Björboholmskvintett.

Ordningsnnr.63

U Björboholmskvintett. tan radio, TV och freestyle, sjöng och spelade man själv både inne och ute. Flickorna på höräfsan är Rut och Ester Fredriksson, Edit och Agnes från Björboholm och en okänd. Ester Fredriksson gifte sig med Karl Lindqvist från Hunsered. Tillsammans drev dom en handelsträdgård i Hjällsnäs i nära femtio år. Karl Lindqvist var hembygdsintresserad och kunde mycket om sin hemort, vilket framkommer i Studiecirkelns Bygd i förvandling rapport om sin verksamhet. En uppskattad resa genom Gråbo och Hjällsnäs har tack vare Karl Lindqvist blivit en intressant historielektion om vår hembygd. Esters bror, Axel Fredriksson, var intresserad amatörfotograf som framkallade och kopierade själv, och Ester hade flera kartonger med gamla fotografier från sitt föräldrahem. Det var trevliga stunder när min fru Enid och jag besökte henne i sitt hem på Lundbyvägen där hon bodde sina sista år. Vi arbetade då med studiecirklar för att få fram fakta om gamla bilder, men Ester orkade inte gå ut på kvällen när vi hade våra träffar i scoutstugan. Hon tyckte det var roligt att sitta och minnas tillbaka och vi är tacksamma i Stora Lundby Hembygdsförening för den information hon har lämnat. Tack vare hennes minnesbilder har vi en liten uppfattning om hur ett litet jordbruk som med hjälp av fyra till fem kor klarade försörjningen av Olaus, Fredrik, Charlotta, Hilma, Josef, Rut, Axel och Ester. Bild nr. 98 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.64..

B Upp till Strandkullens Restaurang. ilden är tagen år 1909 och visar dom vackra grindar som fanns vid ingången till den park som hörde till restaurangen. På toppen av Björbo Huvde skymtar vi restaurangbyggnaden som då endast hade en våning. Symöte. Symöte och högläsning hos Granlunds i Björboholm. Bilden är tagen år 1910, alltså innan man byggt Uddnäs. Emilia Christoffersson till höger med döttrarna Ellen Arnfelt och Ann Lindgren samt svärdottern Anna-Stina Christoffersson. Bild nr. 342 och 341 i Stora Lundby Hembygdsförening bildsamling. Text: Brita Lindström. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 69.

B De första stapplande stegen. Flicka med körsbär. ilden till vänster är tagen år 1913 när familjen Arnfelt hyrde hos Fru Granlund i Björboholm. Både mor Ellen och yngsta flickan Brita har alldeles fantastiskt vackra klänningar. Bilden till höger är Brita troligen i samma klänning som på bilden till vänster. Brita kom senare att bosätta sig i Björboholm tillsammans med maken Axel Lindström. Man bodde sommartid många år på Tron, en av öarna utanför Uddnäs. Senare köpte dom Kapten Wahlström villa inne i Björboholmviken. Axel Lindström verkade mycket för trivseln i Björboholm och var under 1950 och 1960-tal ordförande för Föreningen Mjörn och arbetade också för Mjörns fiskevårdsförening där han förde klubban. Bild nr. 346 och 345 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Brita Lindström. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.70

Ateljebild av Erik och Ellen Arnfelt. Kanonfoto i Slottskogen. ilden till vänster är taget hos Ateljé Jonasson i Göteborg, och är ett gott exempel på den Btidens porträttfotografers fina känsla för ljus och posering. Ett antal år senare togs bilden till höger av en kanonfotograf i Slottskogen. De var ambulerande fotografer med kamera och ett litet mörkrum på stativ, där fotografen på en kort stund framkallade och fixerade bilden, så att kunderna kunde få med sig fotot efter cirka tio minuter. Det är ett litet under att dessa bilder har kunnat hålla sig så bra efter 70 år. Bild nr. 339 och 349 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text Brita Lindström. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.71.

I Hattparad i Slottskogen. nnan man flyttade ut till Björboholm var Slottskogen ett populärt promenadområde för dessa sommarbjörboholmare. Detta var under det årtionde då de stora hattarna var högsta dammode. Dessa enorma hattar som damerna på bilden har, bars högt över den stora hårtrulsen, och för att vinden inte skulle draga iväg med hatten, kördes en s.k. hattnål genom hatten och trulsen. Detta orsakade oro i spårvagnarna enär någon kanske kunde råka sticka sig på nålen. Därför påbjöds att en korkrulle skulle anbringas i nålens spets. Från vänster ser vi Emilia Christoffersson, Ellen Arnfelt och Anna Lindgren. Barnen från vänster är Lars Lindgren, Margit Arnfelt, Per-Gösta Lindgren och Åke Lindgren. Året är troligen 1909. Barnvagn och dockvagn. År 1910 har kanonfotografen i Slottskogen tagit den här bilden på Ellen Arnfelt och Anna Christoffersson. Märtha Arnfelt ligger i den stora barnvagnen, och Margit Arnfelt står vid dockvagnen. Dockvagnen är en mindre kopia av Barnvagnen. Bild nr. 343 och 344 i Stora Lundby Hembyggdsförenings bildsamling. Text: Brita Lindström. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.72..

Taxi i Björboholm på 1920-talet. arald Johansson på Stakes på Buan, körde taxi i Björboholm på 1920-talet. Han poserar Hstolt vid sin nya bil på den gamla landsvägen. Harald med passagerare.. Katten på motorhuven är troligen en vanlig bonnkatt, bilen är Chevrolet av 1924 års modell Bild nr. 301 och 355 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Tomas Andreasson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.73.

Landstormsmän omkring år 1915. Emil Karlsson i Remneå och Edvin Andersson i Björboholm i hemmafrontsmundering. Några kilometer norr om Björboholm ligger Remneå, där Emil Karlsson hade sitt jordbruk, som så småningom övertogs av sonen Einar. Edvin Andersson var jordbrukare i Björboholm, och gården kallades i många år för Edvins. Husen och ladan ligger fortfarande kvar där Burhultsvägen börjar vid landsvägen. Värnpliktiga på 1920-talet. Harald Johansson från Stakes i Björboholm gör sin värnplikt i Skövde. Här tillsammans med några för oss okända exerciskamrater. Det var vanligt att man skulle fotograferas i ateljé i uniform. Fotoateljéer i närheten av regementen kunde i bland ha ganska fantasifulla bakgrunder för att ge ett fältmässigt intryck.dock inte så på denna bild. Bild nr. 464 och 310 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr. 266.

