistas här enligt EG-rättsliga regler eller enligt svensk rätt i övrigt har i princip rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 SoL om de i paragrafen angivna förutsättningarna är uppfyllda. I övrigt gäller att utländska medborgare som befinner sig endast tillfålligt i Sverige, t. ex. turister och affärsresande, eller utlänningar som vistas här olovligen utan uppehållsrätt eller arbetstillstånd inte har rätt till bistånd annat än i akuta nödsituationer (jfr SOU 2005 :34 s. 155). Utifrån vad som framgår av utredningen i målet har NN under april 2009 inte uppfyllt kraven för uppehållsrätt i Sverige och har inte heller vistats lagligt i landet på någon annan grund. Han har därmed inte varit berättigad till bistånd enligt SoL annat än i akuta nödsituationer. Socialnämnden har således haft fog för sitt beslut. Överklagandet ska därför bifallas, Kammarrätten i Göteborg 15 mars 2010, mål nr 4229-09. NAD 7

EES-MEDBORGARE Kammarrättsdom VERKLIG MÖJLIGHET M FÅF ANSTÄLLNING Praktik med aktivitetsstöd d ansågs styrka verklig möjlighet att fåf anställning llning SEX MÅNADERS PRAKTIK MED AKTIVITETSSTÖD GRUND FÖR UPPEHÅLLSRÄTT, OKTOBER 2009 Kammarrätten instämde i länsrättens bedömning att en tysk kvinna hade uppehållsrätt som arbetssökande med en verklig möjlighet att få anställning. Det överklagade beslutet gällde bistånd för juni 2009. Hon var folkbokförd i Sverige sedan 1 december 2008 och hon hade fått sex månaders praktik med rätt till aktivitetsstöd med start 6 juli 2009. Nämnden gav avslag med motiveringen att hon inte hade verklig möjlighet att få arbete och därför saknade uppehållsrätt. Så tyckte alltså inte läns- och kammarrätten utan målet återvisades till nämnden för ny prövning. I Tyskland hade kvinna till följd av psykiska besvär erhållit pengar till sin försörjning från tyska myndigheter. Denna rätt upphörde i och med att hon flyttade till Sverige, Kammarrätten i Göteborg 15 oktober 2009, mål nr 5917-09. Min kommentar: Det framkommer inte av domen om Behovet kan tillgodoses på annat sätt, genom att hon flyttar tillbaka till Tyskland, varit ett godtagbart avslagsbeslut. Socialstyrelsen hänvisar på sidan 108 i sin handbok om Ekonomiskt bistånd till två regeringsrättsdomar och säger att den som befinner sig i arbetsmarknadsåtgärder av något slag anses stå till arbetsmarknadens förfogande i den mening begreppet har vid tillämpning av socialtjänstlagen. Beviljas de som har en verklig möjlighet till en anställning arbetsmarknadsåtgärd, eller är det de som inte har denna möjlighet som erbjuds en åtgärd för att få en verklig möjlighet till en anställning? NAD 8

EES-MEDBORGARE Kammarrättsdom VERKLIG MÖJLIGHET M FÅF ANSTÄLLNING Arbetslös s mer än n sex månader, m ändrad status VARIT ARBETSLÖS MER ÄN SEX MÅNADER, SEPTEMBER 2009 En 43-årig tysk medborgare hade rätt till bistånd till uppehälle, hyra och el för februari 2009 eftersom rätten, till skillnad mot kommunens arbetsmarknadsenhet, ansåg att han hade en verklig möjlighet att få anställning i landet. Mannen hade kommit till Sverige 1 juni 2008 var utbildad skeppsbyggare med arbetslivserfarenhet inom flera olika områden, hade skrivit in sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och olika bemanningsföretag, sökt flera arbeten, anmält sig till SFI, eget boende, var folkbokförd i Sverige och det fanns inte skäl att tvivla på hans uppgifter att han har brutit banden med Tyskland och att han har för avsikt att stanna i Sverige. Länsrätten skriver att Han har därmed uppehållit sig i Sverige under längre tid än sex månader. Han kan dock ha uppehållsrätt som arbetstagare om han uppfyller kriterierna som arbetssökande, dvs om han verkligen söker arbete och om det finns en verklig möjlighet att få en anställning. De anger inget lagrum för detta, Kammarrätten i Göteborg 23 september 2009, mål nr 5294-09. Min kommentar: Det verkar lite konstigt. En person som haft arbete har under vissa omständigheter kvar sin status som arbetstagare i sex månader även om han blir arbetslös, utlänningsförordningen kap 3 a, se ovan. Men att de som har uppehållsrätt som arbetssökande enligt Utlänningslagen kap 3 a, 3 punkt 2 (se ovan) skulle få status som arbetstagare efter sex månader verkar lite besynnerligt. Deras status har betydelse så till vida att arbetstagare ska registrera sig på Migrationsverket, vilket inte är fallet för de som har uppehållsrätt som arbetssökande, Utlänningsförordningen kap 3 a, 10 (se ovan). Socialtjänsten kan alltså kräva att arbetstagare, men inte arbetssökande, registrerar sig på Migrationsverket. NAD 9

