Kartläggning av bild och form i örebro län
Slutsatser En kartläggning av bild- och formområdet i Örebro län har genomförts för att åskådliggöra konstens förutsättningar i länet (se mer om kartläggningen på sida 5). Det finns cirka 40 1 utställningsarrangörer inom bild och form spridda i länet. Majoriteten ligger utanför Örebro kommun. Tillsammans genomför dessa under ett år cirka 250 utställningar (2011 års siffror). Engagemanget är stort både bland professionella och ideella aktörer. Det finns också en intresserad publik och förutsättningar för att bredda tilltalet och nå nya målgrupper. 2 Det är således inte i första hand fler utställningsarrangörer som behövs för att Örebro län ska kunna beskrivas som starkt inom bild- och formområdet. Snarare handlar det om att förbättra och utveckla befintliga verksamheter. Kartläggningen visar exempelvis att mer än hälften (302 av 547) av de konstnärer som ställde ut 2011 var amatörer och endast elva utställningsarrangörer gav utställningsersättning till professionella konstnärer. 2 En förklaring till den stora andelen amatörer och svårigheten att ge utställningsersättning är utställningsarrangörernas ekonomi. Det råder en situation med mycket ideellt arbete och små medel för att skapa och genomföra utställningar. Även om detta inte är unikt, jämfört med andra län, tyder kartläggningen på att det behövs mer medel, utvecklad samverkan och bättre möjligheter att marknadsföra det som sker i länet. En större satsning på professionella konstnärer skulle sannolikt höja kvaliteten på länets utställningar. Exempel på sätt att förbättra situationen för länets professionella konstnärer är att offentliga medel till utställningsarrangörer villkoras med att MU-avtalet följs fullt ut och att enprocentsregeln 3 efterlevs i hela länet. Enprocentsregeln är viktig eftersom den finansierar konst som även når länsinvånare som inte aktivt söker upp utställningar inom bild- och formområdet. Den regionala konstkonsulenten ser utifrån resultatet ett behov av utökad pedagogisk verksamhet kopplad till utställningarna, samt fortbildning inom området, inte minst gäller det samtidskonsten. Ett viktigt konstaterande är att det saknas en regional institution inom bild och form. En samlande kraft, något slags resurscentrum i länet, skulle ge en positiv effekt särskilt för små aktörer, anser både konstkonsulenten och temagruppen bild och form. 4 Att se närmare på hur andra regioner arbetar med bild- och formområdet kan med stor sannolikhet också tillföra idéer. 1 Sedan undersökningen genomförts har ett par verksamheter lagt ned. 2 11 utställningsarrangörer ger utställningsersättning. 8 utgår delvis från MU-avtalet (statliga riktlinjer som beskrivs i not sid 24). 3 Enprocentsregeln innebär att en procent av byggnadskostnaden används till konstnärlig gestaltning, vid nyproduktion eller renovering av offentliga byggnader och platser. 4 Temagruppen bild och form startade hösten 2013. Cirka 20 aktörer inom bild- och formområdet ingår. Deltagarna är bildkonstnärer, konsthantverkare, formgivare, utställningsarrangörer, studieförbundet NBV, Konstfrämjandet-Bergslagen, konstkonsulenten i Örebro län, Örebro läns museum och konsthandläggaren på Örebro läns landsting.
Örebro läns regionala kulturplan beskriver en vilja att utveckla infrastrukturen inom bild- och formområdet i samverkan med konstens aktörer: Utveckling av infrastrukturen inom bild- och formkonsten. Tillsammans med konstens aktörer utveckla förutsättningarna för ett kreativt och tillgängligt konstliv. Verka för att konstnärlig kompetens tas tillvara som en resurs i samhällsutvecklingen genom att stimulera samverkan mellan konstnärer/konsthantverkare och näringsliv/ offentlig sektor/ideell sektor. (se sid 43 i Örebro läns regionala kulturplan 2012-2014) Länets konstkonsulent, den nystartade temagruppen, och arbetsgruppen bild och form5 är betydelsefulla för den fortsatta länsdialogen med syfte att utveckla infrastrukturen inom bild och form mot ett kreativt och tillgängligt konstliv. Lena Adem kulturstrateg, Örebro läns landsting Ulrika Stigbäck konstkonsulent i Örebro län Januari 2014 3 Fredrik Lindqvist / BUS 2014 (foto Konstfrämjandet Bergslagen) 5 Förutom temagruppen har också en arbetsgrupp/referensgrupp bestående av professionella konstnärer, konsthantverkare och formgivare startat hösten 2013, utifrån diskussioner i temagruppen.
Innehållsförteckning Slutsatser 2 Innehållsförteckning 4 Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Om undersökningen 5 Presentation av resultatet 7 Infrastruktur inom bild och form i Örebro län 8 Utbildningar 8 Professionella konstnärer (yrkesverksamma konstnärer) 8 Ideella föreningar inom bild och form 9 Offentliga satsningar 9 Exempel på övrig infrastruktur 10 4 Enkätundersökning utställningsarrangörer 11 Verksamheten 11 Antal år verksamheten bedrivits 13 Målgrupp och besökare 13 Öppettider 14 Utställningsmiljö 15 Tillgänglighetsanpassning 16 Verksamheten 2011 17 Konstnärerna 19 Valet av konstnärer 20 Samarbete 21 Besökare 22 Ersättningar, intäkter och kostnader 23 Avlönat och oavlönat arbete 28 Framtiden 29 Diskussion temagruppen bild och form 33 Konstpubliken i länet 33 Konstutställningar i länet 33 Konstnärerna som ställer ut i länet 34 Jämställdheten bland konstnärerna som ställde ut 2011 34 Länets infrastruktur inom bild och form 35 Sammanfattning 36 Bilaga 1. Utställningsarrangörer i undersökningen 40
Inledning Bakgrund och syfte Konsten behövs i våra liv och i vårt samhälle. Konsten och det visuella språket är en demokratisk plattform där människor kan reflektera, uttrycka sig och ifrågasätta sin omvärld utifrån sina egna personliga referensramar. Det visuella språket har en unik förmåga till samtal och reflektion och tar vid där det verbala språket slutar. Konstens positiva effekter för tillväxt, hälsa och ett läns attraktionskraft är betydelsefull. Våren 2013 slog FN fast att vi människor har rätt att få skapa och betrakta konst. FN:s specialrapportör för kulturella rättigheter, Farida Shaheed, menar att konstnärlig kreativitet är nödvändigt för utvecklingen av levande kulturer och fungerande demokratiska samhällen. 6 I den regionala kulturplanen 2012-2014 beskrivs en situation med minskade professionella bildkonstnärer i länet och behov av en bättre infrastruktur. Länets regionala konstkonsulent har därför i samverkan med kulturenheten på Örebro läns landsting bedömt det viktigt att genomföra en kartläggning av länets infrastruktur. Kartläggningens syfte är att ge en bild av konstens förutsättningar i Örebro län idag. Kartläggningen är en viktig kunskapsbas inför fortsatt utveckling av området, och riktar sig bland annat till beslutsfattare. Centralt i kartläggningen är beskrivningen av länets utställningsarrangörer inom bild och form. För att ge en mer heltäckande bild har en kompletterande kartläggning av övrig infrastruktur genomförts. Det har också bedömts angeläget att fördjupa bilden genom diskussion med delar av länets konstliv. 5 Om undersökningen Enkätundersökning med länets utställningsarrangörer En webbenkät har skickats till samtliga kända konstutställningsarrangörer i Örebro län som (i någon mån) visar professionella konstnärer. För att nå dessa skapade konstkonsulenten en bruttolista över länets utställningsarrangörer. Listan skickades för komplettering till landstingets konsthandläggare och de utställningsarrangörer som ingick i undersökningen. Även om ambitionen var att kartlägga utställningsarrangörer som visar professionella konstnärer, 7 framgår av undersökningsresultatet att flertalet kombinerar detta med att visa amatörer. Webbenkäten har skapats i samverkan mellan Örebro läns landsting och konstkonsulenten i Örebro län. Länets utställningsarrangörer har också haft möjlighet att påverka enkätens utformning och bjöds in till ett referensgruppsmöte i juni 2012. De bidrog också till enkätens slutliga form genom att vara med och testa enkäten. 6 Från rapporten The right to freedom of artistic expression and creativity, 2013. 7 Se definition sida 8.
