Hushållsavfall i siffror - Kommun- och länsstatistik 2011
Förord Avfall Sverige ger varje år ut publikationen Svensk avfallshantering som presenterar avfallsstatistik över hushållsavfall på riksnivå samt för några behandlingsmetoder också på anläggningsnivå. Denna rapport är ett komplement med avfallsstatistik på längden och tvären från riksnivå ned till kommunnivå. Det handlar bland annat om mängder avfall, avfallsavgifter, kundnöjdhet, andel avfall till återvinning och övriga uppgifter om avfallshanteringen i kommunen. Uppgifterna på kommunnivå presenteras i en tabellbilaga samt i kartor. Länsstatistik presenteras i tabeller och diagram. De flesta uppgifterna har hämtats från Avfall Sveriges web-baserade statistiksystem Avfall Web. Sammanställningen är inte komplett eftersom alla kommuner inte matar in i Avfall Web, men förhoppningen är att denna rapport stimulerar till att öka inmatningen. Öppenhet och viljan att dela med sig av erfarenheter utgör grunden för Avfall Web. Vi vill med denna rapport sprida avfallsstatistiken till fler användare än de som har tillgång till Avfall Web. Sammanställningen har gjorts av Jenny Westin, statistikansvarig på Avfall Sverige. Britta Moutakis, assisterande rådgivare hos Avfall Sverige, har varit behjälplig i arbetet.
Innehåll 1. Inledning 1 Mer om Avfall Web 1 Avfallsförebyggande 2 2. Avfallsmängder på riksnivå 3 3. Länsstatistik 5 Behandlade mängder 5 Insamlad mängd kärl- och säckavfall 5 Insamlad mängd farligt avfall 7 Insamlad mängd grovavfall 8 Avfallsavgifter 8 4. Regionstatistik 11 5. 10 i topp bästa kommuner 2011 12 Bästa kommun om kunden betygsätter 12 Bästa Återvinnarkommun 13 Bilaga 1 - Kommunstatistik i kartor 15 Bilaga 2 Kommunstatistik i tabeller 20
1 Inledning Statistik är en viktig branschfråga. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av avfallsbranschen. Avfall Sveriges statistikverktyg Avfall Web gör det möjligt att samla statistik om hushållsavfall på ett ställe. Det ger ett bra underlag i kontakter med media, politiker, myndigheter, kunder och andra intressenter. Avfall Web ger helt enkelt ordning och reda på avfallsstatistiken! De flesta uppgifter i denna rapport har hämtats från Avfall Web. Där andra källor använts framgår källan under figuren. Vi vill med denna rapport sprida avfallsstatistiken till fler användare utanför de egna leden. Det ger ökad användning av Avfall Web:s rapporter och verktyg och ger på sikt också bättre kvalitetsgranskning av inmatade uppgifter. Det kan helt enkelt få fler användare att upptäcka vilken guldgruva Avfall Web är. Avfall Web lanserades 2008, med rapportering av uppgifter för 2007, och är nu inne på sitt femte år. Inmatningen av statistik ökar stadigt. Inmatningen varierar dock beroende på område. För indata mängd kärl- och säckavfall har nästan 9 av 10 kommuner matat in värde. För andra områden ser vi betydligt färre kommuner som matat in uppgifter. Allt fler kommuner upptäcker också de verktyg och funktioner som finns i systemet samt möjligheterna till jämförelser och benchmarking. Det kommer säkert finnas felaktiga värden i denna rapport. Det är första gången en sådan här rapport sammanställs och publiceras och många kommuner har inte tagit för vana att kvalitetsgranska sina uppgifter. Om uppgifterna ska användas för mer djupgående analyser eller andra ändamål bör kontakter tas med berörda kommuner. Det finns också områden där tolkningen av vad som ska matas in skiljer sig åt mellan kommunerna. Ett sådant område är grovavfall där det är stor spridning i kommunernas inmatade uppgifter vilket leder till att mängden per invånare uppvisar stor spridning. Det pågår arbete med att förtydliga indatabeskrivningar och liknande. Mer om Avfall Web Avfall Web består av två delar en del för kommunspecifika uppgifter och en del för uppgifter om behandlingsanläggningar för hushållsavfall inklusive hantering på återvinningscentraler. I Avfall Web finns en registreringsdel där indata matas in på följande verksamhetsområden på kommundelen; Administration, Kunder, Farligt avfall, Insamling, Återvinning/behandling, Deponering, Plockanalys, Ekonomi, Slam och Medarbetare. På anläggningsdelen matas indata in för olika anläggningstyper som förbränning, rötning, kompostering, deponering och återvinningscentraler. Det finns också en rapportdel där indata och nyckeltal paketeras till olika användningsändamål och där även statistiska jämförelser kan ske. Det finns en värderingsrapport och trendrapporter samt underlag till årsredovisning och avfallsplan. Via en Sök & Hämta-funktion kan man söka på alla indata och nyckeltal utifrån kommun, län, samverkansgrupp eller via kommuninvånarantal. I anläggningsdelen sker sökning på anläggning och län. 1
Mer information om Avfall Web finns i rapporten U2011:21. Avfall Web för din skull! En idébank till Avfall Web:s funktioner och möjligheter. På Avfall Sveriges hemsida under Statistik&Index/Avfall Web finns också populärversionen Kort om Avfall Web. Avfallsförebyggande Att förebygga uppkomsten av avfall är det första steget i avfallstrappan. Därefter kommer återanvändning, materialåtervinning, inkl biologisk återvinning, energiåtervinning och sist deponering. Svenska kommuner har tagit ett stort ansvar för att minska avfallet och mängden farliga ämnen i det avfall som uppstår. För Avfall Sverige är arbetet med avfallsminimering högt prioriterat. Men det är ett svårt område att mäta och sammanställa statistik på. Det saknas verktyg för att följa upp utvecklingen av avfallshanteringen och se att åtgärderna styr mot ökad återanvändning av avfallet. Avfall Sverige har initierat arbete med att ta fram indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering och verktyg för att följa upp utvecklingen och arbetet med Avfall Sveriges vision Det finns inget avfall. Förebyggande återanvändning materialåtervinning energiåtervinning deponering 2