EES-MEDBORGARE Kammarrättsdom VERKLIG MÖJLIGHET M FÅF ANSTÄLLNING Vistats fyra månader, m fortfarande verklig chans till anställning VISTATS FYRA MÅNADER, CHANS ATT FÅ ARBETE, SEPTEMBER 2007 Det var fel av nämnden att avslå ansökan om försörjningsstöd med motivering att den sökande inte hade uppehållsrätt. Mannen kom till Sverige i november 2006 och fick avslag på ansökan för mars 2007. Arbetssökande EES-medborgare har, enligt utlänningslagen kapitel 3 a, 3 punkt 2, uppehållsrätt om de har en verklig möjlighet att få en anställning. I detta fall ansåg både länsrätt och kammarrätt att den sökande uppfyllde kraven för att ha uppehållsrätt och det var fel av nämnden att avslå ansökan med den motiveringen. Rätten upphävde beslutet och återförvisade ärendet till nämnden för prövning om sökanden hade rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen. Denna dom säger alltså inget om den sökande (som läste på SFI, hade en teknisk utbildning och haft arbete i Polen) genom att stanna i Sverige gjorde vad han kunde för att så snabbt som möjligt bli självförsörjande, Kammarrätten i Jönköping 27 september 2007, mål nr 3248-07. NAD 10

EES-MEDBORGARE Kammarrättsdom FAMILJEMEDLEM FRÅN TREDJELAND Familjemedlemmar har också uppehållsr llsrätt, även om de kommer från n tredjeland och inte kan försf rsörja rja sig FAMILJEMEDLEM FRÅN TREDJELAND HAR UPPEHÅLLSRÄTT, JULI 2008 En ansökan från en tredjelandsmedborgare som har uppehållsrätt som familjemedlem till EES-medborgare, kan inte avslås med motivering att sökanden inte har uppehållstillstånd. Nämnden hade beviljat EES-medborgaren bistånd, men avslagit ansökan från makan och barnen med motivering att de som hade uppehållskort inte hade rätt till försörjningsstöd utan skulle kunna försörja sig på annat sätt. Kammarrätten instämde i länsrättens dom att upphäva beslutet och återförvisa ärendet till nämnden för prövning om sökanden hade rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen, Kammarrätten i Stockholm 2 juli 2008, mål nr 4233-08. Utlänningslagen kap 3a 1 Med uppehållsrätt avses en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd i enlighet med vad som sägs i detta kapitel. Lag (2006:219). 2 Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som är- make eller sambo till EES-medborgaren, - släkting i rakt nedstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år, eller - släkting i rakt uppstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning. Lag (2006:219). NAD 11

EES-MEDBORGARE BRA ATT KOMMA IHÅG Bistånd en månad är r inte evigt bistånd Barnperspektiv Grundtanken med den fria rörligheten r rligheten är r att underlätta för f r oss att fritt röra r ra oss i och mellan medlemsländerna, utan att vi ska bli diskriminerade för f r att vi kommer från n ett annat medlemsland! BESLUT TAS FÖR EN MÅNAD I TAGET Bistånd beviljas månad för månad. Viktigt att tala om för sökande hur dennes chans till jobb, det vill säga rätt till bistånd, bedöms. Exempelvis: Det kanske är möjligt för dig att få jobb här, men har du inte fått klart med något arbete inom den närmaste månaden (närmaste månaderna?) så är det inte troligt att du kommer att få ett jobb här och du kommer då inte att få mer bistånd till uppehälle här. Som jag ser det så blir det i de här situationerna inte likabehandling: En person med uppehållstillstånd i Sverige å som hela tiden gör så gott den kan är som regel berättigad till bistånd. En EES-medborgare som gör så gott den kan, men som efter sex månader inte fått någon anställning, har en uppenbar risk att mista sin uppehållsrätt å därmed antagligen få avslag å sin ansökan om försörjningsstöd på grund av att tiden går (vilket ju inte är en avslagsanledning för de med uppehållstillstånd som gör så gott de kan). Barnperspektivet Viktigt att ta hänsyn till barnperspektivet vid bedömning av rätt till bistånd. Rätt att uppehålla sig, medför inte automatiskträtt till bistånd Uppehållsrätt innebär inte alltid rätt till försörjningsstöd, däremot likabehandling, enligt ovan. De som saknar uppehållsrätt och uppehållstillstånd torde inte vara berättigad till bistånd till uppehälle. Däremot kan det vara ett akut nödläge och sökande behöver hjälp med hemresa. Se exempelvis Kammarrätten i Göteborg, 15 mars 2010, mål nr 4229-09, I övrigt gäller att utländska medborgare som befinner sig endast tillfålligt i Sverige, t. ex. turister och affärsresande, eller utlänningar som vistas här olovligen utan uppehållsrätt eller arbetstillstånd inte har rätt till bistånd annat än i akuta nödsituationer (jfr SOU 2005 :34 s. 155). EG-rätten och socialtjänsten en vägledning. Boken finns på socialstyrelsens hemsida och innehåller bland annat en kort presentation av EG-rätten och ett antal exempel hur EG-rätten ska tolkas i olika situationer. NAD 12