Undersökningen genomfördes med hjälp av undersökningsföretaget Markör Marknad och kommunikation AB. För att nå en hög svarsfrekvens pågick fältarbetet från oktober 2012 till april 2013. Inledningsvis skickades tre påminnelser via e-post. Sedan kontaktade länets konstkonsulent dem som ännu inte svarat. Slutligen genomförde Markör telefonpåminnelser med hjälp av en handplockad person med kunskap inom området. Flera enkäter genomfördes då direkt via telefon. Samtliga utställningsarrangörer som deltog i undersökningen har besvarat enkäten. Partiella bortfall förekommer när de svarande inte har kunnat eller velat besvara vissa frågor. Särskilt svårt har det varit att få svar på frågor om ekonomi och arbetstid. Kartläggning av övrig infrastruktur Kartläggningen av övrig infrastruktur inom bild och form har genomförts av konstkonsulenten och kompletterats av temagruppen bild och form. 6 Diskussion i temagruppen bild och form Den länsövergripande temagruppen bild och form initierades av länets konstkonsulent i samverkan med Örebro läns landstings kulturenhet hösten 2013. Syftet var att föra utvecklingsinriktade diskussioner kopplade till länets infrastruktur inom bild och form. 8 Då den här aktuella diskussionen genomfördes deltog cirka tjugo aktörer från temagruppen. Dessa var professionella bildkonstnärer, konsthantverkare, formgivare samt utställningsarrangörer (bland annat Örebro konsthall), ideella föreningar, Konsthantverkarna, studieförbundet NBV, Konstfrämjandet-Bergslagen, konstkonsulenten i Örebro län, Örebro läns museum, KC-mitt 9 och KRO. 10 Det har getts möjlighet att lämna kompletteringar till diskussionen i efterhand. Översyn av rapporten För att få fler infallsvinklar på resultatet och inte missa möjliga slutsatser har rapporten skickats för översyn till konstnärer i länet, kommunala tjänstemän, Konsthallen i Örebro, Konstfrämjandet-Bergslagen, konstkonsulenter i andra län, och KRO/KIF på riksnivå. Den slutliga tolkningen av materialet står dock Örebro läns landsting och konstkonsulenten i Örebro län för. 8 För mer information om temagruppen bild och form se www.orebroll.se/temagrupper 9 Konstnärscentrum mitt 10 Konstnärernas riksorganisation
Presentation av resultatet Rapporten inleds med slutsatser från kartläggningen och avslutas med en sammanfattning på sida 36. Resultatet redovisas under följande huvudrubriker: Infrastruktur inom bild och form i Örebro län sida 8 Enkätundersökning utställningsarrangörer sida 11 Diskussion temagruppen bild och form sida 33 I bilagan finns en lista över de utställningsarrangörer som ingår i undersökningen. En katalog över utställningsarrangörerna har också skapats med syftet är att ge besöksinformation och vara till nytta för konstnärer och utställningsarrangörer. Katalogen planeras att uppdateras och finns att ta del av genom konstkonsulenten (www.konstiorebrolan.se). 7
Infrastruktur inom bild och form i Örebro län Länets utställningsarrangörer är viktiga för bild- och formområdet. Övrig infrastruktur är enligt följande: Utbildningar Örebro konstskola. Högskoleförberedande utbildning. Kompletterande utbildning yrkeshögskola (YH). (www.orebrokonstskola.se) Kävesta folkhögskola. Eftergymnasial utbildning. (www.kavesta.fhsk.se) FIDU Högskoleförberedande utbildning, kompletterande utbildning yrkeshögskola (YH). (www.fidu.se) Hällefors folkhögskola. Eftergymnasial utbildning. (www.folkis.nu) Karlskoga folkhögskola. Eftergymnasial utbildning. (www.karlskogafolkhogskola.se) Örebro universitet genomför bildlärarutbildning och har ibland även andra kurser inom konstområdet. (www.oru.se) Professionella konstnärer (yrkesverksamma konstnärer) Konstkonsulenten har information om länets professionella konstnärer på sin webbplats (se www.konstiorebrolan.se). Kriterierna för att räknas som professionell konstnär bygger på Konstnärernas Riksorganisations (KRO) medlemskriterier och Arbetsförmedlingen Kulturs kriterier för service till etablerade kulturarbetare. 8 Har man examen från högre konstnärlig utbildning vid högskola/universitet eller jämförbar utländsk utbildning är man direktmeriterad. Exempel på högskolor är konsthögskolorna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå, Konstfack i Stockholm, Högskolan för design och konsthantverk (HDK) och Högskolan för fotografi och film (HFF) i Göteborg. Om man saknar högre konstnärlig utbildning kan man ändå söka på meriter. Man ska då uppfylla minst fyra av nedanstående punkter: 1. Examen från annan kvalificerad konstnärlig utbildning. 2. Genomfört separatutställning i galleri, konsthall, museum eller lokal som drivs av arrangör vars främsta syfte är att bedriva regelbunden utställningsverksamhet. 3. Deltagit i samlingsutställning i galleri, konsthall, museum eller lokal som drivs av arrangör vars främsta syfte är att bedriva regelbunden utställningsverksamhet. 4. Deltagit i jurybedömd utställning på konsthall eller museum. 5. Erhållit uppdrag för offentlig utsmyckning. 6. Inköpt av stat, landsting, kommun eller museum. 7. I egenskap av konstnär ha erhållit stipendium från stat, landsting, kommun, eller erhållit annat enskilt konstnärsstipendium. 8. Att på annat sätt än vad som anges i punkterna 1-7 påvisa att man har bedrivit konstnärlig yrkesverksamhet, som t.ex. konstprojekt.