E Lyckebo, sommaren 1913. llen Arnfelt med flickorna Margit, Märta och Brita, samt Ebba Benzel med dotter som sedan flyttade till Hulan vi Aspen. Hela familjen går ut med geten. I detta fall är det två familjer, familjerna Benzel och Arnfelt. Bilden är tagen 1913 i Lyckebos trädgård i Björboholm. Från vänster skymtar: Ebba Benzel, Hjalmar Benzel, Ellen ArnfelEmilia Christoffersson, okänd äldre dam, Fru Benzel. Brita Arnfelt- Lindström sitter i Emilias knä, flickorna Märta och Margit Arnfelt sitter i gräset, och Erik Arnfelt står med pipan i mun bakom den okända damen. Bild nr. 352 och 351 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Brita Lindström. Bildbehandling: Karl Gustafsson.Ordningsnr.74..

I Gröngräset. Bilden är tagen på Uddnäs i Björboholm år 1918.Personerna från vänster: Margit Hallqvist, Erik Arnfelt, Anna-Stina Christoffersson, Alma Hallqvist och Ernst Hallqvist. Barnen från vänster är Brita och Ingrid Arnfelt och Sonja Christoffersson. Flera utav dom gamla sommarhusen i Björboholm är idag ( 1987 ) bebodda av barnbarn till Arnfelts. Dom gamla fina husen har moderniserats och inretts med moderna bekvämligheter. Det verkar som trivseln och kärleken till Björboholm har gått i arv i åtminstone en del av det Arnfeltska stamträdet. Alla dom relativt stora villor som byggdes som sommarhus strax efter sekelskiftet, är idag bebodda året runt, och Björboholm har nog aldrig haft så många invånare som nu. Talludden. Talludden var närmaste granne till Uddnäs och låg på samma udde. Den ägdes av Nils Christoffersson vars familjemedlemmar kan ses på flera av Uddnäsbilderna. Bild nr. 350a,b,c, i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bilder ur Brita Lindqvist familjearkiv. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.104..

Flygfoto över Björboholm. etta flygfoto är troligen taget någon gång på 1930-talet, när Björboholm var en idyllisk Dblandning mellan gammal jordbruksbygd och sommarparadis för burgna Göteborgare. Huvdarna Även denna bild kan vara taget på 1930-talet. Björboholms båda Huvdar, till höger Björbo Huvde och till vänster Bua Huvde, skyddar Björboholmsviken för nordliga och sydliga vindar. På bilden syns att man någon gång på 1920-talet flyttade banvallen närmare stranden. Bild nr. 140 och 159 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson.Ordningsnr. 93.

L Utsikt mot Björboholm från Trångaberget. ängst bort till vänster syns Bua Huvde, sedan Björbo Huvde eller Strandkullen, och udden närmast kallades en tid för Norlings Udde, nu bebodd ( 1990 ) av Blennow. Huset till vänster kan vara ett ställe som hette Mörtaklätten. Den här bilden är tagen från en höjd väster om gården Kärret. Den lilla ön mitt i bild är Helgesholmen och bakom den breder Sunnerön ut sig. Gården Kärret skymtar till vänster. Längs med hela bilden över gärdena syns Västgötabanans banvall. Bild nr. 201 och 833 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 233..

I Björboholms Station på 1940-talet. mitten av 1930-talet byggdes Björboholms stationshus till åt öster för att plats åt pressbyrå och servering. Järnvägen skapade också arbetstillfällen åt Björboholmare. Banvakten Karl Olsson bodde i en stuga vid Stenbrokärr i Björboholm. Stationsmästare Rydbom byggde och sålde flera hus och bodde själv på Burhultsvägen Stinsen C.F. Eriksson bodde i ett stort hus alldeles intill landsvägen med magnifik utsikt över sjön Mjörn., och banmästare Fagerberg byggde på 1920-talet sitt hus ovanför Stenbrokärr där han bodde till sin bortgång. Trafikchefen John Nyström hade ett stort sommarhus inte långt från stationsområdet. Bild nr. 5 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.105.

Godshantering i Björboholm på 1930-talet. Godstransporterna från den rika Västgötaslätten till Göteborg med sin stora befolkning och hamnen, samt befordran av importvaror, industriprodukter och andra förnödenheter från Göteborg till alla stationerna efter banan var ända in på 1950-talet en minst lika viktig uppgift som persontrafiken, kanske viktigare. Mannen med klockkedjan i västen är stationsföreståndare Karl Rydbom. Att hålla reda på tiden var viktigt när man arbetade på järnvägen. Karl Rydbom var i sin ungdom med och byggde järnvägen. Han finns bl.a. med på bild nr. 190 som visar järnvägsrallare vid en skärning i Granåsen. Bild nr. 20 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.111.

Vy över Björbo Huvde, Strandkullen. Bilden är tagen någon gång före 1930-talet från en fastighet som kallas Klinten. På Isakssons Tryckeri ( Isaksson hade sommarhus vid Mjörn, och tillhörde Björboholmssocieteten ) trycktes under några år Björboholmsposten. Här ser vi förstasidan av 1912 års utgåva med denna hyllning till Strandkullen. Bild nr. 12 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.108.

E Ekåsa. kåsa byggdes i början av seklet av grosshandlare Eriksson som sommarbostad för tre personer och plats för tjänstefolk. Sedan har flera ägare funnits. Familjen Fors bedrev pensionatsverksamhet och arrenderade även Restaurang Strandkullen. På 1930-talet övertog Nanna Månsson pensionatsrörelsen på Ekåsa. När Nanna Månsson slutade verksamheten som pensionatsvärdinna på 1950-talet köpte Göteborgs Stad Ekåsa och använde byggnaden och parken som vårdhem åt alkoholskadade. På 1960-talet brann Ekåsa ner och det gamla sommarhuset och pensionatet ersattes av modernare och ändamålsenligare byggnader. Bild nr.330 i Stora Lundby Hembygdsförening bildsamling. Text och fakta: Brita Lindström. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 140.

