Korsnäs Din skogliga partner Skogsbruksplan En skogsbruksplan består av en beståndsbeskrivning i text- och tabellform samt en skogskarta med inritade beståndsgränser och målklasser. 2 Skogsplantor Plantering är på de flesta marker det bästa och säkraste sättet att få en godtagbar föryngring, om man utför den på rätt sätt. 4 Virkets väg Hur är virkets väg från skogen till industrin? Aptering och destinering är två viktiga begrepp för att beskriva detta. 6 3.08 Informationsblad till skogsägare från Korsnäs Skog
Skogsbruksplanen ett aktivt verktyg för din skogskötsel En skogsbruksplan består av en beståndsbeskrivning i textoch tabellform samt en skogskarta med inritade beståndsgränser och målklasser. Med planen som underlag kan du planera dina åtgärder i skogen både vad gäller avverkningar och skogsvård Hur gör man en skogsbruksplan? Skogsbruksplanen upprättas normalt genom fältarbete i skogen där en planläggare samlar in uppgifter för varje enskilt bestånd, bedömer åtgärdsbehov och ger förslag till åtgärder. Planen utarbetas sen i dator där man tar hjälp av flygbilder för bättre precision. I de fall du som skogsägare har speciella synpunkter på skötseln av fastigheten tas dessa synpunkter med vid bedömningen av lämpliga åtgärder. Planperioden löper på 10 år så därför tas endast åtgärder under denna period med i planen. Detta gör att en skogsbruksplan är en färskvara som behöver uppdateras med jämna intervall. Gallring Sista gallring Föryngringsavverkn. Skärmställning Avverkning AF 200 Avverkningsvolymer (m 3 sk under perioden) 400 600 800 1000 1200 1400 1600 De olika sammanställningarna i skogsbruksplanen är överskådliga och lättlästa. Just i denna tabell kan man utläsa hur stora volymer som är möjliga att avverka under tioårsperioden. Färgsättningen visar när under tioårsperioden volymerna utfaller. Rött = snarast, orange = inom fem år och grönt = i slutet av perioden. Huggningsklasser K1. Kalmark som är obehandlad eller ofullständigt behandlad. K2. Kalmark under föryngring behandlad med erforderliga återväxtåtgärder. R1. Plantskog lägre än 1,3 m, föryngringen säkerställd. R2. Röjningsskog högre än 1,3 m. G1. Yngre gallringsskog, medeldiametern >10 cm. G2. Äldre gallringsskog, 10 år kvar till lägsta slutavverkningsålder. S1. Slutavverkningsbar skog. S2. Slutavverkningsmogen skog. S3. Skog i slutavverkningsbar ålder som ej bör slutavverkas. E1. Restskog. E2. Gles skog E3. Skog av hagmarkskaraktär. På skogskartan markeras de olika bestånden i huggningsklasser. Med hjälp av dem kan man få en blick över vilka åldersintervaller de olika bestånden består av. 2 KORSNÄS SKOG 3.08
Vad innehåller en skogsbruksplan? Planen i sig är indelad i först och främst två delar, dels kartan och dels pärmen med all information. Nuförtiden är nästan alla skogsbruksplaner digitala för kontinuerlig revidering i dator. Kartan har ofta ett ortofoto i grunden där man ritar in beståndsgränser, fastighetsgränser, vägar etc. På skogskartan markeras också de olika bestånden i huggningsklasser. Med hjälp av dem kan man via kartan få en blick över vilka åldersintervaller de olika bestånden består av. Den skrivna delen av skogsbruksplanen (pärmen) är indelad så att man först har en sammanställning på hela fastigheten vad gäller arealer, virkesförråd, huggnings och åldersklasser, avverkningar och skogsvård under tioårsperioden och målklasser. Det finns även en sammanställning på de olika åtgärdsförslagen som ligger under planperioden (tio år). Denna sammanställning är ett bra underlag vid diskussioner med din virkesköpare när avverkningar och skogsvård på fastigheten ska planeras. En trend idag är att fler och fler skogsägare bor i storstad långt från sin skog. Därmed har man mindre tid åt planering av åtgärder samt mer behov av rådgivning. Detta vet vi genom olika undersökningar som är gjorda säger Mats Bysell som är ansvarig för lokala köp inom Korsnäs Skog. Skogsbruksplanen är ett mycket bra hjälpmedel för skogsägarens planering och samtidigt ett bra underlag i relationen med oss på Korsnäs Skog inför olika skogliga uppdrag. Målklasser Målklasser innebär en indelning av bestånden i tänkta framtida