EES-MEDBORGARE SEKRETESS Inte sekretess när n r exempelvis polis frågar efter uppgifter när r det gäller g fråga om uppehållstillst llstillstånd eller utvisning Anmälningsskyldighet i vissa fall Troligtvis inte EES-medborgare INFORMATION OM TYSTNADSPLIKT/SEKRETESS MÅSTE HA MED RESERVATIONER Vi ska på begäran från polisen eller Migrationsverket lämna ut uppgifter om det är fråga om avvisning. Däremot får vi i princip inte på eget initiativ lämna ut uppgifter utan den sökandes godkännande. UPPGIFTSSSKYLDIGHET I VISSA FALL Utlänningslagen kap 17 1 Socialnämnden skall lämna ut uppgifter angående en utlännings personliga förhållanden, om en polismyndighet, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol, Migrationsöverdomstolen eller regeringen begär det och uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller ett ärende om tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Detsamma gäller när fråga har uppkommit om utlänningen har uppehållsrätt. ANMÄLNINGSSKYLDIGHETI VISSA FALL TROLIGTVIS INTE EES-MEDBORGARE I vissa fall har vi anmälningsplikt till polisen vad gäller utländska medborgare, se JO:s ämbetsberättelse 1993/94 sidan 308. Lite oklart hur detta ska tolkas vad gäller EES-medborgare som vi tror saknar uppehållsrätt. Utlänningsförordningen kap 7 1 En underrättelse om en utlännings fullständiga namn, födelsedatum, medborgarskap och bostadsadress här i landet skall lämnas till polismyndigheten i det polisdistrikt där utlänningen är bosatt eller huvudsakligen vistas. En sådan underrättelse behövs dock inte beträffande den som har sökt uppehållstillstånd i Sverige eller den som är undantagen från skyldigheten att ha uppehållstillstånd. Underrättelse enligt första stycket lämnas av 1. Skatteverket, 2. arbetsförmedlingskontor NAD 13

3. socialnämnd, när nämnden första gången vidtar åtgärd i ett ärende om socialtjänst som angår utlänningen, 4. styrelsen för utbildningen. Den som lämnar underrättelse bör uppmana utlänningen att ta kontakt med Migrationsverket i fråga om uppehålls- eller arbetstillstånd. Polismyndigheten skall med anledning av en underrättelse se till att utlänningen ansöker om uppehålls- eller arbetstillstånd hos Migrationsverket eller vidta de andra åtgärder som underrättelsen ger anledning till. NAD 14

EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE Bakgrund Mångårigt missbruk Håller inte med Erbjuden insatser Avslag SOC STÄLLDE KRAV PÅ REHABILITERING 41-årig man från Östersund sökte ekonomiskt bistånd för september och oktober 2005. Mångårigt missbruk NN har ett mångårigt alkoholmissbruk och har erhållit socialbidrag till sin försörjning sedan 1992 (13 år). Nämnden skriver angående hyran att NN:s lägenhet har blivit ett tillhåll för Östersunds kända missbrukare vilket bidragit till att hans missbruk, som redan är aktivt, har förvärrats och detta bedöms inte som skälig levnadsnivå. Har ett mångårigt alkoholmissbruk och på grund av detta inte kunnat stå till arbetsmarknad och även blivit utskriven ur behandlingsprogram, avslutat kontaktpersonkontakt eftersom han ofta hade ringt och avbokat planerade träffar, skulle lämnat alkoholutandningsprov, men uteblivit från flera provtagningar. Håller inte med NN yrkar att han har rätt till bistånd för hyra för september och oktober samt för avgift för medlemskap i fackförbund för september. Han skriver att nämnden har använt biståndet som en form av utpressning för att tvinga fram ett nyktrare leverne hos honom. Han förnekar att lägenheten varit ett tillhåll och att missbruket är av den omfattning som socialnämnden påstår. Han skriver vidare att Ett bifall till socialnämndens talan innebär i förlängningen att nämnden efter eget skön kan bestämma när en missbrukare ska beviljas bistånd och tvinga missbrukare till insatser utan att förutsättningarna för vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, är för handen. NN anför att han varit öppen för olika behandlingsinsatser, att han själv inte vill missbruka, att han tycker att resonemanget att neka bidrag för att inte medverka till missbruk inte är rimligt och att det finns andra sätt att reagera på att en behandlingsplanering inte följs. Erbjuden insatser Av handlingarna i målet framgår att mannen inte följt det behandlingsprogram som han tillsammans med socialnämnden kommit överens om rörande hans alkoholmissbruk. Det uppgavs att han inte kommit till möten som varit utsatta för kontroll av att han avhållit sig från alkoholmissbruk. NAD 15

NN har blivit erbjuden att flytta till Boendebasen, som är ett boende i nykter- och drogfri miljö, där han kan få stöd i att komma tillrätta med sitt missbruk. Behovet av boende har således kunnat tillgodoses på annat sätt. Han har dock vid flera överenskomna tillfällen för inflyttning inte dykt upp. Avslag NN står ej till arbetsmarknadens förfogande och är ej heller sjukskriven av läkare. Han medverkar ej till att förändra sin situation genom att ta emot erbjuden hjälp för sitt missbruk, vilket är det som bedöms utgöra hindret för att bli självförsörjande. Han fick avslag för september för att han inte följer uppgjord planering. För oktober beviljades han reducerat normbelopp för livsmedel och hygien med sammanlagt 1 740 kronor uppdelat vid två betalningstillfällen. Mannen hade enligt nämnden inte fullgjort sin plikt att bidra till sin försörjning vilket förutsätts enligt socialtjänstlagen. NAD 16

EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE LÄNSRÄTT Behov finns och kan inte tillgodoses påp annat sätts SoL 4 kap 1 Delvis bifall Hyra och fackavgift LÄNSRÄTTEN TYCKTE INTE SOM SOC Mannen överklagade till Länsrätten i Jämtlands län och yrkar att han ska beviljas sökt bistånd. Som skäl anför han att han annars mister sin bostad och måste driva runt på stan. Behovet finns och kan inte tillgodoses på annat sätt I domskälen nämns SoL 4 kap 1 har den som inte själv kan rätt till bistånd. Länsrätten: En missbrukande person har samma rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen som övriga personer. Var och en ska dock efter bästa förmåga bidra till sin egen försörjning. I allmänhet innebär detta att man skall stå till arbetsmarknadens förfogande. Däremot är det inte enligt uttalad praxis (se Kammarrätten ) meningen att det som ett absolut krav på missbrukare ska ställas att denne skall följa en viss behandlingsplan för att få rätt till bistånd. inte visat att sökt bistånd avser något annat än det som NN har behov av för att vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå i lagens mening. Socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet 1 /Trädde i kraft 2010-03-01/ Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52). Delvis bifall Socialnämnden har därför enligt länsrättens mening inte haft rätt att avslå eller reducera beloppet i de ansökningar som NN har gjort enbart av den anledningen att han inte följt överenskommen vårdplan. NN:s överklagande ska därför bifallas i den del som avser hyra för september och oktober månad 2005 samt fackavgift för september månad. Länsrätten bifaller överklagan. NAD 17

Min kommentar: Behov av det han sökt, men beviljas bara till hyra för september och oktober och fackavgift september? Tidigare beviljat mat och hygienartiklar i oktober. Å resten? NAD 18

EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE KAMMARRÄTT Bistånd används nds uppenbarligen till annat SoL 4 kap 3 Inte gjort sås gott han kunnat SoL 4 kap 1 Motverkar socialtjänstlagen SoL 5 kap 9 KAMMARRÄTTEN TYCKTE ATT SOCIALTJÄNSTENS KRAV VAR BEFOGADE I överklagan till Kammarrätten i Sundsvall skriver nämnden att. En viktig princip i portalparagrafen är den enskildes eget ansvar för sitt liv. Ett krav är att den enskilde efter bästa förmåga ska bidra till sin försörjning. Socialnämnden har en skyldighet enligt socialtjänstlagen att aktivt sörja för att den enskilde får den hjälp och vård som denne behöver för att komma ifrån missbruket. Att bevilja NN:s ansökningar skulle innebära att socialnämnden medverkar och möjliggör hans fortsatta omfattande missbruk, vilket inte är i överensstämmelse med ovanstående intentioner. I domskälen nämner kammarrätten SoL 4 kap 1 och 3. Bl a att nämnden i ett enskilt fall får beräkna kostnaderna till en lägre nivå om det finns särskilda skäl. Socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet, Rätten till bistånd 3 /Trädde i kraft I:2010-01-01/ Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. Lag (2009:1233). Kammarrätten anser att en bidragssökande som är inne i ett aktivt missbruk inte är berättigad till försörjningsstöd. De nämner att Kammarrätten finner att bistånd i förevarande fall skulle innebära att socialnämnden medverkar till NN:s fortsatta missbruk, vilket inte är i överensstämmelse med de intentioner som ligger bakom kravet i 5 kap 9 SoL att socialnämnden aktivt skall sörja för att den enskilde skall få den hjälp och vård som denne behöver för att komma ifrån missbruket. Kammarrätten anser därmed och med beaktande av att socialnämnden erbjudit NN annat boende att nämnden haft fog för sina beslut att NAD 19

avslå hans ansökningar om försörjningsstöd Med ändring av länsrättens dom fastställer kammarrätten socialnämndens beslut. SoL 5 KAPITLET, Särskilda bestämmelser för olika grupper Missbrukare 9 Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. NAD 20

EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE REGERINGSRÄTTEN Bistånd används nds uppenbarligen till annat SoL 4 kap 3 Inte gjort sås gott han kunnat SoL 4 kap 1 Motverkar inte socialtjänstlagen SoL 5 kap 9 REGERINGSRÄTTEN BESTÄMDE ATT! Bistånd används uppenbarligen till annat De hänvisar till lagens förarbeten (prop 1996/97:124 sidan 170) när de skriver att riksnormen kan, enligt SoL 4 kap 3, beviljas med ett lägre belopp exempelvis till en missbrukare som uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för. En annan sak är att socialnämnden enligt 4 kap 3 andra stycket SoL kan beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå i ett enskilt fall, om det finns särskilda skäl för det. Bestämmelsen är emellertid inte aktuell i detta mål, eftersom de kostnader som nämndens avslagsbeslut omfattade, för boende och fackföreningsavgift, inte ingår i riksnormen. Inte gjort så gott den kunnat När det gäller personer som på grund av t.ex. allvarligt missbruk inte bedöms kunna klara av att försörja sig själva måste socialtjänstens insatser emellertid ges en annan inriktning. I dessa fall har myndigheten att i första hand erbjuda honom eller henne hjälp mot missbruket. Lagstiftaren har betonat att i det arbetet ska principerna om frivillighet och självbestämmande vara vägledande. Det kan således inte uppställas villkor för en missbrukare att han eller hon ska delta i t.ex. ett visst rehabiliteringsprogram. Om försörjningsstödet villkoras i sådana hänseenden innebär det i praktiken att myndigheten tillämpar en sanktion som socialtjänstlagen inte ger utrymme för. Motverkar inte socialtjänstlagen Regeringsrätten tar upp SoL 5 kap 9 och säger att den uttrycker utgångspunkten för socialtjänstens arbete. Socialtjänstens arbete med missbrukare ska vägledas av principerna om frivillighet och självbestämmande. Om nödvändiga hjälp- och vårdinsatser inte kan komma till stånd med samtycke kan det i vissa fall bli aktuellt med tvångsvård enligt regler om detta i LVM. Den lagen är dock förbehållen de fall när missbruket är så omfattande att allvarliga medicinska eller sociala skadeverkningar är nära förestående. SoL 5 kap 9 anger att socialtjänsten genom aktivt uppsökande arbete och motivationsarbete ska försöka få den enskilde missbrukaren att medverka frivilligt i vården i syfte att motverka och förhindra fortsatt missbruk (prop 1979/80:1 s. 208 ff. och prop. 1996/97:124 s. 138). Regeringsrätten går alltså emot kammarrättens tolkning av SoL 5 kap 9. NAD 21

Regeringsrätten anser att kammarrättens tolkning av SoL 5 kap 9 inte är riktig. Den bestämmelsen syftar till att framhålla dels socialtjänstens ansvar för aktivt uppsökande och motiverande arbete, dels att vård och behandling ska planeras i samförstånd med den enskilde missbrukaren. Regeringsrätten fann att nämnden inte haft fog för att avslå ansökan. EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE REGERINGSRÄTTEN Regeringsrätten finner påp grund härav h att socialtjänsten inte kan vägra v en missbrukare försf rsörjningsstöd d av det skälet att han eller hon inte vill godta, eller inte fullföljer, ljer, viss planering eller vissa insatser som har till huvudsaktligt syfte att rehabilitera honom eller henne från missbruket. Regeringsrätten fann att nämnden n inte haft fog för f r att avslå ansökan. NAD 22

EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE KAMMARRÄTTSDOMAR Delta i utredning Vara nykter för f r att göra g utredning möjligm Vara nykter påp arbetspraktik och i kompetenshöjande verksamhet Före detta (?) missbrukare DOMAR DÄR DET FUNNITS SKÄL ATT AVSLÅ ANSÖKAN FRÅN MISSBRUKARE Ska delta i utredning Konsekvenserna av en ofullständig utredning kan också bli att den enskilde inte får den hjälp som han eller hon behöver. Handläggaren eller beslutsfattaren är den som avgör om underlaget är tillräckligt för att ligga till grund för ett beslut. --- Som tidigare har framgått finns det en risk att utredningen inte kan genomföras om den biståndssökande vägrar att lämna vissa uppgifter eller inte vill ge sitt medgivande till att uppgifterna hämtas in. Det är viktigt att förklara för den biståndssökande att risken är stor att ansökan inte kan beviljas, eftersom behovet av ekonomiskt bistånd då inte kan utredas. Socialstyrelsens bok Ekonomiskt bistånd sidan 144 f. Nämnden ansåg att NN inte efter förmåga försökt bidra till sin egen försörjning genom att inte komma till planerade möten som syftade till att han skulle komma till rätta med sitt missbruk. Kammarrätten ansåg att den som begär en förmån har att visa att han är berättigad till förmånen. Även en person med missbruksproblem måste alltså medverka till socialtjänstens utredning i sådan utsträckning att det finns ett tillräckligt underlag för att fatta beslut i frågan om bistånd. NN hade uteblivit från bokade besök hos vuxensektionen och kammarrätten fann mot bakgrund härav och vad som i övrigt framkommit i målet att NN inte var berättigad till fullt försörjningsstöd, Kammarrätten i Stockholm 17 maj 2004, mål nr 790-04. Vara nykter för att göra utredning möjlig Fråga har inte varit om att fullfölja en behandlingsplan eller om rehabiliteringsinsats utan om nödvändiga krav på nykterhet för att kunna genomföra en av NN begärd och av nämnden bedömd adekvat utredning för att kunna fastställa vilken typ av insats NN är i behov av för att på sikt kunna klara sig utan försörjningsstöd. Utredningen i målet ger inte stöd för bedömningen att NN:s missbruksproblem varit av så allvarlig art eller att hennes personliga omständigheter i övrigt varit av sådant slag att det inte har kunnat ställas krav på henne om nykterhet för att kunna genomföra aktuell utredning. Rätt att avslå ansökan, Kammarrätten i Stockholm 28 september 2007, mål nr 5421-07. NAD 23