K Banvakten Karl Olsson. arl Olsson var barnfödd i Björboholm vid Stenbrokärr. Han deltog i byggandet av Västergötlands-Göteborgs Järnväg, och fick när järnvägen var klar tjänst som banvakt i Björboholm. Järnvägen hade gradbeteckningar, nästan en militär indelning av sin personal. Man kunde med hjälp av uniformen och framför allt huvudbonaden skilja på olika yrken eller grader. Banvakt, stationskarl, stationsmästare och stationsinspektör är några av de titlar som användes av personal vid Västgötabanan. Bild nr. 18 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 109

B Flygbild över Björboholm. ilden bör vara tagen någon gång mellan 1947 och 1953. Affären i början av allén byggdes år 1947, och vägen lades om och delvis fick en ny sträckning. Huset i nederkantens mitt var på den tiden telefonstation. Där bodde fröknarna Henriksson som skötte telefonväxeln dag och natt. Järnvägsområdet till höger hade ett stickspår ut till bryggan för att lätt kunna lasta och lossa gods till och från öarna i Mjörn. Det fanns Jordbruk på Sunnerön och Bokö, och i varje fall Sunneröbonden lämnade mjölk i början på seklet som järnvägen levererade till mejeri. Djur, timmer och is var gods som man lastade nere vid Björboholms brygga, och nyinköpta båtar kunde lossas direkt vid båtplatsen. Stickspåret togs bort i mitten av 1950-talet. Den ganska nybyggda affären Byggdes av Pelov, men ägdes nu av Kastensson som sedan efterträddes av Kasparsson, men upphörde som lanthandel 1971, något år efter Kasparssons död. Affären i Björboholm hade under en period filial vid Mjörns busshållplats. Bild nr.44 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordn.nr. 125.

B Äkta Björboholmare. jörboholmsprofiler i Björboholm omkring år 1920. Från vänster ser vi jordbrukaren Edvard Olsson med sönerna Johan och Oskar Edvardsson. Banvakten är Karl Olsson. Edvard Olsson sålde senare sitt jordbruk till Wallman men behöll ett hus där Oskar med sin fru Valborg bosatte sig. Oskar Edvardsson bodde hela sitt liv i Björboholm där han på 1960-talet körde ut tidningar och fiskade. Banvakten Karl Olsson var också född i Björboholm och bodde vid Stenbrokärr där han byggt en stuga i början på seklet. Bild nr. 22 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling. Karl Gustafsson. Ordningsnr.113.

S Jul vid Björboholms station. tinsen C.F. Eriksson och stationsmästare Karl Rydbom beundrar sin julgran någon gång på 1920-talet. En skylt med stationens namn skulle också vara försedd med uppgift om höjd över havet och avståndet till närmaste större ort. Höjden över havet anges till 60 m enl. dåtidens mätmetoder och avståndet till Göteborg är 3,5 mil. Bild nr. 24 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling.text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.114.

D Vilohemmet. et fanns på 1920-talet ett vilohem i Björboholm. Det låg ( huset finns fortfarande kvar ) alldeles ovanför stationsområdet intill landsvägen. Fröken Johnsson, som var sjuksköterska hade hand om gäster och servering, men anlitades också av Björboholms befolkning för omskötsel av diverse blessyrer och annat. Enligt en äldre Björboholmsbo bestod gästerna huvudsakligen av Nervösa damer. Vilohem hette dom förr, idag hälsocenter, motionscenter eller rekreationscenter med program och aktiviteter så att efter vistelsen på ett modernt center man kanske skulle trappa ner på ett gammaldags vilohem. Bild nr. 25 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Faktauppgifter: Valborg Edvardsson. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.115.

D Personal och gäst. amen till vänster är föreståndarinnan för vilohemmet. Damen i mitten är troligen en gäst, och till höger Amanda Augustsson som hjälpte fröken Johnsson. Den lilla flickan heter Rosa. Fröken Johnsson serverade även god och närande mat till Björboholms ungkarlar. Det sägs att när ungkarlarna hade åtnjutit fr. Johnssons mat en tid fick dom gå till skräddaren och lägga ut byxor, kavajer och västar, medan dom som slutat på grund av förflyttning eller äktenskap, ganska snart fick besöka skräddaren igen, men då för intagning av persedlarna, så att skräddaren hade jämt jobb. Det fanns på järnvägsstationen stationsskrivare och banpersonal, så att på en så liren station som Björboholm sysselsatte man upp till fem, sex personer förutom stationsinspektör som man då hade. Bild nr. 165 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Berättat av Valborg Edvardsson. Bildbehandling: Karl Gustafsson.Ordningsnr.116.

P Ekåsa Pensionat vintertid. ensionatet var inte öppet vintertid, men när sporttågen kom med skidåkare och skridskoentusiaster öppnade man och serverade smörgås med varma drycker till hungriga och trötta motionärer. Banmästare Fagerberg i Björboholm visade mig ett par långa breda skidor som han hade använt till att köra upp skidspår i Björboholmskogarna för sporttågspassagerarna. Ekåsa hade en vacker park med damm och praktfull utsikt över Mjörn där man kunde bada och fiska. Järnvägen hade byggt en tennisbana på stationsområdet som var tillgänglig för gästerna. Bild nr. 26 och 27 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.117.

D Utsikt från Ekåsa. enna vackra utsikt över Mjörn kunde grosshandlare Erikssons familj njuta av, och senare alla pensionatsgäster som tillbringade sommardagar på Ekåsa. Brita Lindström berättar: Under Fors tid på Ekåsa ordnades det maskeradbaler några gånger, och sonen i huset, Eskil Fors, samlade ungdomar till dans uppe i tredje våningen under enkla förhållanden, men roligt hade vi. Nanna Månsson var också mån om Björboholmarna och samlade oss ofta, även efter pensionatstiden. Husgaveln till vänster i bild var från början handelsbod, senare telefonstation som sköttes av fröknarna Henriksson. Till höger ser vi Sjövillorna nere vid Mjörn. Man ser också Udden, Uddnäs, där vi hade vår sommarvilla. Utanför Uddnäs ligger ön Tron där min man Axel Lindström byggde ett timmerhus. Minnen från denna härliga tid har gjort att våra flickor med familjer numera bosatt sig i Björboholm. Berättat år 1988 av Brita Lindström. Bild nr. 680 i Stora Lundby Hembygdförenings bildsamling. Text: Brita Lindström. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 141.