På konstkonsulentens webbplats ingår 78 konstnärer. Konstkonsulentens anser att det saknas konstnärer och uppskattar att det finns minst hundra verksamma konstnärer i länet. Av dem som ingår är 41 kvinnor och 37 män. Deras fördelning mellan länets kommuner när vi utgår från bostadsort är enligt tabellen nedan. Drygt hälften av de kartlagda konstnärerna är från Örebro kommun. Kommun Antal konstnärer* Askersunds kommun 4 Degerfors kommun 1 Hallsbergs kommun 3 Hällefors kommun 1 Karlskoga kommun 6 Kumla kommun 5 Laxå kommun 0 Lekebergs kommun 0 Lindesbergs kommun 9 Ljusnarsbergs kommun 0 Nora kommun 3 Örebro kommun 42 *Fyra konstnärer på webbplatsen Konst i Örebro län har okänd adress eller bor utanför länet Ideella föreningar inom bild och form Det finns flera ideella föreningar inom bild- och formområdet i länet. Exempelvis finns en av Sveriges elva regionavdelningar inom föreningen Svensk Form i Örebro län. Andra exempel är Sveriges konstföreningar, NorArt i Nora, Karlskoga Konstförening, Hallsbergs Bild- och konstförening, Ljusnarsbergs konstklubb, Galleri Grythyttan och Norra Vätterbygdens konstförening. 9 Offentliga satsningar Örebro läns landsting och länets kommuner är genom sina konstsamlingar och inköp av konst med och bildar infrastrukturen inom området. Stipendier, kulturpris, projektbidrag och föreningsbidrag från länets kommuner och landsting är också en del av rådande infrastruktur. Örebro läns museum är också en regional aktör med ambition att jobba med bild och form. OpenART i Örebro (www.openart.se) och Konst på hög i Kumla (www.kumla.se) är andra exempel på länets större satsningar inom bild- och formområdet. Det finns också ett flertal tillfälliga men återkommande slingor/rundor eller liknande arrangemang som genomförs i länets kommuner (delvis kommunalt finansierade). Exempelvis kan nämnas Konstslingan (Kumla, Östernärke och Örebro), Ljusstråk (Nora), Vinterspår (Lindesberg), Konst runt Möckeln (Karlskoga, Degerfors) och Konstrundan (norra Vättern).
Den regionala konstkonsulenten har en viktig strategisk roll när det gäller att ge länets medborgare möjlighet att möta konst, men också för att skapa bättre förutsättningar för konstnärer att verka i hela länet. I uppdraget ingår exempelvis att skapa nätverk och stärka infrastrukturen inom konsten. En viktig del i konstkonsulentens verksamhet är att ge barn och ungdomar möjlighet att möta det professionella konstlivet och utveckla sitt eget konstnärliga uttryck. Exempel på övrig infrastruktur Konstnärernas kollektivverkstad (KKV) i Örebro Örebro läns grafikgrupp Karlskoga-Degerfors grafikverkstad Örebro läns konstnärsförbund (ÖLKF) startade 2008 på grund av att KRO lagt ner sina distrikt. Syftet är att hålla samman länets yrkesverksamma konstnärer och arbeta med lokala fackliga frågor. Konstnärscentrum mitt (KC-mitt). Organisationen Konstnärscentrum (KC) bildades 1969 och har som ändamål att tillvarata de yrkesverksamma konstnärernas arbetsmarknadsintressen. KC-mitt omfattar Dalarna, Sörmland, Värmland, Västmanland, Örebro och Östergötland The Art of Sweden är en relativt nystartad förening med syftet att organisera alla fria professionella kulturskapare i Örebro län till exempel scenografer, författare, filmare, dansare, bild- och formkonstnärer och musiker. Föreningen driver också en webbportal (www.theartofsweden.se). 10 I denna kartläggning är ambitionen att beskriva infrastrukturen kopplad till professionell verksamhet inom bild- och formområdet i länet. På nationell nivå finns också viktiga aktörer som påverkar länets konstliv så som Konstnärsnämnden, KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd), KRO/KIF (Konstnärernas riksorganisation och Sveriges konsthantverkare och industriformgivare). Skalan mellan professionell och amatör är också glidande och det finns flera exempel på angelägen verksamhet främst riktad till amatörer från studieförbund med flera. Nämnas kan till exempel studieförbundet NBV som aktivt arbetar för att skapa utställningsmöjligheter.
Enkätundersökning utställningsarrangörer Verksamheten Var finns utställningsarrangörerna? Örebro kommun 13 Nora kommun Hällefors kommun Askersunds kommun Lindesbergs kommun Kumla kommun Ljusnarsbergs kommun Karlskoga kommun Degerfors kommun Lekebergs kommun Laxå kommun Hallsbergs kommun 4 4 4 3 3 2 2 2 1 1 1 0 10 20 30 40 50 Flest utställningsarrangörer finns i Örebro kommun. För övrigt råder en jämn spridning. Organisa(onsform 11 Ideell förening 10 Myndighet/offentlig förvaltning 10 Enskild näringsidkare 8 Annat 4 Ak*ebolag 3 Ekonomisk förening 3 S*+else 2 0 10 20 30 40 50 28 av 40 utställningsarrangörer är ideella föreningar, offentligt förvaltade eller enskilda näringsidkare. Under annat anges två handelsbolag och två hobbyverksamheter.
Kärnverksamhet Utställningsverksamhet inom bild och form 20 Annat 9 Bibliotek 9 Café/restaurang 1 Bu7k 1 Verkstad/ateljé 0 0 10 20 30 40 50 12 Omkring hälften har utställningsverksamheten inom bild och form som kärnverksamhet. En knapp fjärdedel har bibliotek som kärnverksamhet. Övrig kärnverksamhet är butik, café, kommunhus, kulturhus, konferenslokaler, museum, kultur/hälsa och undervisning/forskning. 50 Finns annan verksamhet i nära anslutning 2ll utställningslokalen? 25 21 9 5 8 6 0 Bu+ksdel Verkstadsdel/ateljé Café Annat Nej Drygt hälften har ingen ytterligare verksamhet i nära anslutning till utställningslokalerna. De som har det anger butik, café, verkstad, reception, museum, bageri, smedja och ICA.