skötselkategorier. Denna indelning utgör idag grunden för skogscertifiering. Normalt krävs att 5% av den produktiva skogsmarken avsätts till NS och/eller NO områden för att certifiering av fastigheten ska godkännas. Det finns idag inget krav på att privata skogsfastigheter måste certifieras, men köpare av färdigvaran börjar fråga efter certifierade produkter i sådan utsträckning så det börjar bli aktuellt att betala mer för certifierat virke. PG. Virkesproduktion med generell hänsyn. PF. Virkesproduktion med förstärkt hänsyn. NS. Naturvård som kräver skötsel. NO. Naturvård orört. Därefter kommer beståndsbeskrivningen som direkt kopplar till bestånden inritade på kartan. Där beskrivs varje bestånd som finns på fastigheten. Där kan man utläsa hur varje bestånd ser ut och framförallt vilken åtgärd som är föreslagen under perioden. Det är i beståndsbeskrivningen man kan utläsa om någon åtgärd är aktuell och hur akut det är att utföra den. Själva huggningsklasserna (t.ex. R1, G1) är bara en beskrivning på vilket åldersintervall beståndet har och säger inget om en åtgärd t.ex. röjning eller gallring är nödvändig. Den informationen finns i beståndsbeskrivningen. Ett erbjudande En aktuell skogsbruksplan innehåller en mängd användbar information om ditt skogsinnehav. Du kanske känner att du behöver en skogsbruksplan för din fastighet eller att du är osäker på hur du ska läsa din plan som du kanske redan har. I vilket fall så ta kontakt med din virkesköpare så kan ni tillsammans gå igenom dina behov. Korsnäs ger en rabatt på framtagandet av skogsbruksplanen i anslutning till en skogsaffär. Rabattens storlek diskuteras fram vid varje affär. Lenitha Liljeberg Virkesköpare i Orsa medlem i redaktionsgruppen Gallringstider Fortfarande är det mycket lönsamt att gallra, då massavedspriserna är höga och kostnaderna är förhållandevis låga. Till och med de klenaste bestånden ger ett överskott. Ett gott råd är att göra de första gallringarna nu. Ta kontakt med din virkesköpare som du finner på sista sidan. Skogsbruksplanen Skogsbruksplanen är ett utmärkt hjälpmedel i ditt skogsbruk. I detta nummer beskriver vi planen mera ingående och visar vilken nytta du har av den. Vi på Korsnäs kan ordna skogsbruksplaner åt dig. Är du avtalskund får du en ordentligt rabatt på skogsbruksplanen samt en kostnadsfri uppdatering efter varje åtgärd. Virkets väg Vad händer med ditt virke innan det blir inmätt är en intressant fråga som vi belyser i detta nummer. Här finns en mycket intressant utveckling på gång. Korsnäs planerar en hemsida, en skogsägar-webb, där du som skogsägare ska kunna följa ditt virke i alla led. Precis som man kan följa en postförsändelse idag. Skogsplantor Utvecklingen av skogsplantorna har tagit stora kliv framåt och idag har vi mycket bättre plantor än vi hade för ett antal år sedan. Dom växer bättre och är tåligare.vi beskriver dagsläget runt plantering i detta nummer. Det är nu hög tid att beställa plantor om du tänker plantera själv. Mats Bysell Ansvarig för lokala köp medlem i redaktionsgruppen 0250-328 60 Vi på Korsnäs önskar Er en Trevlig Höst! KORSNÄS SKOG 3.08 3
Skogsplantor Plantering är på de flesta marker det bästa och säkraste sättet att få en godtagbar föryngring, om man utför den på rätt sätt. Alla skogsplantor som säljs idag kommer från plantagefrön, som genomgått en lång tids förädlingsprocess. Plantageplantor växer upp till 20-30 % bättre än vad plantor med frön från träden på orten. Kvaliteten är även förbättrad genom denna urvalsförädling. Väljer man den något billigare självföryngringen missar man denna förädlingseffekt. Dessutom tappar man 2 3 års tillväxt genom att plantan ligger så långt före fröet i utveckling när den planteras. Markberedning En väl utförd markberedning med bra planteringspunkter är en förutsättning för en lyckad föryngring. Man minskar konkurrensen från annan vegetation, ökar tillgången av växtnäring, ökar marktemperaturen och minskar risken för angrepp av snytbaggen. Man ger plantan en bra start. Markberedningen görs året innan, så vill du ha markberett så gör beställningen i god tid till din virkesköpare. Sätt plantan i ren mineraljord