Trappa upp till Strandkullen. I Del av strandpromenaden. mitten av 1980-talet tog Göran Langheimer dessa bilder av trappa upp till Restaurang Strandkullen och Strandpromenaden runt Björbo Huvde. Upp till toppen går en väg i halvcirkel, som huvudsakligen för transporter. Järnvägsbolaget, som ägde Björbo Huvde, anlade runt berget, som förr stupade rakt ner i sjön, en strandpromenad med soffor strategiskt utplacerade efter sjösidan, så att restaurangens gäster kunde njuta av sjöutsikten, svärma, eller bara bättra på aptiten med en promenad runt kullen. Strandpromenaden kan man faktiskt ha glädje av än idag, och man kan förstå att det måste ha varit ett mödosamt arbete att åstadkomma denna vackra promenadstig och dess trappor som såg ut att leda upp till himmelriket, vilket societeten kanske ibland tyckte att Restaurang Strandkullen liknade. Bild nr. 55 och 56 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Foto: Göran Langheimer. Bildbehandling och text: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 130.

K Björboholmsprofiler. ända Björboholmsprofiler på pensionärsträff i Björkhyddan i Björboholm. Från vänster. Vigell, Svenskamerikanaren Björboholms eminente lågprissmed. Bertil Holsten, snickare, murare, kunde allt om husbyggeri, kvick i händerna och lika kvick i repliken. Kalle Magnusson, som mest vistades på sjön och fick många och stora fiskar. Olsén på Burhultsvägen, vars fru Inga ler så gott i bakgrunden, och Edvard Aronsson på Nabben. Bild nr. 172 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling. Karl Gustafsson. Ordningsnr. 192.

Ekåsa med annex. kåsa hade ett annex som användes till personalbostad och senare som bostad åt barnsköterskor Epå barnhemmet i Björboholm. Det togs många vykort på Ekåsa och även utsikten var ett populärt motiv. Snötyngda granar och sjöutsikt kunde ingen vykortsfotograf motstå. Nere vid sjön ser vi en av de så kallade sjövillorna. Bild nr. 156 och 158 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 142

Å Reklamfolder för Ekåsa. r 1938 övertog Nanna Månsson Ekåsa pensionat efter makarna Fors. Bilden ovan är första sida på en liten reklamskrift som fröken Månsson lät trycka. På mittuppslaget kunde man läsa: Ekas pensionat är beläget vid Göteborgs-Västergötlands Järnväg., 32 km. från Göteborg., och fem minuters promenadväg från järnvägsstationen. Goda tågförbindelser och bilvägar. Ekåsa har ett lugnt och skyddat läge med vacker utsikt över sjön Mjörn. Pensionatet förfogar över 15 gästrum med nutida bekvämligheter ( VC. och badrum ). Dessutom finns trevliga sällskapsrum och hallar, stor matsal och veranda, piano och radio. Interiörbild och sista sidan i reklamfoldern. Bild nr. 81,82 och 83 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 143.

Ekåsa på 1960-talet. u är Ekåsa vårdhem för alkoholskadade. Fastigheten blev svårt brandskadad 1965. Av NTV-antennen på taket kan vi se att bilden är tagen omkring år 1960. Stora Lundby borgarbrandkår bränner slutligen ner den gamla pensionatsbyggnaden. Göteborgs Stad bygger nya lokaler och Ekåsa fungerar ett 20-tal år till som alkoholisthem. Bild nr. 80 och 168 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.144.

Höganlid. År 1905 avstyckades tomten från stamfastigheten ¼ mantal Björreboholm, ägd av Alfred Samuelsson, till Direktör Hjalmar Janzon som byggde Höganlid. Fastigheten ligger på en liten höjd till vänster om landsvägen, gränsande till flera andra tomter där det byggdes stora sommarhus i början på seklet. Doktor Hans von Holst köpte sedan huset 1918, för att redan året efter sälja Höganlid till Grosshandlare Ernst Wallin på Stålbolaget. Fru Birgit Wallman blev innehavare år 1946, och sedan dess har Höganlid ägts och bebotts av Wallmans, och nu 1998 av Hildegard Olmås, dotter till Wallman. Hildegard berättar att när hon som tonåring kom till Höganlid var huset utrustat med en sinnrik signalanordning, där herrskapet kunde kalla på tjänstefolket var man än befann sig i dom olika rummen. Signalerna gick till en panel i serveringsgången som ljudligt kallade och visuellt i form av klaffar visade till vilken del av huset man skulle infinna sig. Det lär även funnits signal från någon uteplats. Bilden ovan är en målning av Höganlid, utförd av den konstnärligt begåvade Hildegard (Hillan ) Olmås. Dokument nr. D. 251 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bild och fakta: Hillan Olmås.Bildbehandling: Karl Gustafsson.Ordningsnr. 251.

Å Missionshuset i Björboholm. r 1925 färdigställdes missionshuset i Björboholm och har tills i mitten av 1980-talet varit en utpost till missionskyrkan i Gråbo. Missionsförsamlingen ägde också tomten bakom stenmuren i förgrunden på bild. Där var vacker ekbacke med vitsippor på våren, där man ibland hade söndagsskolfester och utemöten. På 1950-talet såldes tomten till Karl Liepins. Under många år bodde Rut Fredriksson, dotter till Fredrik Pettersson på Lyckes vid Bua Huvde ( Vallers Udde ), i den lägenhet som finns ovanför entrén. Ända från 1925 hade Björboholmsbarnen nära till söndagsskolan och hade också många elever vars föräldrar inte var med i missionsförsamlingen. Söndagsskoleverksamheten centraliserades till Gråbo, huset såldes och är idag ombyggt till lägenheter. Bild nr. 86 i Stora Lundby Hembygdförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 149.

D Söndagsskolklass i Björboholm et här är troligen den första söndagsskolklassen som hade det nybyggda missionshuset i Björboholm som samlingslokal. Personerna är från vänster i nedersta raden: Ester Lindqvist, Lennart Magnusson,?, Uno Magnusson, Maj-Britt Andersson, Britta Fagerberg, Karl-Erik Andersson, Emma-Lisa Andersson, Ulla Larsson,?, Anna i Trönningen ( Trehörningen, en bosättning på Vättlefjäll. ). Andra raden från vänster:?, Johannes i Ljungslätt,?, Kalle Fagerberg, Inga Rydbom,?, Valter Eriksson,?, Lennart Orrefelt,?. Övre raden från vänster: Karin Olausson, Narva Axelsson,?, Emma Johansson, Bertil Orrefelt.?. Överst: Alfred Johansson, Anton? ( skomakare ). Bild nr. 87 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling: Text: Lennart Orrefelelt. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 150.