Antal år verksamheten bedrivits Verksamheterna har funnits i genomsnitt 19 år, men det varierar från första verksamhetsåret (Black Door Gallery) till att ha verkat i 67 år (Karlskoga konsthall). Målgrupp och besökare Majoriteten av utställningsarrangörerna (27) vänder sig till allmänheten eller de i allmänheten som är konstintresserade. Det finns också de som mer aktivt söker en viss publik. Exempelvis finns ett par arrangörer som väljer att ha variation i sina utställningar för att locka en varierad publik. Ett par utställningsarrangörer riktar sig särskilt till de egna kommuninvånarna och en aktör påpekar att de gärna vill nå yngre. Vilka är det då som besöker utställningar inom bild och form i Örebro län? Det råder en ganska jämn fördelning mellan dem som uppger att de främst har besökare från den egna kommunen, från det egna länet eller från hela Sverige. Några uppger att de brukar ha utländska besökare eller turister. Flera menar att det är en övervikt av kvinnor och medelålders/äldre i publiken. Ett fåtal svarar att de når yngre (bland annat genom skolverksamhet). Ett fåtal svarar också att de når män i lika hög grad som kvinnor. Enstaka utställningsarrangörer beskriver sin publik som: kulturmaffian, folk med pengar och konstföreningar. Några verksamheter konstaterar att läget har påverkat vilka som besöker dem. En utställningsarrangör finns till exempel nära en ICA-affär, och en annan i anslutning till en restaurang. Detsamma är fallet när verksamheten finns i anslutning till ett bibliotek, museum eller kommunhus. Det vill säga att personer som annars inte skulle ha sökt upp en utställning tar del av den. 13
Öppettider Öppe$der på året Januari 8 Februari 9 Mars 11 April Maj Juni Juli AugusB 13 12 12 11 12 Septemper 15 Oktober November December 10 11 12 Samtliga månader 19 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 14 Hälften av utställningsarrangörerna har öppet hela året. Det är mest öppet i september och minst i januari. I medeltal är det öppet 163 dagar per år (variation 14 till 330 dagar). 50 Dagar det är öppet 25 19 10 6 5 0 Öppet både vardag och helg Främst öppet helger Främst öppet vardagar Annat Knappt hälften har öppet både vardag och helg. De som har svarar annat uppger i hög grad att de har öppet både vardagar och helger men exempelvis stängt söndag eller måndag. Ett par har endast öppet vid förfrågningar eller vid behov.
Utställningsmiljö Hälften av utställningsarrangörerna har en utställningsyta på mellan 50 och 200 kvadratmeter och en tredjedel har även utställningsyta utomhus. Se i tabellerna nedan för mer information. Kvadratmeter utställningsyta Antal Procent Mindre än 50 kvadratmeter 10 26 50-100 kvadratmeter 14 36 100-200 kvadratmeter 5 13 Mer än 200 kvadratmeter 10 26 Total 39 100 Finns utställningsyta utomhus? Antal Procent Ja 13 33 Nej 27 68 Total 40 100 Beskrivning av utställningsytan utomhus Namn på verksamheten Ateljé Hjälmarstrand Castellet Konsthall, Stora Mellösa Frövifors Pappersbruksmuseum Galleri Örsta Karlskoga Konsthall Kulturcentrum Berget Kumla utställningshall Konst på Hög NorArt Örebro läns museum Galleri Skrekarhyttan Splendid House Grythytte Qwarn Galleri Bagarstugan Utställningsyta utomhus Ca 6000 kvm, Höga träd bildar rum mot sjöstrand. Plankvägg i caféets pergolor Ja i stort sett obegränsad yta. 13 000 kvm. Det är åker och en gräsplan. 200 kvm gräsmatta. Det är en offentlig park, så man ställer ut på egen risk. Dansbana 5x6 m utan tak. Scenbyggnad med tak. Biblioteksgården kan användas som utställningsyta Kvarntorpshögen 100 kvm grusgård med slänt och stenmur runt. Atriumgård, ca 300 kvm, stenbelagd, saknar fast ljussättning En yta stor som en villaträdgård. Man kan också ställa ut på stenar i ån. 300 kvm i en trädgård. Ca 50 kvm på båda sidor om kvarnen alldeles vid vattnet. Växthus, gammal gårdsbild 15
Tillgänglighetsanpassning 50 Med vilka färdmedel når man utställningslokalen? 40 33 25 13 2 0 Bil Buss Tåg Annat Alla utställningsplatser nås med bil. De flesta kan nås med buss. Under annat anges båt. 16 Anpassning för fysiska funk/onshinder? Utställningslokalen är inte anpassad Kll personer med fysiska funkkonshinder 7 Gångvägen från parkeringsplats fram Kll entrén fungerar för personer som använder rullstol (fast och jämn mark utan kanter, inte svår lutning etc.) 26 Avståndet är max 25 meter mellan utställningslokal och parkeringsplats för handikappfordon 20 Det finns handikappanpassad toale1 20 Det går a1 förfly1a sig i lokalen med rullstol (plana golvytor utan hinder) 31 Det går a1 komma in i lokalen med rullstol (via ramp, hiss eller på annat sä1) 31 0 10 20 30 40 50 En majoritet av utställningsplatserna går att komma in i och förflytta sig i med rullstol. Hälften har också handikappanpassad toalett och ett avstånd på maximalt 25 meter mellan utställningslokal och parkeringsplats för handikappfordon. Ett fåtal beskriver också i de öppna svaren att de har hörselslinga och teckentolkning vid visning av vissa utställningar.
Verksamheten 2011 Totalt genomfördes cirka 250 11 utställningar i Örebro län. Av dessa var 173 separatutställningar och 93 grupputställningar. De flesta utställningarna var egenproducerade (212). Några (22) var samproducerade och 17 var inhyrda/lånade. Samproducerade utställningar visades av Örebro konsthall, Örebro läns museum, Bergööska huset, Galleri Bagarstugan, Frövifors konsthall (Frövifors pappersbruksmuseum), Konstfrämjandet- Bergslagen, Kumla bibliotek, Lindesbergs bibliotek och Nora bibliotek. Inhyrda eller inlånade utställningar visades av Frövifors konsthall samt Karlskoga, Kumla, Lekebergs och Hällefors bibliotek. 12 23 utställningsarrangörer svarar att de under 2011 visade samtidskonst, utifrån undersökningens definition. 13 Vid samtal om detta i temagruppen bild och form råder dock stor tveksamhet om de svarande verkligen har förstått definitionen, med tanke på att det främst upplevs vara Örebro konsthall, Galleri Örsta och Konstfrämjandet-Bergslagen som gör utställningar av detta slag. Tolkningen är därför att kunskapen brister när det gäller samtidskonst. Vad visades på utställningarna 2011? Måleri 34 Konsthantverk 22 Foto 18 Skulptur/objekt Grafik 17 17 17 Teckning 17 Annat Installa.on 10 10 Video/rörlig bild 7 Kons.ndustri/design 3 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Majoriteten av utställningsarrangörerna (34) visade måleri. Drygt hälften visade konsthantverk och knappt hälften foto, teckning, grafik och skulptur. Något färre visade installationer, video/rörlig bild. Under annat anges glaskonst, tryck på plexiglas, collage, paperart, mixed media och traditionellt hantverk. 11 Svaren i undersökningen varierar mellan 237 och 269 utställningar, i olika frågor. 12 Siffrorna i stycket ovan finns i tabeller som inte visas i rapporten. 13 Definition som användes i undersökningen var: Samtidskonst kallas den konst som görs idag och som säger något essentiellt om vår tid, vårt samhälle och vårt postmoderna liv. Inom samtidskonsten bestämmer idén formen och materialet. All konst som görs idag går inte under begreppet samtidskonst, detta gäller t.ex. konstnärer som arbetar i den modernistiska traditionen och/eller arbetar med en formmässig problematik. Den här konsten kan kallas nutida konst. (Definitionen utgår bland annat från Riksutställningar.)