2. Avfallsmängder på riksnivå Den behandlade mängden hushållsavfall var 4,3 miljoner ton år 2011. Det motsvarar 459 kg per person, se tabell 1. Materialåtervinning, inklusive biologisk återvinning uppgick till 48 procent och 51 procent gick till energiåtervinning. Knappt en procent deponerades, se figur 1. Tabell 1 Behandlad mängd hushållsavfall 2011 Behandlingsmetod ton kg/inv Materialåtervinning 1 425 690 150,3 Biologisk behandling 650 300 68,6 Energiåtervinning 2 235 720 235,8 Deponering 38 200 4,0 Totalt behandlad mängd 4 349 910 458,7 Avfall Sverige har av lång tradition redovisat mängden behandlat hushållsavfall. Statistiken sammanställs utifrån uppgifter från våra behandlingsanläggningar. Det går också att presentera statistiken utifrån insamlade mängder. I takt med att fler kommuner matar in uppgifter i Avfall Web kommer vi att kunna presentera bättre statistik på insamlade mängder hushållsavfall. 1975 behandlades 2,6 miljoner ton, vilket motsvarar 317 kg per person. 62 procent av hushållsavfallet deponerades. Energiåtervinning stod för 30 procent och materialåtervinning för 6 procent. Endast 2 procent behandlades biologiskt. Figur 1 Fördelning av behandlingsmetoder 1975 och 2011 1975 2011 6% 2% 1% 33% 62% 30% 51% 15% Materialåtervinning Biologisk återvinnning Energiåtervinning Deponering 3
Figur 2 visar utvecklingen av mängden hushållsavfall från 1994 fram till 2011. Det framgår tydligt att mängderna hushållsavfall har ökat. Samtidigt har vi rört oss uppåt i avfallshierarkin från deponering till materialåtervinning. Figur 2 Behandlad mängd hushållsavfall 1994-2011 5 000 000 ton 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2011 Materialåtervinning Biologisk återvinnning Energiåtervinning Deponering 4
3. Länsstatistik Behandlade mängder Figur 4 visar behandlad mängd hushållsavfall per län 2011 för behandlingsmetoderna energiåtervinning, biologisk återvinning samt deponering. Avfallsmängden redovisas för det län som har behandlat avfallet, det vill säga i det län där anläggningarna är placerade. Det säger inget om var avfallet uppkommit. Biologisk återvinning avser både komposterings- och samrötningsanläggningar. Det finns också en relativt stor mängd komposterat avfall som inte specificerats på län. Avfall Sverige har inga uppgifter över anläggningar för materialåtervinning. Därför saknas materialåtervinning i diagrammet. Materialåtervinningen, exklusive biologisk återvinning står för cirka 33 procent av de totala avfallsmängderna i riket. Figur 4 Behandlad mängd hushållsavfall per län 2011, ton 500 000 ton 400 000 300 000 200 000 100 000 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Övriga anläggningar, ej specificerade på län Biologisk återvinnning Energiåtervinning Deponering Insamlad mängd kärl- och säckavfall I figur 5 visas insamlade mängder kärl- och säckavfall per län. Kärl- och säckavfall är det avfall som normalt uppstår i hushållet och som läggs i ett kärl eller i en säck, som samlas upp i containrar, i underjordsbehållare eller i sopsugsystem. Även jämförligt hushållsavfall från verksamheter som samlas in på ovanstående sätt räknas som kärl- och säckavfall. I begreppet kärl- och säckavfall ingår både brännbart avfall och matavfall (även det utsorterade). Hemkomposterat matavfall räknas inte in i mängden eftersom det inte samlas in av kommunen. 5
Kalmar och Hallands län ligger i topp med strax över 250 kg kärl- och säckavfall per invånare. Gotland ligger lägst med 157 kg per invånare. Totalt i Sverige samlades det in 2,2 miljoner ton kärl- och säckavfall, vilket ger 235 kg per invånare. Tillförlitligheten på inmatade uppgifter är god. 90 procent av kommunerna har matat in uppgifter om kärl- och säckavfall. Det motsvarar 95 procent av Sveriges invånare. Figur 5 Insamlad mängd kärl- och säckavfall per län 2011 300 kg/person 250 200 150 100 50 Kalmar Halland Stockholm Skåne Kronoberg Gävleborg Örebro Västra Götaland Jämtland Blekinge Värmland Södermanland Västmanland Västerbotten Uppsala Östergötland Västernorrland Jönköping Norrbotten Dalarna Gotland För att beräkna mängden per invånare har invånarantalet justerats med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. För mer förklaring se tabellbilaga 1. 6
Insamlad mängd farligt avfall 2011 samlades 59 830 ton farligt avfall in från hushållen. Det blir i genomsnitt 6,3 kg per person. 30 000 ton utgörs av impregnerat virke och 5 550 ton är asbest. I övrigt ingår småkemikalier, vattenoch lösningsmedelsbaserad färg och oljehaltigt farligt avfall. Elavfall och batterier ingår inte i dessa uppgifter. 87 procent av kommunerna har matat in uppgifter om farligt avfall, vilket motsvarar 93 procent av befolkningen. I figur 6 visas mängden farligt avfall per län. Mest farligt avfall samlas in i Jönköpings län med 10 kg per invånare. Västerbotten ligger lägst med 3,6 kg. Figur 6 Insamlad mängd farligt avfall per län 2011, kg/invånare 12 kg/person 10 8 6 4 2 Jönköping Kalmar Gävleborg Halland Västmanland Kronoberg Västra Götaland Värmland Jämtland Gotland Örebro Södermanland Dalarna Blekinge Västernorrland Uppsala Skåne Östergötland Stockholm Norrbotten Västerbotten För att beräkna mängden per invånare har invånarantalet justerats med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. För mer förklaring se tabellbilaga 1. 7
Insamlad mängd grovavfall Totalt uppgick mängden grovavfall till 1,6 miljoner ton 2011, vilket motsvarar 173 kg per person. Eftersom det är så stora skillnader på grovavfall per invånare i de olika kommunerna väljer vi att inte visa uppgifterna på länsnivå. Det krävs en ordentlig genomgång och samsyn kring vad som är grovavfall från hushåll. Avfallsavgifter Ett svenskt villahushåll betalade i genomsnitt 1 996 kr inkl moms i avfallsavgift 2011. Avgiften för hushåll i flerbostadshus var i medeltal 1 260 kr per lägenhet. Denna avgift betalas som regel av fastighetsägaren och inte av den enskilde lägenhetsinnehavaren eftersom den oftast är inbakad i hyran. För fritidshus är den genomsnittliga avgiften 1 132 kr. Det är vanligt att taxan delas in grundavgift och rörlig avgift, exempelvis hämtnings- och behandlingsavgift. Grundavgiften utgör i genomsnitt 40 procent av avfallstaxan i villa, 816 kr inkl moms. Ett lägenhetshushåll i flerbostadshus betalar i genomsnitt 536 kr. För fritidshus ligger grundavgiften på 552 kr i medel. I tabellbilagan framgår vilka kommuner som tillämpar grundavgift. Taxan för hämtning av hushållsavfall är vanligen volymbaserad. Det innebär att kostnaden för fastighetsägaren baseras på kärlets storlek och hämtningsintervall. För att styra över mer avfall till återvinning kan olika typer av miljöstyrande taxa användas, till exempel viktbaserad avgift eller differentierade avgifter för att stimulera utsortering av matavfall. 