Vara nykter på arbetspraktik Utredningen i målet ger inte stöd för att NN missbruksproblem varit så allvarligt att krav inte kunde ställas på honom att delta i arbetspraktik, vilken förutsatte att han var nykter, i syfte att han skulle bli i stånd att bidra till sin egen försörjning. Kravet på uppvisande av nykterhet innebar enligt kammarrätten inte att arbetspraktiken var att jämställa med sådana rehabiliterande insatser som socialförvaltningen enligt Regeringsrätten inte får kräva att bidragssökande deltar i för att ekonomiskt bistånd skall beviljas. Med hänsyn till att NN uteblivit från sin arbetspraktik kan han inte anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande på ett sådant sätt som krävs för rätt till annat ekonomiskt bistånd enligt SoL än nödbidrag, Kammarrätten i Stockholm 23 juli 2007, mål nr 767-07. Delta i kompetenshöjande verksamhet Missbruket var inte av den omfattningen att sökanden inte kunde delta i kompetenshöjande verksamhet å då skulle den också göra det, Kammarrätten i Stockholm 7 september 2010, mål nr 2698-10. Före detta(?) missbrukare Fick avslag på ansökan för andra halvan av april och för maj eftersom att han inte stod till arbetsmarknadens förfogande. Arbetsförmedlingen ansåg att han var arbetssökande med förhinder, eftersom han sagt han påbörjat ett drogprogram. Det fanns ett läkarintyg som intygade sökandes svårigheter, men socialen ansåg att det inte styrkte att han saknade arbetsförmåga eller under vilken tidsperiod som hans fysiska besvär bedöms bestå. Sökanden skrev i överklagan att Han har besökt arbetsförmedlingen och sökt arbete, men har i nuläget inte funnit något som passar honom. Han har följt direktiv från olika handläggare och sökt arbete efter förmåga. Han är dyslektiker och har svårt för att uttrycka sig i tal och skrift. Påståendet om pågående missbruk är ett missförstånd. Han är på väg ur sitt missbruk, har deltagit i projekt och har lämnat negativa urinprov under hela perioden. Socialen skrev i sitt yttrande till förvaltningsrättan att Det ställs krav för deltagande i verksamheten. En deltagare ska vara drogfri eller visa prov på motivation att bli drogfri genom regelbundna drogtester som visar att värdena minskar. Drogtest har avböjts med motiveringen att det inte är någon ide eftersom han använder droger regelbundet och saknar motivation till att upphöra. Insatsen avslutades den 16 februari 20 10 sedan positiva drogtester lämnats och han sagt att motivation till att sluta använda droger saknas. Förvaltningsrätten skrev i sina domskäl att han inte velat godta och inte fullföljt vissa insatser som har till huvudsakligt syfte att rehabilitera honom från hans missbruk kan, mot bakgrund av hans missbruksproblematik och SoL eller dess förarbeten, inte föranleda att hans rätt till ekonomiskt bistånd bortfaller. NN:s rätt till bistånd kan, mot bakgrund av hans missbruksproblematik, inte heller göras beroende av att han stått till arbetsmarknadens f6rfogande. Förvaltningsrätten ansåg alltså att han skulle få pengar. Socialen skrev i sitt överklagande till kammarrätten Med hänsyn till att NN lämnat olika uppgifter och då missbruk inte är åberopat eller styrkt hos nämnden samt att han i strid med sina egna uppgifter inte kunnat visa någon form av arbetssökande NAD 24

under den aktuella tidsperioden, bedömer socialnämnden att förvaltningsrätten meddelat sitt beslut utifrån ett otillräckligt beslutsunderlag. Kammarrättens dom: Det är utrett i målet att NN varit inskriven hos Arbetsförmedlingen men inte kunnat uppvisa några sökta arbeten. Därmed kan han inte anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande på sätt som krävs för att få ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Med hänsyn till vad NN uppgett i sitt överklagande till förvaltningsrätten och vad som i övrigt framkommit finns i tiden efter den 16 februari 2010 inte någon missbruksproblematik dokumenterad. Kravet på aktivt arbetssökande har således inte bortfallit till förmån för andra insatser. På grund av det anförda och då NN:s arbetsförmåga inte visat sig vara nedsatt till följd av sjukdom eller skada har socialnämnden haft skäl att avslå hans ansökningar om ekonomiskt bistånd för månaderna april och maj 2010. Följaktligen ska nämndens överklagande bifallas. Kammarrätten i Jönköping 19 oktober 2010, mål nr 2322-10. Men som Regeringsätten tar upp i tidigare refererade dom: SoL 4 kap 4 och 5 är inte avsedda att användas för personer som har problem av mer personlig natur, som t.ex. allvarliga missbruksproblem. Kammarrätten i Sundsvall tyckte att SoL 5 kap 9,, att soc ska noga bevaka att planen fullföljs ljs vad gäller g missbrukare, kan vara lagrum för f r att neka bistånd. Vad sa Regeringsrätten? De sa Nej, så kan man inte alls göra! NAD 25