Tvätterskor. dit och Agnes stortvättar hos familjen Schlesinger i Björboholm. Förutom tvätterskorna Eär korgarna ganska vackra med sin luftiga flätning. Valborg Edvardsson tvättar för sommarfolket i Björboholm. Bilderna tagna på 1920-talet. Bild nr. 92 och 163 i Stora Ludby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 152.

E Skyttens Betty. tt jordbruk i Ryd i Björboholm, kallades för Skyttens. Oscar och Betty var barn till Skytten och drev jordbruket efter fadern. Skyttens Betty med lammet är en stämningsfull bild från det jordbruket. I Björboholmsposten, årgång 1912 fanns en artikel som hette Våra bönner där vi kunde läsa följande beskrivning av Pettersson i Yrd. Bild nr. 149 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 185.

V Björboholms båtbrygga med badplats. id båtbryggan finns en liten stenhäll som sluttar ner i en långgrund vik med grus och sandbotten. Här bedrevs simskola ända in på 1960-talet och var en närliggande badmöjlighet för Björboholmsborna. Cykelutflykt var på 1940-talet liksom i viss mån fortfarande ett populärt företag. Artur och Kerstin Berndtsson vid bron vid Sundsjöarna. Bild nr.d.169 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Fakta Bengt Berndtsson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordnings nr. 169.

V Pontoner!! ästgötabanans personal lade varje vår på 1940 och början av 1850- talen ut pontoner till båt och badbrygga i Björboholmsviken. Ett antal år efter det att S J övertagit banan upprättades ett avtal, där S J skänkte pontoner och material till bryggorna till Föreningen Mjörn som därefter skulle svara för pontonbryggans iordningställande på våren och intagning på hösten. Någon gång kom höststormen så tidigt att man inte hunnit bärga pontonerna som slet sig i ovädret, och de stora och tunga pontonerna fick hämtas lite varstans i viken. Några hade hamnat på västra sidan av Sunnerön där de låg slog mot stenarna. Här ligger pontonerna upplagda på Horsaknallen i Björboholmsviken och väntar på att läggas i sjön för att göra tjänst som båt och badbrygga. Bilden är tagen i slutet av 1940-talet och personerna på bilden är Kerstin och Ingrid Kastensson, döttrar till dåvarande handlarn i Björboholm. Dokument nr. D 608 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 608.

Å Bröllop på Stakes i Björboholm. ret är 1926 när Erik, äldste sonen till Alfred och Emma Johansson gifter sig med Skånetösen Frida. Senare hade Erik och Frida ett jordbruk i Lekstorp där radhusen nu ligger. Ester Fredriksson, gift Lindqvist, som lånat ut bilden, står längst till vänster. Harald, en av Eriks bröder som körde taxi i Björboholm, kan vi se bakom bruden, och Alfred och Emma sitter där dom skall sitta på var sin sida om brudparet. Stakes var en granngård till Lyckes, som omkring 1850 utskiftades från Stakes, så släktbanden mellan de två gårdarna var starka. Bild nr. 129 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 177.

E Edvard Olsson i Ryd. dvard hade Jordbruk i Ryd i Björboholm. Gården såldes på 1930-talet till Wallman som drev jordbruket in på 1940-talet. Den större flickan är Edvards barnbarn, Rosa, och övriga är sommargästen Fru Rydin med barn. I Björboholmsposten från augusti år 1912 kan vi ur en artikelserie som heter Våra Bönner, saxa följande om Edvard Olsson. Björboholmsposten trycktes på Oskar Isakssons tryckeri i Göteborg och vände sig i en humoristisk och raljerande ton till Björboholms sommarinnevånare som roade sig med kostymbaler, utflykter m m. Restaurang Strandkullen hade förstås en central plats i Björboholms nöjesliv på den tiden. Bild nr. 166 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 611.

A Simpromotion i Björboholm år 1956. xel Lindström och Birger Karlsson förättar simpromotion på Björboholmsdagen. Järnvägen bekostade varje år ända in på 1950-talet skötsel och ut och intagning av badbryggan. På 1950-talet övertogs materialen av föreningen Mjörn som sedan under ett tiotal år fortsatte att hålla bryggan i stånd och ha simundervisning. I samband med den årliga Björboholmsdagen startade man varje festdag med en fisketävling som alltid samlade många deltagare. Bild nr. 132 och 133 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text. Karl Gustafsson. Foto: Bengt Bengtsson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.179.

H Invägning av fångsten vid fisketävlingen. enry Hiegelius, Björboholm, och Einar Karlsson, Remneå, väger och noterar fångsten efter fisketävlingen. Det var då, liksom nu, bra storlek på gäddorna man kunde få runt Storegrund, utanför Öjaredsviken och andra platser i Mjörn. Axel Lindström, Ebeling och Adelsköld förrättar prisutdelning på Restaurang Strandkullens altan. Bild nr. 134 och 135 i Stora Lundby Hembygdsförening bildsamling. Foto: Bengt Bengtsson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 180.

T Villa Durebo, Björboholm. rafikschefen vid Västgötabanan, Jon Nyström, bodde sommartid i den här villan. Han hade även en militär titel, och huset kallades på 1950-1960-talet för Överstinnans, efter som fru Nyström bodde kvar i huset på sommaren i många år efter Överste Nyströms bortgång. Huset till vänster är det gamla vilohemmet där fröken Johnsson regerade på 1920-talet, och huset på kullen kallades Klinten. Där hade Stora Lundby Kommun pensionärshem några år på 1960-talet, medan man byggde ut Monhemmet. Bild nr. 136 och 138 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 181.

Idelund till vänster, gamla affären till höger. ustaf och Emma Larsson bodde i Idelund på vinterhalvåret, men när våren kom hyrde Gman ut båda lägenheterna i Idelund och bodde på övervåningen i affären. Här anländer sommarfamiljen Lundell, året kan vara 1927. Ulla ( handlarns dotter ) mellan Ragnar och Margit Lundell och Gustaf Larsson till höger. Herrarna till vänster är troligen flyttkarlar. Dokument nr. D 244 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Ulla Markegång och Karin Olausson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 244.

S Simpromotion 1940-tal om framgår av dessa amatörbilder från 1940-tal var inte vädret alltid det bästa för simpromotion. Vid den här tiden låg badbryggan nästan längst ut på Björbo Huvde (Strandkullen ), och hopptornet stod på stenfot som man kan se rester av vid lågt vatten och lugnt väder. Den friska vinden sliter i dom fyra nordiska flaggorna och barnen sitter insvepta i badkappor och längtar troligen att få hoppa i det förmodligen varmare vattnet. Bild nr. 147 och 288 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 183.