och på så hög planteringspunkt som möjligt samt minst 10 cm från humuskanten. Plantsorter och odlingssystem Idag använder man täckrotsplantor som odlas i växthus. Plantorna odlas i plastkasetter som har luftspalter mellan plantorna och styrlister i odlingsbehållaren. Detta ger bra plantor med ett välutvecklat rotsystem. Det finns olika storlekar av odlingsbehållare, vilket innebär olika stora krukvolymer att välja på. De större plantorna odlas ofta 1,5 2 år. Plantorna packas på hösten och förvaras över vintern i ett fryslager. Trädslagsval Tall väljs på de torra och magrare markerna. Gran väljs på de fuktiga och bördigare markerna. På medelgoda marker fungerar det bra att göra ett blandbestånd av tall och gran. I de kärvare klimatlägena kan man med fördel välja den tåliga Contortatallen. Plantsorter och storlekar Till de svagare markerna med liten konkurrens väljer man den mindre plantan och till de bördigare markerna väljer man en större planta. Om man har problem med snytbaggar måste man ha en planta med ett snytbaggeskydd. Efter en väl utförd markberedning och plantering av lite större plantor har gräs mindre möjlighet att konkurrera ut plantorna. Plantornas ursprung Idag är man väldigt noga med att plantorna som skall planteras har rätt härkomst, för att de skall växa optimalt. Forskningen har under lång tid följt vad som händer om man flyttar plantor mellan olika höjder över havet och olika breddgrader. Det är därför mycket viktigt att veta vilken breddgrad och höjd över havet ditt hygge ligger på vid plantbeställningen. Planteringstidpunkt Planteringstidpunkten efter avverkningen varierar på var i landet man 4 KORSNÄS SKOG 3.08
befinner sig, men generellt är det bra att plantera så fort som möjligt efter avverkning för att slippa konkurrens av vegetation. I områden med snytbaggeproblem skall man alltid välja en behandlad planta och plantera direkt utan hyggesvila eller vänta minst 2 år. Sämsta tidpunkt är att plantera 1 år efter avverkning i områden med snytbaggeproblem. Vårplantering är den bästa tidpunkten för plantering. Kontakta gärna din virkesköpare för lokala råd runt detta. på hygget innan plantering minskar deras livskraft. Välj en skuggig plats för ditt plantlager. Om plantorna är frysta vid leverans ta av plasten på plantpallarna så fort som möjligt. Ställ ut kartongerna på marken och hålslå dem (tryck ut de perforerade handtagen). När plantorna är tinade efter ca en vecka skall man öppna kartongen och plantera dem så fort som möjligt. Plantera aldrig en fryst planta och vattna torra plantor innan de planteras. Avståndet mellan plantorna Plantera ca 1800 plantor/ha på svagare marker (2,4 m mellan plantorna), ca 2200 plantor/ha på medelgoda marker (2,1 m mellan plantorna) och ca 2500 plantor/ha på bättre marker. (2 m mellan plantorna) Planteringsråd Sätt plantan i ren mineraljord och på så hög planteringspunkt som möjligt samt minst 10 cm från humuskanten På fuktiga och finkornsrika marker så höga planteringspunkter som möjligt annars dränks plantan när det blir blött Rotklumpen skall vara 1 2 cm under markytan Om området inte är markberett sätt intill stubbar och stenar, försök hitta bästa planteringspunkt Sätt ej plantan närmare än 1,5 m från varandra Plantera inte Plantera inte i och för nära kantzoner, hänsynsytor, nyckelbiotoper, sumpiga områden, stigar och vägar och kulturlämningar/fornlämningar. Insektsskydd Om plantorna är behandlade med en insekticid följ etikettens skyddsföreskrifter som finns på plantkartongerna. Använd skyddshandskar och arbetskläder med långa ärmar och ben. Tvätta alltid händerna när du tar av dig handskarna och duscha efter dagens slut. Insekticiderna är giftiga för fiskar, insekter och fåglar så se till att plantor eller plantkartongerna inte läggs i sjöar eller vattendrag. Uppföljning Gör 2 cirkelytor 100 m 2 (radie 5,64) per dag för att kontrollera rätt plantantal. Skall du sätta 2500 plant/ha ska det vara 25 plantor på cirkelytan. Gå över planteringen på höstkanten och kontrollera att plantorna lever. Att tänka på Ta reda på plast och plantkartonger och skräpa ej ned. För in plantornas härkomst i din skogsbruksplan. Bosse Jansson Skogsskötselansvarig En väl utförd markberedning med bra planteringspunkter är en förutsättning för en lyckad föryngring. Plantbeställning Det är viktigt att beställa plantorna i god tid eftersom odlingstiden är 1 2 år. Annars kan det vara svårt att få rätt härkomst på plantorna. Gör plantbeställningen till din virkesköpare snarast om du tänker plantera. Plantvård Plantorna är ett levande material. Får de stå för länge i sol och värme ute KORSNÄS SKOG 3.08 5