Ideellt skadestånd Ersättning för f r fysiskt och psykiskt lidande vid personskador och kränkning av den personliga integriteten Ska räknas r med, men det kan finnas skäl l att bevilja enligt SoL 4 kap 2 2 Socialnämnden får f r ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl l för f r det. EKONOMISKT ELLER IDEELLT SKADESTÅND Skadeståndsrätten skiljer mellan ekonomiskt och ideellt skadestånd. Det ekonomiska skadeståndet är till för att kompensera ekonomiska förluster, medan det ideella skadeståndet avser att ersätta bl.a. fysiskt och psykiskt lidande vid personskador och kränkning av den personliga integriteten. Den fråga som uppkommit är då om det är rimligt att kräva att en person som har fått ett ideellt skadestånd skall behöva använda detta till sin försörjning. Frågeställningen måste ses mot bakgrund av socialbidragets funktion som det yttersta skyddsnätet för människors försörjning. De flesta människor försöker med egen kraft lösa sina ekonomiska problem och först när inga andra möjligheter står till buds till försörjning kan socialbidrag komma i fråga. För att principen för socialbidrag skall kunna upprätthållas gentemot de som gör sitt yttersta för att klara sin försörjning kan det inte vara rimligt att tillgångar inte avräknas i sedvanlig utsträckning vid prövningen. Utan att i grunden göra om socialbidragets konstruktion, är det därför inte möjligt att generellt skydda vissa tillgångar mot att beaktas vid prövning av rätt till ekonomiskt bistånd. I sammanhanget kan även nämnas att kommunerna enligt kommunallagen (1991:900) har att behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat (likställighetsprincipen). Ömmande skäl utgör i sig inte något sakligt skäl för särbehandling (prop 2000/01:80 Ny socialtjänstlag, sid 93). Det kan i och för sig anföras argument för att ett skadestånd för ideell skada eller en försäkringsersättning av det slag som NN erhållit inte ska behöva användas för den grundläggande försörjningen. Mot bakgrund av lagtextens utformning finner Regeringsrätten det dock inte möjligt att bortse från en sådan tillgång vid prövning av rätten till försörjningsstöd. Endast medel för att täcka klart förutsebara kostnader till följd av skadan synes kunna undantas vid denna bedömning. Detta hindrar inte att en kommun, med stöd av 4 kap. 2 socialtjänstlagen, kan ge bistånd även då rätt till bistånd inte föreligger enligt 4 kap. 1 samma lag när det finns skäl för det. NN har inte redovisat några kostnader som kan beaktas vid bedömningen av hans rätt till bistånd. Hans överklagande kan därför inte bifallas (RÅ 2010:42, mål nr 2066-07). Kommunen blev dömd att betala skadestånd, räknades som inkomst, ek bistånd nekades NAD 26

En kvinna fick av kommunen skadestånd för sveda och verk efter en skada som hon ådragit sig på grund av kommunens bristfälliga underhåll av en trottoar. Kommunen avslog sedan kvinnans ansökan om ekonomiskt bistånd och hänvisade till att hon hade tillgångar i form av utbetalt skadestånd och att hon kunde använda detta till sitt uppehälle. Kammarrätten skriver Kammarrätten finner att det inte föreligger möjlighet att undanta det skadestånd som utbetalades i april 2009 vid biståndsprövningen för maj 2009. Å kvinnans överklagan avslogs. (Om kammarrätten skrivit enligt SoL 4 kap 1 efter biståndsprövning, så tycker jag att det varit korrekt kan tyckas lite märklig formulering, men inget som påverkar domen.) Kammarrätten i Göteborg 6 september 2010, mål nr 6337-6338-09 Min kommentar: Är detta en principiell fråga som inte går att delegera (Kommunallagen 6 kap 34 punkt 3)? Det vill säga bör nämnden ta ett beslut hur ideella skadestånd ska bedömas? NAD 27

Några inkomster som inte ska räknas med Ungdoms inkomst Sfi-bonus Extra tillägget Steriliseringsersättning ttning Ersättningar avsedda att täcka t nödvn dvändiga utgifter? Hur noga utreda? Stipendier/fondmedel?? NÅGRA SAKER SOM INTE RÄKNAS MED Ungdoms inkomst SoL 4 kap 1a 1 a Följande inkomster ska inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete, 2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Inkomster som avses i första stycket får dock beaktas vid tillämpning av 1 till den del de överstiger ett halvt prisbasbelopp per kalenderår enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (2007:1429). SFI-bonus enligt Lag (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare 5 /Träder ikraft :2010-12-01/ Utbetald sfi-bonus ska inte beaktas vid tillämpning av 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Lag (2010:878). Extra tillägget i Studiestödslagen (1999:1395) enligt departementschef Lena Hjelm-Wallén Jag vill understryka att det extra tillägget självfallet inte bör beaktas då familjers behov av bistånd från socialtjänsten bedöms, om sådant bistånd minskas på grund av tillägget är det studiesociala syftet förfelat (proposition 1983/84:127 om förbättrad studiehjälp och vissa sjukförsäkringsfrågor; sidorna 16 å 17). RÅ 1996 ref. 12 - Extra tillägg till studiebidrag, utbetalat till en studerande som sammanbott med en annan studerande, har inte räknats som inkomst vid bedömning av behov av bistånd enligt 6 socialtjänstlagen. RÅ 1990 Ref 7 - Extra tillägg till studiebidrag skall ej räknas som inkomst vid bedömning av behov av bistånd enligt 6 socialtjänstlagen. Ersättning enligt Lagen om ersättning till steriliserade i vissa fall NAD 28