Restaurang Strandkullen omkring år 1910. ohan och Brita Fors, som ägde och drev pensionat Ekåsa, arrenderade också Restaurang JStrandkullen under 1920-1930-tal. Det togs många vykort på och från Restaurang Strandkullen på Björbo Huvde. Ön närmast heter Tron ( tillhör Flatholmarna som heter Tron, Hoppet och Kärleken ). Ön längst ut till vänster är Lammholmen och till höger skymtar jordbrukslandskapet i Hjällsnäs. Bild nr. 148 och 160 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 184.

B Björboholms lanthandel. jörboholms lanthandel byggdes 1947 av Pelov. Det har faktiskt funnits två affärer samtidigt på 1910-talet i Björboholm. Lundgren och Henriksson hette innehavarna. Henrikssons låg i samma hus som senare blev telegrafstation, och Lundgrens låg till höger om den slingrande stigen på bilden. Makarna Fors på Ekåsa hade affären en tid och sedan var Gustaf Larsson handelsman där i många år, tills Pelov övertog affären och byggde huset på bilden. Pelov sålde affären efter några år till Kastensson som i mitten av 1950-talet sålde den till Casparsson. Han hade affären till sin bortgång år 1970 och den drevs något år efter tills huset såldes och livsmedelshandeln upphörde. Det gick att driva handel på små orter ända in på 1960-talet, Kasparsson hade t.o.m. filial i Mjörn, men trots att det inte har bott så mycket folk året runt i Björboholm som nu går det inte längre att driva en lanthandel med det stora sortiment som dåtidens butiker hade. Förutom livsmedel, kunde man hos Casparsson på 1960- talet köpa verktyg, spik och skruv, trädgårdsredskap, bambumetspön, arbetskläder, skjortor och strumpor, sybehör, ja listan kunde göras mycket längre men då räcker väl inte den här sidan till. Bild nr.171 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 191.

Kastenssons affär i Björboholm. Familjen Kastensson köpte affären av Gunnar Pelov år 1947, och sålde den 1955 till Torsten Casparsson. Expediten på bilden är Ingrid Falkgård, född Kastensson och kunden är Dedi Spendrup. Sara Kastensson vid Charkuteridisken. Dokument br. D 293 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Ulla Kastensson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 293

S Strandkullen, ett toppenställe. trandkullen var ett populärt utflyktsmål för Göteborgare och Alingsåsare. Vackra sommarsöndagar kunde en hel flotta med segelbåtar dyka upp vid udden på Sunnerön och så småningom fylldes Björboholmsviken med vita segel innan dom ankrade upp nedanför Strandkullen. Personalen på Strandkullen hade då haft dom under uppsikt en god stund och hunnit duka fram vad som krävdes av hungriga och törstiga Alingsåsseglare. Även Björboholmssocieten frekventerade Strandkullens Restaurang och ordnade diverse tillställningar. Dom här två annonserna är saxade ur Björboholmsposten, årgångarna 1911 och 1912. Bild nr. 188 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.194.

U Flatholmarna. tsikt från Björbo Huvde ( Strandkullen ).Av de tre Flatholmarna syns till vänster Hoppet och till höger Tron. Tron har sommarhus, så även Lammholmen som vi ser på andra sidan sjön. På den här bilden har även Kärleken kommit med till vänster. Där finns flera hus och är numera bebott året om. Bild nr. 204 och 287 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling Karl Gustafsson. Ordningsnr. 204.

H Byk. är står Valborg och byker. Valborg tvättade inte bara för sommargästerna, utan när Ekåsa Pensionat behövde hjälp med disk, städning och tvätt, ställde Valborg upp, arbetsam som hon alltid varit. Jag kommer ihåg Valborg och Bojan Holsten när dom i sena kvällen vandrade hem från Strandkullens Restaurang efter ha diskat i många timmar. Att dom var trötta förstår man. Restaurangen hade stora altaner runt om övervåningen, och Valborg har berättat om hur hon efter att ha hjälpt till på Strandkullen hela midsommaraftonen, när dom sista gästerna fram på natten hade gått hem, fick hon knäskura dessa stora trägolv innan hon kunde gå hem fram på morgonen. Bild nr. 180 i Stora Lundby hembygdsförening bildsamling. Text: Brita Lindström och Karl Gustafsson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 198.

O Beväringar. skar Edvardsson ( Björboholm ) överst i mitten med kasernvakten eller beredskapstroppen. Övervägande delen av pojkarna bär Modell Ä d.v.s. modell 1886, vapenrock och byxor, mössa M/ 1865 ( försågs med plym av hästtagel vid parad ), ammunitions- gördel och gevär M/ 1896 med bajonett. De två andra gossarna bär uniform M/ 1910. Den ena är trumslagare medan den andre är chef för styrkan och furir ( tre streck på vänster arm ). Oskar gjorde sin militärtjänst i Borås och bilden är tagen mellan 1915-1920. Bild nr. 181 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Peter Johansson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 199.

Björboholmsvillor. Det här vykortet var tryckt i färg. Bilderna bör vara tagna någon gång före år 1911 då Strandkullens Restaurang byggdes på med en våning. Partier av strandpromenaden dominerar övre delen av vykortet. Villa Solvik var Direktör Lübecks lilla sommarstuga, och i Villa Durebo hade trafikchefen på Västgötabanan John Nyström sitt sommarnöje. Vilohemmet; Sofiero, var tydligen igång med sin verksamhet redan under 1900-talets första decennium. Bild nr.559 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr,205.

A Huset på Tron. xel och Brita Lindström ( född Arnfelt, med många sommarår på Uddnäs på landsidan) byggde år 1938-39 sitt sommarhus på denna lilla vackra ö. Huset såldes 1952 till Tiderman, och Lindströms bosatte sig året runt på Villa Ivy inne i Björboholmsviken. Att man hade glädje av sin sommarö även på vintern, bevisar denna bild från krigsåret 1940. Golfbyxor var ett måste på skidturerna på den tiden. Bilddokument nr. D.206 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bilder ur familjen Lindströms fotoalbum. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson, Ordningsnr.206

E Björboholms Bageri. mma Larsson, Handlare Larssons fru, innehade Björboholms Bageri mellan 1923-1935. Bageriet låg snett bakom affären och finns fortfarande kvar medan affären nu är borta. Förutom Emma Larsson finns på bilden bagerskorna Elsa från Grimmekärr och Alice från Dammen, Stannum. Handlare Gustaf Larsson som tillsammans med sin fru Emma drev lanthandel i Björboholm på 1920-1930-tal. Dokument nr. D.245 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Ulla Markegång. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 245.