Förekomst av utåtriktade kulturak2viteter i eller i anslutning 2ll utställningarna/utställningslokalen 2011 Nej 3 Vernissage 34 Visning/guidning av utställning 19 Musik/konsert 13 Föreläsning Verksamhet riktad @ll barn 11 12 Annan form av kulturverksamhet 9 Skapande verksamhet Kursverksamhet 6 7 0 10 20 30 40 50 18 Majoriteten av utställningsarrangörerna hade vernissage i anslutning till utställningarna och knappt hälften hade visningar av utställningarna. Elva utställningsarrangörer hade verksamhet riktad till barn. Under annat anges dans, debatt/panelsamtal, litterära träffar med diktuppläsning, författarbesök med barnboksförsäljning, marknader, museala visningar, rakubränning, musteri, bakning och seminarium.
Konstnärerna I utställningarna 2011 deltog cirka 547 konstnärer varav cirka 45 procent (245) var yrkesverksamma konstnärer (professionella konstnärer). I undersökningen används samma definition på yrkesverksam/professionell konstnär som finns på sida 8. Totalt Antal yrkesverksamma konstnärer 245 Antal övriga konstnärer/amatörer 302 Totalt 547 7 svarande känner inte till antalet yrkesverksamma Av konstnärerna är dubbelt så många kvinnor som män. En majoritet av kvinnorna är dock amatörer. Det innebär att skillnaderna mellan kvinnor (103) och män (84) inte är så stor bland professionella (yrkesverksamma) konstnärer. Män Kvinnor Antal yrkesverksamma konstnärer 84 103 Antal övriga konstnärer/amatörer 40 185 Totalt 124 288 9 svarande känner inte till könsfördelningen Det är ungefär lika många kvinnor (68) som män (58) som hade separatutställningar i Örebro län 2011. Det är dock betydligt fler kvinnor (287) än män (113) som var med i grupputställningar. 19 Antal män Antal kvinnor Totalt antal konstnärer Grupputställningar 113 287 400 Separatutställningar 58 68 126 Totalt 171 355 526 10 svarande vet ej
Val av konstnärer 50 Utställningsarrangörernas val av konstnärer 2011 25 22 25 0 Genom e, urval av intresseförfrågningar om a, ställa ut hos oss Genom a, kontakta konstnärer som intresserar oss 3 Vi ställer ut samtliga som vill ställa ut hos oss 4 Tips/förmedlning av annan part 20 Vid val av konstnärer att ställa ut utgick flertalet från ett urval av intresseförfrågningar eller kontaktade själva konstnärer som intresserade dem. Tre utställningsarrangörer ställde ut samtliga som ville ställa ut. Fyra arrangörer vände sig till annan part som förmedlade konstnärer eller gav tips. Förmedlare/tipsare uppges vara Örebro läns museum, konstfrämjandet och hemslöjdskonsulenten.
Samarbete 50 Utställningsarrangörernas samarbeten med andra aktörer 25 18 13 14 0 Andra utställningsarrangörer Andra aktörer Nej De flesta (32) samarbetar antingen med andra utställningsarrangörer eller andra aktörer. De man uppger sig samarbeta med är: 21 Bildningsförbund och studieförbund (7) Kävesta folkhögskola Universitetet Kulturskolan (3) Kommunen (2) Föreningar (4) Svenska kyrkan (2) Museer Företagare Enskilda personer Länshemslöjdskonsulenterna Köpmannaförbundet Barnkulturcentrum i Stockholm Sputnik Ljungbergsstiftelsen
Besökare Antal besökare 2011 Fler än 50 000 3 Mellan 10 000-50 000 6 Mellan 5 000-10 000 4 Mellan 2 500-5 000 7 Färre än 2 500 personer 14 Inga alls 2 0 10 20 30 40 50 22 En majoritet hade 5 000 besökare eller färre. De tre utställningsplatser som hade fler än 50 000 besökare hade svårt att skilja besökare till utställningarna från övriga besökare. Detsamma gäller ytterligare några svarande som har valt att avstå från att besvara frågan eller gjort en uppskattning. 50 Har antalet besökare ökat eller minskat de senaste två åren? 25 17 11 7 3 0 Ökat Minskat Oförändrat Vet ej Antalet besökare är relativt oförändrat sett till de senaste två åren. 14 Örebro läns museum, Karlskoga bibliotek och Lindesbergs bibliotek.
Ersättningar, intäkter och kostnader Ersättning till konstnärer Den ersä(ning som ges -ll konstnärer Ingen ersä,ning 24 Utställningsersä,ning 11 Eventuell annan slags ersä,ning beskriv 4 Material och kostnadesersä,ning 1 Ersä,ning för nedlagt arbete 8ll exmepel visning och hängning av verk i fall där sådant arbete förekommer 0 0 10 20 30 40 50 23 De flesta utställningsarrangörer (24) ger inte någon utställningsersättning. Flera påpekar att utställarna istället får gratis utställningslokal och möjlighet att sälja sin konst. Elva utställningsarrangörer ger ekonomisk ersättning till konstnärer som ställer ut. Av dem är det endast två som spontant uppger att de följer MU-avtalet (se förklaring nästa sida). Ytterligare fem ger ersättning för logi, resor eller material. Ingen utställningsarrangör ger ersättning för nedlagt arbete vid visning och hängning av verk.