3 a För den som har fått ersättning enligt denna lag skall tillgångar uppgående till ett belopp om etthundrasjuttiofemtusen (175 000) kr anses som förmögenhet och inte beaktas vid tillämpning av 1. 16 och 17 lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl., 2. 5 lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 3. 4 kap. 1 och 8 kap. 2 socialtjänstlagen (2001:453), 4. 26 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), samt 5. 19 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lag (2001:764). Ersättningar avsedda att täckanödvändiga utgifter? Exempelvis reseersättningar och traktamenten som ska täcka sökandes kostnader. Utreda nödvändiga kostnader i förhållande till inkomsten? Eller utgå ifrån att det går jämt upp? Försäkringskassan beräknar handikappersättning och omkostnadsdel i vårdbidrag enligt en trappstegsmodell, det vill säga att ersättningen kan ligga lägre än den merkostnad de beräknar. Därför kan vi inte bara hänvisa till handikappersättningen när det gäller merkostnader, utan måste utreda om den verkligen täcker alla nödvändiga kostnader. Stipendier och fondmedel? Antagligen samma resonemang som med ideellt skadestånd? Avslag enligt SoL 4 kap 1 eftersom behovet av skälig levnadsnivå kan tillgodoses, men det kan finnas skäl att sökande får tillgodogöra sig stipendierna/fondmedlen. I så fall skulle de som har försörjningsstöd ställas utanför den grupp som har möjlighet att få nytta av stipendier/fonder. Möjlighet finns att enligt SoL 4 kap 2 bevilja bistånd om det finns skäl till det. I de fall det anses skäligt att bevilja bistånd å bortse från stipendier/fondmedel torde det inte bli alltför stor katastrof om beslutet fattas enligt SoL 4 kap 1, men det skulle inte vara juridiskt korrekt. NAD 29

När r kan vi ändra ett positivt biståndsbeslut? Efter att ha beviljat bistånd upptäckte vi att sökanden rest till Örebro i stället för f r att vara påp praktiken. Den var därmed d inte berättigad till bistånd. Som tur var hade vi ännu inte skickat iväg g pengarna, bara brevet med beslutet. Ändra gynnande beslut Förtroende, tillit Sökanden måste m kunna lita påp beslut från oss. Har vi sagt att de ska fåf pengar, sås är r det det som gäller! g Undantag finns REGERINGSRÄTTEN, ÅR 2000 Någon generell regel om de förutsättningar under vilka en beslutsmyndighet av annan anledning än rena förbiseendefel kan ompröva sitt tidigare beslut till den enskildes nackdel kan inte anses gälla i svensk rätt. För orubblighet talar hänsynen till den enskildes trygghet, eftersom den enskilde kan ha förlitat sig på beslutet och vidtagit en rad åtgärder med anledning av detta. Mot orubblighet talar å andra sidan att ett beslut kan visa sig vara olagligt eller klart olämpligt eller att nya omständigheter uppdagats som ställt saken i ett helt eller delvis nytt ljus. Såvitt avser gynnande beslut anses emellertid enligt härskande uppfattning att trygghetsaspekten är avgörande. Undantag anses kunna göras dels om beslutet försetts med återkallelseförbehåll - vilket kan ha getts i den tillämpliga författningen dels om tvingande säkerhetsskäl påfordrar en omedelbar återkallelse exempelvis då fara annars föreligger för människors liv eller hälsa och dels om tillståndet blivit oriktigt på grund av att den enskilde vilselett myndigheten. Socialstyrelsen har i detta ärende uttryckt sitt stöd för denna rättsprincip, RÅ 2000 ref 16. NAD 30

Ändra gynnande beslut Tre ändringsskäl Återkallelseförbehåll (omprövningsklausul) Fara för f r liv eller hälsah Sökande lämnat l vilseledande uppgifter Ändra gynnande beslut Sagt en sak, men inte skrivit med i beslutet Sökanden fick i förvf rväg g muntligt reda påp att biståndet beviljades under förutsf rutsättning ttning att sökanden inte skulle fåf andra inkomster. Men det stod inte något n om det i beslutet, sås det räknas inte som giltigt återkallelseförbeh rbehåll OM NÅGON FÅR SOMMARJOBB, SÅ SKA BISTÅNDET BETALAS TILLBAKA Kan bistånd krävas tillbaka när sökande fått sommarjobb och fått muntlig information om att det kunde bli aktuellt med återbetalning utifall någon fick andra inkomster? Nämnden hade tagit ett rambeslut och beviljat bistånd för juli och augusti, men ansåg att hon skulle betala tillbaka i och med att hon fått sommarjobb. I rambeslutet stod det inget om möjligt återkrav. Genom Regeringsrättens avgörande får numera anses fastlagt under vilka förutsättningar ett beslut angående bistånd kan ändras till nackdel för biståndstagaren. Före Regeringsrättens avgörande har det måhända funnits utrymme för att hävda att det på grund av ändrade omständigheter varit möjligt att ändra ett beslut om bistånd även om någon av de ovan nämnda generella förutsättningarna för ändring av beslut inte varit för handen. Jag vill därför inte rikta någon kritik mot nämnden i denna del. Biståndet kunde inte krävas tillbaka, JO 2003/04, dnr 4000-2000 sid 240. NAD 31