Björboholmspojkar på 1930-tal. T ill vänster sitter Karl-Erik Sjögren på sin lättviktare. Karl-Erik var springpojke och affärsbiträde i Gustaf Larssons lanthandel, Björboholm. Lennart Olsson ( Orrefelt ) provar också på att känna hur det känns att köra lättviktare. Han blev målare, och det finns nog inte många hus i Björboholm med omgivningar som inte han har målat och tapetserat och även försett med utvändigt färgskydd. Bilden är tagen utanför affären i Björboholm år 1935. Bild nr. 312 och 306 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 246.

E Jägarlycka!!! dvin Andersson som hade ett jordbruk i Björboholm vars boningshus och ekonomibyggnader låg vid hörnet av landsvägen och Burhultsvägen, var en ivrig jägare. Dock sägs det han blivit anfallen av denna ståtliga kungsörn någonstans på Burhultsvägen när han varit ute på annan jakt. örnen stoppades upp och hamnade i Wasséns läderaffär i Göteborg. Dokument nr D. 247 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Karin Olausson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr, 247.

Lucie. r Sveriges inre vattenvägar av Yngve Rollof, del 4, Raben & Sjögren, 1981, saxar vi: UDen 13 Juli 1934 rapporterade Alingsås tidning, att motorfartyget Lucie, som tillhört hovfotografen Hallberg i Halmstad, hade inköpts av förre befälhavaren på Carl Albert,( en båt som gjorde reguljära turer på Mjörn ), Åke Wallin. Lucie var dock alltför djupgående och fick föroreningar i kylvattnet i Säveån, vilket medförde att motorn krånglade. Den 31 Maj meddelade Alingsås tidning att dom nya ägarna, Herrarna Fagerberg och Larsson i Björboholm, höll på att installera en ny motor, och i Juli insattes hon i trafik igen. I salongen ordnades kräftskivor för 40 personer. Lucie försvann efter två somrar, kanske på grund av konkurrens från Carl Albert. Slut Citat. Orsaken kanske döljer sig i nedanstående berättelse av Bengt Bengtsson i Kärret. Lucie, båten som banmästare Fagerberg och handlare Larsson skaffade, blev säkert en ganska dyr affär för dom båda redarkompanjonerna. Meningen var att Lucie skulle gå Björboholm-Alingsås några dagar i veckan, och dessemellan med sällskapsturer, men för det mesta låg hon utanför Björboholms brygga och ryckte i sin förtöjning. Ombord fanns en gammal otät bensinmotor som sörplade i sig bränsle och olja. Karl Magnusson var maskinist, och med diverse knep, list och hot hade han igång båten emellanåt. För turerna måste det till en skeppare också, och denne tog man från Göteborg. Skepparn trivdes inte med Mjörn, han var väl van vid vidare vyer, och detta med grunda vikar, risvasar, gamla stolpar och stenrösen än här och än där i vattnet, passade bättre för plattekor menade han. Tidigt en Söndagsmorgon kom Fagerberg hem till Ekebo för att få hjälp med hembogsering av Lucie. Dom hade gått ut på månskenstur Mjörn-runt med ett trettiotal personer, det var någon slags förening som räknat med att vara tillbaka i Björboholm vid midnatt ungefär. Men i Mjörnsjöviken blev det motorhaveri, och efter några timmars reparationsförsök tog sig banmästare Fagerberg iland. Det fanns ingen trafik på vägen, så det var ingen liftmöjlighet vid den tiden på dygnet, men Fagerberg lyckades låna en dressin och tog sig på denna till oss vid Granåsen. Vid elvatiden Söndag förmiddag var månskensturen över för en samling trötta deltagare- Så småningom drogs Lucie iland på berget vid Björboholmsbryggan och skars ned bit för bit med svets. Skrotarn var också missnöjd med båten, för plåten var mycket tunnare än han hade räknat med. Bild nr 473 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och Bild: Bengt Bengtsson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 248.

Bröllop på Moslätt år 1897. Emma Skog, Moslätt i Aggetorp, gifter sig med Alfred Johansson från Stakes på Buan i Björboholm den 17 Juni 1897. Bruden bär svart klänning, vilket var vanligt vid denna tid. Dom bosatte sig på Buan och bedrev jordbruk. Gruppbild, tagen vid Emma och Alfreds bröllop på Moslätt. Kyrkoherde Torin, mannen i långt skägg till höger, förrättade vigseln. Denna bild är tagen intill gården i Moslätt. Där växer nu skog, gården med ekonomibyggnader är borta, markerna har blivit grustag, endast en liten källa vittnar om här har funnits en bosättning. Bild nr. 213 och 267 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bild: Troligen Torins Foto i Alingsås. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.267.

Framför lillstugan på Stakes. Alfred och Emma Johansson med sönerna Gunnar, Erik, Kalle, Johannes och Harald. Bild nr. 215 och 217 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsam ng. li Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 268.

E Stakes i Björboholm. mma och Alfred Johanssons gård. Vägen som går genom gården leder ut till Björbo Huvde eller som den också kallas, Norlings Udde. Efter ett arvskifte på i mitten på 1800- talet erhöll en av sönerna på Stakes, Olaus, en lycka ute på udden, som kom att kallas Lyckes. Omkring år 1935 kan bilden med pojken på flaket vara taget. I bakgrunden Stakes ladugård. Bild nr. 214 och 354 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: karl Gustafsson. Ordningsnr.269.

P Stakes i Björboholm. å den här bilden går vägen ut till Björbo Huvde eller som den nu allmänt kallas, Vallers Udde genom Alfred och Emmas gård. Numera går vägen ut mot udden vid sidan om Stakes. Kristallmottagare, hörlurar, lämpliga drycker och kanske något sportreferat kunde förgylla tillvaron på Stakes på 1930-talet. Bild nr.216 och 305 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 620.