Utgår ni från MU- avtalet när ni betalar ersä3ning 4ll konstnärer? Vet ej 0 Nej 29 Ja, vi utgår från MU- avtalet på annat säd (beskriv) 0 Ja, vi utgår från MU- avtalet men endast för ad betala ut utställningsersädning 8 Ja, vi utgår från MU- avtalet och betalar både medverkans och utställningsersädning enligt MU 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Vid en direkt fråga uppger åtta utställningsarrangörer att de följer MU-avtalet 15 när de ger utställningsersättning. Ingen i länet betalar både medverkans- och utställningsersättning enligt MU-avtalet. 16 24 De som utgår från MU-avtalet vid betalning av utställningsersättning är samtliga offentligt finansierade. Dock finns fem utställningsarrangörer som får del av offentliga medel i länet, som inte följer MU-avtalet. Respondenterna har här även haft möjlighet att lämna kommentarer angående MU-avtalet. Tre utställningsarrangörer (privat och förening) uppger att de aldrig har hört talas om MU-avtalet. Andra kommentarer är: Ett litet galleri utan kommunalt stöd, som inte tar hyra av sina utställare kan omöjligt teckna ett sådant avtal. Däremot om man kan söka projektpengar för en utställning ingår ersättning för utställningsarbetet i ansökan. Privat verksamhet De (konstnärerna) får ingen ersättning alls. Deras vinst är att vi upplåter lokalen åt dem gratis. Kommunalt finansierad verksamhet 15 MU är samlingsnamnet för det statliga ramavtalet för konstnärers medverkan och ersättning vid utställning som började gälla den 1 januari 2009. MU står för medverkans- och utställningsersättning. MU-avtalet har slutits mellan svenska staten och KRO/KIF, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund. 16 Ett påpekande vid sidan av undersökningen är att Örebro läns museum numera följer hela MU-avtalet.
Provision Jag har försökt få igenom det i fullmäktige. Vi har haft det uppe flera gånger men politikerna förstår inte vad MU är. De tycker bara att vi konkurrerar med de kommersiella gallerierna. Kommunal verksamhet För kommande verksamhetsår övervägs möjligheterna att även betala medverkansersättning. Beslut har 121023 inte tagits i frågan. Offentligt finansierad verksamhet Föreningen får medel till utställningsersättning från Statens kulturråd. Utan detta bidrag skulle vi inte ha möjlighet att betala utställningsersättning. Förening Tar ni betalt vid försäljning av konstverk från era utställningar? Ja, genom procent på försäljningen (ange den procent ni tar ut) 27 25 Nej 11 0 10 20 30 40 50 De flesta utställningsarrangörer (27) tar betalt genom procent på försäljningen i utställningarna. Procentsatserna som anges varierar mellan 15 och 40 procent. Medianen (och medelprocent) är 25 procent. Elva aktörer uppger att de inte tar betalt vid försäljning av konstverk.
Försäljning 50 Har försäljningen ökat eller minskat de senaste två åren? 25 21 9 8 0 Ökat Minskat Oförändrat 26 Majoriteten upplever en oförändrad situation när det gäller försäljningen. Av dem som upplever en förändring är det ungefär lika många som anser att försäljningen har ökat som minskat. Knappt hälften (18 utställningsarrangörer) uppger hur mycket de har sålt för under 2011. Det betyder att siffrorna är relativt osäkra. De som har besvarat frågan anger att de har sålt för sammanlagt 3,1 miljoner kronor. Den högsta summan som uppges är 850 000 kronor. Den lägsta summan är 4 800 kronor. Mediansumman är 62 000 kronor. Intäkter Frågorna om utställningsarrangörernas intäkter upplevdes svåra att besvara. Endast omkring hälften har i någon mån besvarat frågan. Svårigheterna beskrivs bero av följande: Utställningsverksamheten är del av en annan verksamhet så som bibliotek eller liknande och intäkterna är därför svåra att specificera. Verksamheten drivs ideellt eller som en mindre biverksamhet, varför man inte känner till de exakta intäkterna och kostnaderna. Man vill inte berätta hur stora intäkterna är.
Vid en sammanställning av de svar som getts framgår följande: De totala intäkterna varierar mellan 2 000 och 1,8 miljoner kronor. Medianintäkterna är 61 500 kronor och medelintäkten 319 700 kronor. 15 utställningsarrangörer uppger försäljningsintäkter och summor mellan 1 600 kronor och 1,8 miljoner kronor. 13 arrangörer får medel från stat, kommun och/eller landsting. Den summa de får varierar mellan 5 000 kronor och 1,4 miljoner kronor. Samtliga utställningsarrangörer som får större summor från kommun och landsting (mer än 220 000) ger också utställningsersättning. Flertalet arrangörer (11 av 13) som får offentliga medel kan redovisa sina totala intäkter. Om vi ser på övriga intäkter sponsras två arrangörer med 3 000-5 000 kronor. 9 arrangörer får medlemsavgifter (mellan 1 500 kronor och 66 000 kronor) och en arrangör tar inträde. Ingen arrangör i länet får idag EU-medel. Kostnader Drygt hälften, 22 arrangörer, besvarar frågorna om kostnader. Även dessa siffor är således relativt osäkra. Den lägsta totala kostnad som anges är 5 000 kronor och högsta 6,2 miljoner kronor. Mediankostnaden är 46 000 kronor (och medelkostnaden cirka 500 000 kronor). De stora kostnaderna är personal- och lokalkostnader. Högsta personalkostnad är 3,7 miljoner och lägsta 12 000 kronor, mediankostnaden är 95 000 kronor (medelkostnad 659 000 kronor). För lokaler är högsta kostnaden 1,96 miljoner kronor, lägsta kostnaden 1 200 kronor och mediankostnaden 43 000 kronor (medelkostnad 216 000 kronor). Högsta produktionskostnad är 432 000 kronor, lägst kostnad 1 000 kronor och mediankostnad 9 500 kronor (medelkostnaden omkring 104 000 kronor). Högsta kostnad för ersättning till konstnärer är cirka 636 000 kronor, lägsta kostnad är 20 000 kronor och mediankostnad 40 000 kronor (medelkostnaden 141 000 kronor). För övriga kostnader är högsta kostnad 150 000 kronor, lägsta kostnad 500 kronor och mediankostnad 9 000 kronor (medelkostnaden cirka 30 000 kronor). Små medel är vikta för marknadsföring. Medianen, bland de 25 som har svarat, är 12 000 kronor per år och endast sju aktörer uppger att de betalar mer än 20 000 kronor per år för marknadsföring. 27
Avlönat och oavlönat arbete Det är svårt att få svar på hur mycket arbete som läggs ned i länets utställningsverksamhet inom bild- och formområdet. Eftersom få har besvarat frågan redovisas inga siffror. Intressant är istället att försöka ringa in anledningen till svårigheterna. I undersökningen lyfts tre huvudproblem fram: 1. Det är vanligt att verksamheten är en del i en annan verksamhet och inte är möjlig att skilja ut. Det gäller exempelvis utställningsverksamhet kopplad till bibliotek, butik och restaurang. 2. Verksamheten drivs ideellt varför man inte beräknar/inte vet, hur mycket tid som läggs ned. 3. Ett par utställningsarrangörer vill inte svara på frågan. Nedanstående kommentarer exemplifierar svårigheterna: Det handlar om öppettider, hängning, nedplockning, annonsering, skyltning, arbete i lokalen (spackling, målning, städning). Det är svårt att säga hur mycket Det är bara jag själv som ordnar med detta och det är jättesvårt att säga hur mycket tid det blir. Det utställningsarbete som bedrivs av kommunen ingår i tjänsten som kultur- och fritidssekreterare. I den tjänsten ingår planering och genomförande av olika typer av kulturarrangemang vilket gör att det svårt att uppskatta hur många timmar som läggs på utställningar. 28 Det är vaktmästare och administratör och hur mycket av deras tid som går åt till bara utställningsverksamheten är svårt att säga. De jobbar ju för hela området. Det här är jättesvårt att svara på för vi är några stycken som håller på med det. Det är omöjligt att räkna ut vem som gör vad och hur mycket. Du får ta siffrorna med en nypa salt. Det är jättesvårt att säga för det är våra medlemmar som vaktar utställningarna. Vi är tolv i styrelsen som jobbar med detta, både män och kvinnor, och jag kan inte säga hur mycket var och en g jorde.