29 kommuner tillämpade vikttaxa 2011. Avfallsavgiften var i genomsnitt 1 860 kr per år i dessa kommuner. Avgiften varierar mellan 1,30-3,50 kr per kg för brännbart avfall och mellan 0-2,40 kr för matavfall, kombinerat med olika former av kärlavgifter och fast grundavgift. I figurerna 7-9 visas genomsnittliga avfallsavgifter på länsnivå. För villa ligger Västmanlands län högst följt av Blekinge län. Lägsta avgifterna i genomsnitt finns i Jämtland och Halland. Man ska dock ha i åtanke att det finns många förklaringar till varför avgifterna skiljer sig åt. Bland annat beror det på vad som ingår i ordinarie avgift. I vissa kommuner ingår till exempel hämtning av grovavfall och farligt avfall vid fastighet medan det i andra kommuner är en tjänst man får betala extra för. Kommunerna kan ha olika miljöambitioner som gjort att vissa kommuner kommit längre i utsortering av matavfall. Geografiska skillnader och befolkningstäthet påverkar också avgifternas storlek. När det gäller avgifter för lägenheter ligger istället Jämtland i topp medan Gävleborgs län har lägst avgifter. Befolkningsstrukturen och fördelningen av avgifter mellan villa- och flerbostadshus med mera är några av förklaringarna till skillnaderna. Norrlandslänen - Jämtland, Norrbotten, Västernorrland, Västerbotten och Gävleborg - ligger förhållandevis lågt för fritidshusens avfallsavgifter. Högst ligger Skåne och Blekinge län. 87 procent av kommunerna har registrerat uppgift om villaavgift. Avgift för fritidshus har angetts av 75 procent av kommunerna. Kommunerna har svårare att få fram uppgifter vanligaste avgift i lägenhet eftersom det är fastighetsägaren som står för abonnemanget och antalet hushåll varierar. 61 procent av kommunerna har lagt in uppgift om avgift för lägenhetshushåll. 8
Figur 7 Vanligaste avfallsavgift i villa 2011 3 000 Kr inkl moms per år 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Västmanland Blekinge Gotland Uppsala Skåne Värmland Norrbotten Dalarna Västerbotten Södermanland Östergötland Örebro län Västra Götaland Kronoberg Jönköping Stockholm Västernorrland Kalmar Gävleborg Halland Jämtland Rörlig avgift Grundavgift Figur 8 Vanligaste avfallsavgift per lägenhet i flerbostadshus 2011 2 000 Kr inkl moms per år 1 500 1 000 500 Jämtland Västmanland Västerbotten Jönköping Norrbotten Gotland Södermanland Västra Götaland Uppsala Örebro Blekinge Dalarna Skåne Värmland Kalmar Stockholm Västernorrland Halland Kronoberg Östergötland Gävleborg Rörlig avgift Grundavgift 9
Figur 9 Vanligaste avfallsavgift för fritidshus 2011 1 500 Kr inkl moms per år 1 200 900 600 300 Skåne Blekinge Västmanland Dalarna Stockholm Södermanland Östergötland Örebro Jönköping Kronoberg Uppsala Värmland Västra Götaland Gotland Halland Kalmar Västerbotten Gävleborg Västernorrland Norrbotten Jämtland Rörlig avgift Grundavgift 10
4. Regionstatistik Tabell 2 visar insamlade mängder kärl- och säckavfall i olika regioner. Indelningen följer Sveriges Kommuner och Landstings indelning som reviderades 2011. Mängden är störst per person i storstäder och turism- och besökningsnäringskommuner. Det är naturligt eftersom de många besökarna genererar mycket avfall. Även om kommunerna i Avfall Web har möjlighet att korrigera invånarantalet för turism och fritidshus ser man ändå tydligt att mängderna avfall blir stora i dessa kommuner. Sammanställningen visar att förortskommuner till större städer har minst avfall 200 kg per person. Även glesbygdskommuner och kommuner i glesbefolkade regioner ligger lägre än övriga regioner. En förklaring kan vara att hushållen i högre utsträckning hemkomposterar sitt matavfall. Hur duktiga invånarna i olika regioner är att sortera ut förpackningar och tidningar så att de inte hamnar i kärl- och säckavfallet kan också påverka resultatet. Tabell 2 Mängd kärl- och säckavfall i olika regioner Kod Region Invånare Antal kommuner Insamlat kärl- och säckavfall (kg/person) 1 Storstäder 1 687 533 3 258 2 Förortskommuner till storstäder 1 530 640 38 221 3 Större städer 2 827 876 31 219 4 Förortskommuner till större städer 322 684 22 200 5 Pendlingskommuner 698 717 51 224 6 Turism- och besöksnäringskommuner 288 560 20 244 7 Varuproducerande kommuner 796 927 54 217 8 Glesbygdskommuner 163 025 20 211 9 Kommuner i tätbefolkad region 848 316 35 225 10 Kommuner i glesbefolkad region 318 577 16 217 Totalt 9 482 855 290 Anm: Indelningen i ovanstående regioner följer Sveriges Kommuner och Landstings indelning fr.o.m. 2011. 1. Storstäder: Kommuner med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. 2. Förortskommuner till storstäder: Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. 3. Större städer: Kommuner med 50 000-200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 %. 4. Förortskommuner till större städer: Kommuner där mer än 50 % av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp 3. 5. Pendlingskommuner: Kommuner där mer än 40 % av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. 6. Turism- och besöksnäringskommuner: Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21 nätter per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 fritidshus per invånare. 7. Varuproducerande kommuner: Kommuner där 34 % eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI2007). 8. Glesbygdskommuner: Kommuner med en tätortsgrad understigande 70 % och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer. 9. Kommuner i tätbefolkad region: Kommuner med mer än 300 000 personer inom en radie på 112,5 km. 10. Kommuner i glesbefolkad region: Kommuner med mindre än 300 000 personer inom en radie på 112,5 km. 11