B Björboholmsdag på 1940- talet. jörboholmsdagarna var välbesökta festligheter, med auktioner, fisketävlingar och andra attraktioner. Ibland hade man välkända artister som svarade för en del av underhållningen. Föreningen Mjörn hade idrottssektion på 1940-1950-talet. Här ser vi ett damhandbollslag, bestående av sommargäster och året-runtboende. Flickorna från vänster uppifrån: Inga Liljeberg, Britt Christensson, Ulla Ahlberg,?, Rosa Edvardsson. Knästående: Maria Liljeberg, Maud Bratt, Asta Gran, Brita Hjort och målvakten Evy Bertan. Bild nr. 289 och 225 i Stora Lundby Hembygdsförening bildsamling. Text: Studiecirkeln Björboholm i Bild,1987. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 278

Nya Restaurang Strandkullen. fter att den gamla restaurang Strandkullen brunnit år 1938, byggdes denna nya Erestaurangbyggnad nedanför Björbo Huvde. Det var nära att även den nya restaurangen hade ödelagts av en brand år 1947, men tack vare Stora Lundby borgarbrandkår kunde restaurangen räddas. År 1965 köpte Holger Falk restaurangen och sedan dess har den varit privatbostad. Bild nr 246 och 279 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsam ng. li Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 296.

Å Wallmans i Björboholm. r 1930 sålde bröderna Oskar och Sven Edvardsson med flera syskon gården i Ryd till Gösta Wallman. Wallmans fortsatte med jordbruket till omkring 1960. Då flyttade Gerda och Gösta Wallman till Göteborg och hade det som sommarhus en tid. Efter deras bortgång hyrde döttrarna Inga och Ulla ut huset till sommargäster. Gården såldes till Lisen Ljungqvist 1984. Ryd 12 heter fastigheten och boningshuset lär vara byggt på 1850-talet. Här en bild av familjen Wallman. Till vänster: Ulla, gift Kastensson, Gerda, död 1966, Gösta, död 1965 och Inga gift Svensson. Dokument nr. D 288 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text. Ulla Kastensson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 288.

B Banmästare Fagerbergs 50:årsdag. ilden är från 1950-talet och tagen framför Fagerbergs villa i Björboholm. Övre raden, stående från vänster: J,A.Fors, Agnes Johansson, Kalle och Augusta Magnusson, två sommargäster, tandl. Lyrmark, Fjärdingsman Karl Johansson, banvakt i Mjörnsjö, Elon och Astrid Palmgren, Oskar Andersson Brobacka, Emil Berg-Emil Andersson, Gustav Ljungsbo-Gustav Johansson, Banvakt Jätten Andersson, Banvakt Karl Andersson, Gråbo, Gustav Båtsmans-Gustav Lundquist, Sjövik. Näst översta raden från vänster: Makarna Eriksson, Buaholm, Stinsen Hjalmar Johansson, Gråbo, Stationskarl Paul Andersson, Gråbo, Aron Johansson, Granåsen, Algot Andersson, Brobacka, Bengt Bohlin, Östad, banvakt Axel Hallgren, Gråbo, Banvakt Gusren Svensson, Humlebo, Stinsen Larsson, Sjövik/Lärje, Ulla Larsson, dotter till handlar Larsson i Björboholm,?, Gösta Wallman. Tredje raden uppifrån från vänster sittande: Malin Olsson,?, Evald Andersson, Bror Svensson, Stinsfrun Johansson, Gråbo, Greta Svensson, Björboholm, Adolf Himmelman, banvaktstugan i Sjövik, Albert Andersson, Karl Olsson, banvakt i Björboholm, Albert Hansson, Hunsered, Snickaren Johan Bengtsson, Granåsen, Vilgot Lundberg, Björboholm. Fjärde raden uppifrån sittande från vänster: Gerda Wallman, Anna Andersson, Vara-Kalles fru, Alma Johansson, Boden, Fagerbergs dotter Britta, Fru Selma Fagerberg, Jubilaren Herbert Fagerberg, Handelsman Larsson, Björboholm, Fru Helgesson med dotter, Stenared, Nell Andersson, Björboholm. Sittande på marken från vänster: Lennart Orrefelt, Karl Johansson Vara-Kalle, Valfrid Kristensson, Bertil Orrefelt. Bild nr. 295 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och personindifikation: Lennart Orrefelt, Ulla Kastensson, Karl-Erik Andersson, Stellan Hokmberg, Ruth Bohlin och Arvid Johansson. Bildbehandling Karl Gustafsson. Ordningsnr. 624.

E Erik och Frida firar guldbröllop. rik och Frida Johansson firar guldbröllop på Monhemmet. Guldbröllopet ägde rum 1976 och bild med ordningsnr. 177 kan vi se bröllopsbild från Buan i Björboholm. Erik och Frida hade jordbruk ungefär där Lekstorps radhus ligger idag. Frida, som kom från Skåne, har tydligen fått en spettekaka i guldbröllopspresent. Bild nr. 243 och 244 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 297.

Haralds taxi i Björboholm. Eva Johansson och andra Stakebor provsitter Haralds Chevrolet. Den här bilden är tagen omkring år 1920 då Harald Johansson från Stakes i Björboholm gjorde sin värnplikt som husar i Skövde. Bild nr. 302 och 303 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Birgitta Johansson.. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 626.

B Carl och Malin Olssons bröllopsfoto. anvakten Carl Olsson, Malin Dahl gifte sig år 1912. Dom byggde fastigheten Fridhem i Björboholm där dom bodde resten av sitt liv. Svart bröllopsklänning var vanligt på den tiden. Bild nr. 313 i Stora Lundby hembygdsförenings bildsamling. Text: Lennart Orrefelt. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 361.

B Alma Johansson, Buan. uan, numera Boden, heter lantbruket norr om Björboholm. Jag har hört från äldre Björboholmsbor att prosten Magni tyckte att Buan inte var ett bra namn och döpte om platsen till Boden. Fotot har vi fått av dottern Margit på Örnudden i Västra Bodarne. Bild nr. 867 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson.Ordningsnr.362.

C Familjen Ebeling, omkring år 1912. arl Friedrich Ebeling med makan Anny ( född Lundgren ) dottern Margit och sönerna Carl Herman och Fredrik. Carl Friedrich Ebeling var arkitekt och ritade och lät bygga Mjörnviksbo, beläget på Bua Huvde med tomt in mot Björboholmsviken,, mellan Hård af Segerstads och skeppsredare Wallers villor. Wallers hus låg längst ut, och udden kallas fortfarande Wallers udde. Dokument nr.d.374 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Fakta: Carl Fredrik Ebeling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 374.