Virkets väg Hur är virkets väg från skogen till industrin? Aptering och destinering är två viktiga begrepp för att beskriva detta. Här följer en beskrivning av virkesförloppet för att svara på några av de frågor vi får från skogsägare. Redan före avverkningen är det klart hur virket skall apteras och vart det skall köras. Timmersortimenten skiljer sig åt både avseende längder och dimensioner beroende på vilket sågverk som är mottagare. Apteringsdatorn i skördaren räknar ut hur virket skall apteras för maximalt värde utifrån aktuell prislista och skotaren sorterar virket utifrån apteringen vid utkörning till väg. Antalet sortiment skiljer sig mellan olika avverkningar och sortimenten måste uppgå till en viss volym för att kunna särskiljas som ett eget. Vältlappen viktig Skotarföraren fäster vältlappar på virket och telefonrapporterar den framskotade volymen per sortiment. I och med detta blir virket transportbeordrat och kommer upp på datorskärmen i åkarens lastbil som en körorder. Åkaren är skogsägarens ombud vid mätstationen och skall se till Skotaren lägger upp virket sortimentsvis, uppmärkt med vältlappar. Sista gripen talltimmer från det här avlägget är lastat. Åkaren fyller lasset med talltimmer från nästa avlägg. 6 KORSNÄS SKOG 3.08
000377 Hallberg Ola 23839937 64211 80011501 0123 Vältlappen, som är en id-märkning av virket, innehåller en mängd information. Ett traktnummer med klartextförklaring. Ett vägnummer som beskriver var virket ligger. Ett virkesordernummer som beskriver hur virket skall mätas och vilka mottagare det ska köras till. Skall timret stockmätas anges detta med ett S på vältlappen. Varje sortiment har en unik sortimentskod som även den kan anges på vältlappen. att alla nödvändiga uppgifter kommer med vid inmätningen. För att underlätta detta finns det mesta av informationen på vältlappen i form av streckkoder som scannas i inmätningen precis som i mataffären. Uppgifterna från mätningen kommer till Korsnäs och ett mätbesked går ut till skogsägaren. När avverkningen är klar och allt virke är inmätt går en total redovisning av volymer och en ekonomisk sammanställning från Korsnäs till skogsägaren. Miljöhänsyn För att minska belastningen på miljön gör man lägesbyten av volymer mellan aktörer på virkesmarknaden. Ett exempel är att Korsnäs barrmassaved från Uppland går till StoraEnso i Skutskär och StoraEnsos barrmassaved norr om Gävle stannar vid Korsnäsverken. På detta sätt sparar man två mil per lass, en mil med lass på och en mil utan lass tillbaka. En del av volymerna som är belägna långt från industrierna körs in till tågterminaler för vidare transport till respektive industri. John Samuelsson Virkesflödes- ansvarig Ola Hallberg Virkesflöden och transporter Jag har god hjälp av fordonsdator och vältlappar. Det blir ytterst sällan fel vid inmätningen tack vare streckkoderna på vältlapparna, men ibland får jag som skogsägarens ombud gå in och göra en korrigering säger Mikael Sjöberg. Minst 20 kr kubikmetern Vi får ofta frågor om vägarnas beskaffenhet vid olika avverkningsuppdrag, speciellt efter sommarens myckna regnande. Frågan har tidigare behandlats i olika artiklar, men några viktiga allmänna punkter är värda att upprepas. Skogsbilvägens anslutning till allmän väg måste vara så bred att den utan problem klarar in- och utfart av lastbil med släp. AKTUELLA frågan Vändplanen måste ha en sådan diameter att lastbilen med släp kan vända utan problem. Grusa, lägg trummor och bygg upp vägkroppen så att vägen går att använda året runt. Gör man dessa åtgärder så kan man säga priset för virket ökar med minst 20 kr kubikmetern. Troligtvis ökar intäkten mera. KORSNÄS SKOG 3.08 7