5. 10 i topp bästa kommuner 2011 Bästa kommun om kunden betygsätter Borlänge blev med 89 procent bästa kommun 2011 om man väger samman resultat från kundenkäter. Många kommuner mäter regelbundet vad kunderna tycker om avfallshanteringen i kommunen. Det handlar bland annat om hämtning av kärl- och säckavfall, besök på respektive tillgänglighet till återvinningscentral samt förtroende för och information om kommunens återvinning. På andra plats hamnar Sollefteå med 87 procent följt av Falun med 85 procent. Ett begränsat antal kommuner, 60 st, har matat in uppgifter från kundenkäter i Avfall Web. Det gör att det kan finnas kommuner som har högre betyg från kundenkäter som inte är med i vår sammanställning. För att få vara med och tävla i kategorin Bästa kommun krävs minst 7 av 9 värden. 33 kommuner hade matat in så mänga enkätvärden att det kunde vara med i jämförelsen. Figur 10 Bästa kommun 2011 när kunden får tycka till % 100 80 60 40 20 Borlänge Sollefteå Falun Karlstad Luleå Stockholm Falkenberg Hudiksvall Upplands-Bro Leksand Örnsköldsvik Orsa 12
Detta har vi mätt: 1-3. Nöjdhet avfallshantering i en- och två familjshus, lägenhet respektive fritidshus - Andel kunder som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hur kommunens system för avfallshantering som helhet fungerar. 4. Kommunen som leverantör av tjänster för avfallshantering i en- och tvåfamiljshus - Andel kunder som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med kommunen som leverantör av tjänster om de väger samman faktorer som tillgänglighet, bemötande kundtjänst, information om källsortering fakturornas utformning etc. 5. Hämtning av kärl- och säckavfall - Andel kunder som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hämtningen av kärl- och säckavfall 6. Besök ÅVC - Andel av kunder som besökt ÅVC som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hur ett besök vid ÅVC fungerar. 7. Tillgänglighet ÅVC - Andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten till ÅVC. Med tillgänglighet avses främst öppettider och närhet. 8. Förtroende återvinning - Andel kunder som har förtroende för att insamlat avfall återvinns på ett riktigt sätt. 9. Information om återvinning - Andel kunder som anger att de får ganska eller mycket bra information om källsortering och avfallshantering i övrigt att komma i kontakt med rätt person för att diskutera frågor gällande avfallshantering. Minst 7 av 9 värden krävs för att vara med i sammanställningen. Här visas de 10 bästa. Bästa Återvinnarkommun Gotland var bäst på materialåtervinning 2011 knappt 60 procent av hushållsavfallet går till materialåtervinning. På andra plats hamnar Ludvika kommun och på tredje plats Karlskrona kommun. Nästan alla kommuner i topp har utsortering av matavfall till central anläggning för biologisk återvinning. Ludvika har eftersortering av matavfallet vid en särskild anläggning enligt den så kallade MBT-tekniken. Surahammar har en hel del matavfall som via matkvarn går till avloppsledningsnätet, motsvarande 42 kg per hushåll. På tolfte plats, precis utanför placering, hamnar Ängelholm och Höganäs med 49,8 procent materialåtervinning. Ludvika, Hässleholm, Bjuv och Kristianstad och Vansbro samlar in gips som går till materialåtervinning. Av kommunerna på 10-i-topp listan har sex stycken genomfört plockanalyser och fört in resultatet i Avfall Web. Surahammar har lägst andel förpackningar och tidningar i kärl- och säckavfallet, 12 procent. Ludvika och Vetlanda hamnar på 25 procent. Endast de kommuner som matat in samtliga efterfrågade uppgifter ingår i mätningen. Det kan finnas kommuner som har högre andel avfall till materialåtervinning men som inte gjort en komplett inmatning i Avfall Web. 146 kommuner, vilket motsvarar ungefär hälften av kommunerna, hade matat in värden så att uppgift om materialåtervinning kunde beräknas. 13
Figur 11 Bästa Materialåtervinnare 2011 % 70 60 50 40 30 20 10 Gotland Ludvika Karlskrona Vetlanda Piteå Hässleholm Bjuv Kristianstad Surahammar Sjöbo Vansbro I mängden till materialåtervinning ingår tidningar, förpackningar av glas, metall, papper och plast, elektriskt och elektroniskt avfall samt batterier. Dessutom ingår metallskrot, wellpapp samt utsorterat gips, planglas och kommunplast insamlat via återvinningscentraler samt fastighetsnära. Eftersom målet även inkluderar biologisk behandling ingår trädgårdsavfall till central kompostering, matavfall till central biologisk behandling samt hemkompostering och matavfall till avloppsnätet via kvarnar. 14
Bilaga 1 - Kommunstatistik i kartor I Avfall Web finns en rapport med 21 utvalda nyckeltal som visar kommunens avfallshantering i stort inom områdena kunder, ekonomi, insamling, återvinning och deponering. Det är en sammanfattande rapport med värderingsgränser som illustreras med fyra färger där grönt står för mycket bra, gult står för bra, orange för mindre bra och rött står för dåligt. Kartorna 1-3 bygger på nyckeltal som finns i värderingsrapporten. Intervallen i karta 1 (Avfallsavgifter i en- och tvåfamiljshus) är satta så att 10 procent av kommunerna med lägst avgift hamnar på grönt och 10 procent med högst avgift hamnar på rött. Däremellan fördelas 40 procent av de bra på gult och 40 procent av de mindre bra på orange. Intervallen i karta 2 (Kärl- och säckavfall) är satta så att 10 procent av kommunerna med minst mängd hamnar på grönt och 10 procent med högst mängd avfall hamnar på rött. Däremellan fördelas 40 procent av de bra på gult och 40 procent av de mindre bra på orange. I begreppet kärl- och säckavfall ingår såväl brännbart avfall som matavfall som samlas in av kommunen. Även liknande avfall som samlas in via andra insamlingssystem, t.ex. container, tank, sopsug och underjordiska behållare, räknas in i begreppet. Uppgifterna avser kärl- och säckavfall från hushåll samt därmed jämförligt avfall från andra verksamheter som restauranger, butiker och institutioner. Intervallen i karta 3 (Materialåtervinning) är satta utifrån det tidigare nationella miljömålet senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. I mängden till materialåtervinning ingår material under producentansvar; tidningar, förpackningar av glas, metall, papper och plast, elektriskt och elektroniskt avfall samt batterier. Dessutom ingår metallskrot, wellpapp samt utsorterat gips, planglas och kommunplast insamlat via återvinningscentraler samt fastighetsnära. Eftersom målet även inkluderar biologisk behandling ingår trädgårdsavfall till central kompostering, matavfall till central biologisk behandling samt hemkompostering och matavfall till avlopp via kvarnar. Karta 4 (Källsortering av matavfall) visar andel hushåll med källsortering av matavfall. Här avses hemkompostering, matavfallskvarn till avloppsnät och insamling av kommunen till central behandlingsanläggning. 15