Framtiden I slutet av undersökningen ställdes flera öppna frågor om hur man ser på verksamhetens utveckling i framtiden. Vilken utveckling är trolig för din verksamhet? Ungefär lika många utställningsarrangörer tror på en bättre framtid, som på en sämre. Flera räknar med att fortsätta som de gör. De som ser en minskad verksamhet i framtiden eller en negativ utveckling motiverar det med: kulturklimatet i Sverige är sämre än tidigare. intresset för att handla konst/den specifika konst som arrangören visar har minskat. privata gallerier missgynnas genom kommunala satsningar. massmedias bevakning i länet har försämrats. för att driva utställningsverksamheten krävs eldsjälar som har tid och råd att lägga ned ideellt arbete. verksamheten ser inte utställningsdelen som den centrala delen och kommer istället att satsa mer på andra delar av verksamheten. De som planerar att fortsätta som tidigare svarar att det beror på stabil ekonomi och den lokal man disponerar. En utställningsarrangör anger också att eftersom man har klarat av tidigare lågkonjunkturer är man inte så orolig inför framtiden. Flera av dem som tror på en mer positiv framtid uppger att de har blivit alltmer kända och på så sätt har fått fler besökare och utställare. Ett annat vanligt svar är att lokalerna har blivit bättre vilket gör att verksamheten har kunnat förbättras och lockar fler. Andra svar är: 29 Ökad samverkan med andra utställningsarrangörer i och utanför länet Att kommunen satsar på kultur eller har en plan inom området Mer egen tid att lägga ned på verksamheten Ny inriktning på grannlokalen (från loppis till guldsmed).
Hur skulle ni vilja att verksamheten utvecklades? Att få fler besökare eller att på olika sätt förbättra lokalerna är vanliga svar på vad länets utställningsarrangörer skulle vilja utveckla. I lokalerna handlar det till exempel om större lokaler, mer funktionell utställningsyta, uppvärmda lokaler, toalett, hiss och mer plats för magasin eller pedagogiskt arbete. Flera lyfter också fram specifika delar i verksamheten att utveckla, så som möjlighet att: bjuda in alla utställare att hålla föreläsningar och visningar. anställa en projektutvecklare för att arbeta mer i projektform. ha längre utställningstid och att kunna växla mellan två olika konstnärer. ha fler nationella och internationella utställare. öka barn- och ungdomsverksamheten. ha arrangemang på fler platser i norra länsdelen. bjuda in flera konstnärer och människor att prova på olika tekniker under en konstvecka. ha en stor sommarutställning varje år. synliggöra fler konstnärliga projekt så att de når fler. upprätta samarbete mellan den egna verksamheten och andra institutioner. Flertalet övriga kommentarer är tydligt kopplade till hopp om förbättrad ekonomi. Fler som köper konst och en verksamhet som bär sig är exempel på sådana svar. Övriga svar är: 30 Om jag fick igenom MU-ersättning skulle vi kunna locka fler etablerade konstnärer. Jag tycker att regionen ska hjälpa små kommuner så att det blev en konstutveckling. Jag skulle vilja få större konsultuppdrag från dem som köper in konst, offentliga eller företag. Att sälja lös konst är för olönsamt. Jag tycker att konstnärer som deltar i projekt ska erhålla ett arvode.
Vad behövs för att verksamheten ska kunna fortleva? Vad skulle underlätta? En vanlig synpunkt är att ökad offentlig finansiering (kommunal, regional eller statlig) skulle underlätta möjligheten att överleva. Man talar om mer offentliga inköp, projektstöd och olika bidrag, engagerade politiker, större politisk vikt vid kultur, treåriga bidrag och höjda skatter. Flera skulle då utveckla lokalerna, hyra lokaler eller ha personal för öppethållande. Förslag som anknyter till offentlig finansiering är att alla skolbarn i Örebro län borde besöka konsthallen minst en gång vart tredje år, samt att Örebro kommun borde köpa in konst från de utställningar som genomförs i kommunen. Behovet av ökade medel, dock inte i första hand offentliga, anges också. Exempel på detta är: fler medlemmar i föreningen och därmed mer medlemsintäkter. att butiken som finansierar verksamheten säljer mer. att det blir billigare att anställa personal. att momsreglerna förändras. Andra exempel på sådant som skulle kunna påverka anser man är: att sambandet mellan kultur och pengar blir tydligt. om man höjer konstens kvalitet så att det blir fler besökare, vilket regionen tjänar på. att de som driver verksamheten har fortsatt ork att arbeta ideellt. 31 Ett par svar pekar också mot behovet av ett strategiskt tänk och insikt om konstens betydelse för samhällsutvecklingen. Det påpekas att det behövs en plan som är politiskt förankrad och att myndigheter inser besöksnäringens betydelse för samhällsekonomin och därför exempelvis underlättar för stora publikdragande utställningar. Flera anger behovet av mer samverkan inom konstlivet: Det krävs dessutom en bra samverkan regionalt mellan bland annat utställningsarrangörer. Fler samarbetspartner som kan erbjuda ett spännande utbud av nationell karaktär. Kanske ett utvecklat samarbete inom regionen mellan olika utställare och mellan konstnärer. Det skulle vara roligt att ta hit världsstjärnor. De stora gallerierna kunde visa deras större verk och vi smågallerier deras mindre verk, som inte kostar så mycket. Någon form av nätverk vore också bra. Ännu mer samarbeten kring utställningar.