1. Avfallsavgifter i en- och tvåfamiljshus Kartan visar avgiften för det vanligaste abonnemanget i en- och tvåfamiljshus per år, kr inkl moms. < 1 400 kr 1400-1949 kr 1950-2550 kr > 2 550 kr Värde saknas
2. Kärl- och säckavfall Kartan visar mängd kärl- och säckavfall per invånare (justerat invånarantal). < 170 kg 170-209 kg 210-270 kg > 270 kg Värde saknas 17
3. Materialåtervinning Kartan visar andel hushållsavfall till materialåtervinning inklusive biologisk återvinning. > 60 % 50-60 % 30-50 % < 30 % Värde saknas 18
4. Källsortering av matavfall Kartan visar andel hushåll med källsortering av matavfall. > 80 % 50-80 % 10-50 % < 10 % Värde saknas 19
Bilaga 2 Kommunstatistik i tabeller I följande bilaga redovisas statistikuppgifter på kommunnivå inom åtta områden. Uppgifterna har huvudsakligen hämtats från Avfall Sveriges statistiksystem Avfall Web. Kommunerna har själva matat in uppgifterna i Avfall Web och ansvarar för innehållet. Viss granskning har gjorts och uppgifterna har rättats eller raderats om det varit uppenbara felaktigheter. Allmän förklaring: Uppgifterna inom parentes är en hänvisning till indatakod Avfall Web alternativt från vilken kategori nyckeltalet är hämtat. ET står angivet i vissa kolumner. ET står för Ej Tillämpbart och ska användas om kommunen inte har eller inte utför en viss verksamhet som systemet efterfrågar. Det används till exempel om kommunen inte tillämpar grundavgift in sin avfallstaxa. Om kommunen inte matat in någon uppgift blir det ett streck (-) i kolumnen. Medelvärden presenteras i sammanställningen enbart där fler än hälften av kommunerna har lagt in värden. Medelvärden för mängder beräknas som om länet var en kommun. Det innebär att man tar totala mängden avfall i länet och dividerar med totala invånarantalet för de kommuner som matat in data. Alla nyckeltal som beräknas per invånare utgår från ett justerat invånarantal som innebär att hänsyn har tagits till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling, se förklaring till tabell 1. Förklaring till innehållet tabellbilagan följer nedan. Tabell 1 - Övergripande uppgifter Invånarantal (Indatakod A1): Antal invånare i kommunen den 31/12 2011 enligt officiell statistik från SCB. Justerat invånarantal (Indatakod A1-A4): En del nyckeltal i Avfall Web beräknas per person, till exempel mängd insamlat avfall. För att dessa nyckeltal på ett mer rättvisande sätt ska spegla avfallsmängderna per person kan man justera för fritidshusboende, gästnätter och in-/utpendling till arbete. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. Genom att räkna med gästnätter, boende i fritidshus och in- och utpendlare speglas mängden avfall per person på ett mer korrekt sätt för den egna kommunen. På så sätt underlättas jämförelser med andra kommuner. Värden på riksnivå är beräknade genom att använda ojusterade värden på invånarantal (den officiella befolkningsstatistiken från SCB) 20
Organisation av avfallshanteringen (Indatakod A41): Här visas hur kommunens avfallshantering är organiserad. Avfallshanteringen kan bedrivas i egen kommunal förvaltning, kommunalförbund, gemensam nämnd, eget bolag eller samägt bolag. Med gemensam nämnd avses samverkan mellan två eller fler kommuner i en gemensam nämnd. Med samägt bolag avses om två eller fler kommuner lagt över hanteringen på ett bolag som svarar för verksamheten. Vissa kommuner samverkar om vissa delar av avfallshanteringen, till exempel behandlingen av avfallet. Dessa är i denna sammanställning inte medräknade i statistiken för samägt bolag. Antal hushåll i en- och tvåfamiljshus (Indatakod A20): Antal lägenheter i det kalkylerade bostadsbeståndet i småhus från SCB. 2010 års uppgifter, eftersom 2011 års uppgifter publiceras för sent för att registreras in under våren. Antal hushåll i flerbostadshus (Indatakod A21): Antal lägenheter i det kalkylerade bostadsbeståndet i flerbostadshus från SCB. 2010 års uppgifter, eftersom 2011 års uppgifter publiceras för sent för att registreras in under våren Antal fritidshus (Indatakod A22): Antal taxerade fritidshus enligt statistik från SCB. Andel hushåll som källsorterar matavfall (Indatakod A11a-e): Kolumnen visar hur stor del av hushållen som källsorterar matavfall. Här avses både hemkompostering/ matavfallskvarn till avlopp och insamling av kommunen. Vissa kommuner har ingen matavfallsinsamling från hushåll och har angett 0 eller ET (Ej Tillämpbart). Andra kommuner ligger på 100 % eller däromkring. Dessa har företrädesvis obligatorisk insamling. Detta till skillnad från kommuner som har valt ett frivilligt system där hushållen har ett val att ansluta sig till källsorteringsabonnemang eller välja att lämna matavfall och brännbart avfall i samma kärl. Tabell 2 - Avfallsavgifter En- och tvåfamiljshus, total avgift (Indatakod K1-K4): Kolumnen visar total avgift för vanligaste abonnemanget i villa, kr inkl moms. Uppgiften bygger på uppgifter som matats in i K1 Grundavgift, K2 Hämtningsavgift, K3 Behandlingsavgift och K4 Annan avgift. Kommuner med streck (-) har inte matat in uppgift. En- och tvåfamiljshus, varav grundavgift (Indatakod K1): Kolumnen visar grundavgift för villa (en- och tvåfamiljshus), kr inkl moms. Uppgiften bygger på uppgifter som matats in i K1 Grundavgift. Kommuner med streck (-) har inte matat in uppgift. ET har de kommuner angett som inte tillämpar grundavgift. Lägenhet i flerbostadshus, total avgift (Indatakod K5-K8): Kolumnen visar total avgift i lägenhet för vanligaste abonnemanget, kr inkl moms. Uppgiften bygger på uppgifter som matats in i K5 Grundavgift, K6 Hämtningsavgift, K7 Behandlingsavgift och K8 Annan avgift. Kommuner med streck (-) har inte matat in uppgift. Lägenhet i flerbostadshus, varav grundavgift (Indatakod K5): Kolumnen visar grundavgift för lägenhet i flerbostadshus, kr inkl moms. Uppgiften bygger på uppgifter som matats in i K5 Grundavgift. Kommuner med streck (-) har inte matat in uppgift. ET har de kommuner angett som inte tillämpar grundavgift. 21
Fritidshus, total avgift (Indatakod K9-K12): Kolumnen visar total avgift för vanligaste abonnemanget i fritidshus, kr inkl moms. Uppgiften bygger på uppgifter som matats in i K9 Grundavgift, K10 Hämtningsavgift, K11 Behandlingsavgift och K12 Annan avgift. Kommuner med streck (-) har inte matat in uppgift. Fritishus, varav grundavgift (Indatakod K9): Kolumnen visar grundavgift för fritidshus, kr inkl moms. Uppgiften bygger på uppgifter som matats in i K9 Grundavgift. Kommuner med streck (-) har inte matat in uppgift. ET har de kommuner angett som inte tillämpar grundavgift. Kommuner med vikttaxa: Kommuner med (X) i kolumnen tillämpar viktbaserad avfallsavgift. Hämtningsfordonet är försett med våg och väger kärlet vid varje hämtning. Den årliga kostnaden beror på hur mycket avfall som lämnas. Viktavgiften varierar och är ofta kombinerat med olika former av kärlavgift och fast grundavgift. Viktavgift, kärl brännbart (Indatakod K27): Här visas uppgifter på den viktavgift som kommunen tar ut för kärl med brännbart avfall. Viktavgift, kärl matavfall (Indatakod K28): Här visas uppgifter på den viktavgift som kommunen tar ut för kärl med matavfall. Kommuner med viktavgift som inte har matavfallsinsamling har skrivit ET eller (-) i denna kolumn. En del kommuner har lägre avgift eller ingen avgift för matavfallskärlet. Andra kommuner tillämpar samma avgift för både brännbart avfall och matavfall. Tabell 3 Kärl- och säckavfall Mängd kärl- och säckavfall, kg/pers (Nyckeltal Insamling): Kolumnen visar mängd kärl- och säckavfall per person (justerat invånarantal). I begreppet kärl- och säckavfall ingår såväl brännbart avfall som matavfall som samlas in av kommunen. Även liknande avfall som samlas in via andra insamlingssystem, t.ex. container, tank, sopsug och underjordiska behållare, räknas in i begreppet. Uppgifterna avser kärl- och säckavfall från hushåll samt därmed jämförligt avfall från andra verksamheter som restauranger, butiker och institutioner. Utförare insamling av kärl- och säckavfall (Indatakod A42): Här presenteras uppgifter på vem som har hand om insamlingen av kärl- och säckavfall i kommunen. Kommunen kan antingen köra i egen regi eller anlita entreprenör efter offentlig upphandling. Till egen regi räknas även om det kommunala bolaget utför insamlingen om det inte har upphandlats. Vanligaste behållarvolym (Indatakod A30 och A31): Första kolumnen avser vanligaste volymen på behållare (kärl eller säck) för hämtning av sorterat eller blandat brännbart avfall. Andra kolumnen avser vanligaste volymen för hämtning av utsorterat matavfall. Om kommunen har separat insamling av matavfall och brännbart avfall i samma kärl fast i olika behållare ska kommunen ange procentuell fördelning. Om ett 240 liters kärl är delat med 60/40 anges 144 liter i brännbart och 96 liter i matavfall. Om kommunen inte har matavfallsinsamling har de angett ET eller lämnat tomt (-) i kolumnen för matavfall. Den vanligaste behållarstorleken är 190 liter för brännbart och 140 liter för matavfall. 22
Vanligaste antal hämtningar (Indatakod A32 och A33): Första kolumnen visar antalet hämtningar per år av kärl/säck för brännbart avfall medan den andra kolumnen visar antal hämtningar för matavfall. Om kommunen saknar separat matavfallsinsamling har de angett ET eller lämnat fältet tomt (-). Det är vanligast med 26 hämtningar per år, dvs. hämtning varannan vecka. Identifiering av behållare (Indatakod A12): Här visas om kommunens behållare har någon form av identifiering, antingen med streckkod eller med tag. Med identifiering menas att behållaren är märkt och att tömning registreras. Nöjdhet hämtning kärl- och säckavfall (Indatakod K19/Nyckeltal Kunder): Här visas andel kunder som i kundundersökningar angett att de är nöjda eller mycket nöjda med hämtningen av kärl- och säckavfall. Det motsvarar nivå 4 och 5 på en femgradig skala. Uppgiften bygger på att kommunen genomfört kundundersökningar. Värdet är giltigt i tre år, så kundundersökningar behöver inte genomföras varje år för att kunna matas in i Avfall Web. Här finns det stora luckor eftersom inte alla kommuner genomför undersökningar regelbundet alternativt saknar fråga som matchar denna fråga. Tabell 4 - Grovavfall/återvinningscentraler Mängd grovavfall, kg/pers (Nyckeltal Insamling): Kolumnen visar mängd grovavfall per person (justerat invånarantal). I begreppet grovavfall ingår trädgårdsavfall, utsorterat trä, övrigt brännbart, wellpapp, metallskrot, gips, planglas, kommunplast, deponirest samt övrigt grovavfall. Insamlingen sker främst via kommunernas bemannade återvinningscentraler (ÅVC), men även via fastighetsnära hämtning. Det sistnämnda avser insamling som sker på eller i direkt anslutning till den fastighet där grovavfallet uppkommit. Det handlar bland annat om hämtning i grovsoprum, utställning av container, hämtning efter beställning (budning), kampanjhämtning en eller ett antal gånger per år eller annan mobil insamling. Uppgifterna avser avfall från hushåll samt därmed jämförligt avfall från andra verksamheter, t.ex. trasiga möbler från företagets personalrum. Avfall som inte utgörs av hushållsavfall från företag och andra verksamheter ska inte ingå, t.ex. byggavfall från snickeriföretaget eller rester av färg från målarfirman. Många kommuner har svårt att särskilja grovavfall från hushåll och verksamheter. Därför ingår i vissa fall grovavfall från verksamheter i mängderna som redovisas i kolumnen. En grov uppskattning är att 10 % av grovavfallet kommer från verksamheter. Antal ÅVC per 10 000 invånare (Nyckeltal Insamling): Här visas hur många stationära återvinningscentraler det finns per 10 000 invånare (justerat invånarantal). Öppettider på kommunens största ÅVC, tim/vecka (Indatakod I7): Visar tillgängligheten på kommunens största återvinningscentral, dvs. hur många timmar den största ÅVC:n har öppet totalt per vecka. Besöksfrekvens, besök/invånare (Nyckeltal Insamling): Här visas hur många besök kommunens samtliga återvinningscentraler har per invånare (justerat invånarantal). 23