Behovet av marknadsföring lyfts också fram: Jag hoppas att jag får ut budskapet om att det här är en fantastisk miljö och att man kan komma hit och bara titta på konsten. Lättare marknadsföring. När jag startade det här så trodde jag att folk bara skulle komma, men så blev det inte riktigt. Så man skulle behöva sprida kunskapen om att detta galleri finns. Hur når man ut med sin verksamhet? Hur når man sin publik? När man inte har råd att betala annonser vore det bra med något sorts nyhetsbrev som kom ut vid helgerna. Eller en evenemangskalender. Internet är fantastiskt. Det har verkligen underlättat både marknadsföringen och inbjudningarna. Gallerister, konsthallar och museum borde lära sig att uppdatera sina hemsidor. Som det nu är ligger det ofta för gammal information där. 32 Utställningsmöjligheterna i länet? Nio av fyrtio utställningsarrangörer upplever att det saknas utställningsmöjligheter i Örebro län. De svarar följande: Det saknas ett konstmuseum, konstinstitution i länet De utställningsarrangörer som finns har låg profil. Konst på hög och OpenART har lyckats bäst, för övrigt är det inget som märks. Det finns bara ett konsthantverksgalleri. Det saknas fler utställningsarrangörer som visar foto. Det saknas utställningsmöjligheter för unga oetablerade konstnärer. Det är få som visar samtidskonst utifrån definitionen i enkäten. Det saknas fler utställningsplatser med hög kvalitet. Det finns bara Konsthallen och Örsta. Länet behöver få tillgång till nationell och internationell konst. Det är viktigt med utställningsmöjligheter i alla länets kommuner, så att konsten kommer alla kommuninvånare till del.
Diskussion temagruppen bild och form Temagruppen bild och form 17 använde träffen den 11 november 2013 åt att diskutera kartläggningens resultat och infrastrukturen inom bild och form i Örebro län. Nedan följer de synpunkter som fördes fram. Konstpubliken i länet Det är inte unikt att äldre och kvinnor är överrepresenterade i publiken i kultursammanhang. Samtidigt finns det exempel där man har lyckats nå en annan publik. I Göteborg uppges exempelvis konstpubliken ofta vara mellan tjugo och trettio år. Varför är det inte så i Örebro län? Det finns konstutbildningar i länet på olika nivåer, som borde kunna ge en yngre publik. Temagruppen lyfter fram följande förklaringar: Det som visas i länet Publiken beror delvis på vad som ställs ut. Örebro län ligger inte i framkanten när det gäller att satsa på samtidskonst och en experimentell arena. Utställningens kontext Det behövs mer aktivt arbete och kringarrangemang för att nå nya grupper i länet. För att få unga konststuderande eller för att nå en publik som inte är van vid konst, behöver man arbeta på nya sätt med utställningar. Brist på samarbete mellan olika aktörer Genom mer gränsöverskridande samarbeten mellan aktörer kan förändringar ske. Mer samverkan mellan utbildningar och utställningsarrangörer kan exempelvis göra det lättare att nå konstelever. Även mer samverkan med andra delar av landet och internationellt samarbete efterfrågas. Den bristfälliga massmediala rapporteringen En försvårande omständighet upplevs vara den bristfälliga massmediala rapporteringen. Även om satsningar görs når det inte ut i lokal media. Det görs för lite reportage och recensioner inom området. För lite användning av sociala medier och marknadsföring Att nå ut genom sociala medier som Facebook, Twitter med mera ses som en möjlighet. Ett hinder beskrivs vara att det saknas vana att använda dessa medier. 33 Konstutställningar i länet Följande kritiska synpunkter lyfts särskilt fram av temagruppen när det gäller de konstutställningar som visas i länet: Det är bra och nödvändigt att utställningsarrangörerna gör ett medvetet urval vid utställningar. Någon slags urvalsförfarande förekommer vanligen idag. Även om de utställningsarrangörer som finns gör så mycket de kan inom nuvarande ekonomiska ramar, är dock upplevelsen att det oftast saknas struktur och kvalitetstänk i länets utställningar. Val till utställningar sker alltför slumpmässigt. Snabba, smidiga lösningar utan särskilda principer upplevs vanligt. Utställningarna borde i högre grad vara kurerade för att kvaliteten ska höjas. 17 I temagruppen bild och form som startade hösten 2013 ingår cirka tjugo aktörer inom bild och formområdet. Deltagarna är bildkonstnärer, konsthantverkare, formgivare, utställningsarrangörer bland annat Örebro konsthall, Konsthantverkarna, studieförbundet NBV, Konstfrämjandet-Bergslagen, konstkonsulenten i Örebro län, Örebro läns museum och konsthandläggaren på Örebro läns landsting.
Utställningsarrangörerna anpassar sig till nuvarande medelålders publik. Mindre fokus finns på att bryta gränser och provocera. Konstfrämjandet-Bergslagen, Galleri Örsta och Örebro konsthall nämns som undantag. I temagruppen skulle man gärna se mer konst som utmanar publiken. Att det ser ut så här kopplas också delvis till ansträngd ekonomi med lite medel för att locka ny publik. För stort fokus på medborgarutställningar i offentlig utställningsmiljö kopplas även det till ansträngd ekonomi. Det är gratis med amatörer och det finns en säker publik i släkt och vänner. Utvecklingen ses som negativ för kvaliteten. Konstpedagogiken i länets utställningar är begränsad. Konstpedagogiken har ett viktigt värde för att sprida och ge djupare kunskap om det visuella språket. Barn och unga såväl som vuxna ska ha möjlighet att uppleva konst och samtidskonst och även få skapa själva. Fler utställningsarrangörer behöver detta fokus i sin verksamhet. Inte minst för att locka ny publik och bredda intresset för konst i länet. Konstnärerna som ställer ut i länet Temagruppen upplever att en alltför stor andel av de konstnärer som ställde ut 2011 var amatörer. Det ses som negativt för kvaliteten. Anledningen beskrivs vara att utställningsarrangörerna inte anser sig ha råd att ställa ut professionella konstnärer, om man ger utställningsersättning. Om man inte ger utställningsersättning är det istället de professionella konstnärerna som inte har råd att ställa ut eller drabbas ekonomiskt. 34 En risk för utställningsarrangörer som ställer ut amatörer är att det kan avskräcka professionella konstnärer från att vilja ställa ut på platsen. Genom att ibland satsa på nationella och internationella konstnärer med hög kvalitet är sannolikheten större att professionella konstnärer vill ställa ut. Ett lyckat länsexempel på detta är Galleri Örsta. Det behöver inte vara negativt för kvaliteten att ibland ha salonger med amatörer. Till exempel är det ett sätt att lyfta fram unga och oetablerade. Det är i så fall viktigt att även då jobba professionellt och göra kvalitativa urval. Jämställdheten bland konstnärerna som ställde ut 2011 När det kommer till professionella konstnärer som ställde ut 2011 var ungefär lika många kvinnor (103) som män (84). Andra undersökningar har dock pekat på en annan form av ojämlikhet inom branschen, nämligen att män som är professionella konstnärer får mer betalt för det de säljer och säljer mer. Konstnärsnämnden konstaterar i en rapport 2010 att kvinnliga konstnärer får färre barn än befolkningen i genomsnitt, vilket är kopplat till osäkra ekonomiska villkor.