Nöjdhet besök ÅVC, % (Indatakod K20/Nyckeltal Kunder): Här anges hur stor andel, av de kunder som besökt återvinningscentral, som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hur ett besök vid återvinningscentralen fungerar. Det motsvarar nivå 4 och 5 på en femgradig skala. Uppgiften bygger på att kommunen genomfört kundundersökningar. Värdet är giltigt i tre år, så kundundersökningar behöver inte genomföras varje år för att kunna matas in i Avfall Web. Här finns det stora luckor eftersom inte alla kommuner genomför undersökningar regelbundet alternativt saknar fråga som matchar denna fråga. Nöjdhet tillgänglighet ÅVC, % (Indatakod K21/Nyckeltal Kunder): Här visas hur stor andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten till återvinningscentral. Med tillgänglighet avses främst öppettider och närhet. Det motsvarar nivå 4 och 5 på en femgradig skala. Se även informationen ovan om kundundersökningar. Tabell 5 Farligt avfall och el-avfall, mängder och mottagningsplatser Mängd farligt avfall från hushåll, kg/inv (Nyckeltal Farligt avfall): Här visas uppgifter om farligt avfall från hushåll som kommunen ansvarar för (justerat invånarantal). För att räkna ut mängden per person har vi använt justerat invånarantal, dvs. hänsyn har tagits till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling, se förklaring till tabell 1. Alltså inte farligt avfall som det är producentansvar på (el-avfall och batterier). Till farligt avfall som ingår i denna kategori hör småkemikalier, vattenbaserad färg, lösningsmedelsbaserad färg, oljehaltigt avfall, impregnerat trä, asbest och annat farligt avfall som inte passar in i andra poster. El-avfall totalt, kg/inv (Nyckeltal Farligt avfall): Visar totala mängder el-avfall, både inom och utanför producentansvaret, per person (justerat invånarantal). Uppgifter har företrädesvis hämtats från den kommunstatistik som presenteras av El-kretsen, men kommunerna kan ändra om de har mer korrekta/kompletta uppgifter. Exempel på produkter inom producentansvaret är kylskåp och frysar, vitvaror, TV, mobiltelefoner, glödlampor och lågenergilampor. Däremot ingår inte batterier i vårt underlag eftersom det redovisas separat, se nedan. Det förekommer även el-avfall som ligger utanför producentansvaret. Exempel på det är värmepannor och värmepumpar. Bärbara batterier, kg/inv (Nyckeltal Farligt avfall): Här visas uppgifter om mängd bärbara batterier per invånare (justerat invånarantal). Batterier omfattas av producentansvar. I de flesta kommunerna sköter producenternas organisation El-Kretsen insamling av bärbara batterier. I övriga sköter kommunerna insamlingen mot en avtalad ersättning från El-Kretsen. Bilbatterier, kg/inv (Nyckeltal Farligt avfall): Bilbatterier, dvs. blybatterier, från hushåll om kommit in till det kommunala insamlingssystemet per invånare (justerat invånarantal). Blybatterier tyngre än 3 kg räknas in här. Mottagningsplatser för farligt avfall, antal/1 000 person (Nyckeltal Farligt avfall): Antal bemannade, av kommunen anvisade, platser där hushållen kan lämna sitt farliga avfall, till exempel en återvinningscentral. Här visas mottagningsplatser per 10 000 invånare (justerat invånarantal). 24
Tabell 6 - Farligt avfall och el-avfall, kundundersökningar och felsorterat Tillgänglighet inlämning av farligt avfall, %, (Indatakod K36/Nyckeltal Kunder): Andel av invånare som bedömer att de har ganska bra eller mycket bra tillgänglighet (närhet, öppettider) till inlämningsställe för farligt avfall. Motsvarar nivå 4 och 5 på en 5-gradig skala. Uppgiften bygger på att kommunen genomfört egna kundundersökningar. Värdet är giltigt i tre år, så kundundersökningar behöver inte genomföras varje år för att kunna matas in i Avfall Web. Här finns det stora luckor eftersom inte alla kommuner genomför undersökningar regelbundet alternativt saknar fråga som matchar denna fråga. Inlämningsgrad farligt avfall, %, (Indatakod K34/Nyckeltal Kunder): Andel invånare som anger att de lämnar in väldigt mycket eller allt farligt avfall till insamlingssystemet. Motsvarar nivå 5 på en 5-gradig skala. Se även informationen ovan om kundundersökningar. Informationsgrad farligt avfall, %, (Indatakod K35/Nyckeltal Kunder): Andel invånare som anger att de i ganska stor eller mycket stor grad fått information om hur de ska sortera farligt avfall. Motsvarar nivå 4 och 5 på en 5-gradig skala. Andel farligt avfall i kärl- och säckavfall, %, (Indatakod P1/Nyckeltal Plockanalyser): Nyckeltalet visar hur mycket farligt avfall som hittats i kärl- och säckavfallet utifrån genomförda plockanalyser. Batterier och elavfall ingår inte i denna uppgift utan ingår i nedanstående nyckeltal, Andel el-avfall. Om kommunen gjort flera plockanalyser är detta ett medelvärde. Andel elavfall i kärl- och säckavfall, %, (Indatakod P2/Nyckeltal Plockanalyser): Nyckeltalet visar hur mycket elavfall som hittats i kärl- och säckavfallet utifrån genomförda plockanalyser. Batterier ingår i denna andel. Om kommunen gjort flera plockanalyser är detta ett medelvärde. Tabell 7 - Förpackningar och returpapper Mängd förpackningar och tidningar, kg/pers (Nyckeltal Insamling): I kolumnen visas mängd tidningar och förpackningar av papper, plast, glas och metall som omfattas av producentansvar redovisat per person (justerat invånarantal). Uppgiften avser både insamling via återvinningsstationer och fastighetsnära insamling. Uppgifterna har erhållits från Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, och har i förekommande fall kompletterats med kommunernas egna uppgifter över fastighetsnära insamling. Andel förpackningar och tidningar i kärl- och säckavfall, %, (Indatakod P3/Nyckeltal Plockanalyser): Nyckeltalet visar hur mycket förpackningar och tidningar som hittats i kärl- och säckavfallet utifrån genomförda plockanalyser. Om kommunen gjort flera plockanalyser är detta ett medelvärde. Fastighetsnära insamling, lägenhet respektive villa (indatakod A38 och A39): Antal hushåll i flerbostadshus respektive villa som har fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar som omfattas av producentansvar. Nöjdhet ÅVS (indatakod K22/ Nyckeltal Kunder): Andel av kunder som är nöjda eller mycket nöjda med avlämning av avfall under producentansvar till återvinningsstation. Motsvarar nivå 4 och 5 på en 5-gradig skala. 25
Tabell 8 - Återvinning Kärl- och säckavfall till förbränning, kg/pers (Nyckeltal Återvinning/Behandling): Kolumnen visar mängd kärl- och säckavfall som behandlats genom förbränning med energiutvinning per person (justerat invånarantal). Det handlar om utsorterat brännbart avfall för de som har separat matavfallsinsamling och blandat brännbart avfall för de som saknar separat matavfallsinsamling. Uppgifterna avser kärl- och säckavfall från hushåll samt därmed jämförligt avfall från andra verksamheter som restauranger, butiker och institutioner. Matavfall till biologisk behandling, kg/pers (Nyckeltal Återvinning/Behandling): Här visas hur stor mängd matavfall som behandlas biologiskt via central rötning eller kompostering, hemkompostering och matavfallskvarnar per person (justerat invånarantal). Kommuner med låga värden per person kan ha infört matavfallsinsamling i provområden eller har insamling enbart för verksamheter som restauranger och storkök. Alternativt har de ingen central insamling utan har enbart hemkompostering. Mängd hushållsavfall till materialåtervinning, kg/pers (Nyckeltal Återvinning/Behandling): Kolumnen visar total mängd hushållsavfall till materialåtervinning per person (justerat invånarantal). Här ingår material under producentansvar; tidningar, förpackningar av glas, metall, papper och plast, elektriskt och elektroniskt avfall samt batterier. Dessutom ingår metallskrot, wellpapp samt utsorterat gips, planglas och kommunplast insamlat via återvinningscentraler samt fastighetsnära. Här ingår däremot inte trädgårdsavfall till kompostering. Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inkl biologisk behandling, % (Nyckeltal Återvinning/Behandling): I kolumnen visas hur stor andel av den totala mängden hushållsavfall som går till materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Tidigare nationellt mål: Senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning inklusive biologisk behandling. I mängden till materialåtervinning ingår material under producentansvar; tidningar, förpackningar av glas, metall, papper och plast, elektriskt och elektroniskt avfall samt batterier. Dessutom ingår metallskrot, wellpapp samt utsorterat gips, planglas och kommunplast insamlat via återvinningscentraler samt fastighetsnära. Eftersom målet även inkluderar biologisk behandling ingår trädgårdsavfall till central kompostering, matavfall till central biologisk behandling samt hemkompostering och matavfall till kvarnar. Förtroende återvinning (indatakod K23/ Nyckeltal Kunder): Andel kunder som har förtroende för att insamlat avfall återvinns på ett riktigt sätt. Motsvarar nivå 4 och 5 på en 5-gradig skala. 26
Tabell 9 Kundundersökningar, övriga Nöjdhet avfallshantering villa, % (indatakod K16/ Nyckeltal Kunder): Andel kunder i en- och tvåfamiljshus som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hur kommunens system för avfallshantering som helhet fungerar. Motsvarar nivå 4 och 5 på en 5-gradig skala. Nöjdhet avfallshantering lägenhet % (indatakod K17/ Nyckeltal Kunder): Andel kunder i en- och tvåfamiljshus som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hur kommunens system för avfallshantering som helhet fungerar. Motsvarar nivå 4 och 5 på en 5-gradig skala. Nöjdhet kommunen som leverantör av tjänster, % (indatakod K32/ Nyckeltal Kunder): Andel kunder som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med kommunen som leverantör av tjänster om de väger samman faktorer som tillgänglighet, bemötande från kundtjänst, information om sortering, fakturornas utformning etc. Motsvarar nivå 4 och 5 på en 5-gradig skala. Omdöme information källsortering, % (indatakod K33/ Nyckeltal Kunder): Andel kunder som anger att de får ganska eller mycket bra information om källsortering och avfallshantering samt i övrigt att komma i kontakt med rätt person för att diskutera frågor gällande avfallshantering. Motsvarar nivå 4 och 5 på en 5 gradig skala. 27
Tabell 1 - Övergripande uppgifter Kommun/ organisation Antal invånare Justerat invånarantal Organisation av avfallshanteringen Antal hushåll i enoch tvåfamiljshus Antal hushåll i flerbostadshus Antal fritidshus Andel hushåll som källsorterar matavfall, (%) Stockholms län Botkyrka 84 677 82 848 Samägt bolag 11 941 20 872 1 248 0 Danderyd 31 799 32 272 Egen förvaltning* 6 750 5 527 156 0 Ekerö 25 767 21 335 Egen förvaltning* 8 011 1 561 2 469 0 Haninge 78 326 77 678 Samägt bolag 14 005 19 170 6 183 - Huddinge 99 049 98 815 Samägt bolag 17 741 22 247 2 119 - Järfälla 67 320 66 144 Egen förvaltning 10 858 17 671 47 5 Lidingö 44 081 42 989 Egen förvaltning 6 981 12 456 360 10 Nacka 91 616 90 301 Egen förvaltning 14 759 22 567 2 239 2 Norrtälje 56 245 60 463 Egen förvaltning 16 350 10 684 25 273 - Nynäshamn 26 248 26 124 Samägt bolag 6 053 6 143 3 125 - Salem 15 694 15 144 Samägt bolag 3 536 2 565 108 - Sigtuna 41 329 44 452 Egen förvaltning 6 600 11 400 230 90 Sollentuna 65 891 64 913 Eget bolag 12 531 13 036 173 95 Solna 69 946 74 976 Egen förvaltning* 517 36 433 0 20 Stockholm 864 324 907 040 Egen förvaltning* 43 802 398 813 196 7 Sundbyberg 39 539 39 506 Egen förvaltning 1 133 18 245 0 40 Södertälje inkl 97 016 98 310 Eget bolag 12 108 26 713 2 729 100 Nykvarn Tyresö 43 328 42 039 Egen förvaltning 8 979 8 374 1 391 0 Täby 64 558 63 379 Egen förvaltning* 13 678 12 438 142 0 Upplands Väsby 40 194 39 508 Egen förvaltning 6 026 11 352 130 7 Upplands-Bro 23 984 23 605 Egen förvaltning 4 539 5 543 1 076 0 Vallentuna 30 715 29 856 Egen förvaltning* 7 836 3 946 1 226 2 Vaxholm 11 141 11 615 Samägt bolag 2 750 1 792 1 861 ET Värmdö 38 894 43 428 Egen förvaltning* 11 405 4 606 14 630 0 Österåker 39 792 39 910 Samägt bolag 11 625 4 484 6 368 ET Uppsala län Enköping 40 015 39 927 Egen förvaltning 10 013 8 573 2 681 - Heby 13 381 13 098 Egen förvaltning* - - - 100 Håbo 19 715 19 187 Egen förvaltning 5 574 2 171 913 ET Knivsta 14 965 15 816 Egen förvaltning 4 069 1 447 543 63 Tierp 20 077 20 245 Egen förvaltning* - - - - Uppsala 200 001 200 199 Eget bolag 26 721 68 645 3 921 100 Östhammar 21 387 31 244 Egen förvaltning* - - - - Södermanlands län Eskilstuna 97 596 98 198 Eget bolag 17 518 29 603 3 641 97 Flen 16 063 16 648 Samägt bolag 4 743 3 378 2 335 0 Gnesta 10 345 10 380 Egen förvaltning 3 204 1 596 1 695 100 Katrineholm 32 409 33 163 Samägt bolag 7 302 8 698 1 857 3 Nyköping 51 896 52 244 Egen förvaltning 10 453 14 506 2 784 100 Oxelösund 11 250 12 958 Eget bolag 2 493 3 345 697 100 Strängnäs 32 687 33 044 Eget bolag* - - - - Trosa 11 493 11 568 Egen förvaltning - - - - Vingåker 8 824 8 947 Samägt bolag 2 856 1 400 1 033 0 28